योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-6, chapter-101
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति कुम्भवचो राजा भावयंस्तदकृत्रिमम् ।
स्वयमात्मपदे तस्मिन्क्षणं परिणतोऽभवत् ॥ १ ॥
इति कुम्भवचो राजा भावयंस्तदकृत्रिमम् ।
स्वयमात्मपदे तस्मिन्क्षणं परिणतोऽभवत् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iti kumbhavaco rājā bhāvayaṃstadakṛtrimam ,
svayamātmapade tasminkṣaṇaṃ pariṇato'bhavat 1
iti kumbhavaco rājā bhāvayaṃstadakṛtrimam ,
svayamātmapade tasminkṣaṇaṃ pariṇato'bhavat 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti kumbhavacaḥ rājā bhāvayan tat
akṛtrimam svayam ātmapade tasmin kṣaṇam pariṇataḥ abhavat
akṛtrimam svayam ātmapade tasmin kṣaṇam pariṇataḥ abhavat
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca rājā iti kumbhavacaḥ tat akṛtrimam bhāvayan,
svayam tasmin ātmapade kṣaṇam pariṇataḥ abhavat.
svayam tasmin ātmapade kṣaṇam pariṇataḥ abhavat.
1. Śrī Vasiṣṭha said: Contemplating thus Kumbha's genuine words, the king himself became transformed for a moment into that state of the self (ātman).
1. שְׁרִי וַסִישְׁטְהָה אמר: בעוד המלך מהרהר בדבריו הכנים של קוּמְבְּהָ, הוא נטמע בעצמו למשך רגע במצב ה-אָאטְמַן (העצמי).
बभूवामीलितमनोलोचनः शान्तवाङ्मुनिः ।
शिलातलादिवोत्कीर्णो निस्पन्दावयवाकृतिः ॥ २ ॥
शिलातलादिवोत्कीर्णो निस्पन्दावयवाकृतिः ॥ २ ॥
babhūvāmīlitamanolocanaḥ śāntavāṅmuniḥ ,
śilātalādivotkīrṇo nispandāvayavākṛtiḥ 2
śilātalādivotkīrṇo nispandāvayavākṛtiḥ 2
2.
babūva āmīlitamanolocanaḥ śāntavāk muniḥ
śilātalāt iva utkīrṇaḥ nispandāvayavākṛtiḥ
śilātalāt iva utkīrṇaḥ nispandāvayavākṛtiḥ
2.
(saḥ) āmīlitamanolocanaḥ śāntavāk muniḥ,
śilātalāt iva utkīrṇaḥ,
nispandāvayavākṛtiḥ babhūva.
śilātalāt iva utkīrṇaḥ,
nispandāvayavākṛtiḥ babhūva.
2. He became a silent sage (muni) with his mind and eyes half-closed, his form and limbs unmoving, as if he were carved out of a rock slab.
2. עיני רוחו נעצמו, דבורו נדם והוא נראה כמו חצוב מסלע, כשאבריו וגופו ללא זיז וניע.
ततो मुहूर्तमात्रेण प्रबुद्धं स्फुरितेक्षणम् ।
तमुवाच महाबाहो चूडाला कुम्भरूपिणी ॥ ३ ॥
तमुवाच महाबाहो चूडाला कुम्भरूपिणी ॥ ३ ॥
tato muhūrtamātreṇa prabuddhaṃ sphuritekṣaṇam ,
tamuvāca mahābāho cūḍālā kumbharūpiṇī 3
tamuvāca mahābāho cūḍālā kumbharūpiṇī 3
3.
tataḥ muhūrtamātreṇa prabuddham sphuritekṣaṇam
tam uvāca mahābāho cūḍālā kumbharūpiṇī
tam uvāca mahābāho cūḍālā kumbharūpiṇī
3.
tataḥ muhūrtamātreṇa prabuddham sphuritekṣaṇam tam,
kumbharūpiṇī cūḍālā uvāca,
"mahābāho".
kumbharūpiṇī cūḍālā uvāca,
"mahābāho".
3. Then, after only a moment, Chūḍālā, in the guise of Kumbha, spoke to that mighty-armed king who had awakened and whose eyes were flickering.
3. כעבור כרגע קט, כאשר פקח את עיניו והתעורר, הוי גיבור חיל, דיברה אליו צוּדָאלָה שלבשה את דמותו של קוּמְבְּהָ.
कुम्भ उवाच ।
कच्चिदस्मिन्पदे स्फारे शुद्धे विततनिर्मले ।
सुतल्पे निर्विकल्पानां सुखं विश्रान्तवानसि ॥ ४ ॥
कच्चिदस्मिन्पदे स्फारे शुद्धे विततनिर्मले ।
सुतल्पे निर्विकल्पानां सुखं विश्रान्तवानसि ॥ ४ ॥
kumbha uvāca ,
kaccidasminpade sphāre śuddhe vitatanirmale ,
sutalpe nirvikalpānāṃ sukhaṃ viśrāntavānasi 4
kaccidasminpade sphāre śuddhe vitatanirmale ,
sutalpe nirvikalpānāṃ sukhaṃ viśrāntavānasi 4
4.
kumbhaḥ uvāca kaccit asmin pade sphāre śuddhe
vitatanirmale sutalpe nirvikalpānām sukham viśrāntavān asi
vitatanirmale sutalpe nirvikalpānām sukham viśrāntavān asi
4.
kumbhaḥ uvāca kaccit (tvam) asmin sphāre śuddhe vitatanirmale
nirvikalpānām sutalpe pade sukham viśrāntavān asi?
nirvikalpānām sutalpe pade sukham viśrāntavān asi?
4. Kumbha said: "I hope you have rested comfortably in this expansive, pure, widely spread, and unblemished state - a delightful resting place for those free from mental constructs."
4. קוּמְבְּהָ אמר: האם נחת בהנאה במצב נרחב, טהור וזך זה, היציע המופלא של אלה המשוחררים מכל ספק ומחשבה (נִרְוִיקַלְפָּה)?
कच्चिदन्तः प्रबुद्धोसि कच्चिद्भ्रान्तिस्त्वयोज्झिता ।
कच्चिज्ज्ञेयं परिज्ञातं दृष्टं द्रष्टव्यमेव वा ॥ ५ ॥
कच्चिज्ज्ञेयं परिज्ञातं दृष्टं द्रष्टव्यमेव वा ॥ ५ ॥
kaccidantaḥ prabuddhosi kaccidbhrāntistvayojjhitā ,
kaccijjñeyaṃ parijñātaṃ dṛṣṭaṃ draṣṭavyameva vā 5
kaccijjñeyaṃ parijñātaṃ dṛṣṭaṃ draṣṭavyameva vā 5
5.
kaccit antaḥ prabuddhaḥ asi kaccit bhrāntiḥ tvayā
ujjhitā kaccit jñeyam parijñātam dṛṣṭam draṣṭavyam eva vā
ujjhitā kaccit jñeyam parijñātam dṛṣṭam draṣṭavyam eva vā
5.
kaccit antaḥ prabuddhaḥ asi kaccit bhrāntiḥ tvayā
ujjhitā kaccit jñeyam parijñātam dṛṣṭam draṣṭavyam eva vā
ujjhitā kaccit jñeyam parijñātam dṛṣṭam draṣṭavyam eva vā
5. Are you internally awakened? Have you cast off delusion? Has that which is to be known been fully understood, or has that which is to be seen truly been perceived?
5. האם התעוררת מבפנים? האם זנחת את האשליה? האם הַגְּנָאיָא (מה שראוי לדעת) נודע לך, והאם ראית את מה שראוי לראות?
शिखिध्वज उवाच ।
भगवंस्त्वत्प्रसादेन महाविभवभूमिका ।
महती पदवी दृष्टा सर्वस्योर्ध्वं स्थिता मया ॥ ६ ॥
भगवंस्त्वत्प्रसादेन महाविभवभूमिका ।
महती पदवी दृष्टा सर्वस्योर्ध्वं स्थिता मया ॥ ६ ॥
śikhidhvaja uvāca ,
bhagavaṃstvatprasādena mahāvibhavabhūmikā ,
mahatī padavī dṛṣṭā sarvasyordhvaṃ sthitā mayā 6
bhagavaṃstvatprasādena mahāvibhavabhūmikā ,
mahatī padavī dṛṣṭā sarvasyordhvaṃ sthitā mayā 6
6.
śikhidhvajaḥ uvāca bhagavan tvatprasādena mahāvibhavabhūmikā
mahatī padavī dṛṣṭā sarvasya ūrdhvam sthitā mayā
mahatī padavī dṛṣṭā sarvasya ūrdhvam sthitā mayā
6.
śikhidhvajaḥ uvāca bhagavan tvatprasādena mayā sarvasya
ūrdhvam sthitā mahatī mahāvibhavabhūmikā padavī dṛṣṭā
ūrdhvam sthitā mahatī mahāvibhavabhūmikā padavī dṛṣṭā
6. Shikhidhvaja said: 'O venerable one, by your grace, I have seen a great state (padavī) of immense splendor (mahāvibhava) and elevated position (bhūmikā), which stands above all.'
6. שִׁיכִידְהְוַגָ'ה אמר: הוי מורי המכובד, בזכות חסדך ראיתי את המעמד הנשגב של העוצמה האדירה, המצב הנישא הניצב מעל לכל.
सतां विदितवेद्यानामहो बत महात्मनाम् ।
अपूर्वैकामृतमयः सङ्गः सारफलप्रदः ॥ ७ ॥
अपूर्वैकामृतमयः सङ्गः सारफलप्रदः ॥ ७ ॥
satāṃ viditavedyānāmaho bata mahātmanām ,
apūrvaikāmṛtamayaḥ saṅgaḥ sāraphalapradaḥ 7
apūrvaikāmṛtamayaḥ saṅgaḥ sāraphalapradaḥ 7
7.
satām viditavedyānām aho bata mahātmanām
apūrvaikāmṛtamayaḥ saṅgaḥ sāraphalapradaḥ
apūrvaikāmṛtamayaḥ saṅgaḥ sāraphalapradaḥ
7.
aho bata satām viditavedyānām mahātmanām
apūrvaikāmṛtamayaḥ sāraphalapradaḥ saṅgaḥ
apūrvaikāmṛtamayaḥ sāraphalapradaḥ saṅgaḥ
7. Oh, truly, the association (saṅga) with such great-souled (mahātman) and virtuous (satām) individuals, who have fully understood all that is to be known, is uniquely nectarine and yields the most essential fruits!
7. מה נפלאה היא חברתם של הנשמות הגדולות והחכמים, אשר ידעו את כל שראוי לדעת! קרבתם מלאה בצוֹף אלמותי חסר תקדים ומניבה את הפרי העילאי ביותר.
जन्मनापि मया लब्धं यन्नाम न महामृतम् ।
तदद्य त्वत्समासङ्गात्तेनैवासादितं स्वयम् ॥ ८ ॥
तदद्य त्वत्समासङ्गात्तेनैवासादितं स्वयम् ॥ ८ ॥
janmanāpi mayā labdhaṃ yannāma na mahāmṛtam ,
tadadya tvatsamāsaṅgāttenaivāsāditaṃ svayam 8
tadadya tvatsamāsaṅgāttenaivāsāditaṃ svayam 8
8.
janmanā api mayā labdham yat nāma na mahāmṛtam
tat adya tvatsamāsaṅgāt tena eva āsāditam svayam
tat adya tvatsamāsaṅgāt tena eva āsāditam svayam
8.
mayā janmanā api yat nāma mahāmṛtam na labdham
tat adya tvatsamāsaṅgāt tena eva svayam āsāditam
tat adya tvatsamāsaṅgāt tena eva svayam āsāditam
8. The supreme nectar (mahāmṛtam) that I had not obtained even in this life (janmanā), that very nectar has now, today, been acquired by me (svayam) solely through association with you.
