Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-6, chapter-36

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
ईश्वर उवाच ।
ततश्चिद्रूपमेवैकं सर्वसत्तान्तरास्थितम् ।
स्वानुभूतिमयं शुद्धं देवं रुद्रेश्वरं विदुः ॥ १ ॥
īśvara uvāca ,
tataścidrūpamevaikaṃ sarvasattāntarāsthitam ,
svānubhūtimayaṃ śuddhaṃ devaṃ rudreśvaraṃ viduḥ 1
1. īśvaraḥ uvāca tataḥ citrūpam eva ekam sarvasattāntarāsthitam
svānubhūtimayam śuddham devam rudreśvaram viduḥ
1. īśvaraḥ uvāca tataḥ (janāḥ) citrūpam eva ekam sarvasattāntarāsthitam
svānubhūtimayam śuddham devam rudreśvaram viduḥ
1. Īśvara said: "Therefore, they know Rudreśvara to be that singular reality, which is indeed of the nature of pure consciousness, situated within all existence, composed of self-experience, and entirely pure and divine."
बीजं समस्तबीजानां सारं संसारसंसृतेः ।
कर्मणां परमं कर्म चिद्धातुं विद्धि निर्मलम् ॥ २ ॥
bījaṃ samastabījānāṃ sāraṃ saṃsārasaṃsṛteḥ ,
karmaṇāṃ paramaṃ karma ciddhātuṃ viddhi nirmalam 2
2. bījam samasta-bījānām sāram saṃsāra-saṃsṛteḥ
karmaṇām paramam karma cit-dhātum viddhi nirmalam
2. samasta-bījānām bījam saṃsāra-saṃsṛteḥ sāram
karmaṇām paramam karma nirmalam cit-dhātum viddhi
2. Know the pure conscious principle (cit-dhātu) to be the seed of all seeds, the essence of the cycle of worldly existence (saṃsāra), and the supreme action (karma) among all actions.
कारणं कारणौघानामकारणमनाविलम् ।
भावनं भावनौघानामभाव्यमभवात्मकम् ॥ ३ ॥
kāraṇaṃ kāraṇaughānāmakāraṇamanāvilam ,
bhāvanaṃ bhāvanaughānāmabhāvyamabhavātmakam 3
3. kāraṇam kāraṇaughānām akāraṇam anāvilam
bhāvanam bhāvanaughānām abhāvyam abhavātmakam
3. kāraṇam kāraṇaughānām akāraṇam anāvilam
bhāvanam bhāvanaughānām abhāvyam abhavātmakam
3. It is the ultimate cause of all chains of causes, yet it is itself uncaused and immaculate. It is the sustainer of all chains of being, yet it is beyond comprehension and is by nature free from repeated becoming.
चेतनं चेतनौघानां चेतनात्मनि चेतनम् ।
स्वं चेत्यचेतनं चेत्यपरमं भूरिभावनम् ॥ ४ ॥
cetanaṃ cetanaughānāṃ cetanātmani cetanam ,
svaṃ cetyacetanaṃ cetyaparamaṃ bhūribhāvanam 4
4. cetanam cetanaughānām cetanātmani cetanam
svam cetyacetanam cetyaparamam bhūribhāvanam
4. cetanam cetanaughānām cetanātmani cetanam
svam cetyacetanam cetyaparamam bhūribhāvanam
4. It is the consciousness of all streams of conscious beings, conscious within the conscious self (ātman). It is its own nature, both the cognizable and the non-cognizable, the supreme object of knowledge, and the abundant source of existence.
आलोकालोकममलमनालोक्यमलोकजम् ।
आलोकं बीजबीजौघं चिद्धनं विमलं विदुः ॥ ५ ॥
ālokālokamamalamanālokyamalokajam ,
ālokaṃ bījabījaughaṃ ciddhanaṃ vimalaṃ viduḥ 5
5. ālokālokam amalam anālokyam alokajam ālokam
bījabījaugham ciddhanam vimalam viduḥ
5. ālokālokam amalam anālokyam alokajam ālokam
bījabījaugham ciddhanam vimalam viduḥ
5. They know it as the light of all lights, pure, imperceptible, not originating from this world. It is the very illumination, the seed of all seeds (the origin of all origins), a dense mass of consciousness, and utterly pure.
