Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-5, chapter-23

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
विरोचन उवाच ।
अस्ति पुत्रातिविततो देशो विपुलकोटरः ।
त्रैलोक्यानां सहस्राणि यत्र मान्ति बहून्यपि ॥ १ ॥
virocana uvāca ,
asti putrātivitato deśo vipulakoṭaraḥ ,
trailokyānāṃ sahasrāṇi yatra mānti bahūnyapi 1
1. virocanaḥ uvāca asti putra ativitataḥ deśaḥ vipulakoṭaraḥ
trailokyānām sahasrāṇi yatra mānti bahūni api
1. virocanaḥ uvāca: putra asti ativitataḥ vipulakoṭaraḥ deśaḥ,
yatra bahūni api trailokyānām sahasrāṇi mānti
1. Virocana said: 'O son, there is a very vast region, possessing immense hollows, where even many thousands of worlds (trailokya) can be contained.'
यत्र नाम्भोधयो नापि सागरा वा न चाद्रयः ।
न वनानि न तीर्थानि न नद्यो न सरांसि च ॥ २ ॥
yatra nāmbhodhayo nāpi sāgarā vā na cādrayaḥ ,
na vanāni na tīrthāni na nadyo na sarāṃsi ca 2
2. yatra na ambhodhayaḥ na api sāgarāḥ vā na ca adrayaḥ
na vanāni na tīrthāni na nadyaḥ na sarāṃsi ca
2. yatra ambhodhayaḥ na api sāgarāḥ vā na ca adrayaḥ
na vanāni na tīrthāni na nadyaḥ na sarāṃsi ca na
2. Where there are neither oceans, nor seas, nor mountains; neither forests, nor holy places, nor rivers, nor lakes.
न मही नापि चाकाशं न द्यौर्न पवनादयः ।
न चन्द्रार्कौ न लोकेशा न देवा नच दानवाः ॥ ३ ॥
na mahī nāpi cākāśaṃ na dyaurna pavanādayaḥ ,
na candrārkau na lokeśā na devā naca dānavāḥ 3
3. na mahī na api ca ākāśam na dyauḥ na pavanādayaḥ
na candrārkau na lokeśāḥ na devāḥ na ca dānavāḥ
3. na mahī na api ca ākāśam na dyauḥ na pavanādayaḥ
na candrārkau na lokeśāḥ na devāḥ na ca dānavāḥ
3. Neither the earth, nor even space, nor the heavens, nor the winds and similar elements. Neither the moon and sun, nor the lords of the worlds, nor gods, nor demons.
न भूतयक्षरक्षांसि न गुल्मा न वनश्रियः ।
न काष्ठतृणभूतानि स्थावराणि चराणि च ॥ ४ ॥
na bhūtayakṣarakṣāṃsi na gulmā na vanaśriyaḥ ,
na kāṣṭhatṛṇabhūtāni sthāvarāṇi carāṇi ca 4
4. na bhūtayakṣarakṣāṃsi na gulmāḥ na vanaśriyaḥ
na kāṣṭhatṛṇabhūtāni sthāvarāṇi carāṇi ca
4. na bhūtayakṣarakṣāṃsi na gulmāḥ na vanaśriyaḥ
na kāṣṭhatṛṇabhūtāni sthāvarāṇi carāṇi ca
4. Neither ghosts, yakṣas, nor rākṣasas; neither bushes nor the splendors of the forest. Neither entities of wood and grass, nor stationary, nor moving beings.
नापो न ज्वलनो नाशा नोर्ध्वं नाधो न विष्टपम् ।
न लोको नातपो नाहं न हरीन्द्रहरादयः ॥ ५ ॥
nāpo na jvalano nāśā nordhvaṃ nādho na viṣṭapam ,
na loko nātapo nāhaṃ na harīndraharādayaḥ 5
5. na āpaḥ na jvalanaḥ na āśāḥ na ūrdhvam na adhaḥ na
viṣṭapam na lokaḥ na ātapaḥ na aham na hariindraharādayaḥ
5. na āpaḥ na jvalanaḥ na āśāḥ na ūrdhvam na adhaḥ na
viṣṭapam na lokaḥ na ātapaḥ na aham na hariindraharādayaḥ
5. Neither waters, nor fire, nor the cardinal directions. Neither above, nor below, nor any world (viṣṭapa). Neither a realm (loka), nor heat, nor 'I' (ahaṅkāra); nor Hari, Indra, Hara, and others.
