योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-4, chapter-6
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अथ तां मनसा ध्यायंस्तत्रैवामीलितेक्षणः ।
आरब्धवान्मनोराज्यमिदमेकः किलोशना ॥ १ ॥
अथ तां मनसा ध्यायंस्तत्रैवामीलितेक्षणः ।
आरब्धवान्मनोराज्यमिदमेकः किलोशना ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
atha tāṃ manasā dhyāyaṃstatraivāmīlitekṣaṇaḥ ,
ārabdhavānmanorājyamidamekaḥ kilośanā 1
atha tāṃ manasā dhyāyaṃstatraivāmīlitekṣaṇaḥ ,
ārabdhavānmanorājyamidamekaḥ kilośanā 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atha tām manasā dhyāyan tatra eva
amīlitīkṣaṇaḥ ārabdhavān manorājyam idam ekaḥ kila uśanā
amīlitīkṣaṇaḥ ārabdhavān manorājyam idam ekaḥ kila uśanā
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca.
atha ekaḥ uśanā tatra eva amīlitīkṣaṇaḥ tām manasā dhyāyan idam manorājyam kila ārabdhavān.
atha ekaḥ uśanā tatra eva amīlitīkṣaṇaḥ tām manasā dhyāyan idam manorājyam kila ārabdhavān.
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, Uśanā, alone, with his eyes closed right there, contemplating her (his wife) in his mind, truly began to construct this mental kingdom (manorājya).
एषा हि ललना व्योम्नि सहस्रनयनालये ।
संप्राप्तोऽयमहं स्वर्गमालोलसुरसुन्दरम् ॥ २ ॥
संप्राप्तोऽयमहं स्वर्गमालोलसुरसुन्दरम् ॥ २ ॥
eṣā hi lalanā vyomni sahasranayanālaye ,
saṃprāpto'yamahaṃ svargamālolasurasundaram 2
saṃprāpto'yamahaṃ svargamālolasurasundaram 2
2.
eṣā hi lalanā vyomni sahasranayanālaye
samprāptaḥ ayam aham svargam āloladurasundaram
samprāptaḥ ayam aham svargam āloladurasundaram
2.
hi eṣā lalanā.
aham ayam vyomni sahasranayanālaye āloladurasundaram svargam samprāptaḥ.
aham ayam vyomni sahasranayanālaye āloladurasundaram svargam samprāptaḥ.
2.
Indeed, this lovely woman is present here. I have reached heaven, which is the abode of the thousand-eyed (Indra) and is beautiful with its lively deities.
इमे ते मृदुमन्दारकुसुमोत्तंससुन्दराः ।
द्रवत्कनकनिष्यन्दविलासिवपुषः सुराः ॥ ३ ॥
द्रवत्कनकनिष्यन्दविलासिवपुषः सुराः ॥ ३ ॥
ime te mṛdumandārakusumottaṃsasundarāḥ ,
dravatkanakaniṣyandavilāsivapuṣaḥ surāḥ 3
dravatkanakaniṣyandavilāsivapuṣaḥ surāḥ 3
3.
ime te mṛdumandārakusumottaṃsasundarāḥ
dravatkanakaniṣyandavilāsivapuṣaḥ surāḥ
dravatkanakaniṣyandavilāsivapuṣaḥ surāḥ
3.
ime te surāḥ mṛdumandārakusumottaṃsasundarāḥ dravatkanakaniṣyandavilāsivapuṣaḥ.
3.
These are those deities, beautiful with soft Mandāra flower adornments, whose bodies glow enchantingly like streams of molten gold.