8. את המשקה האלמותי הדגול, שלא הצלחתי להשיג במהלך כל חיי, השגתי היום בעצמי רק הודות למפגש עמך.
अनन्तमाद्यममृतं चैतत्कमललोचन ।
कथं नासादितमभूत्पूर्वमात्मपदं मया ॥ ९ ॥
कथं नासादितमभूत्पूर्वमात्मपदं मया ॥ ९ ॥
anantamādyamamṛtaṃ caitatkamalalocana ,
kathaṃ nāsāditamabhūtpūrvamātmapadaṃ mayā 9
kathaṃ nāsāditamabhūtpūrvamātmapadaṃ mayā 9
9.
anantam ādyam amṛtam ca etat kamalalocana
katham na āsāditam abhūt pūrvam ātmapadam mayā
katham na āsāditam abhūt pūrvam ātmapadam mayā
9.
kamalalocana mayā pūrvam etat anantam ādyam
amṛtam ātmapadam katham na āsāditam abhūt
amṛtam ātmapadam katham na āsāditam abhūt
9. O lotus-eyed one, how is it that I did not attain this infinite, primal, and immortal state of the self (ātman) previously?
9. הוי ענקי העיניים, כיצד זה לא השגתי בעבר את מצב ה-אָאטְמַן (העצמי) הזה, שהוא נצחי, קדמון ואלמותי?
कुम्भ उवाच ।
मनस्युपशमं याते त्यक्तभोगैषणे स्थिते ।
कषायपाके निर्वृत्ते सर्वेन्द्रियगणस्य च ॥ १० ॥
मनस्युपशमं याते त्यक्तभोगैषणे स्थिते ।
कषायपाके निर्वृत्ते सर्वेन्द्रियगणस्य च ॥ १० ॥
kumbha uvāca ,
manasyupaśamaṃ yāte tyaktabhogaiṣaṇe sthite ,
kaṣāyapāke nirvṛtte sarvendriyagaṇasya ca 10
manasyupaśamaṃ yāte tyaktabhogaiṣaṇe sthite ,
kaṣāyapāke nirvṛtte sarvendriyagaṇasya ca 10
10.
manasi upaśamam yāte tyaktabhogaiṣaṇe sthite
kaṣāyapāke nirvṛtte sarvendriyagaṇasya ca
kaṣāyapāke nirvṛtte sarvendriyagaṇasya ca
10.
manasi upaśamam yāte tyaktabhogaiṣaṇe sthite
ca sarvendriyagaṇasya kaṣāyapāke nirvṛtte
ca sarvendriyagaṇasya kaṣāyapāke nirvṛtte
10. Kumbha said: When the mind (manas) has achieved tranquility, becoming steady after abandoning desires for enjoyment, and when the 'ripening' and cessation of all impurities (kaṣāya) of the entire group of senses (indriya) has taken place...
10. קוּמְבְּהָ אמר: כאשר החשיבה שוקטת, חופשייה מתשוקה לתענוגות, וכאשר הגיעו לידי הבשלה ונעלמו כל משקעי החושים...
यान्ति चेतसि विश्रान्तिं विमला देशिकोक्तयः ।
यथा सितांशुके शुद्धे बिन्दवः कुङ्कुमाम्भसः ॥ ११ ॥
यथा सितांशुके शुद्धे बिन्दवः कुङ्कुमाम्भसः ॥ ११ ॥
yānti cetasi viśrāntiṃ vimalā deśikoktayaḥ ,
yathā sitāṃśuke śuddhe bindavaḥ kuṅkumāmbhasaḥ 11
yathā sitāṃśuke śuddhe bindavaḥ kuṅkumāmbhasaḥ 11
11.
yānti cetasi viśrāntim vimalāḥ deśikoktayaḥ
yathā sitāṃśuke śuddhe bindavaḥ kuṅkumāmbhsaḥ
yathā sitāṃśuke śuddhe bindavaḥ kuṅkumāmbhsaḥ
11.
vimalāḥ deśikoktayaḥ cetasi viśrāntim yānti
yathā kuṅkumāmbhsaḥ bindavaḥ śuddhe sitāṃśuke
yathā kuṅkumāmbhsaḥ bindavaḥ śuddhe sitāṃśuke
11. The pure words of the spiritual teacher (guru) attain a settled state in the consciousness, just as drops of saffron water are absorbed into a clean white cloth.
11. ...אז מוצאים דבריו הטהורים של ה-גּוּרוּ (המורה הרוחני) מנוחה בתוך החשיבה, כשם שטפות מים עם כורכום נספגות בבד לבן וזך.
कषायाणामनन्तानां संभृतानां शरीरकैः ।
स्ववासनास्वरूपाणामद्य पाकस्तवोदितः ॥ १२ ॥
स्ववासनास्वरूपाणामद्य पाकस्तवोदितः ॥ १२ ॥
kaṣāyāṇāmanantānāṃ saṃbhṛtānāṃ śarīrakaiḥ ,
svavāsanāsvarūpāṇāmadya pākastavoditaḥ 12
svavāsanāsvarūpāṇāmadya pākastavoditaḥ 12
12.
kaṣāyāṇām anantānām saṃbhṛtānām śarīrakaiḥ
svavāsanāsvarūpāṇām adya pākaḥ tava uditaḥ
svavāsanāsvarūpāṇām adya pākaḥ tava uditaḥ
12.
adya śarīrakaiḥ saṃbhṛtānām svavāsanāsvarūpāṇām
anantānām kaṣāyāṇām tava pākaḥ uditaḥ
anantānām kaṣāyāṇām tava pākaḥ uditaḥ
12. Today, the ripening (pāka) of your endless defilements (kaṣāya) has manifested; these defilements were accumulated by bodies and their intrinsic nature (svarūpa) consists of latent impressions (vāsanā).
12. כעת הגיעה לשיאה הבשלתם של הרשמים הסמויים (וָאסָנוֹת) והמשקעים האינסופיים שנצברו בגוף לאורך זמן.
देहान्मलानि सर्वाणि कालेन कमलेक्षण ।
साधो वृक्षात्फलानीव पाकेन विगलन्त्यधः ॥ १३ ॥
साधो वृक्षात्फलानीव पाकेन विगलन्त्यधः ॥ १३ ॥
dehānmalāni sarvāṇi kālena kamalekṣaṇa ,
sādho vṛkṣātphalānīva pākena vigalantyadhaḥ 13
sādho vṛkṣātphalānīva pākena vigalantyadhaḥ 13
13.
dehāt malāni sarvāṇi kālena kamalekṣaṇa sādho
vṛkṣāt phalāni iva pākena vigalanti adhaḥ
vṛkṣāt phalāni iva pākena vigalanti adhaḥ
13.
kamalekṣaṇa sādho,
vṛkṣāt phalāni iva pākena,
dehāt sarvāṇi malāni kālena adhaḥ vigalanti.
vṛkṣāt phalāni iva pākena,
dehāt sarvāṇi malāni kālena adhaḥ vigalanti.
13. O lotus-eyed one, O virtuous one, all impurities (mala) depart from the body with time, just as fruits fall from a tree when they ripen.
13. עם הזמן, הוי איש מורם מעם בעל עיני הלוטוס, כל הכתמים והזיהומים נושרים מן הגוף בעקבות הבשלתם, כשם שפירות נושרים מן העץ.
वासनात्मसु यातेषु मलेषु विमलं सखे ।
यद्वक्ति गुरुरन्तस्तद्विशतीषुर्यथा विसे ॥ १४ ॥
यद्वक्ति गुरुरन्तस्तद्विशतीषुर्यथा विसे ॥ १४ ॥
vāsanātmasu yāteṣu maleṣu vimalaṃ sakhe ,
yadvakti gururantastadviśatīṣuryathā vise 14
yadvakti gururantastadviśatīṣuryathā vise 14
14.
vāsanātmasu yāteṣu maleṣu vimalaṃ sakhe yat
vakti guruḥ antas tat viśati iṣuḥ yathā vise
vakti guruḥ antas tat viśati iṣuḥ yathā vise
14.
sakhe,
vāsanātmasu maleṣu yāteṣu,
guruḥ yat vakti,
tat vimalaṃ antas iṣuḥ yathā vise viśati.
vāsanātmasu maleṣu yāteṣu,
guruḥ yat vakti,
tat vimalaṃ antas iṣuḥ yathā vise viśati.
14. O friend, when the impurities (mala) that consist of subtle impressions (vāsanā) have vanished, then the pure teaching spoken by the teacher (guru) penetrates within, just as an arrow pierces a lotus stalk.
14. כשהמשקעים של הרשמים הסמויים (וָאסָנוֹת) נעלמים, ידידי, כל מה שאיש ה-גּוּרוּ (המורה הרוחני) אומר חודר פנימה במהירות, כמו חץ החודר לגבעול הלוטוס.
कषायपाके संपन्ने त्वं मयाद्य विबोधितः ।
तेनाद्यैव तवाज्ञानक्षयो जातो महामते ॥ १५ ॥
तेनाद्यैव तवाज्ञानक्षयो जातो महामते ॥ १५ ॥
kaṣāyapāke saṃpanne tvaṃ mayādya vibodhitaḥ ,
tenādyaiva tavājñānakṣayo jāto mahāmate 15
tenādyaiva tavājñānakṣayo jāto mahāmate 15
15.
kaṣāyapāke saṃpanne tvaṃ mayā adya vibodhitaḥ
tena adya eva tava ajñānakṣayaḥ jātaḥ mahāmate
tena adya eva tava ajñānakṣayaḥ jātaḥ mahāmate
15.
mahāmate,
kaṣāyapāke saṃpanne,
adya tvaṃ mayā vibodhitaḥ.
tena adya eva tava ajñānakṣayaḥ jātaḥ.
kaṣāyapāke saṃpanne,
adya tvaṃ mayā vibodhitaḥ.
tena adya eva tava ajñānakṣayaḥ jātaḥ.
15. O great-minded one, now that the maturation of your attachments (kaṣāya) is complete, you have been awakened by me today. Consequently, the destruction of your ignorance has occurred today itself.
15. מכיוון שמשקעיך הגיעו להבשלה מלאה, עוררתי אותך היום. משום כך, הוי בעל תבונה עמוקה, התפוגגה בורותך עוד היום.
अद्य पक्वकषायस्त्वमद्यैव ज्ञानसंकथाम् ।
अद्येह सोपदेशस्त्वमद्यैवासि प्रबुद्धवान् ॥ १६ ॥
अद्येह सोपदेशस्त्वमद्यैवासि प्रबुद्धवान् ॥ १६ ॥
adya pakvakaṣāyastvamadyaiva jñānasaṃkathām ,
adyeha sopadeśastvamadyaivāsi prabuddhavān 16
adyeha sopadeśastvamadyaivāsi prabuddhavān 16
16.
adya pakvakaṣāyaḥ tvam adya eva jñānasaṅkathām adya
iha sa-upadeśaḥ tvam adya eva asi prabuddhavān
iha sa-upadeśaḥ tvam adya eva asi prabuddhavān
16.
adya tvam pakvakaṣāyaḥ (asi).
adya eva (tvam) jñānasaṅkathām (yogyo'si).
adya iha tvam sa-upadeśaḥ (asi).
adya eva prabuddhavān asi.
adya eva (tvam) jñānasaṅkathām (yogyo'si).
adya iha tvam sa-upadeśaḥ (asi).
adya eva prabuddhavān asi.