एक एवास्मि सुमहांस्तत्र राजा महाद्युतिः ।
सर्वकृत्सर्वगः सर्वः स च तूष्णीं व्यवस्थितः ॥ ६ ॥
eka evāsmi sumahāṃstatra rājā mahādyutiḥ ,
sarvakṛtsarvagaḥ sarvaḥ sa ca tūṣṇīṃ vyavasthitaḥ 6
6. ekaḥ eva asmi sumahān tatra rājā mahādyutiḥ
sarvakṛt sarvagaḥ sarvaḥ saḥ ca tūṣṇīm vyavasthitaḥ
6. ekaḥ eva sumahān mahādyutiḥ rājā asmi tatra saḥ
ca sarvakṛt sarvagaḥ sarvaḥ tūṣṇīm vyavasthitaḥ
6. I am indeed the one, very great, greatly resplendent king. He is the all-creator, the all-pervading, the all, and he remains silently established.
तेन संकल्पितो मन्त्री सर्वसन्मन्त्रणोन्मुखः ।
अघटं घटयत्याशु घटं विघटयत्यलम् ॥ ७ ॥
tena saṃkalpito mantrī sarvasanmantraṇonmukhaḥ ,
aghaṭaṃ ghaṭayatyāśu ghaṭaṃ vighaṭayatyalam 7
7. tena saṅkalpitaḥ mantrī sarvasanmantraṇa-unmukhaḥ
aghatam ghaṭayati āśu ghaṭam vighaṭayati alam
7. tena sarvasanmantraṇa-unmukhaḥ mantrī saṅkalpitaḥ
aghatam āśu ghaṭayati ghaṭam alam vighaṭayati
7. By that king, a minister is appointed who is always ready for all good counsel. He swiftly makes the impossible happen and completely undoes the possible.
भोक्तुं न किंचिच्छक्नोति न च जानाति किंचन ।
राजार्थं केवलं सर्वं करोत्यज्ञोऽपि सन्सदा ॥ ८ ॥
bhoktuṃ na kiṃcicchaknoti na ca jānāti kiṃcana ,
rājārthaṃ kevalaṃ sarvaṃ karotyajño'pi sansadā 8
8. bhoktum na kiñcit śaknoti na ca jānāti kiñcana
rājārtham kevalam sarvam karoti ajñaḥ api san sadā
8. kiñcit bhoktum na śaknoti ca kiñcana na jānāti ajñaḥ api san,
sadā kevalam rājārtham sarvam karoti
8. He is unable to enjoy anything, nor does he know anything at all. Even being ignorant, he always does everything solely for the king's sake.
स एव सर्वकार्यैककर्ता तस्य महीपतेः ।
राजा केवलमेकान्ते स्वस्थ एवावतिष्ठते ॥ ९ ॥
sa eva sarvakāryaikakartā tasya mahīpateḥ ,
rājā kevalamekānte svastha evāvatiṣṭhate 9
9. saḥ eva sarvakārya-eka-kartā tasya mahīpateḥ
rājā kevalam ekānte svasthaḥ eva avatiṣṭhate
9. saḥ eva tasya mahīpateḥ sarvakārya-eka-kartā
rājā kevalam ekānte svasthaḥ eva avatiṣṭhate
9. Indeed, he (the minister) is the sole performer of all tasks for that king. The king, meanwhile, simply remains at ease in solitude.