इमास्ता लोचनोल्लासदृष्टनीलाब्जदृष्टयः ।
मुग्धहासविलासिन्यः कान्ता हरिणदृष्टयः ॥ ४ ॥
मुग्धहासविलासिन्यः कान्ता हरिणदृष्टयः ॥ ४ ॥
imāstā locanollāsadṛṣṭanīlābjadṛṣṭayaḥ ,
mugdhahāsavilāsinyaḥ kāntā hariṇadṛṣṭayaḥ 4
mugdhahāsavilāsinyaḥ kāntā hariṇadṛṣṭayaḥ 4
4.
imāḥ tāḥ locanollāsa-dṛṣṭa-nīlābja-dṛṣṭayaḥ
mugdha-hāsa-vilāsinyaḥ kāntāḥ hariṇa-dṛṣṭayaḥ
mugdha-hāsa-vilāsinyaḥ kāntāḥ hariṇa-dṛṣṭayaḥ
4.
imāḥ tāḥ kāntāḥ mugdha-hāsa-vilāsinyaḥ
locanollāsa-dṛṣṭa-nīlābja-dṛṣṭayaḥ hariṇa-dṛṣṭayaḥ
locanollāsa-dṛṣṭa-nīlābja-dṛṣṭayaḥ hariṇa-dṛṣṭayaḥ
4.
These are those beloved women whose gazes are like blue lotuses, seen with the radiance of their eyes, and who are charming with their innocent smiles, possessing eyes like those of deer.
इमे ते कौसुमोद्योता अन्योन्यप्रतिबिम्बिताः ।
विश्वरूपोपमाकारा मरुतो मत्तकाशिनः ॥ ५ ॥
विश्वरूपोपमाकारा मरुतो मत्तकाशिनः ॥ ५ ॥
ime te kausumodyotā anyonyapratibimbitāḥ ,
viśvarūpopamākārā maruto mattakāśinaḥ 5
viśvarūpopamākārā maruto mattakāśinaḥ 5
5.
ime te kausumodyotāḥ anyonya-pratibimbitāḥ
viśvarūpopamākārāḥ marutaḥ matta-kāśinaḥ
viśvarūpopamākārāḥ marutaḥ matta-kāśinaḥ
5.
te ime marutaḥ kausumodyotāḥ anyonya-pratibimbitāḥ
viśvarūpopamākārāḥ matta-kāśinaḥ
viśvarūpopamākārāḥ matta-kāśinaḥ
5.
These are those winds (marutaḥ) displaying a floral splendor, mutually reflected, and whose forms resemble the universal form (viśvarūpa), shining brilliantly with intoxicating beauty.
ऐरावणकटामोदविरक्तमधुपश्रुताः ।
इमास्ताः काकलीगीता गीर्वाणगणगीतयः ॥ ६ ॥
इमास्ताः काकलीगीता गीर्वाणगणगीतयः ॥ ६ ॥
airāvaṇakaṭāmodaviraktamadhupaśrutāḥ ,
imāstāḥ kākalīgītā gīrvāṇagaṇagītayaḥ 6
imāstāḥ kākalīgītā gīrvāṇagaṇagītayaḥ 6
6.
airāvaṇa-kaṭa-āmoda-virakta-madhupa-śrutāḥ
imāḥ tāḥ kākalī-gītāḥ gīrvāṇa-gaṇa-gītayaḥ
imāḥ tāḥ kākalī-gītāḥ gīrvāṇa-gaṇa-gītayaḥ
6.
tāḥ imāḥ gīrvāṇa-gaṇa-gītayaḥ kākalī-gītāḥ
airāvaṇa-kaṭa-āmoda-virakta-madhupa-śrutāḥ
airāvaṇa-kaṭa-āmoda-virakta-madhupa-śrutāḥ
6.
These are those songs of the assembly of gods, sung in soft tones, which are heard even by bees who have become indifferent to the fragrant ichor from the temples of Airavata (Indra's elephant).
इयं सा कनकाम्भोजचलद्वैरिञ्चसारसा ।
मन्दाकिनीतटोद्यानविश्रान्तसुरनायका ॥ ७ ॥
मन्दाकिनीतटोद्यानविश्रान्तसुरनायका ॥ ७ ॥
iyaṃ sā kanakāmbhojacaladvairiñcasārasā ,
mandākinītaṭodyānaviśrāntasuranāyakā 7
mandākinītaṭodyānaviśrāntasuranāyakā 7
7.
iyam sā kanaka-ambhoja-calat-vairiñca-sārasā
mandākinī-taṭa-udyāna-viśrānta-sura-nāyakā
mandākinī-taṭa-udyāna-viśrānta-sura-nāyakā
7.
iyam sā kanakāmbhoja-calad-vairiñca-sārasā
mandākinī-taṭodyāna-viśrānta-sura-nāyakā
mandākinī-taṭodyāna-viśrānta-sura-nāyakā
7.