16. Today you are one whose attachments (kaṣāya) have fully matured. Today itself you are fit for the discourse on true knowledge. Today, here, you have received instruction. Today itself you have become truly enlightened.
16. כיום, משהבשילו משקעיך, זכית היום לשיח ה-גְּנָאיָאנָה (הידע הטהור), קיבלת את ההדרכה וכבר היום התעוררת.
शुभाशुभानां सर्वेषां कर्मणामद्य संक्षयः ।
सत्सङ्गव्यपदेशेन तव निष्पत्तिमागतः ॥ १७ ॥
सत्सङ्गव्यपदेशेन तव निष्पत्तिमागतः ॥ १७ ॥
śubhāśubhānāṃ sarveṣāṃ karmaṇāmadya saṃkṣayaḥ ,
satsaṅgavyapadeśena tava niṣpattimāgataḥ 17
satsaṅgavyapadeśena tava niṣpattimāgataḥ 17
17.
śubhāśubhānām sarveṣām karmaṇām adya saṃkṣayaḥ
satsaṅgavyapadeśena tava niṣpattim āgataḥ
satsaṅgavyapadeśena tava niṣpattim āgataḥ
17.
adya tava satsaṅgavyapadeśena sarveṣām
śubhāśubhānām karmaṇām saṃkṣayaḥ niṣpattim āgataḥ
śubhāśubhānām karmaṇām saṃkṣayaḥ niṣpattim āgataḥ
17. Today, the complete cessation of all your good and bad actions (karma) has been achieved through the pretext of good company.
17. כיוון שזכית ל-סַתְסַנְגָּה (שהייה במחיצת האמת), הגיעה היום לקיצה כל ה-קַרְמָה שלך – בין אם היא טובה ובין אם רעה.
यावदस्य दिनस्यैष पूर्वभागो महीपते ।
तावच्चेतोहंममेति तवाज्ञानं बभूव ह ॥ १८ ॥
तावच्चेतोहंममेति तवाज्ञानं बभूव ह ॥ १८ ॥
yāvadasya dinasyaiṣa pūrvabhāgo mahīpate ,
tāvaccetohaṃmameti tavājñānaṃ babhūva ha 18
tāvaccetohaṃmameti tavājñānaṃ babhūva ha 18
18.
yāvat asya dinasya eṣaḥ pūrvabhāgaḥ mahīpate
tāvat cetaḥ aham mama iti tava ajñānam babhūva ha
tāvat cetaḥ aham mama iti tava ajñānam babhūva ha
18.
mahīpate yāvat asya dinasya eṣaḥ pūrvabhāgaḥ,
tāvat tava cetaḥ aham mama iti ajñānam ha babhūva
tāvat tava cetaḥ aham mama iti ajñānam ha babhūva
18. O King, as long as this first part of this day lasted, so long your ignorance (ajñāna) indeed existed, characterized by the notion 'this mind, I, and mine'.
18. עד לשעות הבוקר של יום זה, הוי מלך, הייתה שרויה בך בורות של חשיבה, שאחזה במושגים אני ו-שלי.
इदानीं मद्वचोबोधाच्चेतसि क्षयमागते ।
हृदयात्संपरित्यक्ते संप्रबुद्धोऽसि भूपते ॥ १९ ॥
हृदयात्संपरित्यक्ते संप्रबुद्धोऽसि भूपते ॥ १९ ॥
idānīṃ madvacobodhāccetasi kṣayamāgate ,
hṛdayātsaṃparityakte saṃprabuddho'si bhūpate 19
hṛdayātsaṃparityakte saṃprabuddho'si bhūpate 19
19.
idānīm madvacobodhāt cetasi kṣayam āgate
hṛdayāt samparityakte samprabuddhaḥ asi bhūpate
hṛdayāt samparityakte samprabuddhaḥ asi bhūpate
19.
bhūpate idānīm madvacobodhāt,
cetasi kṣayam āgate,
hṛdayāt samparityakte,
tvam samprabuddhaḥ asi
cetasi kṣayam āgate,
hṛdayāt samparityakte,
tvam samprabuddhaḥ asi
19. O King, now, due to the realization brought about by my words, with your mind having reached cessation and completely abandoned from the heart, you are fully awakened.
19. כעת, הודות להתעוררות מדברַי, משתמו מחשבות אלה והושלכו מלבך, התעוררת לחלוטין, הוי מלך.
हृदि यावन्मनःसत्ता तावदज्ञानसस्थितिः ।
चित्ते चित्ततया त्यक्ते ज्ञानस्याभ्युदयो भवेत् ॥ २० ॥
चित्ते चित्ततया त्यक्ते ज्ञानस्याभ्युदयो भवेत् ॥ २० ॥
hṛdi yāvanmanaḥsattā tāvadajñānasasthitiḥ ,
citte cittatayā tyakte jñānasyābhyudayo bhavet 20
citte cittatayā tyakte jñānasyābhyudayo bhavet 20
20.
hṛdi yāvat manaḥsattā tāvat ajñānasaṃsthitiḥ
citte cittatayā tyakte jñānasya abhyudayaḥ bhavet
citte cittatayā tyakte jñānasya abhyudayaḥ bhavet
20.
yāvat manaḥsattā hṛdi,
tāvat ajñānasaṃsthitiḥ.
citte cittatayā tyakte,
jñānasya abhyudayaḥ bhavet
tāvat ajñānasaṃsthitiḥ.
citte cittatayā tyakte,
jñānasya abhyudayaḥ bhavet
20. As long as the mind (manas) has existence within the heart, so long does the state of ignorance (ajñāna) persist. When the mind (citta) is abandoned in its essential nature as 'mind-ness' within consciousness, then the dawn of true knowledge (jñāna) occurs.
20. כל עוד קיימת פעילות החשיבה בלב, מוסיפה הבורות להתקיים. אך כאשר זונחים את החשיבה (צִ'יטָה) כדבר חולף, מפציע הידע הטהור.
द्वित्वैकत्वदृशौ चित्तं तदेवाज्ञानमुच्यते ।
एतयोर्यो लयो दृष्टेस्तज्ज्ञानं सा परा गतिः ॥ २१ ॥
एतयोर्यो लयो दृष्टेस्तज्ज्ञानं सा परा गतिः ॥ २१ ॥
dvitvaikatvadṛśau cittaṃ tadevājñānamucyate ,
etayoryo layo dṛṣṭestajjñānaṃ sā parā gatiḥ 21
etayoryo layo dṛṣṭestajjñānaṃ sā parā gatiḥ 21
21.
dvitvaikatvadṛśau cittam tat eva ajñānam ucyate
etayoḥ yaḥ layaḥ dṛṣṭeḥ tat jñānam sā parā gatiḥ
etayoḥ yaḥ layaḥ dṛṣṭeḥ tat jñānam sā parā gatiḥ
21. The perceptions of duality and unity, and the mind [that holds them] - that is indeed called ignorance (ajñāna). The dissolution of these two from [one's] vision (dṛṣṭi) is knowledge (jñāna); that is the supreme state.
21. הראייה במושגים של שניים או אחד היא עצמה פעילות החשיבה, והיא זו שמכונה בורות. היעלמותן של שתי נטיות אלו מן הראייה היא הידע הטהור, וזהו היעד העליון.
प्रबुद्धोऽसि विमुक्तोऽसि त्यक्तं चित्तं त्वया नृप ।
सदसत्तामयत्वं हि त्वया त्यक्तमसत्पदम् ॥ २२ ॥
सदसत्तामयत्वं हि त्वया त्यक्तमसत्पदम् ॥ २२ ॥
prabuddho'si vimukto'si tyaktaṃ cittaṃ tvayā nṛpa ,
sadasattāmayatvaṃ hi tvayā tyaktamasatpadam 22
sadasattāmayatvaṃ hi tvayā tyaktamasatpadam 22
22.
prabuddhaḥ asi vimuktaḥ asi tyaktam cittam tvayā
nṛpa sadasattāmayatvam hi tvayā tyaktam asatpadam
nṛpa sadasattāmayatvam hi tvayā tyaktam asatpadam
22. O King, you are awakened, you are liberated! You have abandoned the mind (citta). Indeed, you have given up the state of unreality (asat), which consists of both being and non-being.
22. התעוררת, שוחררת! זנחת את ה-צִ'יטָה (פעילות החשיבה), הוי מלך. זנחת לחלוטין את מציאות השווא המורכבת מתפיסות של יש ואין.
वीतशोको निरायासो निःसङ्गोऽनन्य आत्मवान् ।
महोदयो मुनिर्मौनी स्वरूपे तिष्ठ निर्मले ॥ २३ ॥
महोदयो मुनिर्मौनी स्वरूपे तिष्ठ निर्मले ॥ २३ ॥
vītaśoko nirāyāso niḥsaṅgo'nanya ātmavān ,
mahodayo munirmaunī svarūpe tiṣṭha nirmale 23
mahodayo munirmaunī svarūpe tiṣṭha nirmale 23
23.
vītaśokaḥ nirāyāsaḥ niḥsaṅgaḥ ananyaḥ ātmavān
mahodayaḥ muniḥ maunī svarūpe tiṣṭha nirmale
mahodayaḥ muniḥ maunī svarūpe tiṣṭha nirmale
23. Be free from sorrow, effortless, detached, non-different [from the Self], self-possessed (ātmavan), exalted, a sage, and silent. Remain in your pure, true nature (svarūpa).
23. חופשי מיגון, ללא מאמץ, ללא נקודות אחיזה, שרוי ב-אָאטְמַן (העצמי), מרומם ומלא דממה כמו מוּנִי (פרוש שתקן) – שכון בטבעך הטהור והאמיתי.
शिखिध्वज उवाच ।
एवं हि भगवन् जन्तोर्मूर्खस्यैवास्ति चित्तभूः ।
प्रबुद्धस्य न तज्ज्ञस्य चित्तं नाम किल प्रभो ॥ २४ ॥
एवं हि भगवन् जन्तोर्मूर्खस्यैवास्ति चित्तभूः ।
प्रबुद्धस्य न तज्ज्ञस्य चित्तं नाम किल प्रभो ॥ २४ ॥
śikhidhvaja uvāca ,
evaṃ hi bhagavan jantormūrkhasyaivāsti cittabhūḥ ,
prabuddhasya na tajjñasya cittaṃ nāma kila prabho 24
evaṃ hi bhagavan jantormūrkhasyaivāsti cittabhūḥ ,
prabuddhasya na tajjñasya cittaṃ nāma kila prabho 24
24.
śikhidhvajaḥ uvāca evam hi
bhagavan jantoḥ mūrkhasya eva asti
cittabhūḥ prabuddhasya na
tajjñasya cittam nāma kila prabho
bhagavan jantoḥ mūrkhasya eva asti
cittabhūḥ prabuddhasya na
tajjñasya cittam nāma kila prabho
24. Śikhidhvaja said: "Indeed, O Venerable One, the mind (citta) originates only for the foolish living being. For the awakened one, O Lord, and for the knower of that [truth], there is truly no such thing as 'mind' (citta)."
24. שִׁיכִידְהְוַגָ'ה אמר: אכן, מורי המכובד, תופעת החשיבה (צִ'יטָה) קיימת רק עבור הנסכל. עבור מי שהתעורר ומכיר את האמת, אין כלל דבר הנקרא חשיבה.
