Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-6, chapter-19

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भुशुण्ड उवाच ।
इत्युत्सवे वर्तमाने तासां वाहास्त उत्तमाः ।
तथैव मत्ता जहसुर्ननृतुः पपुरप्यसृक् ॥ १ ॥
bhuśuṇḍa uvāca ,
ityutsave vartamāne tāsāṃ vāhāsta uttamāḥ ,
tathaiva mattā jahasurnanṛtuḥ papurapyasṛk 1
1. bhuśuṇḍa uvāca iti utsave vartamāne tāsām vāhāḥ te
uttamāḥ tatha eva mattāḥ jahasuḥ nanṛtuḥ papuḥ api asṛk
1. Bhuśuṇḍa said: As this celebration continued, their excellent mounts, similarly intoxicated, laughed, danced, and even drank blood.
तत्रैकत्रासवोन्मत्ताः काश्चिन्ननृनुरम्बरे ।
रथहंस्यः स्थिता ब्राहम्यः काकश्चालम्बुसारथः ॥ २ ॥
tatraikatrāsavonmattāḥ kāścinnanṛnurambare ,
rathahaṃsyaḥ sthitā brāhamyaḥ kākaścālambusārathaḥ 2
2. tatra ekatra āsava unmattāḥ kāścit nanṛtuḥ ambare
ratha haṃsyaḥ sthitāḥ brāhmyaḥ kākaḥ ca ālambusārathiḥ
2. At one spot, some goddesses, intoxicated by liquor, danced in the sky. The Brāhmī goddesses, seated on their swan-chariots, were there, as was a crow whose charioteer was Ālambusa.
नृत्यन्तीनां च हंसीनां पिबन्तीनामथासवम् ।
तले चाब्धितटानां तु रतिः सम्यगजायत ॥ ३ ॥
nṛtyantīnāṃ ca haṃsīnāṃ pibantīnāmathāsavam ,
tale cābdhitaṭānāṃ tu ratiḥ samyagajāyata 3
3. nṛtyantīnām ca haṃsīnām pibantīnām atha āsavam
tale ca abdhi taṭānām tu ratiḥ samyak ajāyata
3. And for the dancing swans, who were drinking liquor, great delight arose on the ocean shores.
संजातरतयो मत्ताः सर्वा हंस्य क्रमेण ताः ।
रेमिरे सह काकेनाप्यथ मत्तास्तदा किल ॥ ४ ॥
saṃjātaratayo mattāḥ sarvā haṃsya krameṇa tāḥ ,
remire saha kākenāpyatha mattāstadā kila 4
4. saṃjātaratayāḥ mattāḥ sarvāḥ haṃsyaḥ krameṇa
tāḥ remire saha kākena api atha mattāḥ tadā kila
4. tāḥ sarvāḥ haṃsyaḥ saṃjātaratayāḥ mattāḥ atha
krameṇa kākena api saha remire tadā kila mattāḥ
4. All those female swans, having developed passion and become infatuated, then successively engaged in pleasure with the crow. Indeed, they were utterly intoxicated at that time.
सप्तानां कुलहंसीनां दयितो वायसस्त्वसो ।
क्रमेणारमतैकत्र यावदन्योन्यमीप्सितम् ॥ ५ ॥
saptānāṃ kulahaṃsīnāṃ dayito vāyasastvaso ,
krameṇāramataikatra yāvadanyonyamīpsitam 5
5. saptānām kulahaṃsīnām dayitaḥ vāyasaḥ tu asau
krameṇa āramata ekatra yāvat anyonyam īpsitam
5. asau vāyasaḥ saptānām kulahaṃsīnām dayitaḥ tu
krameṇa ekatra āramata yāvat anyonyam īpsitam
5. That crow was the beloved of the seven female swans of the flock. He successively enjoyed himself with each of them, as long as their mutual desire lasted.