This is that Mandakini (river), where golden lotuses sway with Brahmā's swans, and where the leaders of the gods find rest in the gardens along her banks.
एते ते यमचन्द्रेन्द्रसूर्यानलजलानिलाः ।
लोकपालास्तनुद्योतकीर्णदीप्तानलार्चिषः ॥ ८ ॥
लोकपालास्तनुद्योतकीर्णदीप्तानलार्चिषः ॥ ८ ॥
ete te yamacandrendrasūryānalajalānilāḥ ,
lokapālāstanudyotakīrṇadīptānalārciṣaḥ 8
lokapālāstanudyotakīrṇadīptānalārciṣaḥ 8
8.
ete te yamacandrendrasūryānalajalanilāḥ
lokapālāḥ tanudyotakīrṇadīptānalārciṣaḥ
lokapālāḥ tanudyotakīrṇadīptānalārciṣaḥ
8.
ete te yamacandrendrasūryānalajalanilāḥ
lokapālāḥ tanudyotakīrṇadīptānalārciṣaḥ
lokapālāḥ tanudyotakīrṇadīptānalārciṣaḥ
8.
These are those, Yama, Chandra, Indra, Surya, Agni, Varuna, and Vayu – the guardians of the worlds (lokapālāḥ) – whose bodies are radiant with scattered, brilliant fiery glows.
अयं स रणवृत्तान्तहेतिकण्डूयिताननः ।
ऐरावणो रणे दन्तप्रोतदैत्येन्द्रमण्डलः ॥ ९ ॥
ऐरावणो रणे दन्तप्रोतदैत्येन्द्रमण्डलः ॥ ९ ॥
ayaṃ sa raṇavṛttāntahetikaṇḍūyitānanaḥ ,
airāvaṇo raṇe dantaprotadaityendramaṇḍalaḥ 9
airāvaṇo raṇe dantaprotadaityendramaṇḍalaḥ 9
9.
ayam saḥ raṇavṛttāntahetikaṇḍūyitānanaḥ
airāvaṇaḥ raṇe dantaprotadaityendramaṇḍalaḥ
airāvaṇaḥ raṇe dantaprotadaityendramaṇḍalaḥ
9.
ayam saḥ airāvaṇaḥ raṇavṛttāntahetikaṇḍūyitānanaḥ
raṇe dantaprotadaityendramaṇḍalaḥ
raṇe dantaprotadaityendramaṇḍalaḥ
9.
This is that Airavata, whose face shows an eagerness for weapons due to hearing accounts of war, and whose tusks, in battle, have impaled a host of chief demons.
इमे ते भूतलस्थानाद्व्योम्नि तारकतां गताः ।
वैमानिकाश्चरच्चारुचामीकरमयातपाः ॥ १० ॥
वैमानिकाश्चरच्चारुचामीकरमयातपाः ॥ १० ॥
ime te bhūtalasthānādvyomni tārakatāṃ gatāḥ ,
vaimānikāścaraccārucāmīkaramayātapāḥ 10
vaimānikāścaraccārucāmīkaramayātapāḥ 10
10.
ime te bhūtalasthānāt vyomni tārakatām
gatāḥ vaimānikāḥ caraccārujāmīkaramayātāpāḥ
gatāḥ vaimānikāḥ caraccārujāmīkaramayātāpāḥ
10.
ime te vaimānikāḥ bhūtalasthānāt vyomni
tārakatām gatāḥ caraccārujāmīkaramayātāpāḥ
tārakatām gatāḥ caraccārujāmīkaramayātāpāḥ
10.
These are those celestial beings (vaimānikāḥ) who, from their earthly dwelling, have ascended to the sky, attaining the state of stars, and whose splendor is like that of beautiful, shimmering gold.