असत्यं सन्मयं शान्तं सत्यासत्यविवर्जितम् ।
महासत्तादिसत्तान्ते चिन्मात्रं विद्धि नेतरत् ॥ ६ ॥
asatyaṃ sanmayaṃ śāntaṃ satyāsatyavivarjitam ,
mahāsattādisattānte cinmātraṃ viddhi netarat 6
6. asatyam sanmayam śāntam satyāsatya-vivarjitam
mahāsattādisattānte cinmātram viddhi na itarat
6. cinmātram asatyam sanmayam śāntam satyāsatya-vivarjitam
mahāsattādisattānte na itarat viddhi
6. It is unreal yet completely real, tranquil, and free from the duality of truth and untruth. Understand it as pure consciousness, pervading from the highest existence to the lowest, and nothing else.
स्वयं भवति रागात्मा रञ्जको रञ्जनं रजः ।
स्वयमाकाशमप्याशु कुड्यं भवति मण्डितम् ॥ ७ ॥
svayaṃ bhavati rāgātmā rañjako rañjanaṃ rajaḥ ,
svayamākāśamapyāśu kuḍyaṃ bhavati maṇḍitam 7
7. svayam bhavati rāgātmā rañjakaḥ rañjanam rajaḥ
svayam ākāśam api āśu kuḍyam bhavati maṇḍitam
7. rajaḥ svayam rāgātmā bhavati rañjakaḥ rañjanam
svayam ākāśam api āśu kuḍyam maṇḍitam bhavati
7. The quality of rajas (activity and passion) itself becomes the nature of attachment. It is both the agent that colors and the act of coloring. In the same way, the sky itself quickly becomes a decorated wall.
अस्मिंश्चिच्चेतसि स्फारे जगन्मरुमरीचयः ।
स्फुरिताः प्रस्फुरिष्यन्ति प्रस्फुरन्ति च कोटयः ॥ ८ ॥
asmiṃściccetasi sphāre jaganmarumarīcayaḥ ,
sphuritāḥ prasphuriṣyanti prasphuranti ca koṭayaḥ 8
8. asmin cit cetasi sphāre jagat marumarīcayaḥ
sphuritāḥ pra-sphuriṣyanti pra-sphuranti ca koṭayaḥ
8. asmin sphāre cit cetasi jagat marumarīcayaḥ koṭayaḥ
sphuritāḥ pra-sphuranti ca pra-sphuriṣyanti ca
8. In this vast consciousness (cit) and mind, countless worlds, like desert mirages, have manifested, are manifesting, and will manifest.
स्वसत्तामात्रसंपन्नं पदमस्मिन्स्वतेजसि ।
न किंचन च संपन्नमन्यदौष्ण्यादिवानले ॥ ९ ॥
svasattāmātrasaṃpannaṃ padamasminsvatejasi ,
na kiṃcana ca saṃpannamanyadauṣṇyādivānale 9
9. svasattāmātrasaṃpannam padam asmin svatejasi na
kiṃcana ca saṃpannam anyat auṣṇyāt iva anale
9. asmin svatejasi svasattāmātrasaṃpannam padam
anale auṣṇyāt iva anyat kiṃcana ca saṃpannam na
9. In its own inherent light, there is a state (pada) that is endowed with nothing but its own existence. No other thing is attained or present there, just as heat is not distinct from fire.
गर्भीकृतमहामेरुं परमाणुसमं विदुः ।
आच्छादितमहामेरुं परमाणुसमं विदुः ॥ १० ॥
garbhīkṛtamahāmeruṃ paramāṇusamaṃ viduḥ ,
ācchāditamahāmeruṃ paramāṇusamaṃ viduḥ 10
10. garbhīkṛtamahāmerum paramaṇusamam viduḥ
ācchāditamahāmerum paramaṇusamam viduḥ
10. garbhīkṛtamahāmerum paramaṇusamam viduḥ
ācchāditamahāmerum paramaṇusamam viduḥ
10. They understand that which has contained the great Mount Meru within itself to be equal to an atom. Similarly, they understand that which has covered the great Mount Meru to be equal to an atom.