जीवन्मुक्तास्तदेते हि विहरन्ति कथं वद ।
अविद्यमानमनसो युष्मदाद्यास्तथा नराः ॥ २५ ॥
अविद्यमानमनसो युष्मदाद्यास्तथा नराः ॥ २५ ॥
jīvanmuktāstadete hi viharanti kathaṃ vada ,
avidyamānamanaso yuṣmadādyāstathā narāḥ 25
avidyamānamanaso yuṣmadādyāstathā narāḥ 25
25.
jīvanmuktāḥ tat ete hi viharanti kathaṃ vada
avidyamānamanasaḥ yuṣmad-ādyāḥ tathā narāḥ
avidyamānamanasaḥ yuṣmad-ādyāḥ tathā narāḥ
25.
vada kathaṃ hi ete jīvanmuktāḥ avidyamānamanasaḥ
tathā yuṣmad-ādyāḥ narāḥ viharanti
tathā yuṣmad-ādyāḥ narāḥ viharanti
25. Therefore, tell me how these living liberated ones (jīvanmuktāḥ), whose minds no longer exist, function in the world, just like you and others.
25. אמור לי, כיצד אותם גִ'יוַנְמוּקְתוֹת (משוחררים בעודם בחיים), אנשים כמוך שאין בלשונם מחשבה נפרדת (מַנַס), פועלים ומתהלכים בעולם?
इति मे कथयाशेषमन्यैः स्ववचनांशुभिः ।
हार्दं तमो मे निपुणमेवंप्रायैः प्रमार्जय ॥ २६ ॥
हार्दं तमो मे निपुणमेवंप्रायैः प्रमार्जय ॥ २६ ॥
iti me kathayāśeṣamanyaiḥ svavacanāṃśubhiḥ ,
hārdaṃ tamo me nipuṇamevaṃprāyaiḥ pramārjaya 26
hārdaṃ tamo me nipuṇamevaṃprāyaiḥ pramārjaya 26
26.
iti me kathaya aśeṣam anyaiḥ sva-vacana-aṃśubhiḥ
hārdaṃ tamaḥ me nipuṇam evaṃprāyaiḥ pramārjaya
hārdaṃ tamaḥ me nipuṇam evaṃprāyaiḥ pramārjaya
26.
iti aśeṣam kathaya me hārdaṃ tamaḥ anyaiḥ
evaṃprāyaiḥ sva-vacana-aṃśubhiḥ nipuṇam pramārjaya
evaṃprāyaiḥ sva-vacana-aṃśubhiḥ nipuṇam pramārjaya
26. Therefore, by these and other similar rays of your words, tell me everything completely, and skillfully dispel this inner darkness (tamas) of mine.
26. הסבר לי זאת לפרטי פרטים, וזרה אור בקרני דבריך כדי למחות לחלוטין את החשיכה המצויה בלבי.
कुम्भ उवाच ।
यथा वदसि तत्त्वज्ञ तत्तथैव हि नान्यथा ।
चित्तं हि जीवन्मुक्तानां नास्त्यङ्कुर इवाश्मनाम् ॥ २७ ॥
यथा वदसि तत्त्वज्ञ तत्तथैव हि नान्यथा ।
चित्तं हि जीवन्मुक्तानां नास्त्यङ्कुर इवाश्मनाम् ॥ २७ ॥
kumbha uvāca ,
yathā vadasi tattvajña tattathaiva hi nānyathā ,
cittaṃ hi jīvanmuktānāṃ nāstyaṅkura ivāśmanām 27
yathā vadasi tattvajña tattathaiva hi nānyathā ,
cittaṃ hi jīvanmuktānāṃ nāstyaṅkura ivāśmanām 27
27.
kumbhaḥ uvāca yathā vadasi tattvajña tat tathā eva hi na
anyathā cittam hi jīvanmuktānām na asti aṅkuraḥ iva aśmanām
anyathā cittam hi jīvanmuktānām na asti aṅkuraḥ iva aśmanām
27.
kumbhaḥ uvāca tattvajña yathā vadasi tat hi tathā eva na
anyathā jīvanmuktānām cittam hi aśmanām aṅkuraḥ iva na asti
anyathā jīvanmuktānām cittam hi aśmanām aṅkuraḥ iva na asti
27. Kumbha spoke: O knower of truth (tattvajña), what you say is indeed exactly so, and not otherwise. For the mind (citta) of the living liberated ones (jīvanmuktāḥ) does not exist, just as a sprout does not arise from stones.
27. קוּמְבְּהָ אמר: בדיוק כפי שאתה אומר, מבין האמת, כך הם הדברים ולא אחרת. אצל ה-גִ'יוַנְמוּקְתוֹת (המשוחררים בחיים) אין שום חשיבה (צִ'יטָה), כשם שאין נבט הצומח מתוך אבן.
पुनर्जननयोग्या या वासना घनवासना ।
सा प्रोक्ता चित्तशब्देन न सा तज्ज्ञस्य विद्यते ॥ २८ ॥
सा प्रोक्ता चित्तशब्देन न सा तज्ज्ञस्य विद्यते ॥ २८ ॥
punarjananayogyā yā vāsanā ghanavāsanā ,
sā proktā cittaśabdena na sā tajjñasya vidyate 28
sā proktā cittaśabdena na sā tajjñasya vidyate 28
28.
punaḥ-janana-yogyā yā vāsanā ghana-vāsanā sā
proktā citta-śabdena na sā tat-jñasya vidyate
proktā citta-śabdena na sā tat-jñasya vidyate
28.
yā punaḥ-janana-yogyā ghana-vāsanā sā vāsanā
citta-śabdena proktā sā tat-jñasya na vidyate
citta-śabdena proktā sā tat-jñasya na vidyate
28. That strong latent impression (vāsanā) which is conducive to future rebirth (saṃsāra) is what is referred to by the term 'mind' (citta). Such a vāsanā does not exist for the knower of truth (tajjña).
28. אותה וָאסָנָה (רשמים סמויים) דחוסה המובילה שלידה מחדש היא זו שמכונה בשם חשיבה (צִ'יטָה), אך היא אינה קיימת כלל אצל יודע האמת.
यया वासनया तज्ज्ञा विहरन्तीह कर्मसु ।
तां त्वं सत्त्वाभिधां विद्धि पुनर्जननवर्जिताम् ॥ २९ ॥
तां त्वं सत्त्वाभिधां विद्धि पुनर्जननवर्जिताम् ॥ २९ ॥
yayā vāsanayā tajjñā viharantīha karmasu ,
tāṃ tvaṃ sattvābhidhāṃ viddhi punarjananavarjitām 29
tāṃ tvaṃ sattvābhidhāṃ viddhi punarjananavarjitām 29
29.
yayā vāsanayā tajjñāḥ viharanti iha karmasu tām
tvam sattvābhidhām viddhi punarjananavarjitām
tvam sattvābhidhām viddhi punarjananavarjitām
29.
tvam tām sattvābhidhām punarjananavarjitām viddhi
yayā vāsanayā tajjñāḥ iha karmasu viharanti
yayā vāsanayā tajjñāḥ iha karmasu viharanti
29. You should know that subtle impression (vāsanā) by which those who know the truth (tajjñāḥ) engage in actions (karma) here in this world, to be called *sattva* (purity), and it is free from repeated birth (saṃsāra).
29. דע כי הרשמים הפנימיים שבאמצעותם פועלים בעולם אלה שיודעים את האמת נקראים סַטְוָוה (טוהר הווייתי), והם משוחררים כליל מלידה מחדש.
जीवन्मुक्ता महात्मानः सत्त्वस्थाः संयतेन्द्रियाः ।
विहरन्ति गतासङ्गं न चित्तस्थाः कदाचन ॥ ३० ॥
विहरन्ति गतासङ्गं न चित्तस्थाः कदाचन ॥ ३० ॥
jīvanmuktā mahātmānaḥ sattvasthāḥ saṃyatendriyāḥ ,
viharanti gatāsaṅgaṃ na cittasthāḥ kadācana 30
viharanti gatāsaṅgaṃ na cittasthāḥ kadācana 30
30.
jīvanmuktāḥ mahātmānaḥ sattvasthāḥ saṃyata indriyāḥ
viharanti gatāsaṅgam na cittasthāḥ kadācana
viharanti gatāsaṅgam na cittasthāḥ kadācana
30.
jīvanmuktāḥ mahātmānaḥ sattvasthāḥ saṃyata indriyāḥ gatāsaṅgam viharanti,
kadācana na cittasthāḥ
kadācana na cittasthāḥ
30. Great souls (mahātmānaḥ) who are liberated while living (jīvanmuktas), established in *sattva* (purity) and having controlled their senses, move about (in the world) without attachment; they are never established in the ordinary mind (citta).
30. הנשמות הגדולות המשוחררות בעודן בחיים (גִ'יוָואנְמוּקְתָה), השרויות בטוהר הווייתן (סַטְוָוה) ושולטות בחושיהן, פועלות בעולם ללא כל התקשרות, ואינן כבולות לעולם במחשבותיהן.
मूढं चित्तं चित्तमाहुः प्रबुद्धं सत्त्वमुच्यते ।
अप्रबुद्धा हि चित्तस्थाः सत्त्वस्थास्तु महाधियः ॥ ३१ ॥
अप्रबुद्धा हि चित्तस्थाः सत्त्वस्थास्तु महाधियः ॥ ३१ ॥
mūḍhaṃ cittaṃ cittamāhuḥ prabuddhaṃ sattvamucyate ,
aprabuddhā hi cittasthāḥ sattvasthāstu mahādhiyaḥ 31
aprabuddhā hi cittasthāḥ sattvasthāstu mahādhiyaḥ 31
31.
mūḍham cittam cittam āhuḥ prabuddham sattvam ucyate
aprabuddhāḥ hi cittasthāḥ sattvasthāḥ tu mahādhiyaḥ
aprabuddhāḥ hi cittasthāḥ sattvasthāḥ tu mahādhiyaḥ
31.
mūḍham cittam cittam āhuḥ,
(atha) prabuddham (cittam) sattvam ucyate.
hi aprabuddhāḥ cittasthāḥ,
tu mahādhiyaḥ sattvasthāḥ
(atha) prabuddham (cittam) sattvam ucyate.
hi aprabuddhāḥ cittasthāḥ,
tu mahādhiyaḥ sattvasthāḥ
31. The deluded mind (citta) is called 'mind' (citta); the awakened (mind) is referred to as *sattva* (purity). Indeed, the unawakened are established in the ordinary mind (citta), but those of great intellect (mahādhiyaḥ) are established in *sattva* (purity).
31. החשיבה הנבוכה מוגדרת כחשיבה כבולה, ואילו החשיבה הנעורה נקראת סַטְוָוה. שכן הבלתי-נעורים כבולים בפעילות מחשבותיהם, בעוד שבעלי התבונה הגדולה שרויים בטוהר הווייתם.
भूयः प्रजायते चित्तं सत्त्वं भूयो न जायते ।
अप्रबुद्धस्य बन्धोस्ति न प्रबुद्धस्य भूपते ॥ ३२ ॥
अप्रबुद्धस्य बन्धोस्ति न प्रबुद्धस्य भूपते ॥ ३२ ॥
bhūyaḥ prajāyate cittaṃ sattvaṃ bhūyo na jāyate ,
aprabuddhasya bandhosti na prabuddhasya bhūpate 32
aprabuddhasya bandhosti na prabuddhasya bhūpate 32
32.
bhūyaḥ prajāyate cittam sattvam bhūyaḥ na jāyate
aprabuddhasya bandhaḥ asti na prabuddhasya bhūpate
aprabuddhasya bandhaḥ asti na prabuddhasya bhūpate
32.
cittam bhūyaḥ prajāyate,
(kintu) sattvam bhūyaḥ na jāyate.
bhūpate,
aprabuddhasya bandhaḥ asti,
prabuddhasya na
(kintu) sattvam bhūyaḥ na jāyate.
bhūpate,
aprabuddhasya bandhaḥ asti,
prabuddhasya na
32. The ordinary mind (citta) repeatedly arises, but *sattva* (purity) does not arise again. Bondage exists for the unawakened, O King, but not for the awakened.