बलिरुवाच ।
आधिव्याधिविनिर्मुक्तः कः स देशो महामते ।
कथमासाद्यते चापि केन वाधिगतः प्रभो ॥ १० ॥
baliruvāca ,
ādhivyādhivinirmuktaḥ kaḥ sa deśo mahāmate ,
kathamāsādyate cāpi kena vādhigataḥ prabho 10
10. baliḥ uvāca | ādhi-vyādhi-vinirmuktaḥ kaḥ saḥ deśaḥ mahā-mate
| katham āsādyate ca api kena vā adhigataḥ prabho ||
10. mahā-mate prabho ādhi-vyādhi-vinirmuktaḥ saḥ kaḥ
deśaḥ ? ca api katham āsādyate ? vā kena adhigataḥ ?
10. Bali said: "O great-minded one, O lord, what is that place free from mental (ādhi) and physical ailments (vyādhi)? How is it attained, and by whom is it reached?"
अपूर्वमेतदाख्यानं ममामरभयप्रद ।
कथयापनयास्माकं हृद्व्योम्नः संशयाम्बुदम् ॥ १२ ॥
apūrvametadākhyānaṃ mamāmarabhayaprada ,
kathayāpanayāsmākaṃ hṛdvyomnaḥ saṃśayāmbudam 12
12. apūrvam etat ākhyānam mama amara-bhaya-prada |
kathaya apanaya asmākam hṛd-vyomnaḥ saṃśaya-ambudam ||
12. amara-bhaya-prada mama etat ākhyānam apūrvam
kathaya asmākam hṛd-vyomnaḥ saṃśaya-ambudam apanaya
12. This tale is unprecedented and causes fear to the immortals for me. Please narrate it and remove the cloud of doubt from the sky of our hearts.
कः स तादृग्विधो मन्त्री राजा चापि महाबलः ।
हेलालूनजगज्जालैर्योऽस्माभिरपि नो जितः ॥ १३ ॥
kaḥ sa tādṛgvidho mantrī rājā cāpi mahābalaḥ ,
helālūnajagajjālairyo'smābhirapi no jitaḥ 13
13. kaḥ saḥ tādṛk-vidhaḥ mantrī rājā ca api mahā-balaḥ |
helā-lūna-jagat-jālaiḥ yaḥ asmābhiḥ api na jitaḥ ||
13. helā-lūna-jagat-jālaiḥ asmābhiḥ api yaḥ na jitaḥ,
saḥ tādṛk-vidhaḥ kaḥ mantrī ca api mahā-balaḥ rājā?
13. Who is that minister or king, so mighty, who was not conquered even by us, who effortlessly cut through networks of worlds?
नासौ सहस्रनयनो न यमो न धनेश्वरः ।
नामरो नासुरो वापि यदि पुत्रक जीयते ॥ १४ ॥
nāsau sahasranayano na yamo na dhaneśvaraḥ ,
nāmaro nāsuro vāpi yadi putraka jīyate 14
14. na asau sahasra-nayanaḥ na yamaḥ na dhana-īśvaraḥ
| na amaraḥ na asuraḥ vā api yadi putraka jīyate ||
14. putraka,
yadi asau jīyate,
na sahasra-nayanaḥ,
na yamaḥ,
na dhana-īśvaraḥ,
na amaraḥ,
vā api na asuraḥ
14. O son, if he is conquered, then he is neither the thousand-eyed (sahasranayana) Indra, nor Yama, nor Kubera (dhaneshvara), nor an immortal (amara), nor even an asura.
तत्रासिमुसलप्रासवज्रचक्रगदादयः ।
हेतयः कुण्ठतां यान्ति दृषदीवोत्पलाहतिः ॥ १५ ॥
tatrāsimusalaprāsavajracakragadādayaḥ ,
hetayaḥ kuṇṭhatāṃ yānti dṛṣadīvotpalāhatiḥ 15
15. tatra asimusalaprāsavajracakragadādayaḥ
hetayaḥ kuṇṭhatām yānti dṛṣadi iva utpalāhatiḥ
15. tatra asimusalaprāsavajracakragadādayaḥ
hetayaḥ dṛṣadi utpalāhatiḥ iva kuṇṭhatām yānti
15. Against that, weapons such as swords, maces, spears, thunderbolts, discs, and clubs become blunt, just as the strike of a lotus blossom upon a stone would.
