Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-7, chapter-214

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
श्रीवाल्मीकिरुवाच ।
इत्युक्तवत्यथ मुनौ नभसो ननाद वर्षामृताभ्रमिव दुन्दुभिरामरो द्राक् ।
शुक्लीकृताखिलककुब्वदना तुषारवर्षोपमा भुवि पपात च पुष्पवृष्टिः ॥ १ ॥
śrīvālmīkiruvāca ,
ityuktavatyatha munau nabhaso nanāda varṣāmṛtābhramiva dundubhirāmaro drāk ,
śuklīkṛtākhilakakubvadanā tuṣāravarṣopamā bhuvi papāta ca puṣpavṛṣṭiḥ 1
1. śrīvālmīkiḥ uvāca iti uktavati atha munau
nabhasaḥ nanāda varṣāmṛtābhram iva dundubhiḥ
āmaraḥ drāk śuklīkṛtākhilakakubvadanā
tuṣāravarṣopamā bhuvi papāta ca puṣpavṛṣṭiḥ
1. śrīvālmīkiḥ uvāca.
atha munau iti uktavati,
nabhasaḥ āmaraḥ dundubhiḥ varṣāmṛtābhram iva drāk nanāda.
ca śuklīkṛtākhilakakubvadanā tuṣāravarṣopamā puṣpavṛṣṭiḥ bhuvi papāta.
1. Sri Valmiki said: Then, as the sage finished speaking, a divine drum suddenly resounded from the sky, like a cloud raining nectar. And a shower of flowers fell upon the earth, whitening the faces of all directions and resembling a fall of snow.
1. שְׁרִי וָאלְמִיקִי אמר כשדיבר הקדוש דברים אלה, הרעים פתאום מן השמיים תוף נצחי כענן הממטיר צוף. ומטר פרחים, הדומה לשלג המלבין את פני כל רוחות השמיים, ירד אל הארץ.
किंजल्कजालदिवसान्तघनाङ्गरागा वातावधूतसितकेसरगौरहारा ।
पुष्पोदरोत्थमृदुसीकरशीतलाङ्गा प्राप्ता स्वयं सुरपुरादिव पुण्यलक्ष्मीः ॥ २ ॥
kiṃjalkajāladivasāntaghanāṅgarāgā vātāvadhūtasitakesaragaurahārā ,
puṣpodarotthamṛdusīkaraśītalāṅgā prāptā svayaṃ surapurādiva puṇyalakṣmīḥ 2
2. kiñjalkajāladivasāntaghanāṅgarāgā
vātāvadhūtasitakeṣaragaurahārā
puṣpodarotthamṛdusīkaraśītalāṅgā prāptā
svayam surapurāt iva puṇyalakṣmīḥ
2. kiñjalkajāladivasāntaghanāṅgarāgā vātāvadhūtasitakeṣaragaurahārā puṣpodarotthamṛdusīkaraśītalāṅgā puṇyalakṣmīḥ surapurāt iva svayam prāptā.
2. Auspicious fortune (puṇyalakṣmī), whose bodily hue was as rich as the dense evening glow from a multitude of flower filaments, whose white filament-garlands swayed gently in the wind, and whose limbs were cooled by soft dewdrops emanating from within the flowers, arrived spontaneously, as if from the city of gods.
2. עוטה גוונים עזים של אבקני פרחים כצבעי השקיעה, עטורה מחרוזות אבקנים לבנים שהרוח מניעה, וגופה צונן מנתזי רסס רך שעלו מתוך הפרחים — נדמה היה ששפע הקדושה עצמו הגיע במישרין מעיר האלים.
कल्पान्तकालकपिकम्पितशुष्कशाखात्स्वर्गद्रुमात्पतितमाशु विडम्बयन्ती ।
तारागणं प्रथितभासमनल्पहासमाशामुखप्रसृतभैरवमम्बरस्था ॥ ३ ॥
kalpāntakālakapikampitaśuṣkaśākhātsvargadrumātpatitamāśu viḍambayantī ,
tārāgaṇaṃ prathitabhāsamanalpahāsamāśāmukhaprasṛtabhairavamambarasthā 3
3. kalpāntakālakapikampitaśuṣkaśākhāt
svargadrumāt patitam āśu viḍambayantī
tārāgaṇam prathitabhāsam analpahāsam
āśāmukhaprasṛtabhairavam ambarasthā
3. ambarasthā (puṣpavṛṣṭiḥ) kalpāntakālakapikampitaśuṣkaśākhāt svargadrumāt patitam,
prathitabhāsam analpahāsam āśāmukhaprasṛtabhairavam tārāgaṇam āśu viḍambayantī (prāptā).
3. Abiding in the sky, [the flower shower] swiftly resembled a multitude of stars - stars of widespread brilliance, great luminosity, and a dreadful appearance as they spread across the faces of the directions - which had fallen from a celestial tree whose dry branches were shaken by the cosmic monkey during the time of cosmic dissolution (kalpānta).
3. מטר הפרחים מרומי השמיים חיקה את עדת הכוכבים הזוהרים, הנופלים במהירות מענפיו היבשים של עץ גן העדן המזועזע בידי קוף קץ העידן, והפיץ צחוק רם שהדהד ביראה אל עבר כל רוחות השמיים.
सा पुष्पवृष्टिरथ दुन्दुभिनादगर्जत्किंजल्कपुञ्जजलदा शममाजगाम ।
आपूरिताखिलसभा हिमहारिपुष्पपूरेण कौतुकविकासकरीक्षणेन ॥ ४ ॥
sā puṣpavṛṣṭiratha dundubhinādagarjatkiṃjalkapuñjajaladā śamamājagāma ,
āpūritākhilasabhā himahāripuṣpapūreṇa kautukavikāsakarīkṣaṇena 4
4. sā puṣpavṛṣṭiḥ atha
dundubhinādagarjatkiñjalkapuñjajaladā śamam
ājagāma āpūritākhilasabhā
himahāripuṣpapūreṇa kautukavikāsakarīkṣaṇena
4. atha sā dundubhinādagarjatkiñjalkapuñjajaladā puṣpavṛṣṭiḥ śamam ājagāma.
āpūritākhilasabhā himahāripuṣpapūreṇa kautukavikāsakarīkṣaṇena.
4. Then, that shower of flowers, which roared with drum-like sounds and was like a cloud made of clusters of stamens, subsided. The entire assembly hall became filled with an abundance of beautiful, refreshing flowers and with gazes that expressed burgeoning wonder.
4. אז שכך מטר הפרחים, שענני אבקניו הרעימו כקול תופי השמיים, לאחר שמילא את ההיכל כולו בהצפת פרחים צוננים ומרהיבים, שהפעימו את עיני כל הרואים בפליאה.
तानि दिव्यानि पुष्पाणि यथास्थानमधःस्थिताः ।
वसिष्ठाय नमस्कृत्वा सभ्याः संशोकितां जहुः ॥ ५ ॥
tāni divyāni puṣpāṇi yathāsthānamadhaḥsthitāḥ ,
vasiṣṭhāya namaskṛtvā sabhyāḥ saṃśokitāṃ jahuḥ 5
5. tāni divyāni puṣpāṇi yathāsthānam adhaḥsthitāḥ
vasiṣṭhāya namaskṛtvā sabhyāḥ saṃśokitām jahuḥ
5. tāni divyāni puṣpāṇi yathāsthānam (āsan).
adhaḥsthitāḥ sabhyāḥ vasiṣṭhāya namaskṛtvā saṃśokitām jahuḥ.