मेरूषलतलास्फालसीकराकीर्णदेवताः ।
एतास्ताः कीर्णमन्दारा गङ्गासलिलवीचयः ॥ ११ ॥
एतास्ताः कीर्णमन्दारा गङ्गासलिलवीचयः ॥ ११ ॥
merūṣalatalāsphālasīkarākīrṇadevatāḥ ,
etāstāḥ kīrṇamandārā gaṅgāsalilavīcayaḥ 11
etāstāḥ kīrṇamandārā gaṅgāsalilavīcayaḥ 11
11.
merūṣalatalāsfālasīkarākīrṇadevatāḥ etāḥ
tāḥ kīrṇamandārāḥ gaṅgāsalilavīcayaḥ
tāḥ kīrṇamandārāḥ gaṅgāsalilavīcayaḥ
11.
etāḥ tāḥ gaṅgāsalilavīcayaḥ
merūṣalatalāsfālasīkarākīrṇadevatāḥ kīrṇamandārāḥ
merūṣalatalāsfālasīkarākīrṇadevatāḥ kīrṇamandārāḥ
11.
These are those waves of the Ganga's water, which, by splashing against the surface of Mount Meru, sprinkle the deities with their spray, and which are adorned with scattered Mandara (flowers).
एताः प्रसृतमन्दारमञ्जरीपुञ्जपिञ्जराः ।
दोलालोलाप्सरःश्रेण्यः शक्रोपवनवीथयः ॥ १२ ॥
दोलालोलाप्सरःश्रेण्यः शक्रोपवनवीथयः ॥ १२ ॥
etāḥ prasṛtamandāramañjarīpuñjapiñjarāḥ ,
dolālolāpsaraḥśreṇyaḥ śakropavanavīthayaḥ 12
dolālolāpsaraḥśreṇyaḥ śakropavanavīthayaḥ 12
12.
etāḥ prasṛtamandāramañjarīpuñjapiñjarāḥ
dolālolāpsaraḥśreṇyaḥ śakropavanavīthayaḥ
dolālolāpsaraḥśreṇyaḥ śakropavanavīthayaḥ
12.
etāḥ śakropavanavīthayaḥ
prasṛtamandāramañjarīpuñjapiñjarāḥ dolālolāpsaraḥśreṇyaḥ
prasṛtamandāramañjarīpuñjapiñjarāḥ dolālolāpsaraḥśreṇyaḥ
12.
These are the avenues of Indra's pleasure-garden, made golden by the clusters of spreading Mandāra blossoms, where rows of swaying, graceful Apsaras move.
इमे ते कुन्दमन्दारमकरन्दसुगन्धयः ।
चन्द्रांशुनिकराकाराः पारिजातसमीरणाः ॥ १३ ॥
चन्द्रांशुनिकराकाराः पारिजातसमीरणाः ॥ १३ ॥
ime te kundamandāramakarandasugandhayaḥ ,
candrāṃśunikarākārāḥ pārijātasamīraṇāḥ 13
candrāṃśunikarākārāḥ pārijātasamīraṇāḥ 13
13.
ime te kundamandāramakarandasugandhayaḥ
candrāṃśunikarākārāḥ pārijātasamīraṇāḥ
candrāṃśunikarākārāḥ pārijātasamīraṇāḥ
13.
ime te pārijātasamīraṇāḥ
kundamandāramakarandasugandhayaḥ candrāṃśunikarākārāḥ
kundamandāramakarandasugandhayaḥ candrāṃśunikarākārāḥ
13.
These are those well-known Pārijāta breezes, fragrant with the nectar of jasmine and Mandāra, and resembling masses of moonbeams.
पुष्पकेसरनीहारपटवासरणोत्सुकैः ।
लताङ्गनागणैर्व्याप्तमिदं तन्नन्दनं वनम् ॥ १४ ॥
लताङ्गनागणैर्व्याप्तमिदं तन्नन्दनं वनम् ॥ १४ ॥
puṣpakesaranīhārapaṭavāsaraṇotsukaiḥ ,
latāṅganāgaṇairvyāptamidaṃ tannandanaṃ vanam 14
latāṅganāgaṇairvyāptamidaṃ tannandanaṃ vanam 14
14.
puṣpakesaranīhārapaṭavāsaraṇotsukaiḥ
latāṅganāgaṇaiḥ vyāptam idam tat nandanam vanam
latāṅganāgaṇaiḥ vyāptam idam tat nandanam vanam
14.
idam tat nandanam vanam puṣpakesaranīhārapaṭavāsaraṇotsukaiḥ
latāṅganāgaṇaiḥ vyāptam
latāṅganāgaṇaiḥ vyāptam
14.