गर्भीकृतमहाकल्पो निमेषोऽसावुदाहृतः ।
आक्रान्तकल्पेनानेन न संत्यक्ता निमेषता ॥ ११ ॥
garbhīkṛtamahākalpo nimeṣo'sāvudāhṛtaḥ ,
ākrāntakalpenānena na saṃtyaktā nimeṣatā 11
11. garbhīkṛtamahākalpaḥ nimeṣaḥ asau udāhṛtaḥ |
ākrāntakalpena anena na saṃtyaktā nimeṣatā ||
11. asau garbhīkṛtamahākalpaḥ nimeṣaḥ udāhṛtaḥ
anena ākrāntakalpena nimeṣatā na saṃtyaktā
11. This being, within whom a great cosmic cycle (mahākalpa) is contained, is spoken of as a mere moment (nimeṣa). Even though an entire cosmic cycle (kalpa) is pervaded by this one, its momentary nature (nimeṣatā) is not given up.
बालाग्रकादप्यणुना व्याप्तानेनाखिला मही ।
सप्ताब्धिवसनाप्युर्वी नास्यान्तमधिगच्छति ॥ १२ ॥
bālāgrakādapyaṇunā vyāptānenākhilā mahī ,
saptābdhivasanāpyurvī nāsyāntamadhigacchati 12
12. bālāgrakāt api aṇunā vyāptā anena akhilā mahī |
saptābdhivasnā api urvī na asya antam adhigacchati ||
12. balaagrakāt api aṇunā anena akhilā mahī vyāptā
saptābdhivasnā api urvī asya antam na adhigacchati
12. Even by this one, who is subtler than the tip of a hair, the entire earth (mahī) is pervaded. Even the earth (urvī), which is clothed by the seven oceans, does not attain the end of this one.
अकुर्वन्नेव संसाररचनां कर्तृतां गतः ।
कुर्वन्नेव महाकर्म न करोत्येव किंचन ॥ १३ ॥
akurvanneva saṃsāraracanāṃ kartṛtāṃ gataḥ ,
kurvanneva mahākarma na karotyeva kiṃcana 13
13. akurvan eva saṃsāraracanām kartṛtām gataḥ |
kurvan eva mahākarma na karoti eva kiṃcana ||
13. saṃsāraracanām akurvan eva kartṛtām gataḥ
mahākarma kurvan eva na eva kiṃcana karoti
13. This one attains the state of being the doer (kartṛtā) even while not performing the creation of the world (saṃsāra). And though indeed performing great actions (mahākarma), this one truly does nothing at all.
द्रव्यमप्येष निर्द्रव्यो निर्द्रव्योऽपि हि द्रव्यवान् ।
अकायोऽपि महाकायो महाकायोऽप्यकायवान् ॥ १४ ॥
dravyamapyeṣa nirdravyo nirdravyo'pi hi dravyavān ,
akāyo'pi mahākāyo mahākāyo'pyakāyavān 14
14. dravyam api eṣaḥ nirdravyaḥ nirdravyaḥ api hi dravyavān
| akāyaḥ api mahākāyaḥ mahākāyaḥ api akāyavān ||
14. eṣaḥ dravyam api nirdravyaḥ nirdravyaḥ api hi
dravyavān akāyaḥ api mahākāyaḥ mahākāyaḥ api akāyavān
14. This one is a substance, yet without substance. Indeed, even though without substance, this one possesses substance. This one is without a body, yet possesses a great body. Even having a great body, this one is without a body.
अद्याप्येष सदा प्रातः प्रातरप्यद्यतां गतः ।
न वाद्यमद्य न प्रातस्त्वद्य प्रातश्च वा सदा ॥ १५ ॥
adyāpyeṣa sadā prātaḥ prātarapyadyatāṃ gataḥ ,
na vādyamadya na prātastvadya prātaśca vā sadā 15
15. adya api eṣaḥ sadā prātaḥ prātaḥ api adyatām gataḥ
na vādyam adya na prātaḥ tu adya prātaḥ ca vā sadā
15. eṣaḥ adya api sadā prātaḥ.
prātaḥ api adyatām gataḥ.
adya na vādyam.
prātaḥ na.
tu adya prātaḥ ca vā sadā.