5. After those divine flowers had settled in their appropriate places, the assembly members, situated below, bowed to Vasiṣṭha and abandoned their state of sorrow.
5. לאחר שהשתחוו לווָאסִישְׁטְהָה, חברי האספה היושבים במקומותיהם למטה השילו מעליהם כל עצב, כשהפרחים השמימיים הללו מפוזרים סביבם.
दशरथ उवाच ।
अहोऽनुसुविशात्मानः संसारवितताकृतेः ।
विश्रान्ताः स्मश्चिरं श्रान्ताः शुद्धा मेघा इवाचले ॥ ६ ॥
daśaratha uvāca ,
aho'nusuviśātmānaḥ saṃsāravitatākṛteḥ ,
viśrāntāḥ smaściraṃ śrāntāḥ śuddhā meghā ivācale 6
6. daśarathaḥ uvāca aho anusuvishātmānaḥ saṃsāravitatākṛteḥ
viśrāntāḥ smaḥ ciram śrāntāḥ śuddhāḥ meghāḥ iva acale
6. daśarathaḥ uvāca.
aho,
anusuvishātmānaḥ viśrāntāḥ smaḥ.
(vayam) saṃsāravitatākṛteḥ ciram śrāntāḥ (āsmā),
acale śuddhāḥ meghāḥ iva (sthitaḥ).
6. Dasharatha spoke: "Oh, we whose inner selves (ātman) have become profoundly tranquil, are now at peace, having been long weary from the vast and endless nature of worldly existence (saṃsāra), like pure clouds resting on a mountain."
6. דָשַׁרַתְהָה אמר: אוֹ, לאחר שהיינו יגעים זמן רב בסבך הקיום התופעתי הנרחב, מצאנו כעת מרגוע לנפשנו, כמו עננים טהורים הנחים על פיסגת הר.
कर्मणामवधिः पूर्णो दृष्टः सीमान्त आपदाम् ।
ज्ञातं ज्ञेयमशेषेण विश्रान्ताः स्मः परे पदे ॥ ७ ॥
karmaṇāmavadhiḥ pūrṇo dṛṣṭaḥ sīmānta āpadām ,
jñātaṃ jñeyamaśeṣeṇa viśrāntāḥ smaḥ pare pade 7
7. karmaṇām avadhiḥ pūrṇaḥ dṛṣṭaḥ sīmāntaḥ āpadām
jñātam jñeyam aśeṣeṇa viśrāntāḥ smaḥ pare pade
7. karmaṇām avadhiḥ pūrṇaḥ dṛṣṭaḥ.
āpadām sīmāntaḥ (api) dṛṣṭaḥ.
jñeyam aśeṣeṇa jñātam.
(ataḥ) pare pade viśrāntāḥ smaḥ.
7. The completion of (karma) has been fully observed, and the boundary of all misfortunes has been seen. That which was to be known has been completely understood. We are now at peace in the supreme state.
7. קץ לקַרְמַה הגיע, וראינו את סוף כל הצרות; כל מה שראוי לדעת נודע במלואו, וכעת אנו נחים במצב המרומם מכול.
ध्यानलब्धपरव्योमचिरानुभवनभ्रमैः ।
धारणाधारविश्रान्त्या देहसंत्यजनक्रमैः ॥ ८ ॥
dhyānalabdhaparavyomacirānubhavanabhramaiḥ ,
dhāraṇādhāraviśrāntyā dehasaṃtyajanakramaiḥ 8
8. dhyānalabdhaparavyomacirānubhavanabhramaiḥ
dhāraṇādhāraviśrāntyā dehasantyajanakramaiḥ
8. dhyānalabdhaparavyomacirānubhavanabhramaiḥ
dhāraṇādhāraviśrāntyā dehasantyajanakramaiḥ
8. By the illusions arising from the prolonged experience of the supreme space (paravyoma) attained through meditation (dhyāna); by the repose found on the foundation of concentration (dhāraṇā); and by the successive stages of abandoning the body.
8. באמצעות התפוגגות האשליות מחוויות ממושכות בשמי התודעה שהושגו במדיטציה, במנוחה בבסיס הריכוז, ובשלבי עזיבת הגוף,
संकल्पनवनिर्माणैः स्वप्नदृष्टिजगज्ज्वरैः ।
शुक्तिरूप्यानुभवनैः स्वप्नात्ममृतिदर्शनैः ॥ ९ ॥
saṃkalpanavanirmāṇaiḥ svapnadṛṣṭijagajjvaraiḥ ,
śuktirūpyānubhavanaiḥ svapnātmamṛtidarśanaiḥ 9
9. saṅkalpanavanirmāṇaiḥ svapnadṛṣṭijagajjvaraiḥ
śuktirūpyānubhavanaiḥ svapnātmamṛtidarśanaiḥ
9. saṅkalpanavanirmāṇaiḥ svapnadṛṣṭijagajjvaraiḥ
śuktirūpyānubhavanaiḥ svapnātmamṛtidarśanaiḥ
9. By the new creations of imagination; by the feverish worlds perceived in dreams; by the experiences of mistaking a conch-shell for silver; and by the visions of one's own death (mṛti) in a dream.
9. ביצירות החדשות של הכוונה, בקדחת העולם הנראה כחלום, בחוויית כסף הצדף ובחיזיון מותנו בחלום,
अनन्यैः पवनस्पन्दैरनन्यैः सलिलद्रवैः ।
इन्द्रजालपुरापूरैर्गन्धर्वनगरोत्करैः ॥ १० ॥
ananyaiḥ pavanaspandairananyaiḥ saliladravaiḥ ,
indrajālapurāpūrairgandharvanagarotkaraiḥ 10
10. ananyaiḥ pavanasapandaiḥ ananyaiḥ saliladravaiḥ
indrajālapurāpūraiḥ gandharvanagarotkaraiḥ
10. ananyaiḥ pavanasapandaiḥ ananyaiḥ saliladravaiḥ
indrajālapurāpūraiḥ gandharvanagarotkaraiḥ
10. By the non-separate movements of the wind; by the non-separate flows of water; by the overwhelming cities of magic (indrajāla); and by the masses of phantom cities, like those of the Gandharvas.
10. בתנודות הרוח שאינן נפרדות ממנה, בזרימת המים שאינה שונה מהם, בערי הקסם המתעתעות ובחזיונות ערי הָגַנְדְהַרְוָוה בשמיים,
मायापूर्णपुराभोगैर्मृगतृष्णानदीरयैः ।
आयतौ पवनस्पर्शैर्द्विचन्द्रानुभवोदयैः ॥ ११ ॥
māyāpūrṇapurābhogairmṛgatṛṣṇānadīrayaiḥ ,
āyatau pavanasparśairdvicandrānubhavodayaiḥ 11
11. māyāpūrṇapurābhogaiḥ mṛgatṛṣṇānadīrayaiḥ
āyatau pavanasparśaiḥ dvicandrānubhavodayaiḥ
11. māyāpūrṇapurābhogaiḥ mṛgatṛṣṇānadīrayaiḥ
āyatau pavanasparśaiḥ dvicandrānubhavodayaiḥ
11. By the full enjoyments of cities filled with illusion (māyā); by the currents of mirage-rivers; and by the future appearances of wind-touches and the experience of two moons (a visual illusion).