अथ ता गर्भधारिण्यो बभूवुरतितोषिताः ।
देव्यश्च कृतनृत्यास्ताः सुप्रशान्तमथाययुः ॥ ६ ॥
atha tā garbhadhāriṇyo babhūvuratitoṣitāḥ ,
devyaśca kṛtanṛtyāstāḥ supraśāntamathāyayuḥ 6
6. atha tāḥ garbhadhāriṇyaḥ babhūvuḥ atitoṣitāḥ
devyaḥ ca kṛtanṛtyāḥ tāḥ supraśāntam atha āyayuḥ
6. atha tāḥ garbhadhāriṇyaḥ babhūvuḥ atitoṣitāḥ ca
tāḥ devyaḥ kṛtanṛtyāḥ atha supraśāntam āyayuḥ
6. Then those (swans) became pregnant and were exceedingly delighted. And those goddesses, having performed dances, then attained a state of profound peace.
ददुरोदनतां यातमीश्वराय प्रियामुमाम् ।
भोजनाय महामायां देव्यस्ताः शूलपाणये ॥ ७ ॥
dadurodanatāṃ yātamīśvarāya priyāmumām ,
bhojanāya mahāmāyāṃ devyastāḥ śūlapāṇaye 7
7. daduḥ odanatām yātam īśvarāya priyām umām
bhojanāya mahāmāyām devyaḥ tāḥ śūlapāṇaye
7. tāḥ devyaḥ odanatām yātam priyām mahāmāyām
umām īśvarāya śūlapāṇaye bhojanāya daduḥ
7. Those goddesses offered their beloved Umā, who had taken the form of rice (odanatām yātam) and was the great cosmic illusion (mahāmāyā), as food for Īśvara, the one holding the trident (śūlapāṇaye).
प्रिया मे भोजने दत्तेत्येवं च शशिशेखरः ।
बुद्ध्वा बभूव रुषितो यदा मातृगणं प्रति ॥ ८ ॥
priyā me bhojane dattetyevaṃ ca śaśiśekharaḥ ,
buddhvā babhūva ruṣito yadā mātṛgaṇaṃ prati 8
8. priyā me bhojane dattā iti evam ca śaśiśekharaḥ
buddhvā babhūva ruṣitaḥ yadā mātṛgaṇam prati
8. yadā me priyā bhojane dattā iti evam buddhvā ca
śaśiśekharaḥ mātṛgaṇam prati ruṣitaḥ babhūva
8. "My beloved has been given food." When Śaśiśekhara (Śiva) understood this, he became enraged towards the group of Mothers.
तदा तास्तां समुत्पाद्य स्वाङ्गदानेन वै पुनः ।
ददुर्भूयो विवाहेन पार्वतीमिन्दुमौलये ॥ ९ ॥
tadā tāstāṃ samutpādya svāṅgadānena vai punaḥ ,
dadurbhūyo vivāhena pārvatīmindumaulaye 9
9. tadā tāḥ tām samutpādya sva-aṅga-dānena vai
punaḥ daduḥ bhūyaḥ vivāhena pārvatīm indumaulaye
9. tadā tāḥ punaḥ sva-aṅga-dānena tām samutpādya
vai bhūyaḥ vivāhena indumaulaye pārvatīm daduḥ
9. Then, those (Mothers), having recreated her (Pārvatī) by giving parts of their own bodies, again offered Pārvatī to Indumauli (Śiva) in marriage.
ततो देव्यो हरश्चैव परिवारस्तथैतयोः ।
सर्वे संतुष्टमनसः स्वां स्वामुपययुर्दिशम् ॥ १० ॥
tato devyo haraścaiva parivārastathaitayoḥ ,
sarve saṃtuṣṭamanasaḥ svāṃ svāmupayayurdiśam 10
10. tataḥ devyaḥ haraḥ ca eva parivāraḥ tathā etayoḥ
sarve santuṣṭa-manasaḥ svām svām upayayuḥ diśam
10. tataḥ devyaḥ haraḥ ca eva tathā etayoḥ parivāraḥ
sarve santuṣṭa-manasaḥ svām svām diśam upayayuḥ
10. Then, the goddesses, Hara (Śiva), and their entire retinue, all with contented minds, departed to their respective directions.