15. Even today, this one is always morning; and even the morning has reached the state of 'today'. Not to be spoken of today, nor morning, but indeed, today, morning, or always.
भिंडिं भिंडिं खिले मत्ता पुरुपिच्छिलिसालघम् ।
विविच्चलित्सदालोका लासो गुलुगुलुः शिली ॥ १६ ॥
bhiṃḍiṃ bhiṃḍiṃ khile mattā purupicchilisālagham ,
viviccalitsadālokā lāso guluguluḥ śilī 16
16. bhiṇḍiṃ bhiṇḍiṃ khile mattā purupicchilisālagham
viviccilitsadālokā lāsaḥ guluguluḥ śilī
16. mattā khile bhiṇḍiṃ bhiṇḍiṃ purupicchilisālagham
viviccilitsadālokā lāsaḥ guluguluḥ śilī
16. Repeatedly 'bhindim bhindim', an intoxicated woman in a barren place, (along with) a 'purupicchilisālagham'. A light that always discriminates and moves, a dance, a gurgling sound, an arrow.
इत्याद्यनर्थकं वाक्यं तथा सत्यं स एव च ।
न तदस्ति न यत्सत्यं न तदस्ति न यत्त्वसौ ॥ १७ ॥
ityādyanarthakaṃ vākyaṃ tathā satyaṃ sa eva ca ,
na tadasti na yatsatyaṃ na tadasti na yattvasau 17
17. iti ādi anarthakam vākyam tathā satyam saḥ eva ca na
tat asti na yat satyam na tat asti na yat tu asau
17. iti ādi vākyam anarthakam.
tathā ca saḥ eva satyam.
tat na asti yat na satyam.
tat na asti yat tu asau na.
17. Statements such as these are meaningless, yet similarly, He Himself is the truth. There is nothing that is not true, and there is nothing that He (asau) is not.
यस्मिन्सर्वं यतः सर्वं यः सर्वं सर्वतश्च यः ।
यश्च सर्वमयो नित्यं तस्मै सर्वात्मने नमः ॥ १८ ॥
yasminsarvaṃ yataḥ sarvaṃ yaḥ sarvaṃ sarvataśca yaḥ ,
yaśca sarvamayo nityaṃ tasmai sarvātmane namaḥ 18
18. yasmin sarvam yataḥ sarvam yaḥ sarvam sarvataḥ ca
yaḥ yaḥ ca sarvamayaḥ nityam tasmai sarvātmane namaḥ
18. tasmai sarvātmane namaḥ,
yasmin sarvam (asti),
yataḥ sarvam (bhavati),
yaḥ sarvam (asti),
ca yaḥ sarvataḥ (asti),
ca yaḥ nityam sarvamayaḥ (asti).
18. Salutations to that Universal Self (ātman), in whom everything exists, from whom everything originates, who Himself is everything, who is present everywhere, and who is eternally composed of all.
यत्रान्तरालगहनेन विलासवत्या हेलाविलोलघनसर्जितयामलेन ।
मल्लेन पल्लवदलामलमालितानां लक्ष्मीलताऽविरलिता वलितेव मुष्टिः ॥ १९ ॥
yatrāntarālagahanena vilāsavatyā helāvilolaghanasarjitayāmalena ,
mallena pallavadalāmalamālitānāṃ lakṣmīlatā'viralitā valiteva muṣṭiḥ 19
19. yatra antarālagahanena vilāsavatyā
helāvilolaghanasarjitayāmalena
mallena pallavadalāmalamālitānām
lakṣmīlatā avirālitā valitā iva muṣṭiḥ
19. yatra antarālagahanena vilāsavatyā
helāvilolaghanasarjitayāmalena
mallena pallavadalāmalamālitānām
lakṣmīlatā avirālitā muṣṭiḥ valitā iva
19. Where, within a deeply concealed space, by a playful woman and by a wrestler - whose dense, strong arm was made to tremble by playful dalliance - a fist was formed as if tightly clenching the creepers of beauty (women) who were adorned with garlands of pure, tender leaves, making them inextricable.