11. בתענוגות ערים המלאות מָאיָה (האשליה הקוסמית), בשיטפון נהרות הסרב, במגע הרוח ובחוויית ראיית שני ירחים,
मदभ्रंशपुरस्पन्दैर्मुधा त्ववनिकम्पनैः ।
बालयक्षाद्यनुभवैः खकेशोण्ड्रकदर्शनैः ॥ १२ ॥
madabhraṃśapuraspandairmudhā tvavanikampanaiḥ ,
bālayakṣādyanubhavaiḥ khakeśoṇḍrakadarśanaiḥ 12
12. mṛdabhrāṃśapuraspandaiḥ mudhā tu avanikampanaiḥ
bālayakṣādi anubhavaiḥ khakeśoṇḍraka darśanaiḥ
12. mṛdabhrāṃśapuraspandaiḥ mudhā tu avanikampanaiḥ
bālayakṣādi anubhavaiḥ khakeśoṇḍraka darśanaiḥ
12. Indeed, through such experiences as illusory tremors (like those imagined before a mudslide), meaningless earth tremors, perceptions of child yakṣas and similar beings, and visions of sky-hairs and floating specks...
12. ברעדי ערי העננים, ברעידות אדמה לחינם, בחוויות שדי הָיַקְשַׁה מילדות ובחזיונות של קווצות שיער המרחפות בחלל -
एवमादिभिरन्यैश्च दृष्टान्तैः स्वानुभूतिदैः ।
अहो नु मार्जिता दृश्यदृष्टिर्भगवता मम ॥ १३ ॥
evamādibhiranyaiśca dṛṣṭāntaiḥ svānubhūtidaiḥ ,
aho nu mārjitā dṛśyadṛṣṭirbhagavatā mama 13
13. evamādibhiḥ anyaiḥ ca dṛṣṭāntaiḥ svānubhūtidaiḥ
aho nu mārjitā dṛśyadṛṣṭiḥ bhagavatā mama
13. mama dṛśyadṛṣṭiḥ evamādibhiḥ anyaiḥ ca
svānubhūtidaiḥ dṛṣṭāntaiḥ bhagavatā mārjitā aho nu
13. Oh, indeed! My perception of the visible world has been cleansed by the Lord (Bhagavān) through these and other such examples, which provide personal experience (svānubhūti).
13. באמצעות דוגמאות אלו ואחרות המעניקות ניסיון ישיר, הוי, ראיית הנגלה שלי טוהרה כליל על ידי כבוד מורנו הרוחני!
श्रीराम उवाच ।
नष्टो मोहः पदं प्राप्तं त्वत्प्रसादान्मुनीश्वर ।
संपन्नोऽहमहं सत्यमत्यन्तमवदातधीः ॥ १४ ॥
śrīrāma uvāca ,
naṣṭo mohaḥ padaṃ prāptaṃ tvatprasādānmunīśvara ,
saṃpanno'hamahaṃ satyamatyantamavadātadhīḥ 14
14. śrīrāma uvāca naṣṭaḥ mohaḥ padam prāptam tvatprasādāt
munīśvara sampannaḥ aham aham satyam atyantam avadātadhīḥ
14. śrīrāma uvāca munīśvara tvatprasādāt mohaḥ naṣṭaḥ padam
prāptam aham sampannaḥ aham satyam atyantam avadātadhīḥ
14. Śrī Rāma said: O chief of sages! By your grace (prasāda), my delusion (moha) is destroyed, and the ultimate state is attained. I am fulfilled, I am the Truth, with an exceedingly clear intellect.
14. שְׁרִי רָאמָה אמר: האשליה חלפה, והמצב העליון הושג בזכות חסדך, אדון הקדושים! רוחי נרגעה, חשיבתי טהורה לחלוטין, ואני מלא סיפוק אמת.
स्थितोऽस्मि गतसंदेहः स्वभावे ब्रह्मरूपिणि ।
निरावरणविज्ञानः करिष्ये वचनं तव ॥ १५ ॥
sthito'smi gatasaṃdehaḥ svabhāve brahmarūpiṇi ,
nirāvaraṇavijñānaḥ kariṣye vacanaṃ tava 15
15. sthitaḥ asmi gatasandehaḥ svabhāve brahmarūpiṇi
nirāvaraṇavijñānaḥ kariṣye vacanam tava
15. aham gatasandehaḥ brahmarūpiṇi svabhāve sthitaḥ
asmi nirāvaraṇavijñānaḥ tava vacanam kariṣye
15. Established in my intrinsic nature (dharma), which is of the nature of Brahman (brahman), and free from doubt, I am now of unveiled knowledge. I shall carry out your command.
15. אני ניצב חופשי מספק בטבעי האמיתי שהוא המציאות הקוסמית, כשתודעתי נקייה מכל מסווה; אעשה כדבריך.
स्मृत्वा स्मृत्वाऽमृतासेकसौख्यदं वचनं तव ।
अर्हितोऽपि च शान्तोपि हृष्यामीव मुहुर्मुहुः ॥ १६ ॥
smṛtvā smṛtvā'mṛtāsekasaukhyadaṃ vacanaṃ tava ,
arhito'pi ca śāntopi hṛṣyāmīva muhurmuhuḥ 16
16. smṛtvā smṛtvā amṛtāseka-saukhyadam vacanam tava
arhitaḥ api ca śāntaḥ api hṛṣyāmi iva muhuḥ muhuḥ
16. tava amṛtāseka-saukhyadam vacanam smṛtvā smṛtvā
arhitaḥ api ca śāntaḥ api muhuḥ muhuḥ iva hṛṣyāmi
16. Repeatedly remembering your words, which bestow the happiness of a shower of nectar (amṛta), I find myself rejoicing again and again, even though I am (already) honored and serene.
16. כשאני נזכר שוב ושוב בדבריך המעניקים אושר כטל של נטר מרווה, אף שרוחי שלווה ושקטה, רווחה ושמחה שוב ושוב ממלאות את ליבי.
नैव मेऽद्य कृतेनार्थो नाकृतेनेह कश्चन ।
यथा स्थितोऽस्मि तिष्ठामि तथैव विगतज्वरः ॥ १७ ॥
naiva me'dya kṛtenārtho nākṛteneha kaścana ,
yathā sthito'smi tiṣṭhāmi tathaiva vigatajvaraḥ 17
17. na eva me adya kṛtena arthaḥ na akṛtena iha kaścana
yathā sthitaḥ asmi tiṣṭhāmi tathā eva vigata-jvaraḥ
17. adya me kṛtena arthaḥ na eva,
iha akṛtena kaścana na yathā sthitaḥ asmi,
tathā eva vigata-jvaraḥ tiṣṭhāmi
17. Today, for me, there is no purpose (artha) in what is done, nor any in what is not done here. As I am situated, so I remain, indeed, free from distress (jvara).