अन्तर्वत्न्यो बभूवुस्ता ब्राह्म्यो हंस्यो मुनीश्वर ।
वृत्तान्तं कथयामासुर्ब्राह्म्या देव्या यथास्थितम् ॥ ११ ॥
antarvatnyo babhūvustā brāhmyo haṃsyo munīśvara ,
vṛttāntaṃ kathayāmāsurbrāhmyā devyā yathāsthitam 11
11. antavartnyaḥ babhūvuḥ tāḥ brāhmyaḥ haṃsyaḥ munīśvara
vṛttāntam kathayām āsuḥ brāhmyā devyā yathā-sthitam
11. munīśvara tāḥ brāhmyaḥ haṃsyaḥ antavartnyaḥ babhūvuḥ
(tāḥ) brāhmyā devyā yathā-sthitam vṛttāntam kathayām āsuḥ
11. O chief of sages, those Brahmin women and female swans became pregnant. They then narrated the entire incident as it occurred to the goddess Brāhmī.
ब्राह्म्युवाच ।
हे वत्स्यः सांप्रतं वत्सवत्यो मे रथकर्मणि ।
न समर्था भवन्त्यो हि स्वैरं चरत सांप्रतम् ॥ १२ ॥
brāhmyuvāca ,
he vatsyaḥ sāṃprataṃ vatsavatyo me rathakarmaṇi ,
na samarthā bhavantyo hi svairaṃ carata sāṃpratam 12
12. brāhmī uvāca | he vatsyaḥ sāmpratam
vatsavatyaḥ me rathakarmaṇi
| na samarthā bhavantyaḥ hi
svairam carata sāmpratam || 12 ||
12. brāhmī uvāca he vatsyaḥ,
sāmpratam vatsavatyaḥ bhavantyaḥ hi,
me rathakarmaṇi na samarthā.
sāmpratam svairam carata 12
12. Brahmī said: "O young cows, you are now mothers with calves, and indeed, you are not fit for my chariot work. Roam freely at your leisure now."
इति गर्भालसा हंसीरुक्त्वा देवी दयापरा ।
निर्विकल्पसमाधाने ब्राह्मी तस्थौ यथासुखम् ॥ १३ ॥
iti garbhālasā haṃsīruktvā devī dayāparā ,
nirvikalpasamādhāne brāhmī tasthau yathāsukham 13
13. iti garbhālasā haṃsīḥ uktvā devī dayāparā |
nirvikalpasamādhāne brāhmī tasthau yathāsukham || 13 ||
13. iti garbhālasā haṃsīḥ uktvā,
dayāparā devī brāhmī nirvikalpasamādhāne yathāsukham tasthau 13
13. Thus, having addressed the geese (haṃsī) who were languid due to pregnancy, the compassionate goddess Brahmī remained in a state of thought-free absorption (nirvikalpasamādhi) at ease.
अजनाभिसरोजान्तवैरिञ्चकमलाकरे ।
गर्भालसा विचेरुस्ता राजहंस्यो मुनीश्वर ॥ १४ ॥
ajanābhisarojāntavairiñcakamalākare ,
garbhālasā vicerustā rājahaṃsyo munīśvara 14
14. ajanābhisarojāntavairiñcakamalākare | garbhālasāḥ
viceruḥ tāḥ rājahṃsyaḥ munīśvara || 14 ||
14. he munīśvara garbhālasāḥ tāḥ rājahṃsyaḥ
ajanābhisarojāntavairiñcakamalākare viceruḥ 14
14. O lord of sages, those royal geese (haṃsī) who were languid due to pregnancy roamed within Brahmā's lotus-lake, which is located in the interior of the navel-lotus of Aja (Viṣṇu).