गम्योऽसौ नास्त्रशस्त्राणां न भटोद्भवकर्मणाम् ।
तेन देवासुराः सर्वे सर्वदैव वशीकृताः ॥ १६ ॥
gamyo'sau nāstraśastrāṇāṃ na bhaṭodbhavakarmaṇām ,
tena devāsurāḥ sarve sarvadaiva vaśīkṛtāḥ 16
16. gamyaḥ asau na astraśastrāṇām na bhaṭodbhavakarmaṇām
tena devāsurāḥ sarve sarvadā eva vaśīkṛtāḥ
16. asau astraśastrāṇām na bhaṭodbhavakarmaṇām na
gamyaḥ tena sarve devāsurāḥ sarvadā eva vaśīkṛtāḥ
16. He is not to be overcome by missiles and weapons, nor by the deeds (karma) of warriors. Indeed, by him, all the gods and demons were always brought under control.
अविष्णुनापि तेनेह हिरण्याक्षादयोऽसुराः ।
पातिताः कल्पवातेन मेरुकल्पद्रुमा इव ॥ १७ ॥
aviṣṇunāpi teneha hiraṇyākṣādayo'surāḥ ,
pātitāḥ kalpavātena merukalpadrumā iva 17
17. aviṣṇunā api tena iha hiraṇyākṣādayaḥ asurāḥ
pātitāḥ kalpavātena merukalpadrumāḥ iva
17. iha aviṣṇunā api tena hiraṇyākṣādayaḥ asurāḥ
kalpavātena merukalpadrumāḥ iva pātitāḥ
17. Here, even by him (who is not Viṣṇu), demons such as Hiraṇyākṣa were overthrown, just as the wish-fulfilling trees on Mount Meru are cast down by the wind at the end of a cosmic cycle (kalpa).
नारायणादयो देवा अपि सर्वावबोधिनः ।
तेनाक्रम्य यथाकाममवटेषु निवेशिताः ॥ १८ ॥
nārāyaṇādayo devā api sarvāvabodhinaḥ ,
tenākramya yathākāmamavaṭeṣu niveśitāḥ 18
18. nārāyaṇādayaḥ devāḥ api sarvāvabodhinaḥ
tena ākramya yathākāmam avaṭeṣu niveśitāḥ
18. nārāyaṇādayaḥ api sarvāvabodhinaḥ devāḥ
tena ākramya yathākāmam avaṭeṣu niveśitāḥ
18. Even gods like Nārāyaṇa and others, though omniscient, were overpowered by him and placed into chasms as he willed.
तत्प्रसादेन साटोपं पञ्चमात्रशरः स्मरः ।
त्रैलोक्यमिदमाक्रम्य सम्राडिव विवल्गति ॥ १९ ॥
tatprasādena sāṭopaṃ pañcamātraśaraḥ smaraḥ ,
trailokyamidamākramya samrāḍiva vivalgati 19
19. tatprasādena sāṭopam pañcamātraśaraḥ smaraḥ
trailokyam idam ākramya samrāṭ iva vivalgati
19. tatprasādena pañcamātraśaraḥ smaraḥ idam
trailokyam ākramya samrāṭ iva sāṭopam vivalgati
19. By his grace, Kāmadeva (smaraḥ), whose arrows are merely five, struts majestically, having conquered these three worlds, as if he were an emperor.
सुरासुरौघगृह्योऽपि गुणहीनोऽपि दुर्मतिः ।
दुराकृतिरपि क्रोधस्तत्प्रसादेन जृम्भते ॥ २० ॥
surāsuraughagṛhyo'pi guṇahīno'pi durmatiḥ ,
durākṛtirapi krodhastatprasādena jṛmbhate 20
20. surāsuraughagṛhyaḥ api guṇahīnaḥ api durmatiḥ
durākṛtiḥ api krodhaḥ tatprasādena jṛmbhate
20. surāsuraughagṛhyaḥ api guṇahīnaḥ api durmatiḥ
durākṛtiḥ api krodhaḥ tatprasādena jṛmbhate
20. Even though capable of being seized by multitudes of gods and demons, even though devoid of good qualities, ill-minded, and of an unpleasant appearance, anger (krodhaḥ) flourishes by his grace.