17. אין לי עוד כל צורך במעשה שנעשה וגם לא במעשה שלא נעשה; כפי שאני ניצב כעת, כך אשאר, משוחרר מכל סערת נפש.
उपायस्तु तथा तेन दृष्टिर्वास्तीह कीदृशी ।
अहो नु वितता भूमिः कष्टमेतादृशी दशा ॥ १८ ॥
upāyastu tathā tena dṛṣṭirvāstīha kīdṛśī ,
aho nu vitatā bhūmiḥ kaṣṭametādṛśī daśā 18
18. upāyaḥ tu tathā tena dṛṣṭiḥ vā asti iha kīdṛśī
aho nu vitatā bhūmiḥ kaṣṭam etādṛśī daśā
18. upāyaḥ tu tathā tena iha vā kīdṛśī dṛṣṭiḥ
asti? aho nu bhūmiḥ vitatā! kaṣṭam etādṛśī daśā
18. What then is the method (upāya)? And by that, what sort of vision exists here? Oh, how vast is the earth (bhūmi)! Alas, such a plight!
18. מה נשגבת הדרך ומה עמוק המבט! הוי, כמה נרחב המרחב הזה, וכמה קשה היה המצב הקודם!
न शत्रुर्न च मित्रं मे न क्षेत्रं दुर्जनो जनः ।
दुर्बोधैषा जगत्क्षुब्धा शान्ता सर्वार्थसुन्दरी ॥ १९ ॥
na śatrurna ca mitraṃ me na kṣetraṃ durjano janaḥ ,
durbodhaiṣā jagatkṣubdhā śāntā sarvārthasundarī 19
19. na śatruḥ na ca mitram me na kṣetram durjanaḥ janaḥ
durbodhā eṣā jagat-kṣubdhā śāntā sarvārtha-sundarī
19. me śatruḥ na,
mitram ca na,
kṣetram na,
durjanaḥ janaḥ na.
eṣā durbodhā,
jagat-kṣubdhā,
śāntā,
sarvārtha-sundarī
19. For me, there is no enemy, no friend, no field, nor any wicked person. This (reality/condition) is difficult to understand; it is agitated by the world, yet serene, and beautiful in all its aspects.
19. אין לי אויב ואין לי אוהב, אין לי נחלה ואין אדם רע בעיניי; אמת זו, המסעירה את העולם ועם זאת שלוה ויפה בכל מובן, קשה להבנה.
कथमेतां जनो वेत्ति विना भवदनुग्रहम् ।
विनैव सेतुं पोतं वा बालोऽब्धिं लङ्घयेत्कथम् ॥ २० ॥
kathametāṃ jano vetti vinā bhavadanugraham ,
vinaiva setuṃ potaṃ vā bālo'bdhiṃ laṅghayetkatham 20
20. katham etām janaḥ vetti vinā bhavat anugraham vinā
eva setum potam vā bālaḥ abdhim laṅghayet katham
20. janaḥ etām katham vetti bhavat anugraham vinā
eva bālaḥ setum vā potam abdhim katham laṅghayet
20. How can a person comprehend this without your grace? How indeed could a child cross the ocean without a bridge or a boat?
20. כיצד יוכל אדם להבין זאת ללא חסדך? הלוא כיצד יוכל ילד לחצות את האוקיינוס ללא גשר או סירה?
लक्ष्मण उवाच ।
जन्मान्तरोपचितसंशयनाशनेन जन्मान्तरोपचितपुण्यशतोदितेन ।
जातोऽद्य मे मुनिवचःपरिबोधनेन जातोऽद्य मे मनसि चन्द्र इव प्रकाशः ॥ २१ ॥
lakṣmaṇa uvāca ,
janmāntaropacitasaṃśayanāśanena janmāntaropacitapuṇyaśatoditena ,
jāto'dya me munivacaḥparibodhanena jāto'dya me manasi candra iva prakāśaḥ 21
21. lakṣmaṇaḥ uvāca janmāntaropacitasaṃśayanāśanena
janmāntaropacitapuṇyaśatoditena
jātaḥ adya me munivacaḥparibodhanena
jātaḥ adya me manasi candraḥ iva prakāśaḥ
21. lakṣmaṇaḥ uvāca janmāntaropacitasaṃśayanāśanena
janmāntaropacitapuṇyaśatoditena
munivacaḥparibodhanena adya
me manasi candraḥ iva prakāśaḥ jātaḥ
21. Lakṣmaṇa said: Through the destruction of doubts (saṃśaya) accumulated over countless previous lives (janmāntara) and through hundreds of merits (puṇya) accrued in previous lives (janmāntara), a clear light, like the moon, has appeared in my mind (manas) today, owing to the complete comprehension of the sage's (muni) words.
21. לַקְשְׁמַנַה אמר: בזכות השמדת הספקות שנצברו במהלך גלגולים רבים, ובזכות מאות מעשים טובים מן העבר, התעוררה רוחי כיום מדברי הקדוש, ואור כדמות הירח הציף את מחשבתי.
ईदृश्यां दृश्यमानायां दृशि दोषदशाशतैः ।
काष्ठवद्दह्यते लोकः स्वदुर्भगतया तया ॥ २२ ॥
īdṛśyāṃ dṛśyamānāyāṃ dṛśi doṣadaśāśataiḥ ,
kāṣṭhavaddahyate lokaḥ svadurbhagatayā tayā 22
22. īdṛśyām dṛśyamānāyām dṛśi doṣadaśāśataiḥ
kāṣṭhavat dahyate lokaḥ svadurbhagatayā tayā
22. īdṛśyām dṛśyamānāyām dṛśi lokaḥ doṣadaśāśataiḥ
svadurbhagatayā tayā kāṣṭhavat dahyate
22. While such a perception (dṛśi) is manifest, a person is tormented like wood by hundreds of flawed conditions and by that inherent personal misfortune.
22. כאשר העולם הנראה שורץ מאות פגמים ומצבי מצוקה, בני האדם נשרפים כמו עץ יבש בשל רעת מזלם שלהם.
विश्वामित्र उवाच ।
अहो बत महत्पुण्यं श्रुतं ज्ञानं मुनेर्मुखात् ।
येन गङ्गासहस्रेण स्नाता इव वयं स्थिताः ॥ २३ ॥
viśvāmitra uvāca ,
aho bata mahatpuṇyaṃ śrutaṃ jñānaṃ munermukhāt ,
yena gaṅgāsahasreṇa snātā iva vayaṃ sthitāḥ 23
23. viśvāmitraḥ uvāca aho bata mahat puṇyam śrutam jñānam
muneḥ mukhāt yena gaṅgāsahasreṇa snātāḥ iva vayam sthitāḥ
23. viśvāmitraḥ uvāca aho bata muneḥ mukhāt mahat puṇyam
jñānam śrutam yena vayam gaṅgāsahasreṇa snātāḥ iva sthitāḥ
23. Viśvāmitra said: Oh, what immense merit (puṇya) and knowledge (jñāna) has been heard from the mouth of the sage (muni)! By this, we are as if purified by a thousand Ganges (Gaṅgā) rivers.