32. פעילות החשיבה הכבולה מובילה ללידה מחדש שוב ושוב, אך הטוהר הזך (סַטְוָוה) אינו נולד מחדש. המלך, הכבלים קיימים עבור מי שלא התעורר, אך לא עבור מי שהתעורר.
सत्ववानसि संजातो महात्यागी स्थितो भवान् ।
अशेषेण त्वया चित्तं त्यक्तमद्येति वेद्म्यहम् ॥ ३३ ॥
अशेषेण त्वया चित्तं त्यक्तमद्येति वेद्म्यहम् ॥ ३३ ॥
satvavānasi saṃjāto mahātyāgī sthito bhavān ,
aśeṣeṇa tvayā cittaṃ tyaktamadyeti vedmyaham 33
aśeṣeṇa tvayā cittaṃ tyaktamadyeti vedmyaham 33
33.
sattvavān asi saṃjātaḥ mahātyāgī sthitaḥ bhavān |
aśeṣeṇa tvayā cittam tyaktam adya iti vedmi aham
aśeṣeṇa tvayā cittam tyaktam adya iti vedmi aham
33.
bhavān sattvavān saṃjātaḥ mahātyāgī sthitaḥ asi
tvayā aśeṣeṇa cittam adya tyaktam iti aham vedmi
tvayā aśeṣeṇa cittam adya tyaktam iti aham vedmi
33. You have become endowed with virtue and are established as a great renunciant. I know that you have completely relinquished your mind today.
33. הנה הפכת לבעל טוהר פנימי זך (סַטְוָוה) וניצבת כמוותר הגדול. אני יודע כי כיום נטשת כליל את פעילות החשיבה הכובלת.
समस्तवासनोन्मुक्तो राजन्नद्यैव राजसे ।
आकाशसाम्यमायातं मन्ये तव मुने मनः ॥ ३४ ॥
आकाशसाम्यमायातं मन्ये तव मुने मनः ॥ ३४ ॥
samastavāsanonmukto rājannadyaiva rājase ,
ākāśasāmyamāyātaṃ manye tava mune manaḥ 34
ākāśasāmyamāyātaṃ manye tava mune manaḥ 34
34.
samastavāsanā unmuktaḥ rājan adya eva rājase
| ākāśasāmyam āyātam manye tava mune manaḥ
| ākāśasāmyam āyātam manye tava mune manaḥ
34.
rājan mune samastavāsanā unmuktaḥ adya eva
rājase aham manye tava manaḥ ākāśasāmyam āyātam
rājase aham manye tava manaḥ ākāśasāmyam āyātam
34. O King, freed from all latent impressions, you indeed shine today. O sage, I believe your mind has attained the likeness of space.
34. מלך, כעת מששתחררת מכל הרשמים והתשוקות (וָאסָנָה), אתה זורח במלוא הדרך. קדוש, אני רואה כי רוחך הפכה זכה ורחבה כמו החלל השמיימי.
शमं प्राप्तोऽसि परमं सिद्धः समसमस्थितिः ।
अयं हि स महात्यागः सर्वं यत्तत्समुज्झितम् ॥ ३५ ॥
अयं हि स महात्यागः सर्वं यत्तत्समुज्झितम् ॥ ३५ ॥
śamaṃ prāpto'si paramaṃ siddhaḥ samasamasthitiḥ ,
ayaṃ hi sa mahātyāgaḥ sarvaṃ yattatsamujjhitam 35
ayaṃ hi sa mahātyāgaḥ sarvaṃ yattatsamujjhitam 35
35.
śamam prāptaḥ asi paramam siddhaḥ samasamasthitiḥ
| ayam hi saḥ mahātyāgaḥ sarvam yat tat samujjhitam
| ayam hi saḥ mahātyāgaḥ sarvam yat tat samujjhitam
35.
tvam paramam śamam prāptaḥ asi,
siddhaḥ samasamasthitiḥ (ca asi) ayam hi saḥ mahātyāgaḥ,
yat tat sarvam samujjhitam
siddhaḥ samasamasthitiḥ (ca asi) ayam hi saḥ mahātyāgaḥ,
yat tat sarvam samujjhitam
35. You have attained supreme tranquility, you are perfected, and your state is one of perfect equanimity. Indeed, this is that great renunciation: that everything whatsoever has been completely abandoned.
35. השגת שלווה עליונה, היית למושלם השרוי בשוויון נפש מוחלט. זוהי אכן הוויתור הגדול, שבו כל הכבלים ננטשו לחלוטין.
स्वर्गापवर्गवित्तादि तपोदानफलाद्यपि ।
प्रबुद्धमेधया साधो धिया परमबोधया ॥ ३६ ॥
प्रबुद्धमेधया साधो धिया परमबोधया ॥ ३६ ॥
svargāpavargavittādi tapodānaphalādyapi ,
prabuddhamedhayā sādho dhiyā paramabodhayā 36
prabuddhamedhayā sādho dhiyā paramabodhayā 36
36.
svarga apavarga vitta ādi tapaḥ dāna phala ādi
api | prabuddhamedhayā sādho dhiyā paramabōdhayā
api | prabuddhamedhayā sādho dhiyā paramabōdhayā
36.
sādho svarga apavarga vitta ādi tapaḥ dāna phala
ādi api prabuddhamedhayā dhiyā paramabōdhayā
ādi api prabuddhamedhayā dhiyā paramabōdhayā
36. Heaven, final liberation (mokṣa), wealth, and similar things, and also the fruits of asceticism (tapas) and charity (dāna) are comprehended, O good one, by an awakened intellect, by means of supreme understanding.
36. צדיק, באמצעות תבונה נעורה והבנה עליונה, ויתרת אף על שמיים, גאולה, עושר, ועל פירות הסיגוף (תָפַּס) והנתינה (דָאנָה).
तपो नाम कियन्मात्रदुःखक्षयकरं भवेत् ।
क्षयातिशयनिर्मुक्तं यत्सुखं समतामयम् ॥ ३७ ॥
क्षयातिशयनिर्मुक्तं यत्सुखं समतामयम् ॥ ३७ ॥
tapo nāma kiyanmātraduḥkhakṣayakaraṃ bhavet ,
kṣayātiśayanirmuktaṃ yatsukhaṃ samatāmayam 37
kṣayātiśayanirmuktaṃ yatsukhaṃ samatāmayam 37
37.
tapaḥ nāma kiyat-mātra-duḥkha-kṣaya-karam bhavet
kṣaya-atiśaya-nirmuktam yat sukham samatā-mayam
kṣaya-atiśaya-nirmuktam yat sukham samatā-mayam
37.
tapaḥ nāma kiyat-mātra-duḥkha-kṣaya-karam bhavet? yat sukham kṣaya-atiśaya-nirmuktam samatā-mayam (tat sukham eva).
37. What kind of ascetic practice (tapas) can merely bring about the cessation of a limited amount of suffering? (True happiness is) that which is free from decay and excess, and is characterized by equanimity (samatā).
37. הרי הסיגוף (תָפַּס) מביא רק לכליין זעיר של הסבל, בעוד שהאושר הנובע משוויון נפש חופשי מכל דעיכה או מגבלה.
तत्सत्तद्वस्तु तत्किंचिन्न तु स्वर्गादि भङ्गुरम् ।
भावाभावैरुपारूढं स्थिताधिगतवेदनम् ॥ ३८ ॥
भावाभावैरुपारूढं स्थिताधिगतवेदनम् ॥ ३८ ॥
tatsattadvastu tatkiṃcinna tu svargādi bhaṅguram ,
bhāvābhāvairupārūḍhaṃ sthitādhigatavedanam 38
bhāvābhāvairupārūḍhaṃ sthitādhigatavedanam 38
38.
tat sat tat vastu tat kiñcit na tu svarga-ādi bhaṅguram
bhāva-abhāvaiḥ upārūḍham sthita-adhigata-vedanam
bhāva-abhāvaiḥ upārūḍham sthita-adhigata-vedanam
38.
tat sat,
tat vastu,
tat kiñcit (asti).
(tat sukham) svarga-ādi bhaṅguram tu na (asti).
(tat sukham) bhāva-abhāvaiḥ upārūḍham sthita-adhigata-vedanam (ca asti).
tat vastu,
tat kiñcit (asti).
(tat sukham) svarga-ādi bhaṅguram tu na (asti).
(tat sukham) bhāva-abhāvaiḥ upārūḍham sthita-adhigata-vedanam (ca asti).
38. That (happiness) is the ultimate reality, that is the essential truth, that is something indefinable. It is certainly not perishable things like heaven and similar realms. It is beyond (lit. 'mounted upon') states of being and non-being, and is known through a steady, acquired understanding.
38. זוהי המציאות האמיתית והמהות הטהורה, ולא שמיים חולפים וכיוצא בזה. מציאות זו עולה על יש ואין, ומושתתת על ידיעה פנימית יציבה.
स्वर्गो नाम किमानन्दः सोपि संदेहसंस्थितः ।
अप्राप्तस्वात्मसंसिद्धेः क्रियाकाण्डः शुभो भवेत् ॥ ३९ ॥
अप्राप्तस्वात्मसंसिद्धेः क्रियाकाण्डः शुभो भवेत् ॥ ३९ ॥
svargo nāma kimānandaḥ sopi saṃdehasaṃsthitaḥ ,
aprāptasvātmasaṃsiddheḥ kriyākāṇḍaḥ śubho bhavet 39
aprāptasvātmasaṃsiddheḥ kriyākāṇḍaḥ śubho bhavet 39
39.
svargaḥ nāma kim ānandaḥ saḥ api saṃdeha-saṃsthitaḥ
aprāpta-sva-ātma-saṃsiddheḥ kriyā-kāṇḍaḥ śubhaḥ bhavet
aprāpta-sva-ātma-saṃsiddheḥ kriyā-kāṇḍaḥ śubhaḥ bhavet
39.
svargaḥ nāma kim ānandaḥ? saḥ api saṃdeha-saṃsthitaḥ.
aprāpta-sva-ātma-saṃsiddheḥ kriyā-kāṇḍaḥ śubhaḥ bhavet.
aprāpta-sva-ātma-saṃsiddheḥ kriyā-kāṇḍaḥ śubhaḥ bhavet.
39. What kind of joy (ānanda) is this 'heaven' (svarga)? It is also founded on uncertainty. For those who have not achieved the perfect realization of the self (ātman), ritualistic action (kriyā-kāṇḍa) may indeed be beneficial.
39. איזה אושר יש בשמיים? אף הוא מוטל בספק. עבור מי שלא השיג את מימוש העצמי הפנימי (אָתְמַן), טקסי הפולחן עשויים להיות מועילים.
येन नासादितं हेम रीतिं किं स परित्यजेत् ।
चूडालादिसमासङ्गाद्भवेज्ज्ञत्वं सुखेन ते ॥ ४० ॥
चूडालादिसमासङ्गाद्भवेज्ज्ञत्वं सुखेन ते ॥ ४० ॥
yena nāsāditaṃ hema rītiṃ kiṃ sa parityajet ,
cūḍālādisamāsaṅgādbhavejjñatvaṃ sukhena te 40
cūḍālādisamāsaṅgādbhavejjñatvaṃ sukhena te 40
40.
yena na āsāditam hema rītim kim saḥ parityajet
cūḍālā-ādi-samāsaṅgāt bhavet jñatvam sukhena te
cūḍālā-ādi-samāsaṅgāt bhavet jñatvam sukhena te
40.
yena hema na āsāditam,
saḥ rītim kim parityajet? cūḍālā-ādi-samāsaṅgāt te sukhena jñatvam bhavet.
saḥ rītim kim parityajet? cūḍālā-ādi-samāsaṅgāt te sukhena jñatvam bhavet.