देवासुरसहस्राणां संगरो यः पुनः पुनः ।
तदेतत्क्रीडनं तस्य मन्त्रिणो मन्त्रशालिनः ॥ २१ ॥
devāsurasahasrāṇāṃ saṃgaro yaḥ punaḥ punaḥ ,
tadetatkrīḍanaṃ tasya mantriṇo mantraśālinaḥ 21
21. devāsurasahastrāṇām saṃgaraḥ yaḥ punaḥ punaḥ
tat etat krīḍanam tasya mantriṇaḥ mantraśālinaḥ
21. devāsurasahastrāṇām yaḥ saṃgaraḥ punaḥ punaḥ
etat tat tasya mantraśālinaḥ mantriṇaḥ krīḍanam
21. That battle, which repeatedly takes place among thousands of gods and demons, is merely the sport (krīḍanam) of that minister (mantrin) who is powerful in counsel.
स मन्त्री केवलं पुत्र तेनैव प्रभुणा यदि ।
जीयते तत्सुजेयोऽसावन्यथा त्वचलोपमः ॥ २२ ॥
sa mantrī kevalaṃ putra tenaiva prabhuṇā yadi ,
jīyate tatsujeyo'sāvanyathā tvacalopamaḥ 22
22. saḥ mantrī kevalam putra tena eva prabhuṇā yadi
jīyate tat sujeyaḥ asau anyathā tu acalopamaḥ
22. putra yadi saḥ mantrī kevalam tena eva prabhuṇā
jīyate tat asau sujeyaḥ anyathā tu acalopamaḥ
22. O son (putra), if that minister (mantrin) is conquered only by that lord (prabhu) himself, then he is indeed easily conquerable. Otherwise, however, he is like an immovable mountain (acala).
तस्यैव तत्प्रभोः काले जेतुं तं मन्त्रिणं निजम् ।
इच्छा संजायते तेन जीयतेऽसावयत्नतः ॥ २३ ॥
tasyaiva tatprabhoḥ kāle jetuṃ taṃ mantriṇaṃ nijam ,
icchā saṃjāyate tena jīyate'sāvayatnataḥ 23
23. tasya eva tat prabhoḥ kāle jetum tam mantriṇam
nijam icchā saṃjāyate tena jīyate asau ayatnataḥ
23. tasya eva tat prabhoḥ kāle nijam mantriṇam
jetum icchā saṃjāyate tena asau ayatnataḥ jīyate
23. It is precisely in the time of that very lord (prabhu) that a desire arises in him to conquer his own minister. By him, that (minister) is effortlessly defeated.
त्रैलोक्यवलिनां मल्लमुच्छ्वासितजगत्त्रयम् ।
जेतुं चेदस्ति ते शक्तिस्तत्पराक्रमवानसि ॥ २४ ॥
trailokyavalināṃ mallamucchvāsitajagattrayam ,
jetuṃ cedasti te śaktistatparākramavānasi 24
24. trailokyavalinām mallam ucchvāsitajagattrayam
jetum cet asti te śaktiḥ tat parākramavān asi
24. cet trailokyavalinām ucchvāsitajagattrayam
mallam jetum te śaktiḥ asti tat parākramavān asi
24. If you possess the strength (śakti) to conquer the wrestler (malla) of the strong ones in the three worlds, who inspires confidence in all three worlds, then you are indeed valiant.