एवं विपक्वगर्भास्ता नाभीकमलपल्लवे ।
सुवते स्म मृदून्यण्डान्यथ वल्ल्य इवाङ्कुरान् ॥ १५ ॥
evaṃ vipakvagarbhāstā nābhīkamalapallave ,
suvate sma mṛdūnyaṇḍānyatha vallya ivāṅkurān 15
15. evam vipakvagarbhāḥ tāḥ nābhīkamalapallave | suvate
sma mṛdūni aṇḍāni atha vallyaḥ iva aṅkurān || 15 ||
15. evam vipakvagarbhāḥ tāḥ nābhīkamalapallave mṛdūni
aṇḍāni suvate sma atha vallyaḥ iva aṅkurān 15
15. Thus, those (geese), whose pregnancies had matured, laid soft eggs on the sprout of the navel-lotus, just as vines produce shoots.
तानि कालं समासाद्य ततोऽण्डान्येकविंशतिः ।
गर्भाक्रान्त्या द्विधा जग्मुर्ब्रह्माण्डानीव सारवत् ॥ १६ ॥
tāni kālaṃ samāsādya tato'ṇḍānyekaviṃśatiḥ ,
garbhākrāntyā dvidhā jagmurbrahmāṇḍānīva sāravat 16
16. tāni kālam samāsādya tataḥ aṇḍāni ekaviṃśatiḥ
garbhākrāntyā dvidhā jagmuḥ brahmāṇḍāni iva sāravat
16. tāni ekaviṃśatiḥ aṇḍāni kālam samāsādya tataḥ
garbhākrāntyā dvidhā jagmuḥ sāravat brahmāṇḍāni iva
16. Those twenty-one eggs, having reached the appointed time, then split into two parts through the process of impregnation (or fetal development), much like substantial cosmic eggs (brahmāṇḍa).
अण्डेभ्यस्तेभ्य एवं हि जाता वयमिमे मुने ।
भ्रातरश्चण्डतनया वायसा एकविंशतिः ॥ १७ ॥
aṇḍebhyastebhya evaṃ hi jātā vayamime mune ,
bhrātaraścaṇḍatanayā vāyasā ekaviṃśatiḥ 17
17. aṇḍebhyaḥ tebhyaḥ evam hi jātā vayam ime mune
bhrātaraḥ caṇḍatanayā vāyasā ekaviṃśatiḥ
17. mune,
hi,
evam,
tebhyaḥ aṇḍebhyaḥ,
ime vayam caṇḍatanayā bhrātaraḥ vāyasā ekaviṃśatiḥ jātā
17. O sage, it is indeed from those very eggs that we, these twenty-one brothers - the sons of Caṇḍa - were born as crows.
ते संजाता गता वृद्धिं तस्मिन्कमलपल्लवे ।
संजातपक्षाः संपन्ना गगनोड्डयने क्षमाः ॥ १८ ॥
te saṃjātā gatā vṛddhiṃ tasminkamalapallave ,
saṃjātapakṣāḥ saṃpannā gaganoḍḍayane kṣamāḥ 18
18. te saṃjātāḥ gatā vṛddhim tasmin kamalapallave
saṃjātapakṣāḥ sampannāḥ gaganōḍḍayane kṣamāḥ
18. te,
tasmin kamalapallave saṃjātāḥ,
vṛddhim gatāḥ,
(tataḥ) saṃjātapakṣāḥ,
gaganōḍḍayane kṣamāḥ sampannāḥ
18. Having been born, they grew up on that lotus sprout, and with their wings developed, they became capable of flying in the sky.