23. וִישְׁוָואמִטְרַה אמר: הוי, מה גדולה הזכות לשמוע את החכמה מפי הקדוש! בזכותה אנו מרגישים כאילו רחצנו באלף נהרות גַנְגָה.
श्रीराम उवाच ।
संपदामथ दृष्टीनां शास्त्राणामापदां गिराम् ।
देशानामथ दृष्टानां दृष्टः सीमान्त उत्तमः ॥ २४ ॥
śrīrāma uvāca ,
saṃpadāmatha dṛṣṭīnāṃ śāstrāṇāmāpadāṃ girām ,
deśānāmatha dṛṣṭānāṃ dṛṣṭaḥ sīmānta uttamaḥ 24
24. sampadām atha dṛṣṭīnām śāstrāṇām āpadām girām
deśānām atha dṛṣṭānām dṛṣṭaḥ sīmāntaḥ uttamaḥ
24. sampadām atha dṛṣṭīnām śāstrāṇām āpadām girām
deśānām atha dṛṣṭānām uttamaḥ sīmāntaḥ dṛṣṭaḥ
24. Śrī Rāma said: The ultimate limit (sīmānta) has been observed concerning possessions, insights, scriptures, misfortunes, speeches, regions, and among those who have experienced.
24. שְׁרִי רָאמָה אמר: מכל העושר, ההשקפות, הכתבים, הצרות, המילים והארצות שנגלו לעינינו - ראינו כעת את השיא העליון מכול.
नारद उवाच ।
यन्न श्रुतं ब्रह्मलोके स्वर्गे भूमितले तथा ।
कर्णौ तज्ज्ञानमाकर्ण्य यातौ मेऽद्य पवित्रताम् ॥ २५ ॥
nārada uvāca ,
yanna śrutaṃ brahmaloke svarge bhūmitale tathā ,
karṇau tajjñānamākarṇya yātau me'dya pavitratām 25
25. yat na śrutam brahmaloke svarge bhūmitale tathā
karṇau tat jñānam ākarṇya yātau me adya pavitratām
25. yat brahmaloke svarge tathā bhūmitale na śrutam
tat jñānam ākarṇya me karṇau adya pavitratām yātau
25. Nārada said: That knowledge (jñāna) which was not heard in the world of Brahmā (brahmaloka), in heaven, or on the surface of the earth, having heard that knowledge, my ears have today attained purity.
25. נָארָדַה אמר: חכמה זו, שלא נשמעה בעולם הַבְּרַהְמָן, בשמיים או על פני האדמה - אוזניי שמעו אותה כיום וזכו להיטהר.
लक्ष्मण उवाच ।
हार्दं बाह्यं च तिमिरमपमृष्टवता त्वया ।
मुने परमभानुत्वं नूनं नः संप्रदर्शितम् ॥ २६ ॥
lakṣmaṇa uvāca ,
hārdaṃ bāhyaṃ ca timiramapamṛṣṭavatā tvayā ,
mune paramabhānutvaṃ nūnaṃ naḥ saṃpradarśitam 26
26. hārdam bāhyam ca timiram apamṛṣṭavatā tvayā
mune paramabhānutvam nūnam naḥ sampradarśitam
26. mune tvayā hārdam bāhyam ca timiram apamṛṣṭavatā
nūnam naḥ paramabhānutvam sampradarśitam
26. Lakṣmaṇa said: O sage, by you, who have dispelled both inner and outer darkness, surely, supreme radiance has been perfectly revealed to us.
26. לַקְשְׁמַנַה אמר: בהעבירך את החשיכה הפנימית והחיצונית, הוי קדוש, הראית לנו ללא ספק כי אתה השמש העליונה.
शत्रुघ्न उवाच ।
निर्वृतोऽस्मि प्रशान्तोऽस्मि प्राप्तोस्मि परमं पदम् ।
चिराय परिपूर्णोऽस्मि सुखमासे च केवलम् ॥ २७ ॥
śatrughna uvāca ,
nirvṛto'smi praśānto'smi prāptosmi paramaṃ padam ,
cirāya paripūrṇo'smi sukhamāse ca kevalam 27
27. nirvṛtaḥ asmi praśāntaḥ asmi prāptaḥ asmi paramam
padam cirāya paripūrṇaḥ asmi sukham āse ca kevalam
27. asmi nirvṛtaḥ asmi praśāntaḥ asmi prāptaḥ paramam
padam asmi paripūrṇaḥ cirāya ca kevalam sukham āse
27. Śatrughna said: I am content, I am tranquil, I have attained the supreme state (padam). I am completely fulfilled for a long time, and I reside in pure happiness.
27. שַׁתְרוּגְהְנַה אמר: רוחי שקטה, אני שליו לחלוטין והגעתי למדרגה העליונה ביותר. ליבי התמלא לתמיד, ואני שרוי באושר צרוף.
दशरथ उवाच ।
बहुजन्मोपलब्धेन पुण्येनायं मुनीश्वरः ।
धीरः कथितवान्नस्तद्येन पावनतां गताः ॥ २८ ॥
daśaratha uvāca ,
bahujanmopalabdhena puṇyenāyaṃ munīśvaraḥ ,
dhīraḥ kathitavānnastadyena pāvanatāṃ gatāḥ 28
28. daśarathaḥ uvāca bahujanmoplabdhena puṇyena ayam
munīśvaraḥ dhīraḥ kathitavān naḥ tat yena pāvanatām gatāḥ
28. daśarathaḥ uvāca ayam dhīraḥ munīśvaraḥ bahujanmoplabdhena
puṇyena naḥ tat kathitavān yena pāvanatām gatāḥ
28. Daśaratha said: "This wise lord of sages, by virtue of the merit (puṇya) he has acquired over many births, has spoken to us that by which we have attained purity."
28. דָשַׁרַתְהָה אמר: בזכות זכויות שנצברו בגלגולים רבים, אדון הקדושים השקול הזה דיבר אלינו, וזכינו להיטהר בזכות דבריו.
श्रीवाल्मीकिरुवाच ।
इति तेषु वदत्स्वत्र सभ्येषु सह भूभृता ।
वसिष्ठः स उवाचेदं ज्ञानपावनया गिरा ॥ २९ ॥
śrīvālmīkiruvāca ,
iti teṣu vadatsvatra sabhyeṣu saha bhūbhṛtā ,
vasiṣṭhaḥ sa uvācedaṃ jñānapāvanayā girā 29
29. śrīvālmīkiḥ uvāca iti teṣu vadatsu atra sabhyeṣu saha
bhūbhṛtā vasiṣṭhaḥ saḥ uvāca idam jñānapāvanayā girā
29. śrīvālmīkiḥ uvāca iti teṣu sabhyeṣu bhūbhṛtā saha atra
vadatsu saḥ vasiṣṭhaḥ jñānapāvanayā girā idam uvāca
29. Śrī Vālmīki said: As they, the courtiers, along with the king, were speaking thus, that Vasiṣṭha spoke these words, with a speech that purifies through knowledge.
29. שְׁרִי וָואלְמִיקִי אמר: בעוד חברי האספה והמלך מדברים כך, אמר וָואסִישְׁטְהָה את הדברים הללו בקול המטוהר בחכמה.