तस्मिन्नभ्युदिते सूर्ये त्रैलोक्यकमलाकराः ।
इमे विकासमायान्ति विलीयन्तेऽस्तमागते ॥ २५ ॥
tasminnabhyudite sūrye trailokyakamalākarāḥ ,
ime vikāsamāyānti vilīyante'stamāgate 25
25. tasmin abhyudite sūrye trailokyakama lākarāḥ
ime vikāsam āyānti vilīyante astam āgate
25. tasmin sūrye abhyudite ime trailokyakama
lākarāḥ vikāsam āyānti astam āgate vilīyante
25. When that sun rises, these lotus-ponds of the three worlds blossom; when it sets, they wilt away.
तमेवमेकया बुद्ध्या व्यामोहपरिहीनया ।
यदि जेतुं समर्थोऽसि धीरस्तदसि सुव्रत ॥ २६ ॥
tamevamekayā buddhyā vyāmohaparihīnayā ,
yadi jetuṃ samartho'si dhīrastadasi suvrata 26
26. tam evam ekayā buddhyā vyāmohaparīhīnayā yadi
jetum samarthaḥ asi dhīraḥ tat asi suvratā
26. yadi tam evam ekayā vyāmohaparīhīnayā buddhyā
jetum samarthaḥ asi tat dhīraḥ asi suvratā
26. If you are capable of conquering him in this way, with a singular intellect (buddhi) free from delusion, then you are truly resolute, O observer of excellent vows (suvrata)!
तस्मिञ्जिते जिता लोका भविष्यन्त्यजिता अपि ।
अजिते त्वजिता एते चिरकालजिता अपि ॥ २७ ॥
tasmiñjite jitā lokā bhaviṣyantyajitā api ,
ajite tvajitā ete cirakālajitā api 27
27. tasmin jite jitāḥ lokāḥ bhaviṣyanti ajitāḥ
api ajite tu ajitāḥ ete cirakālajitāḥ api
27. tasmin jite ajitāḥ api lokāḥ jitāḥ bhaviṣyanti.
tu ajite ete cirakālajitāḥ api ajitāḥ (bhaviṣyanti).
27. If that (foe/quality) is conquered, then even the worlds that were previously unconquered will become conquered. But if that (foe/quality) remains unconquered, then these worlds, even those that were conquered for a long time, will become unconquered.
तस्मादनन्तसिद्ध्यर्थं शाश्वताय सुखाय च ।
तज्जये यत्नमातिष्ठ कष्टयापि हि चेष्टया ॥ २८ ॥
tasmādanantasiddhyarthaṃ śāśvatāya sukhāya ca ,
tajjaye yatnamātiṣṭha kaṣṭayāpi hi ceṣṭayā 28
28. tasmāt anantasiddhyartham śāśvatāya sukhāya ca
tat jaye yatnam ātiṣṭha kaṣṭayā api hi ceṣṭayā
28. tasmāt anantasiddhyartham ca śāśvatāya sukhāya tat jaye kaṣṭayā api hi ceṣṭayā yatnam ātiṣṭha.
28. Therefore, for the sake of infinite accomplishment and for eternal happiness, exert effort to conquer that (foe/quality), even through strenuous endeavor.
ससुरदनुजनागयक्षसंघं सनरमहोरगकिन्नरं समेतम् ।
त्रिजगदपि वशीकृतं समन्तादतिबलिना ननु हेलयैव तेन ॥ २९ ॥
sasuradanujanāgayakṣasaṃghaṃ sanaramahoragakinnaraṃ sametam ,
trijagadapi vaśīkṛtaṃ samantādatibalinā nanu helayaiva tena 29
29. sasuradanujanāgayakṣasaṅgham
sanaramahoragakinnaram sametam
trijagat api vaśīkṛtam samantāt
atibalinā nanu helayā eva tena
29. nanu tena atibalinā sasuradanujanāgayakṣasaṅgham sanaramahoragakinnaram sametam trijagat api samantāt helayā eva vaśīkṛtam.
29. Indeed, by that immensely powerful one, even the three worlds - complete with their hosts of gods, demons, nāgas, and yakṣas, and including humans, great serpents, and kinnaras - were completely subjugated with effortless ease.