40. Why should a person who has not yet acquired gold abandon copper (i.e., lesser but still valuable practices)? Through association with (sages like) Cūḍālā and others, enlightenment (jñatva) will come to you easily.
40. האם מי שלא מצא זהב יטוש את הפליז? בזכות חברתה של צ'וּדָאלָה ואחרים, הידיעה העליונה באה אליך בקלות.
तत्किमर्थमनर्थेऽस्मिन्निमग्नस्त्वं तपोमये ।
आश्रमादिविकल्पांशसाध्यस्याद्य कुकर्मणः ॥ ४१ ॥
आश्रमादिविकल्पांशसाध्यस्याद्य कुकर्मणः ॥ ४१ ॥
tatkimarthamanarthe'sminnimagnastvaṃ tapomaye ,
āśramādivikalpāṃśasādhyasyādya kukarmaṇaḥ 41
āśramādivikalpāṃśasādhyasyādya kukarmaṇaḥ 41
41.
tat kim artham anarthe asmin nimagnaḥ tvam tapomaye
āśramādivikalpāṃśasādhyasya adya kukarmaṇaḥ
āśramādivikalpāṃśasādhyasya adya kukarmaṇaḥ
41.
tat kim artham tvam asmin tapomaye anarthe
āśramādivikalpāṃśasādhyasya kukarmaṇaḥ adya nimagnaḥ
āśramādivikalpāṃśasādhyasya kukarmaṇaḥ adya nimagnaḥ
41. Why, then, are you presently absorbed in this meaningless pursuit, which is characterized by austerity (tapas), concerning the bad actions (karma) that are accomplished through various options related to social stages (āśrama) and the like?
41. מדוע אם כן שקעת ברעה הזו של סיגופים (תָפַּס), הנובעים מתפיסות מוטעות לגבי שלבי החיים (אָשְׁרָמָה) ופעולות שגויות?
आद्यन्तावस्य सुमते मध्य एव सुखं स्म भो ।
यतस्ते समयो जातो यस्मिन्परिणमन्ति च ॥ ४२ ॥
यतस्ते समयो जातो यस्मिन्परिणमन्ति च ॥ ४२ ॥
ādyantāvasya sumate madhya eva sukhaṃ sma bho ,
yataste samayo jāto yasminpariṇamanti ca 42
yataste samayo jāto yasminpariṇamanti ca 42
42.
ādyantau asya sumate madhye eva sukham sma bho
yataḥ te samayaḥ jātaḥ yasmin pariṇamanti ca
yataḥ te samayaḥ jātaḥ yasmin pariṇamanti ca
42.
sumate asya ādyantau madhye eva sukham sma bho
yataḥ te samayaḥ jātaḥ yasmin pariṇamanti ca
yataḥ te samayaḥ jātaḥ yasmin pariṇamanti ca
42. O wise one, this (existence) has a beginning and an end; indeed, happiness truly lies only in the middle. For your time has arrived, in which all things transform and ripen.
42. הוי חכם, התחלתה וסופה של הדרך הזו מלאות סבל, ורק באמצע היה תענוג חולף. כעת הגיע זמנך, שבו התפיסות הללו משתנות ומבשילות.
तपोरूपा विकल्पांशास्तत्र बद्धपदो भव ।
चिद्व्योम्नोनभसोत्यच्छात्सर्वेभावाः समुत्थिताः ॥ ४३ ॥
चिद्व्योम्नोनभसोत्यच्छात्सर्वेभावाः समुत्थिताः ॥ ४३ ॥
taporūpā vikalpāṃśāstatra baddhapado bhava ,
cidvyomnonabhasotyacchātsarvebhāvāḥ samutthitāḥ 43
cidvyomnonabhasotyacchātsarvebhāvāḥ samutthitāḥ 43
43.
taporūpāḥ vikalpāṃśāḥ tatra baddhapadaḥ bhava cit
vyomnaḥ nabhasaḥ ati acchāt sarve bhāvāḥ samutthitāḥ
vyomnaḥ nabhasaḥ ati acchāt sarve bhāvāḥ samutthitāḥ
43.
taporūpāḥ vikalpāṃśāḥ tatra baddhapadaḥ bhava ati
acchāt cit vyomnaḥ nabhasaḥ sarve bhāvāḥ samutthitāḥ
acchāt cit vyomnaḥ nabhasaḥ sarve bhāvāḥ samutthitāḥ
43. Establish yourself firmly amidst those aspects of mental constructs (vikalpa) that take the form of austerity (tapas). All existences (bhāva) have arisen from the supremely pure and clear ether of consciousness (citvyoman) and space.
43. הרהורי הסיגוף אינם אלא חלוקות רעיוניות; התבסס מעבר להן. מתוך חלל התודעה הטהורה, הזך מכל שמיים, נובעים כל הישיות והמצבים.
तथैव परिदृश्यन्ते तत्रैव विलयं गताः ।
इदं कार्यमिदं नेति संकल्पा ब्रह्मबिन्दवः ॥ ४४ ॥
इदं कार्यमिदं नेति संकल्पा ब्रह्मबिन्दवः ॥ ४४ ॥
tathaiva paridṛśyante tatraiva vilayaṃ gatāḥ ,
idaṃ kāryamidaṃ neti saṃkalpā brahmabindavaḥ 44
idaṃ kāryamidaṃ neti saṃkalpā brahmabindavaḥ 44
44.
tathā eva paridṛśyante tatra eva vilayam gatāḥ
idam kāryam idam na iti saṃkalpāḥ brahmabindavaḥ
idam kāryam idam na iti saṃkalpāḥ brahmabindavaḥ
44.
tathā eva paridṛśyante tatra eva vilayam gatāḥ
idam kāryam idam na iti saṃkalpāḥ brahmabindavaḥ
idam kāryam idam na iti saṃkalpāḥ brahmabindavaḥ
44. In the same way, they appear and dissolve right there. The intentions (saṃkalpa) like 'this is to be done' and 'this is not' are but drops of the ultimate reality (brahman).
44. כך בדיוק הם מופיעים, ואל אותו חלל הם מתמוססים. הכוונות והרצונות כמו זה מעשה ראוי וזה אינו ראוי אינם אלא טיפות זעירות בתוך הבְּרַהְמַן (המציאות הקוסמית).
वन्ध्यं शिखिध्वज त्यक्त्वा पूर्णमेव समाश्रय ।
इष्टं मे प्रार्थयस्वेति यथैव प्रार्थ्यते सखे ॥ ४५ ॥
इष्टं मे प्रार्थयस्वेति यथैव प्रार्थ्यते सखे ॥ ४५ ॥
vandhyaṃ śikhidhvaja tyaktvā pūrṇameva samāśraya ,
iṣṭaṃ me prārthayasveti yathaiva prārthyate sakhe 45
iṣṭaṃ me prārthayasveti yathaiva prārthyate sakhe 45
45.
vandhyam śikhidhvaja tyaktvā pūrṇam eva samāśraya
iṣṭam me prārthayasva iti yathā eva prārthyate sakhe
iṣṭam me prārthayasva iti yathā eva prārthyate sakhe
45.
śikhidhvaja vandhyam tyaktvā pūrṇam eva samāśraya.
sakhe,
yathā eva iṣṭam prārthyate iti,
[tathā] me iṣṭam प्रार्थयस्व.
sakhe,
yathā eva iṣṭam prārthyate iti,
[tathā] me iṣṭam प्रार्थयस्व.
45. O Skandhadhvaja, having abandoned what is fruitless, truly take refuge in the Complete. 'Request for yourself that which is desired by me' - just as, O friend, a desired object is indeed requested.
45. שִׁיכִידְהְוָוגָ'ה, נטוש את העקר והבלתי-מועיל והיסמך אך ורק על המלאות השלמה. ידידי, בקש ממני כל מה שנפשך חפצה, כפי שמבקשים מידיד.
स्त्रिया तथैव स कथं दयितः प्रार्थ्यते स्वयम् ।
संकल्परचितानेतान्भावानापतभासुरान् ॥ ४६ ॥
संकल्परचितानेतान्भावानापतभासुरान् ॥ ४६ ॥
striyā tathaiva sa kathaṃ dayitaḥ prārthyate svayam ,
saṃkalparacitānetānbhāvānāpatabhāsurān 46
saṃkalparacitānetānbhāvānāpatabhāsurān 46
46.
striyā tathā eva saḥ katham dayitaḥ prārthyate
svayam saṅkalpa-racitān etān bhāvān āpat-bhāsurān
svayam saṅkalpa-racitān etān bhāvān āpat-bhāsurān
46.
striyā tathā eva saḥ dayitaḥ svayam katham prārthyate? saṅkalpa-racitān āpat-bhāsurān etān bhāvān.
.
.
.
.
46. Just as a beloved is spontaneously desired by a woman, how (can such a desire be fulfilled)?
46. וכפי שאשה מבקשת את אהובה, מדוע יחפש אדם את המצבים הללו, שנוצרו על ידי מחשבות בלבד ורק מביאים אסון?
गृह्णन्ति न महात्मानः प्राज्ञा जलरवीनिव ।
स्वर्गमोक्षादिफलदं यत्किंचित्सर्वमेव तत् ॥ ४७ ॥
स्वर्गमोक्षादिफलदं यत्किंचित्सर्वमेव तत् ॥ ४७ ॥
gṛhṇanti na mahātmānaḥ prājñā jalaravīniva ,
svargamokṣādiphaladaṃ yatkiṃcitsarvameva tat 47
svargamokṣādiphaladaṃ yatkiṃcitsarvameva tat 47
47.
gṛhṇanti na mahātmānaḥ prājñāḥ jala-ravīn iva
svarga-mokṣa-ādi-phala-dam yat kiñcit sarvam eva tat
svarga-mokṣa-ādi-phala-dam yat kiñcit sarvam eva tat
47.
mahātmānaḥ prājñāḥ jala-ravīn iva [tān] na gṛhṇanti.
yat kiñcit svarga-mokṣa-ādi-phala-dam sarvam eva tat.
.
.
yat kiñcit svarga-mokṣa-ādi-phala-dam sarvam eva tat.
.
.
47. ...The great souls, the wise, do not grasp these brilliantly appearing states of being, which are created by mere intention, just as they do not grasp reflections of the sun in water. Whatever, even a little, bestows fruits like heaven and final liberation (mokṣa), all that...
47. הנשמות הגדולות והחכמים אינם נאחזים בדברים הללו, כשם שאינם מנסים לתפוס את השמש המשתקפת במים - יהיו אלה פירות השמיים, הגאולה (מוֹקְשָׁה) או כל דבר אחר.
त्यक्त्वा समसमाभासो योऽस्यसावेव वै भव ।
सत्त्वं सत्त्वेन नाशेन नाश्यं हि विगतस्पृहः ॥ ४८ ॥
सत्त्वं सत्त्वेन नाशेन नाश्यं हि विगतस्पृहः ॥ ४८ ॥
tyaktvā samasamābhāso yo'syasāveva vai bhava ,
sattvaṃ sattvena nāśena nāśyaṃ hi vigataspṛhaḥ 48
sattvaṃ sattvena nāśena nāśyaṃ hi vigataspṛhaḥ 48
48.
tyaktvā sama-sama-ābhāsaḥ yaḥ asi asau eva vai bhava
sattvam sattvena nāśena nāśyam hi vigata-spṛhaḥ
sattvam sattvena nāśena nāśyam hi vigata-spṛhaḥ
48.