राजन्रघुकुलैकेन्दो यदहं वच्मि तत्कुरु ।
इतिहासकथान्ते हि पूजनीया द्विजातयः ॥ ३० ॥
rājanraghukulaikendo yadahaṃ vacmi tatkuru ,
itihāsakathānte hi pūjanīyā dvijātayaḥ 30
30. rājan raghukulaikendo yat aham vacmi tat
kuru itihāsakathānte hi pūjanīyā dvijātayaḥ
30. rājan raghukulaikendo yat aham vacmi tat
kuru hi itihāsakathānte dvijātayaḥ pūjanīyā
30. O King, the sole moon of the Raghu dynasty, do what I tell you. Indeed, at the end of this historical narrative (itihāsa-kathā), the twice-born (dvijāti) should be honored.
30. המלך, ירח יחיד לשושלת רָאגְהוּ, עשה את אשר אומר לך: הרי בסיום סיפור דברי הימים ראוי לחלוק כבוד לַבְּרַהְמָנִים.
तदद्य ब्राह्मणौघांस्त्वं सर्वकामैः प्रपूरय ।
वेदार्थसमनुष्ठानफलं प्राप्स्यसि शाश्वतम् ॥ ३१ ॥
tadadya brāhmaṇaughāṃstvaṃ sarvakāmaiḥ prapūraya ,
vedārthasamanuṣṭhānaphalaṃ prāpsyasi śāśvatam 31
31. tat adya brāhmaṇaughān tvam sarvakāmaiḥ prapūraya
vedārthasamanuṣṭhānaphalam prāpsyasi śāśvatam
31. tat adya tvam sarvakāmaiḥ brāhmaṇaughān prapūraya
śāśvatam vedārthasamanuṣṭhānaphalam prāpsyasi
31. Therefore, today, you should fully satisfy these multitudes of Brahmins (brāhmaṇa-augha) with all desired objects. By doing so, you will obtain the eternal fruit of properly executing the teachings of the Vedas.
31. על כן, מלא כיום את כל משאלותיהם של חבורות הַבְּרַהְמָנִים, ותזכה בפרי הנצחי של מימוש החכמה הוודית.
मोक्षोपायकथावस्तुसमाप्तौ द्विजपूजनम् ।
शक्तितः कीटकेनापि कार्यं किमु महीभृता ॥ ३२ ॥
mokṣopāyakathāvastusamāptau dvijapūjanam ,
śaktitaḥ kīṭakenāpi kāryaṃ kimu mahībhṛtā 32
32. mokṣopāyakathāvastusamāptau dvijapūjanam
śaktitaḥ kīṭakena api kāryam kimu mahībhṛtā
32. mokṣopāyakathāvastusamāptau dvijapūjanam
śaktitaḥ kīṭakena api kāryam mahībhṛtā kimu
32. Upon the conclusion of a discourse about the means to liberation (mokṣa), the veneration of Brahmins should be performed according to one's capacity, even by an insect. How much more, then, should it be done by a king?
32. עם סיום סיפור הדרך לַשִּׁחְרוּר, אפילו חרק קטן צריך לחלוק כבוד למורים הרוחניים כפי יכולתו - ועל אחת כמה וכמה מלך!
इति मौनं वचः श्रुत्वा सहस्राणि नृपो दश ।
दूतैराकारयामास द्विजानां वेदवादिनाम् ॥ ३३ ॥
iti maunaṃ vacaḥ śrutvā sahasrāṇi nṛpo daśa ,
dūtairākārayāmāsa dvijānāṃ vedavādinām 33
33. iti maunam vacaḥ śrutvā sahasrāṇi nṛpaḥ daśa
dūtaiḥ ākārayāmāsa dvijānām vedavādinām
33. iti maunam vacaḥ śrutvā nṛpaḥ daśa sahasrāṇi
vedavādinām dvijānām dūtaiḥ ākārayāmāsa
33. Having thus heard the words of the silent sage, the king, by means of messengers, summoned ten thousand Brahmins (dvija) who were expounders of the Vedas.
33. כששמע המלך את הדברים השקטים הללו, הוא שלח שליחים והזמין עשרת אלפים בְּרַהְמִינִים הבקיאים בחכמת הוֵדַה.
मथुरायां सुराष्ट्रेषु गौडेषु च वसन्ति ये ।
तेभ्यः कुलेभ्यःसोऽभ्यर्च्य समानीय द्विजन्मनाम् ॥ ३४ ॥
mathurāyāṃ surāṣṭreṣu gauḍeṣu ca vasanti ye ,
tebhyaḥ kulebhyaḥso'bhyarcya samānīya dvijanmanām 34
34. mathurāyām surāṣṭreṣu gauḍeṣu ca vasanti ye tebhyaḥ
kulebhyaḥ saḥ abhyarcya samānīya dvijanmanām
34. ye mathurāyām surāṣṭreṣu gauḍeṣu ca vasanti,
saḥ dvijanmanām tebhyaḥ kulebhyaḥ abhyarcya samānīya
34. He (the king), having honored those Brahmins (dvijanman) and gathered them from the families who reside in Mathura, Surashtra, and Gauda.
34. הוא כינס וכיבד את הַבְּרַהְמָנִים מן המשפחות המיוחסות הגרות במָתהוּרָה, בְּסוּרָאשְׁטְרַה וּבְגַאוּדָה.
अधिकात्यधिकज्ञानप्रकृतद्विजभोजनः ।
तदा दशसहस्राणि भोजयामास भूपतिः ॥ ३५ ॥
adhikātyadhikajñānaprakṛtadvijabhojanaḥ ,
tadā daśasahasrāṇi bhojayāmāsa bhūpatiḥ 35
35. adhikātyadhikajñānaprakṛtadvijabhojanaḥ
tadā daśasahasrāṇi bhojayāmāsa bhūpatiḥ
35. tadā adhikātyadhikajñānaprakṛtadvijabhojanaḥ
bhūpatiḥ daśasahasrāṇi bhojayāmāsa
35. Then, the king, whose act of feeding Brahmins (dvija) was performed with exceedingly profound knowledge, fed ten thousand of them.
35. אז האכיל המלך עשרת אלפים בְּרַהְמָנִים (בני מעמד הכהונה), שהיו מלומדים במיוחד, חכמים ומכובדים.
यथाभिमतभोज्यान्नदानदक्षिणया तया ।
एवं संपूज्य तान्विप्रान्पितृन्देवान्नृपांस्तथा ॥ ३६ ॥
yathābhimatabhojyānnadānadakṣiṇayā tayā ,
evaṃ saṃpūjya tānviprānpitṛndevānnṛpāṃstathā 36
36. yathābhimatabhojyānnadānadakṣiṇayā tayā evam
sampūjya tān viprān pitṝn devān nṛpān tathā
36. evam tayā yathābhimatabhojyānnadānadakṣiṇayā
tān viprān pitṝn devān nṛpān tathā sampūjya
36. Thus, King Daśaratha, on that day, along with his friends, having duly honored those Brahmins, ancestors, gods, and kings with offerings and food distributions as desired, as well as...
36. כך כיבד את אותם בְּרַהְמָנִים, את אבות המשפחה, את האלים ואת המלכים, בהענקת המזון המבוקש ובמתנות נדיבות.