This is that well-known Nandanavana (nandana) forest, pervaded by groups of graceful women, eager to scatter the perfumed powder made of flower pollen and mist.
कान्तगीतरवानन्दप्रनर्तितसुराङ्गनौ ।
इमौ तौ वल्लकीस्निग्धस्वरौ नारदतुम्बुरू ॥ १५ ॥
इमौ तौ वल्लकीस्निग्धस्वरौ नारदतुम्बुरू ॥ १५ ॥
kāntagītaravānandapranartitasurāṅganau ,
imau tau vallakīsnigdhasvarau nāradatumburū 15
imau tau vallakīsnigdhasvarau nāradatumburū 15
15.
kāntagītaravānandapranartitasurāṅganau imau
tau vallakīsnigdhasvarau nāradatumburū
tau vallakīsnigdhasvarau nāradatumburū
15.
imau tau nāradatumburū
kāntagītaravānandapranartitasurāṅganau vallakīsnigdhasvarau
kāntagītaravānandapranartitasurāṅganau vallakīsnigdhasvarau
15.
These two are those well-known Nārada and Tumburu, who caused the celestial nymphs to dance in delight with the beautiful sound of their songs, and whose voices are sweet like the (vallakī) lute.
इमे ते पुण्यकर्तारो भूरिभूषणभूषिताः ।
व्योमन्युड्डीयमानेषु विमानेषु च संस्थिताः ॥ १६ ॥
व्योमन्युड्डीयमानेषु विमानेषु च संस्थिताः ॥ १६ ॥
ime te puṇyakartāro bhūribhūṣaṇabhūṣitāḥ ,
vyomanyuḍḍīyamāneṣu vimāneṣu ca saṃsthitāḥ 16
vyomanyuḍḍīyamāneṣu vimāneṣu ca saṃsthitāḥ 16
16.
ime te puṇyakartāraḥ bhūribhūṣaṇabhūṣitāḥ
vyomani uḍḍīyamāṇeṣu vimāneṣu ca saṃsthitāḥ
vyomani uḍḍīyamāṇeṣu vimāneṣu ca saṃsthitāḥ
16.
ime te bhūribhūṣaṇabhūṣitāḥ puṇyakartāraḥ
vyomani uḍḍīyamāṇeṣu vimāneṣu ca saṃsthitāḥ
vyomani uḍḍīyamāṇeṣu vimāneṣu ca saṃsthitāḥ
16.
These are those virtuous individuals, adorned with abundant ornaments, situated in aerial vehicles (vimānas) that are flying in the sky.
मदमन्मथमत्ताङ्ग्य इमास्ताः सुरयोषितः ।
देवेश्वरं निषेवन्ते वनं वनलता इव ॥ १७ ॥
देवेश्वरं निषेवन्ते वनं वनलता इव ॥ १७ ॥
madamanmathamattāṅgya imāstāḥ surayoṣitaḥ ,
deveśvaraṃ niṣevante vanaṃ vanalatā iva 17
deveśvaraṃ niṣevante vanaṃ vanalatā iva 17
17.
madamanmathamattāṅgyaḥ imāḥ tāḥ surayoṣitaḥ
deveśvaraṃ niṣevante vanaṃ vanalatāḥ iva
deveśvaraṃ niṣevante vanaṃ vanalatāḥ iva
17.
imāḥ tāḥ madamanmathamattāṅgyaḥ surayoṣitaḥ
deveśvaraṃ vanalatāḥ vanaṃ iva niṣevante
deveśvaraṃ vanalatāḥ vanaṃ iva niṣevante
17.
These are those celestial damsels, whose bodies are intoxicated by exhilaration and love, serving the lord of gods, just as forest creepers embrace a forest.