[tvam] svarga-mokṣa-ādi-phala-dam yat kiñcit sarvam eva tat tyaktvā.
he sama-sama-ābhāsaḥ,
yaḥ asi asau eva [tvam],
vai [sva-rūpe] bhava.
hi,
he vigata-spṛhaḥ,
sattvam sattvena nāśena nāśyam.
he sama-sama-ābhāsaḥ,
yaḥ asi asau eva [tvam],
vai [sva-rūpe] bhava.
hi,
he vigata-spṛhaḥ,
sattvam sattvena nāśena nāśyam.
48. Having abandoned all that whatsoever which bestows fruits like heaven and final liberation (mokṣa), O you who are merely a uniform appearance and who are indeed that very one (the ultimate reality), become (that ultimate reality). For, O you who are free from longing, (even) existence (sattva) is indeed perishable by (its own) nature of existence and by destruction.
48. לאחר שזנחת הכל, היה פשוט מה שאתה מתוך שוויון נפש ואור פנימי. הישאר משוחרר מתשוקות, שכן אפילו הטוהר הפנימי (סַטְוָוה) מתמוסס בסופו של דבר בעזרת הטוהר עצמו.
पदार्थौघमिमं गृह्णंस्तिष्ठास्पन्दितचित्तभूः ।
अपरिस्पन्दचित्तस्य संसृतिर्नेह धावति ॥ ४९ ॥
अपरिस्पन्दचित्तस्य संसृतिर्नेह धावति ॥ ४९ ॥
padārthaughamimaṃ gṛhṇaṃstiṣṭhāspanditacittabhūḥ ,
aparispandacittasya saṃsṛtirneha dhāvati 49
aparispandacittasya saṃsṛtirneha dhāvati 49
49.
padārthaugham imam gṛhṇan tiṣṭha aspanditacittabhūḥ
| aparispandacittasya saṃsṛtiḥ na iha dhāvati ||
| aparispandacittasya saṃsṛtiḥ na iha dhāvati ||
49.
imam padārthaugham gṛhṇan,
aspanditacittabhūḥ tiṣṭha.
aparispandacittasya iha saṃsṛtiḥ na dhāvati.
aspanditacittabhūḥ tiṣṭha.
aparispandacittasya iha saṃsṛtiḥ na dhāvati.
49. Remain with your mind unagitated, even while perceiving this multitude of objects. For one whose mind is unagitated, the cycle of birth and death (saṃsāra) does not operate in this world.
49. בעודך חווה את זרם העצמים והתופעות, הישאר כשקרקע מחשבותיך שקטה וללא תנודה. שכן עבור מי שפעילות חשיבתו אינה מנודדת, סבך הקיום התופעתי (סַמְסָארָה) אינו רודף אותו עוד.
पौरुषप्रभवा साधो विपत्तिर्हि मतौ यथा ।
यानि यानीह दुःखानि प्रस्फुरन्ति जगत्त्रये ॥ ५० ॥
यानि यानीह दुःखानि प्रस्फुरन्ति जगत्त्रये ॥ ५० ॥
pauruṣaprabhavā sādho vipattirhi matau yathā ,
yāni yānīha duḥkhāni prasphuranti jagattraye 50
yāni yānīha duḥkhāni prasphuranti jagattraye 50
50.
pauruṣaprabhavā sādho vipattiḥ hi matau yathā |
yāni yāni iha duḥkhāni prasphuranti jagattraye ||
yāni yāni iha duḥkhāni prasphuranti jagattraye ||
50.
sādho,
yathā matu hi vipattiḥ pauruṣaprabhavā (bhavati).
yāni yāni duḥkhāni iha jagattraye prasphuranti.
.
.
yathā matu hi vipattiḥ pauruṣaprabhavā (bhavati).
yāni yāni duḥkhāni iha jagattraye prasphuranti.
.
.
50. O good one, just as misfortune arises from human effort (pauruṣa) in the mind, whatever sufferings manifest here in the three worlds...
50. צדיק, האסון נובע מתוך המאמץ האישי שבהכרה, וכל מצוקה וסבל שמתפרצים כאן בשלושת העולמות...
चेतश्चापलजान्येव तानि तानि महीपते ।
स्थिरं शान्तं गतस्पन्दं यस्य चित्तमचापलम् ।
सदैव स महानन्दी साम्राज्यस्य स भाजनम् ॥ ५१ ॥
स्थिरं शान्तं गतस्पन्दं यस्य चित्तमचापलम् ।
सदैव स महानन्दी साम्राज्यस्य स भाजनम् ॥ ५१ ॥
cetaścāpalajānyeva tāni tāni mahīpate ,
sthiraṃ śāntaṃ gataspandaṃ yasya cittamacāpalam ,
sadaiva sa mahānandī sāmrājyasya sa bhājanam 51
sthiraṃ śāntaṃ gataspandaṃ yasya cittamacāpalam ,
sadaiva sa mahānandī sāmrājyasya sa bhājanam 51
51.
cetas cāpalajāni eva tāni tāni mahīpate
| sthiram śāntam gataspandam
yasya cittam acāpalam | sadā eva saḥ
mahānandī sāmrājyasya saḥ bhājanam ||
| sthiram śāntam gataspandam
yasya cittam acāpalam | sadā eva saḥ
mahānandī sāmrājyasya saḥ bhājanam ||
51.
mahīpate,
tāni tāni (duḥkhāni) cetas-cāpalajāni eva.
yasya cittam sthiram śāntam gataspandam acāpalam (asti),
saḥ sadaiva mahānandī (bhavati).
saḥ sāmrājyasya bhājanam (bhavati).
tāni tāni (duḥkhāni) cetas-cāpalajāni eva.
yasya cittam sthiram śāntam gataspandam acāpalam (asti),
saḥ sadaiva mahānandī (bhavati).
saḥ sāmrājyasya bhājanam (bhavati).
51. O king, all those sufferings are certainly born only of the mind's fickleness. But he whose mind is steady, peaceful, free from agitation, and unwavering, he is always greatly blissful and is truly worthy of supreme dominion.
51. ...נובעים אך ורק מחוסר השקט של החשיבה, המלך. מי שפעילות מחשבותיו יציבה, שלווה, ללא תנודה וללא סערה, שרוי תמיד באושר עליון וראוי למלכות הקוסמית.
अथ चेतसि तत्त्वज्ञ स्पन्दास्पन्दौ त्वमेकताम् ।
नीत्वा तिष्ठ यथाकाममैक्यमागत्य शाश्वतम् ॥ ५२ ॥
नीत्वा तिष्ठ यथाकाममैक्यमागत्य शाश्वतम् ॥ ५२ ॥
atha cetasi tattvajña spandāspandau tvamekatām ,
nītvā tiṣṭha yathākāmamaikyamāgatya śāśvatam 52
nītvā tiṣṭha yathākāmamaikyamāgatya śāśvatam 52
52.
atha cetasi tattvajña spandāspandau tvam ekatām |
nītvā tiṣṭha yathākāmam aikyam āgatya śāśvatam ||
nītvā tiṣṭha yathākāmam aikyam āgatya śāśvatam ||
52.
atha tattvajña,
tvam cetasi spandāspandau ekatām nītvā,
śāśvatam aikyam āgatya,
yathākāmam tiṣṭha.
tvam cetasi spandāspandau ekatām nītvā,
śāśvatam aikyam āgatya,
yathākāmam tiṣṭha.
52. Therefore, O knower of truth, having brought both agitation and non-agitation in your mind to a state of oneness, and having attained eternal unity (aikyam), remain as you wish.
52. כעת, אדם היודע את האמת, לאחר שהבאת את התנועה ואת היעדר התנועה לאחדות ברוחך, שכון כרצונך כשהגעת לאחדות נצחית.
शिखिध्वज उवाच ।
कथमैक्यं विभो यातः स्पन्दास्पन्दाविमावुभौ ।
सर्वसंशयविच्छेदकारिन्नेतद्वदाशु मे ॥ ५३ ॥
कथमैक्यं विभो यातः स्पन्दास्पन्दाविमावुभौ ।
सर्वसंशयविच्छेदकारिन्नेतद्वदाशु मे ॥ ५३ ॥
śikhidhvaja uvāca ,
kathamaikyaṃ vibho yātaḥ spandāspandāvimāvubhau ,
sarvasaṃśayavicchedakārinnetadvadāśu me 53
kathamaikyaṃ vibho yātaḥ spandāspandāvimāvubhau ,
sarvasaṃśayavicchedakārinnetadvadāśu me 53
53.
śikhidhvaja uvāca katham aikyam vibho yātaḥ spanda-aspandau
imau ubhau sarvasaṃśayavicchedakārin etat vada āśu me
imau ubhau sarvasaṃśayavicchedakārin etat vada āśu me
53.
śikhidhvaja uvāca vibho sarvasaṃśayavicchedakārin katham
imau ubhau spanda-aspandau aikyam yātaḥ etat āśu me vada
imau ubhau spanda-aspandau aikyam yātaḥ etat āśu me vada
53. Shikhidhvaja said: O all-pervading one, how have these two - movement (spanda) and non-movement (aspanda) - become one? O remover of all doubts, please explain this to me quickly.
53. שִׁיכִידְהְוָוגָ'ה אמר: אדוני, כיצד מגיעים גם התנועה וגם היעדר התנועה לאחדות? מגרש כל הספקות, גלה לי זאת ממהר!
कुम्भ उवाच ।
एकं वस्तु जगत्सर्वं चिन्मात्रं वारिवाम्बुधि ।
तदेव स्पन्दते धीभिः शुद्धवारिव वीचिभिः ॥ ५४ ॥
एकं वस्तु जगत्सर्वं चिन्मात्रं वारिवाम्बुधि ।
तदेव स्पन्दते धीभिः शुद्धवारिव वीचिभिः ॥ ५४ ॥
kumbha uvāca ,
ekaṃ vastu jagatsarvaṃ cinmātraṃ vārivāmbudhi ,
tadeva spandate dhībhiḥ śuddhavāriva vīcibhiḥ 54
ekaṃ vastu jagatsarvaṃ cinmātraṃ vārivāmbudhi ,
tadeva spandate dhībhiḥ śuddhavāriva vīcibhiḥ 54
54.
kumbha uvāca ekam vastu jagat sarvam cinmātram vāri iva
ambudhi tat eva spandate dhībhiḥ śuddhavāri iva vīcibhiḥ
ambudhi tat eva spandate dhībhiḥ śuddhavāri iva vīcibhiḥ
54.
kumbha uvāca jagat sarvam ekam vastu cinmātram vāri iva
ambudhi tat eva śuddhavāri iva vīcibhiḥ dhībhiḥ spandate
ambudhi tat eva śuddhavāri iva vīcibhiḥ dhībhiḥ spandate
54. Kumbha said: The entire universe is a single reality (vastu), which is pure consciousness (cinmātra), just like water and the ocean are one. That very reality manifests as diverse mental activities (dhī), just as pure water manifests as waves.
54. קוּמְבְּהָה אמר: היקום כולו הוא מציאות אחת בלבד – תודעה טהורה בלבד, כשם שהאוקיינוס הוא מים בלבד. היא עצמה נעה באמצעות המחשבות, כפי שמים טהורים נעים כגלים.