मातृभिः सह हंसीभिर्ब्राह्मी भगवती ततः ।
चिरमाराधिता सम्यक्समाधिविरता सती ॥ १९ ॥
mātṛbhiḥ saha haṃsībhirbrāhmī bhagavatī tataḥ ,
ciramārādhitā samyaksamādhiviratā satī 19
19. mātṛbhiḥ saha haṃsībhiḥ brāhmī bhagavatī
tataḥ ciram ārādhitā samyak samādhiviratā satī
19. tataḥ,
brāhmī bhagavatī,
mātṛbhiḥ saha haṃsībhiḥ ciram samyak ārādhitā satī,
samādhiviratā
19. Then, the divine goddess Brahmī, having been properly worshipped for a long time by the mothers and by the female swans (haṃsī), ceased from her deep meditation (dhyāna).
प्रसादपरया काले भगवत्या ततः स्वयम् ।
तथाङ्गानुगृहीता स्मो येन मुक्ता वयं स्थिताः ॥ २० ॥
prasādaparayā kāle bhagavatyā tataḥ svayam ,
tathāṅgānugṛhītā smo yena muktā vayaṃ sthitāḥ 20
20. prasādaparayā kāle bhagavatyā tataḥ svayam tathā
aṅga anugṛhītāḥ smaḥ yena muktāḥ vayam sthitāḥ
20. tataḥ kāle prasādaparayā bhagavatyā svayam,
yena vayam muktāḥ sthitāḥ (bhavāmaḥ),
tathā aṅga anugṛhītāḥ smaḥ.
20. Then, in due course, by the supremely gracious Goddess herself, we were indeed so blessed that we remain in a state of liberation (mokṣa).
संशान्तमनसः शान्ता एकान्ते ध्यानसंस्थितौ ।
तिष्ठाम इति निश्चित्य पितुः पार्श्वे वयं गताः ॥ २१ ॥
saṃśāntamanasaḥ śāntā ekānte dhyānasaṃsthitau ,
tiṣṭhāma iti niścitya pituḥ pārśve vayaṃ gatāḥ 21
21. saṃśāntamanasaḥ śāntāḥ ekānte dhyānasaṃsthitau
tiṣṭhāma iti niścitya pituḥ pārśve vayam gatāḥ
21. vayam saṃśāntamanasaḥ śāntāḥ ekānte dhyānasaṃsthitau
tiṣṭhāma iti niścitya pituḥ pārśve gatāḥ
21. Having resolved, 'With our minds completely tranquil and serene, let us remain in a solitary place, absorbed in meditation (dhyāna),' we went to our father's side.
आलिङ्गितास्ततः पित्रा पूजितालम्बुसा वयम् ।
तया दृष्टाः प्रसादेन संस्थितास्तत्र संयताः ॥ २२ ॥
āliṅgitāstataḥ pitrā pūjitālambusā vayam ,
tayā dṛṣṭāḥ prasādena saṃsthitāstatra saṃyatāḥ 22
22. ālingitāḥ tataḥ pitrā pūjitā alambusā vayam
tayā dṛṣṭāḥ prasādena saṃsthitāḥ tatra saṃyatāḥ
22. tataḥ pitrā vayam āliṅgitāḥ.
pūjitā alambusā,
tayā prāsādena vayam dṛṣṭāḥ,
tatra saṃyatāḥ saṃsthitāḥ (ca).
22. Then, we were embraced by our father. We were also seen with grace by the revered Alambusā, and thereby remained there, self-controlled.
चण्ड उवाच ।
पुत्राः कच्चिदपर्यन्तवासनातन्तुगुण्ठितात् ।
भवन्तो निर्गता नूनमस्मात्संसारजालकात् ॥ २३ ॥
caṇḍa uvāca ,
putrāḥ kaccidaparyantavāsanātantuguṇṭhitāt ,
bhavanto nirgatā nūnamasmātsaṃsārajālakāt 23
23. caṇḍaḥ uvāca putrāḥ kaccit aparyantavāsanātantuguṇṭhitāt
bhavantaḥ nirgatāḥ nūnam asmāt saṃsārajālakāt
23. caṇḍaḥ uvāca: putrāḥ,
kaccit bhavantaḥ nūnam aparyantavāsanātantuguṇṭhitāt asmāt saṃsārajālakāt nirgatāḥ (sthā)?