पौरामात्यांस्तथा भृत्यान्दीनान्धकृपणांश्च तान् ।
तस्मिन्दशरथो राजा दिने सह सुहृज्जनैः ॥ ३७ ॥
paurāmātyāṃstathā bhṛtyāndīnāndhakṛpaṇāṃśca tān ,
tasmindaśaratho rājā dine saha suhṛjjanaiḥ 37
37. pauramātyān tathā bhṛtyān dīnāndhakṛpaṇān ca
tān tasmin daśarathaḥ rājā dine saha suhṛjjanaiḥ
37. tathā tān pauramātyān bhṛtyān dīnāndhakṛpaṇān
ca tasmin dine rājā daśarathaḥ suhṛjjanaiḥ saha
37. ...those citizens, ministers, servants, and the poor, blind, and miserable ones. On that day, King Daśaratha, along with his friends,...
37. באותו יום חגג המלך דַשַׁרַתְהָ יחד עם ידידיו, והרעיף מתנות על אנשי העיר, השרים, המשרתים, העניים, העיוורים והנזקקים.
लब्धसंसृतिसीमान्तश्चकारोत्सवमुत्तमम् ।
तथा नृपगृहे तस्मिन्कौशेयमणिकाञ्चने ॥ ३८ ॥
labdhasaṃsṛtisīmāntaścakārotsavamuttamam ,
tathā nṛpagṛhe tasminkauśeyamaṇikāñcane 38
38. labdhasaṃsṛtisīmāntaḥ cakāra utsavam uttamam
tathā nṛpagṛhe tasmin kauśeyamaṇikāñcane
38. labdhasaṃsṛtisīmāntaḥ uttamam utsavam cakāra
tathā tasmin nṛpagṛhe kauśeyamaṇikāñcane
38. ...who had reached the pinnacle of his worldly achievements, celebrated a magnificent festival. And in that royal palace, adorned with silk, jewels, and gold,...
38. בתחושת שמחה עילאית המגיעה למרומי סבך הקיום התופעתי, הוא ערך חגיגה מפוארת בארמון המלכותי, שהיה מקושט במשי, באבנים טובות ובזהב.
भूषिते नगरे चैव गीर्वाणनगसुन्दरे ।
ननृतुर्मत्तकामिन्यो विलासिन्यो गृहे गृहे ॥ ३९ ॥
bhūṣite nagare caiva gīrvāṇanagasundare ,
nanṛturmattakāminyo vilāsinyo gṛhe gṛhe 39
39. bhūṣite nagare ca eva gīrvāṇanagasundare
nanṛtuḥ mattakāminyaḥ vilāsinyaḥ gṛhe gṛhe
39. bhūṣite gīrvāṇanagasundare nagare ca eva
mattakāminyaḥ vilāsinyaḥ gṛhe gṛhe nanṛtuḥ
39. ...and in the city, which was adorned and as beautiful as the city of the gods, intoxicated and playful women danced in every house.
39. בעיר המקושטת, שהייתה יפה כמו הריה של עדן, רקדו נשים מלאות תשוקה וחן בכל בית ובית.
लसद्वंशलताकांस्यवीणामुरजमर्दलम् ।
ताण्डवेनोद्धतारावमन्योन्येतरशेखराः ॥ ४० ॥
lasadvaṃśalatākāṃsyavīṇāmurajamardalam ,
tāṇḍavenoddhatārāvamanyonyetaraśekharāḥ 40
40. lasad-vaṃśalatā-kāṃsya-vīṇā-muraja-mardalam
tāṇḍavena uddhata-āravam anyonye-tara-śekharāḥ
40. anyonye-tara-śekharāḥ tāṇḍavena
lasad-vaṃśalatā-kāṃsya-vīṇā-muraja-mardalam uddhata-āravam
40. Adorned with mutually distinct head-ornaments, they created a loud roar through their vigorous dance (tāṇḍava), a sound resonating with shining bamboo flutes, bronze cymbals (kāṃsya), vīṇās, murajas, and mardala drums.
40. לצלילי חלילים, מצילתיים, וִינָה (כלי מיתר) ותופים, עלתה תרועת סערה מתוך הריקוד הנמרץ, כשהן מעטרות זו את זו בכתרים ובזרים.
क्षुब्धीकृतापणकरभ्रान्तिपल्लविताम्बराः ।
मुग्धाट्टहासविक्षिप्तदन्तेन्दुकिरणच्छटाः ॥ ४१ ॥
kṣubdhīkṛtāpaṇakarabhrāntipallavitāmbarāḥ ,
mugdhāṭṭahāsavikṣiptadantendukiraṇacchaṭāḥ 41
41. kṣubdhī-kṛta-āpaṇa-karabha-bhrānti-pallavita-ambarāḥ
mugdha-aṭṭa-hāsa-vikṣipta-danta-indu-kiraṇa-chaṭāḥ
41. kṣubdhī-kṛta-āpaṇa-karabha-bhrānti-pallavita-ambarāḥ
mugdha-aṭṭa-hāsa-vikṣipta-danta-indu-kiraṇa-chaṭāḥ
41. (They were) those whose garments were made to flutter due to the confusion of agitated market-goers, and whose multitudes of moonbeam-like teeth were scattered (exposed) by their charming loud laughter.
41. גלימותיהן המתנופפות כמו עלים צעירים עוררו סערה בשווקים, ושחוקן המקסים והרועם הפיץ קרני אור כשל הירח משיניהן הצחורות.
मदाकुलितहुंकारा लीलासु तरलस्वराः ।
एकपादतलाघातहेलाहतधरातलाः ॥ ४२ ॥
madākulitahuṃkārā līlāsu taralasvarāḥ ,
ekapādatalāghātahelāhatadharātalāḥ 42
42. mada-ākulita-huṃkārāḥ līlāsu tarala-svarāḥ
eka-pāda-tala-āghāta-hela-hata-dharā-talāḥ
42. madākulita-huṃkārāḥ līlāsu tarala-svarāḥ
eka-pāda-tala-āghāta-hela-hata-dharā-talāḥ
42. (They were) those whose shouts were agitated by intoxication, whose voices were unsteady in their playful gestures, and who effortlessly shook the surface of the earth with the strike of the sole of one foot.
42. בקולות מתוקים ונרגשים משיכרון, הפיקו המהומים ענוגים במשחקן, וקפצו בקלות ובחדווה תוך כבישת האדמה בכף רגלן.
स्रग्दामतारविगलत्कुसुमासारपाण्डुराः ।
धारापातितविच्छिन्नहारमुक्तास्खलत्पदाः ॥ ४३ ॥
sragdāmatāravigalatkusumāsārapāṇḍurāḥ ,
dhārāpātitavicchinnahāramuktāskhalatpadāḥ 43
43. srak-dāma-tāra-vi-galat-kusuma-āsāra-pāṇḍurāḥ
dhārā-pātita-vi-cchinna-hāra-muktā-skhalat-padāḥ
43. srak-dāma-tāra-vi-galat-kusuma-āsāra-pāṇḍurāḥ
dhārā-pātita-vi-cchinna-hāra-muktā-skhalat-padāḥ
43. (They were) those who appeared pale from the showers of flowers falling from their pearl-like garlands, and whose feet were slipping due to the pearls of broken necklaces that had fallen in streams.