ब्रह्म चिन्मात्रममलं सत्त्वमित्यादिनामकम् ।
यद्गीतं तदिदं मूढाः पश्यन्त्यङ्ग जगत्तया ॥ ५५ ॥
यद्गीतं तदिदं मूढाः पश्यन्त्यङ्ग जगत्तया ॥ ५५ ॥
brahma cinmātramamalaṃ sattvamityādināmakam ,
yadgītaṃ tadidaṃ mūḍhāḥ paśyantyaṅga jagattayā 55
yadgītaṃ tadidaṃ mūḍhāḥ paśyantyaṅga jagattayā 55
55.
brahma cinmātram amalam sattvam iti ādi nāmakam
yat gītam tat idam mūḍhāḥ paśyanti aṅga jagattayā
yat gītam tat idam mūḍhāḥ paśyanti aṅga jagattayā
55.
aṅga yat amalam cinmātram brahma sattvam iti ādi nāmakam gītam,
tat idam mūḍhāḥ jagattayā paśyanti
tat idam mūḍhāḥ jagattayā paśyanti
55. O dear one, that stainless, pure consciousness (brahman), which is spoken of in scriptures and called by names like 'existence' (sattva), this very reality is what the ignorant perceive as the world.
55. מה שמשובח בשמות כמו בְּרַהְמַן, תודעה טהורה וסַטְוָוה זכה, נתפס על ידי הסכלים כעולם התופעות.
चित्स्पन्द एव सर्वस्वं सर्गे तस्माद्धि संसृतिः ।
परिस्पन्दो हि विन्ध्यादिशब्दस्पन्दसमं परम् ॥ ५६ ॥
परिस्पन्दो हि विन्ध्यादिशब्दस्पन्दसमं परम् ॥ ५६ ॥
citspanda eva sarvasvaṃ sarge tasmāddhi saṃsṛtiḥ ,
parispando hi vindhyādiśabdaspandasamaṃ param 56
parispando hi vindhyādiśabdaspandasamaṃ param 56
56.
citspandaḥ eva sarvasvam sarge tasmāt hi saṃsṛtiḥ
parispandaḥ hi vindhyādiśabdaspandasamam param
parispandaḥ hi vindhyādiśabdaspandasamam param
56.
sarge citspandaḥ eva sarvasvam tasmāt hi saṃsṛtiḥ
hi parispandaḥ vindhyādiśabdaspandasamam param
hi parispandaḥ vindhyādiśabdaspandasamam param
56. Consciousness in motion (cit-spanda) alone is the totality of creation. From this, indeed, arises the cycle of rebirth (saṃsāra). This vibration (parispanda) is truly supreme, comparable to the vibration of words such as 'Vindhya' (which are not the objects themselves).
56. תנועת התודעה היא הכל בבריאה, וממנה נובע סבך הקיום התופעתי (סַמְסָארָה). התנועה הכוללת שווה בעצם לצליל המילים, כמו השם וִינְדְהְיָה.
चितः स एव चेत्स्पन्दस्तथाऽस्पन्दश्च भावितः ।
एकरूपतया नाम तत्रेदममलं शिवम् ॥ ५७ ॥
एकरूपतया नाम तत्रेदममलं शिवम् ॥ ५७ ॥
citaḥ sa eva cetspandastathā'spandaśca bhāvitaḥ ,
ekarūpatayā nāma tatredamamalaṃ śivam 57
ekarūpatayā nāma tatredamamalaṃ śivam 57
57.
citaḥ saḥ eva cet spandaḥ tathā aspandaḥ ca
bhāvitaḥ ekarūpatayā nāma tatra idam amalam śivam
bhāvitaḥ ekarūpatayā nāma tatra idam amalam śivam
57.
cet saḥ eva citaḥ spandaḥ tathā aspandaḥ ca bhāvitaḥ,
tatra idam amalam śivam ekarūpatayā nāma.
tatra idam amalam śivam ekarūpatayā nāma.
57. If that very consciousness (cit) is understood as both pulsation and stillness, then indeed, this pure and auspicious reality exists there as a single, unified form.
57. אם תנועת התודעה והיעדר התנועה מוכרים כבעלי צורה אחת ויחידה, הרי שזוהי המציאות הטהורה והמבורכת (שִׁיוָוה).
सर्गश्चित्स्पन्दमात्रात्मा सम्यग्दृष्टौ विलीयते ।
उदेत्यसम्यग्दृष्टीनां रज्ज्वां सर्पभ्रमो यथा ॥ ५८ ॥
उदेत्यसम्यग्दृष्टीनां रज्ज्वां सर्पभ्रमो यथा ॥ ५८ ॥
sargaścitspandamātrātmā samyagdṛṣṭau vilīyate ,
udetyasamyagdṛṣṭīnāṃ rajjvāṃ sarpabhramo yathā 58
udetyasamyagdṛṣṭīnāṃ rajjvāṃ sarpabhramo yathā 58
58.
sargaḥ citspandamātrātmā samyak dṛṣṭau vilīyate
udeti asamyak dṛṣṭīnām rajjvām sarpabhramaḥ yathā
udeti asamyak dṛṣṭīnām rajjvām sarpabhramaḥ yathā
58.
citspandamātrātmā sargaḥ samyak dṛṣṭau vilīyate.
yathā rajjvām sarpabhramaḥ asamyak dṛṣṭīnām udeti.
yathā rajjvām sarpabhramaḥ asamyak dṛṣṭīnām udeti.
58. The creation, which is essentially just a pulsation of consciousness (cit), dissolves for those with right perception. It appears for those with imperfect perception, just as the illusion of a snake arises from a rope.
58. עולם הבריאה, שמהותו אינה אלא תנועת התודעה, מתמוסס כשיש ראייה נכונה; אך הוא מופיע עבור אלה שראייתם לקויה, כמו האשליה של נחש בחבל.
सस्पन्दा चित्तदभिधा निःस्पन्दा त्वियमातता ।
तुर्यातीतपदारूढा वाचा वक्तुं न पार्यते ॥ ५९ ॥
तुर्यातीतपदारूढा वाचा वक्तुं न पार्यते ॥ ५९ ॥
saspandā cittadabhidhā niḥspandā tviyamātatā ,
turyātītapadārūḍhā vācā vaktuṃ na pāryate 59
turyātītapadārūḍhā vācā vaktuṃ na pāryate 59
59.
saspandā citta tadabhidhā niḥspandā tu iyam
ātatā turyātītapādārūḍhā vācā vaktum na pāryate
ātatā turyātītapādārūḍhā vācā vaktum na pāryate
59.
saspandā citta tadabhidhā (bhavati).
tu iyam niḥspandā ātatā turyātītapādārūḍhā vācā vaktum na pāryate.
tu iyam niḥspandā ātatā turyātītapādārūḍhā vācā vaktum na pāryate.
59. Consciousness (citta) is said to be with pulsation. But this motionless, all-pervading [reality], which has attained the state beyond the fourth (turyātīta), cannot be expressed by words.
59. כשיש תנועה, היא נקראת חשיבה; אך כשהיא ללא תנודה, היא רחבה ואינסופית, שרויה במצב שמעבר למצב התודעה הרביעי (תוּרְיָאטִיטָה), ואי אפשר לתארה במילים.
शास्त्रसज्जनसंपर्कसंतताभ्यासयोगतः ।
कालेनामलतां याते चेतसीन्दाविवोदिता ॥ ६० ॥
कालेनामलतां याते चेतसीन्दाविवोदिता ॥ ६० ॥
śāstrasajjanasaṃparkasaṃtatābhyāsayogataḥ ,
kālenāmalatāṃ yāte cetasīndāvivoditā 60
kālenāmalatāṃ yāte cetasīndāvivoditā 60
60.
śāstra sajjana saṃparka saṃtata abhyāsa yogataḥ
kālena amalatām yāte cetasi indau iva uditā
kālena amalatām yāte cetasi indau iva uditā
60.
śāstra sajjana saṃparka saṃtata abhyāsa yogataḥ
kālena cetasi amalatām yāte indau iva uditā
kālena cetasi amalatām yāte indau iva uditā
60. Through the continuous practice (yoga) involving contact with scriptures (śāstra) and virtuous individuals, when the consciousness (cetas) has attained purity over time, that [reality] becomes manifest, like the moon.
60. באמצעות הכתבים, השהות במחיצת אנשים טובים ותרגול יוֹגָה מתמיד, כאשר החשיבה מגיעה עם הזמן לטוהר זך, ההבנה מפציעה בה כמו הירח במרומים.
एतत्केवलमाभातं स्वानुभूतिभिराततम् ।
कथ्यते स्वानुभूतेषु स्वयं स्वं रूपमात्मना ॥ ६१ ॥
कथ्यते स्वानुभूतेषु स्वयं स्वं रूपमात्मना ॥ ६१ ॥
etatkevalamābhātaṃ svānubhūtibhirātatam ,
kathyate svānubhūteṣu svayaṃ svaṃ rūpamātmanā 61
kathyate svānubhūteṣu svayaṃ svaṃ rūpamātmanā 61
61.
etat kevalam ābhātam svānubhūtibhiḥ ātatam
kathyate svānubhūteṣu svayam svam rūpam ātmanā
kathyate svānubhūteṣu svayam svam rūpam ātmanā
61.
etat kevalam ābhātam svānubhūtibhiḥ ātatam
svānubhūteṣu svayam ātmanā svam rūpam kathyate
svānubhūteṣu svayam ātmanā svam rūpam kathyate
61. This [reality] is merely a manifestation, pervaded by one's own experiences. Among those who have experienced it, one's own true nature (rūpa) is spontaneously revealed by the self (ātman).
61. המציאות היחידה הזו זורחת ומתרחבת דרך חוויה ישירה. בקרב אלה שחוו אותה, צורתו של העצמי מתוארת על ידי העצמי (אָתְמַן) עצמו.
प्राप्तोऽसि सारं स्वमनादिमध्यमत्रैव तिष्ठ स्वपदे निविष्टः ।
नो रूपनिर्भेदमहाचिदात्मा जातोऽसि साधो खलु वीतशोकः ॥ ६२ ॥
नो रूपनिर्भेदमहाचिदात्मा जातोऽसि साधो खलु वीतशोकः ॥ ६२ ॥
prāpto'si sāraṃ svamanādimadhyamatraiva tiṣṭha svapade niviṣṭaḥ ,
no rūpanirbhedamahācidātmā jāto'si sādho khalu vītaśokaḥ 62
no rūpanirbhedamahācidātmā jāto'si sādho khalu vītaśokaḥ 62
62.
prāptaḥ asi sāram svam anādimadhyam
atra eva tiṣṭha svapade
niviṣṭaḥ no rūpanirbhedamahācidātmā
jātaḥ asi sādho khalu vītaśokaḥ
atra eva tiṣṭha svapade
niviṣṭaḥ no rūpanirbhedamahācidātmā
jātaḥ asi sādho khalu vītaśokaḥ
62.
sādho svam anādimadhyam sāram
prāptaḥ asi atra eva svapade
niviṣṭaḥ tiṣṭha khalu no
rūpanirbhedamahācidātmā vītaśokaḥ jātaḥ asi
prāptaḥ asi atra eva svapade
niviṣṭaḥ tiṣṭha khalu no
rūpanirbhedamahācidātmā vītaśokaḥ jātaḥ asi
62. O good one (sādho), you have attained your own essential nature, which is without beginning or middle. Remain right here, firmly established in your own state. Indeed, you have become the great consciousness-self (mahācidātman), free from the distinctions of forms, and truly free from sorrow.
62. השגת את מהותך שלך, שאין לה ראשית או אמצע. שכון בדיוק כאן, מבוסס במקומך הטבעי. צדיק, הפכת לעצמי של התודעה הגדולה שאין בה חלוקת צורות, ומשוחרר לחלוטין מכל צער!
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101 (current chapter)
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216