इन्द्राश्मजालकुसुमाश्चिन्तामणिगुलुच्छकाः ।
कल्पवृक्षा इमे पक्वफलस्तबकदन्तुराः ॥ १८ ॥
कल्पवृक्षा इमे पक्वफलस्तबकदन्तुराः ॥ १८ ॥
indrāśmajālakusumāścintāmaṇigulucchakāḥ ,
kalpavṛkṣā ime pakvaphalastabakadanturāḥ 18
kalpavṛkṣā ime pakvaphalastabakadanturāḥ 18
18.
indrāśmajālakusumāḥ cintāmaṇigulucchakāḥ
kalpavṛkṣāḥ ime pakvaphalastabakadanturāḥ
kalpavṛkṣāḥ ime pakvaphalastabakadanturāḥ
18.
ime kalpavṛkṣāḥ indrāśmajālakusumāḥ
cintāmaṇigulucchakāḥ pakvaphalastabakadanturāḥ
cintāmaṇigulucchakāḥ pakvaphalastabakadanturāḥ
18.
These wish-fulfilling trees (kalpavṛkṣas) have flowers like nets of Indra-gems and clusters of wish-fulfilling gems (cintāmaṇis), bristling with bunches of ripe fruits.
इह तावदिमं शक्रमहमासनसंस्थितम् ।
द्वितीयमिव त्रैलोक्यस्रष्टारमभिवादये ॥ १९ ॥
द्वितीयमिव त्रैलोक्यस्रष्टारमभिवादये ॥ १९ ॥
iha tāvadimaṃ śakramahamāsanasaṃsthitam ,
dvitīyamiva trailokyasraṣṭāramabhivādaye 19
dvitīyamiva trailokyasraṣṭāramabhivādaye 19
19.
iha tāvat imam śakram aham āsanasamsthitam
dvitīyam iva trailokyasraṣṭāram abhivādaye
dvitīyam iva trailokyasraṣṭāram abhivādaye
19.
iha tāvat aham āsanasamsthitam dvitīyam
trailokyasraṣṭāram iva imam śakram abhivādaye
trailokyasraṣṭāram iva imam śakram abhivādaye
19.
Here, for now, I salute this Indra, who is seated on his throne and appears like a second creator of the three worlds.
इति संचिन्त्य शुक्रेण मनसैव शचीपतिः ।
तेनाभिवादितस्तत्र द्वितीय इव खे भृगुः ॥ २० ॥
तेनाभिवादितस्तत्र द्वितीय इव खे भृगुः ॥ २० ॥
iti saṃcintya śukreṇa manasaiva śacīpatiḥ ,
tenābhivāditastatra dvitīya iva khe bhṛguḥ 20
tenābhivāditastatra dvitīya iva khe bhṛguḥ 20
20.
iti saṃcintya śukreṇa manasā eva śacīpatiḥ
tena abhivāditaḥ tatra dvitīyaḥ iva khe bhṛguḥ
tena abhivāditaḥ tatra dvitīyaḥ iva khe bhṛguḥ
20.
śacīpatiḥ iti manasā eva śukreṇa saṃcintya
tena abhivāditaḥ tatra bhṛguḥ khe dvitīyaḥ iva
tena abhivāditaḥ tatra bhṛguḥ khe dvitīyaḥ iva
20.
Having thus pondered in his mind about Śukra, Indra (Śacīpati) was then greeted by him (Śukra). There, Bhṛgu (Śukra) appeared like a second (celestial being) in the sky.
अथ सादरमुत्थाय शुक्रः शक्रेण पूजितः ।
गृहीतहस्त आनीय समीपमुपवेशितः ॥ २१ ॥
गृहीतहस्त आनीय समीपमुपवेशितः ॥ २१ ॥
atha sādaramutthāya śukraḥ śakreṇa pūjitaḥ ,
gṛhītahasta ānīya samīpamupaveśitaḥ 21
gṛhītahasta ānīya samīpamupaveśitaḥ 21
21.
atha sādaram utthāya śukraḥ śakreṇa pūjitaḥ
gṛhīta hastaḥ ānīya samīpam upaveśitaḥ
gṛhīta hastaḥ ānīya samīpam upaveśitaḥ
21.
atha śukraḥ sādaram utthāya śakreṇa pūjitaḥ
gṛhītahastaḥ ānīya samīpam upaveśitaḥ
gṛhītahastaḥ ānīya samīpam upaveśitaḥ
21.