23. Caṇḍa spoke: 'O sons, I hope you have surely emerged from this snare of worldly existence (saṃsāra), which is entwined with endless threads of latent desires (vāsanā)?'
नो चेद्वयं भगवतीं तदिमां भृत्यवत्सलाम् ।
प्रार्थयामो यथा यूयं भवथ ज्ञानपारगाः ॥ २४ ॥
no cedvayaṃ bhagavatīṃ tadimāṃ bhṛtyavatsalām ,
prārthayāmo yathā yūyaṃ bhavatha jñānapāragāḥ 24
24. no cet vayam bhagavatīm tat imām bhṛtyavatsalām
prārthayāmaḥ yathā yūyam bhavatha jñānapāragāḥ
24. no cet vayam imām bhagavatīm bhṛtyavatsalām tat
prārthayāmaḥ yathā yūyam jñānapāragāḥ bhavatha
24. Otherwise, we shall pray to this blessed Goddess, who is benevolent towards her devotees, so that you all may become masters of knowledge.
काका ऊचुः ।
तात ज्ञातमलं ज्ञेयं ब्राह्म्या देव्याः प्रसादतः ।
किंत्वेकान्तस्थितेः स्थानमभिवाञ्छाम उत्तमम् ॥ २५ ॥
kākā ūcuḥ ,
tāta jñātamalaṃ jñeyaṃ brāhmyā devyāḥ prasādataḥ ,
kiṃtvekāntasthiteḥ sthānamabhivāñchāma uttamam 25
25. kākāḥ ūcuḥ tāta jñātam alam jñeyam brāhmyāḥ devyāḥ
prasādataḥ kintu ekāntasthiteḥ sthānam abhivāñchāmaḥ uttamam
25. kākāḥ ūcuḥ tāta brāhmyāḥ devyāḥ prasādataḥ jñeyam jñātam
alam kintu ekāntasthiteḥ uttamam sthānam vayam abhivāñchāmaḥ
25. The crows said: 'Father, what is to be known has been sufficiently comprehended through the grace of the divine Goddess. However, we desire an excellent place for solitary meditation (dhyāna).'
चण्ड उवाच ।
सर्वरत्नगणाधारः समस्तसुरसंश्रयः ।
अस्ति ह्येव महोत्सेधो मेरुर्नाम महीधरः ॥ २६ ॥
caṇḍa uvāca ,
sarvaratnagaṇādhāraḥ samastasurasaṃśrayaḥ ,
asti hyeva mahotsedho merurnāma mahīdharaḥ 26
26. caṇḍaḥ uvāca sarvaratnagaṇādhāraḥ samastasurasaṃśrayaḥ
asti hi eva mahautsedhaḥ meruḥ nāma mahīdharaḥ
26. caṇḍaḥ uvāca hi eva sarvaratnagaṇādhāraḥ
samastasurasaṃśrayaḥ mahautsedhaḥ meruḥ nāma mahīdharaḥ asti
26. Caṇḍa said: 'Indeed, there exists a greatly elevated mountain named Meru, which serves as the repository for all kinds of jewels and the refuge for all the gods.'
लसच्चन्द्रार्कदीपस्य भूतवृन्दकलत्रिणः ।
ब्रह्माण्डमण्डपस्यान्तः स्तम्भः कनकनिर्मितः ॥ २७ ॥
lasaccandrārkadīpasya bhūtavṛndakalatriṇaḥ ,
brahmāṇḍamaṇḍapasyāntaḥ stambhaḥ kanakanirmitaḥ 27
27. lasaccandrārkadīpasya bhūtavṛndakalatriṇaḥ
brahmāṇḍamaṇḍapasya antaḥ stambhaḥ kanakanirmitaḥ
27. lasaccandrārkadīpasya bhūtavṛndakalatriṇaḥ
brahmāṇḍamaṇḍapasya antaḥ kanakanirmitaḥ stambhaḥ
27. This golden pillar, whose illuminators are the shining moon and sun, and whose ornaments are the multitudes of creatures (bhūta), stands within the pavilion of the universe (brahmāṇḍa).