43. פרחים שנשרו מזרי עטרו אותן במטר צחור, ורגליהן מעדו בקלילות על פני פנינים שנשרו במטר ממחרוזות שנקטעו.
लोलाभरणसाकारं कामं ननृतुरङ्गनाः ।
पेठुः स्फुटपदं विप्रा बन्दिनोऽप्यङ्गनाश्च ताः ॥ ४४ ॥
lolābharaṇasākāraṃ kāmaṃ nanṛturaṅganāḥ ,
peṭhuḥ sphuṭapadaṃ viprā bandino'pyaṅganāśca tāḥ 44
44. lolābharaṇasākāram kāmam nanṛtuḥ aṅganāḥ peṭhuḥ
sphuṭapadam viprāḥ bandinaḥ api aṅganāḥ ca tāḥ
44. aṅganāḥ lolābharaṇasākāram kāmam nanṛtuḥ viprāḥ
tāḥ aṅganāḥ ca bandinaḥ api sphuṭapadam peṭhuḥ
44. Women danced, manifesting desire (kāma) with their swaying ornaments. Brahmins recited with clear enunciation, and so did those women and the bards.
44. עטויות תכשיטים נוצצים ורוטטים, רקדו הנשים כאילו היו התגלמות התשוקה עצמה. הַבְּרַהְמָנִים, המשוררים והנשים קראו מילים צלולות וחגיגיות.
पपुरुत्ताण्डवं पानं पानपा मदशालिनः ।
भोज्यं बुभुजिरे चित्रं भूषिता भोजनार्थिनः ॥ ४५ ॥
papuruttāṇḍavaṃ pānaṃ pānapā madaśālinaḥ ,
bhojyaṃ bubhujire citraṃ bhūṣitā bhojanārthinaḥ 45
45. papuḥ uttāṇḍavam pānam pānapāḥ madaśālinaḥ
bhojyam bubhujire citram bhūṣitāḥ bhojanārthinaḥ
45. madaśālinaḥ pānapāḥ uttāṇḍavam pānam papuḥ
bhūṣitāḥ bhojanārthinaḥ citram bhojyam bubhujire
45. The intoxicated drinkers consumed abundant beverages. The adorned guests, desirous of food, ate a variety of dishes.
45. החוגגים השיכורים שתו משקאות בתשוקה רבה, והאורחים העטויים עדי סעדו מאכלים מגוונים ומעודנים.
सुधादिपरिलेपेन रञ्जिता गृहभित्तयः ।
रेजू रामेन्दुभानेन पुष्पधूपविलेपनैः ॥ ४६ ॥
sudhādiparilepena rañjitā gṛhabhittayaḥ ,
rejū rāmendubhānena puṣpadhūpavilepanaiḥ 46
46. sudhādiparilepena rañjitāḥ gṛhabhittayaḥ
rejū rāmendubhānena puṣpadhūpavilepanaiḥ
46. sudhādiparilepena rañjitāḥ gṛhabhittayaḥ
rāmendubhānena puṣpadhūpavilepanaiḥ rejū
46. The house walls, plastered and coated with various materials, shone brightly with the radiance of the beautiful moon, as well as with flowers, incense, and ointments.
46. קירות הבתים, שהיו מסוידים בסיד צחור, קרנו מזיוו הדמוי-ירח של רָאמָה, ומכוסים בפרחים, בקטורת ובמשחות ניחוח.
वासांसि वसिताश्चित्राण्युत्तमस्रग्विभूषणाः ।
चेरुः परिचराश्चेट्यश्चारुगन्धा नृपाध्वरे ॥ ४७ ॥
vāsāṃsi vasitāścitrāṇyuttamasragvibhūṣaṇāḥ ,
ceruḥ paricarāśceṭyaścārugandhā nṛpādhvare 47
47. vāsāṃsi vasitāḥ citrāṇi uttamasragvibhūṣaṇāḥ
ceruḥ paricarāḥ ca ceṭyaḥ cārugandhāḥ nṛpādhvare
47. citrāṇi vāsāṃsi vasitāḥ uttamasragvibhūṣaṇāḥ
cārugandhāḥ paricarāḥ ca ceṭyaḥ nṛpādhvare ceruḥ
47. The attendants and maidservants, clad in colorful garments, adorned with excellent garlands and ornaments, and emitting a pleasing fragrance, moved about during the king's Vedic ritual (yajña).
47. המשרתים והשפחות, לבושים בגדים ססגוניים, עטויים זרי פרחים מרהיבים ועדיים עדינים, והפיצו ריח ניחוח, התהלכו בחגיגת המלך.
देहयष्टिषु संयोज्य वनिता यक्षकर्दमम् ।
जग्मुस्ताण्डवनर्तक्यः श्रृङ्गारात्माङ्गणान्तरम् ॥ ४८ ॥
dehayaṣṭiṣu saṃyojya vanitā yakṣakardamam ,
jagmustāṇḍavanartakyaḥ śrṛṅgārātmāṅgaṇāntaram 48
48. dehay-aṣṭiṣu saṃyojya vanitā yakṣakardamam
jagmuḥ tāṇḍavanartakyaḥ śṛṅgārātmāṅgaṇāntaram
48. tāṇḍavanartakyaḥ vanitā dehay-aṣṭiṣu yakṣakardamam
saṃyojya śṛṅgārātmāṅgaṇāntaram jagmuḥ
48. The Taṇḍava dancers, these women, having applied the yakṣa-paste to their slender bodies, entered the inner courtyard, which was the very essence of the erotic sentiment (śṛṅgāra).
48. לאחר שמשחו את גופן התמיר במשחת ניחוח יקרת ערך, פנו הרקדניות אל החצר המלאה באווירת אהבה ורומנטיקה.
भवबहुलनिशावसानहर्षादिति घनमुत्सवमेव सप्तरात्रम् ।
दशरथनृपतिः सदानभोगश्रियमकरोत्पदमक्षयं समेतः ॥ ४९ ॥
bhavabahulaniśāvasānaharṣāditi ghanamutsavameva saptarātram ,
daśarathanṛpatiḥ sadānabhogaśriyamakarotpadamakṣayaṃ sametaḥ 49
49. bhava-bahula-niśā-avasāna-harṣāt
iti ghanam utsavam eva saptarātram
daśarathanṛpatiḥ sadānabhogaśriyam
akarot padam akṣayam sametaḥ
49. iti daśarathanṛpatiḥ
bhava-bahula-niśā-avasāna-harṣāt sadānabhogaśriyam
sametaḥ ghanam utsavam
eva saptarātram akarot akṣayam padam
49. Thus, from the joy at the culmination of many nights of worldly concerns, King Daśaratha, endowed with the glory of continuous generosity and enjoyment, indeed conducted a magnificent festival for seven nights, thereby creating an imperishable state (pada).
49. מתוך שמחה על קץ ליל סבך הקיום התופעתי, ערך המלך דַשַׁרַתְהָ חגיגה אדירה במשך שבעה לילות, מלאת מתנות ושפע, והגיע למצב הנצחי והבלתי נדלה.