Then, Śukra, having respectfully risen, was honored by Indra. With his hand taken (by Indra), he was brought near and seated.
धन्यस्त्वदागमे नाथ स्वर्गोऽयं शुक्र शोभते ।
उष्यतां चिरमेवेह शक्र इत्थमुवाच तम् ॥ २२ ॥
उष्यतां चिरमेवेह शक्र इत्थमुवाच तम् ॥ २२ ॥
dhanyastvadāgame nātha svargo'yaṃ śukra śobhate ,
uṣyatāṃ cirameveha śakra itthamuvāca tam 22
uṣyatāṃ cirameveha śakra itthamuvāca tam 22
22.
dhanyaḥ tvat āgame nātha svargaḥ ayam śukra śobhate
uṣyatām ciram eva iha śakraḥ ittham uvāca tam
uṣyatām ciram eva iha śakraḥ ittham uvāca tam
22.
śakraḥ tam ittham uvāca nātha śukra tvat-āgame
ayam svargaḥ dhanyaḥ śobhate iha ciram eva uṣyatām
ayam svargaḥ dhanyaḥ śobhate iha ciram eva uṣyatām
22.
Indra thus spoke to him: "O Lord Śukra, this heaven is blessed and shines brightly by your arrival. Please reside here for a very long time."
अथ तत्रोपविश्यासौ भार्गवः शोभिताननः ।
श्रियं जहार शशिनः सकलस्यामलस्य च ॥ २३ ॥
श्रियं जहार शशिनः सकलस्यामलस्य च ॥ २३ ॥
atha tatropaviśyāsau bhārgavaḥ śobhitānanaḥ ,
śriyaṃ jahāra śaśinaḥ sakalasyāmalasya ca 23
śriyaṃ jahāra śaśinaḥ sakalasyāmalasya ca 23
23.
atha tatra upaviśya asau bhārgavaḥ śobhita ānanaḥ
śriyam jahāra śaśinaḥ sakalasya amalasya ca
śriyam jahāra śaśinaḥ sakalasya amalasya ca
23.
atha tatra upaviśya śobhita ānanaḥ asau bhārgavaḥ
sakalasya amalasya śaśinaḥ śriyam ca jahāra
sakalasya amalasya śaśinaḥ śriyam ca jahāra
23.
Then, having sat there, that Bhārgava (Śukra), with his radiant face, eclipsed the splendor of the entire pure moon.
सकलसुरगणाभिवन्दितोऽसौ भृगुतनयः शतमन्युपार्श्वसंस्थः ।
चिरतरमतुलामवाप तुष्टिं नरपतिसत्तमलालनं बभूव ॥ २४ ॥
चिरतरमतुलामवाप तुष्टिं नरपतिसत्तमलालनं बभूव ॥ २४ ॥
sakalasuragaṇābhivandito'sau bhṛgutanayaḥ śatamanyupārśvasaṃsthaḥ ,
cirataramatulāmavāpa tuṣṭiṃ narapatisattamalālanaṃ babhūva 24
cirataramatulāmavāpa tuṣṭiṃ narapatisattamalālanaṃ babhūva 24
24.
sakalasuragaṇābhivanditaḥ asau
bhṛgutanayaḥ śatamanyupārśvasaṃsthaḥ
cirataram atulām avāpa tuṣṭim
narapatisattamalālanam babhūva
bhṛgutanayaḥ śatamanyupārśvasaṃsthaḥ
cirataram atulām avāpa tuṣṭim
narapatisattamalālanam babhūva
24.
sakalasuragaṇābhivanditaḥ śatamanyupārśvasaṃsthaḥ asau bhṛgutanayaḥ cirataram atulām tuṣṭim avāpa.
narapatisattamalālanam babhūva.
narapatisattamalālanam babhūva.
24.
That son of Bhṛgu (Śukra), who was revered by all hosts of gods and resided beside Indra, experienced incomparable satisfaction for a very long time. He also became the object of adoration from the best of kings.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6 (current chapter)
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216