सौवर्णचन्द्रपीठाढ्यो रत्नाढ्यशिखराङ्गुलिः ।
ध्वनद्द्वीपाब्धिवलयो भुवेवोन्नमितो भुजः ॥ २८ ॥
sauvarṇacandrapīṭhāḍhyo ratnāḍhyaśikharāṅguliḥ ,
dhvanaddvīpābdhivalayo bhuvevonnamito bhujaḥ 28
28. sauvarṇacandrapīṭhāḍhyaḥ ratnāḍhyaśikharāṅguliḥ
dhvanadvīpābdhivalayaḥ bhuvā iva unnamitaḥ bhujaḥ
28. bhujaḥ sauvarṇacandrapīṭhāḍhyaḥ ratnāḍhyaśikharāṅguliḥ
dhvanadvīpābdhivalayaḥ bhuvā iva unnamitaḥ
28. An arm, adorned with a golden moon-seat and having fingers like jewel-studded mountain peaks, whose circumference encompasses roaring islands and oceans, appears as if it has been lifted up by the Earth itself.
वृतः कुलाद्रिसामन्तैर्जम्बूद्वीपासने स्थितः ।
राजा चन्द्रार्कनयने भ्रमयञ्छैलसंसदि ॥ २९ ॥
vṛtaḥ kulādrisāmantairjambūdvīpāsane sthitaḥ ,
rājā candrārkanayane bhramayañchailasaṃsadi 29
29. vṛtaḥ kulādrisāmantaiḥ jambūdvīpāsane sthitaḥ
rājā candrārkanayane bhramayan śailasaṃsadi
29. rājā kulādrisāmantaiḥ vṛtaḥ jambūdvīpāsane
sthitaḥ candrārkanayane śailasaṃsadi bhramayan
29. This king, surrounded by the chief vassal mountains and seated upon the throne of Jambudvipa, has the moon and sun as his eyes, as he moves about in the assembly of mountains.
तारौघमालतीमाल्यो दिग्दशैकाम्बराम्बरः ।
नागजातिद्वयस्थात्मा नाकनायकभूषणः ॥ ३० ॥
tāraughamālatīmālyo digdaśaikāmbarāmbaraḥ ,
nāgajātidvayasthātmā nākanāyakabhūṣaṇaḥ 30
30. tāraughamālatīmālyaḥ digdaśaikāmbarāmbaraḥ
nāgajātidvayasthātmā nākanāyakabhūṣaṇaḥ
30. tāraughamālatīmālyaḥ digdaśaikāmbarāmbaraḥ
nāgajātidvayasthātmā nākanāyakabhūṣaṇaḥ
30. He is garlanded with a multitude of stars resembling jasmine flowers; the ten directions and the single sky are his garment; his (ātman) consists of the two classes of nāgas; and the lord of heaven is his adornment.
दिगङ्गनाभिरभितो रम्याभिः पुरभूषणैः ।
एष निस्यन्दिभिः शीतैर्वीजितो घनचामरैः ॥ ३१ ॥
digaṅganābhirabhito ramyābhiḥ purabhūṣaṇaiḥ ,
eṣa nisyandibhiḥ śītairvījito ghanacāmaraiḥ 31
31. digaṅganābhiḥ abhitaḥ ramyābhiḥ purabhūṣaṇaiḥ
eṣa nisyandibhiḥ śītaiḥ vījitaḥ ghanacāmaraiḥ
31. eṣa ramyābhiḥ purabhūṣaṇaiḥ digaṅganābhiḥ
abhitaḥ nisyandibhiḥ śītaiḥ ghanacāmaraiḥ vījitaḥ
31. This king is fanned all around by the lovely celestial maidens of the directions, who are themselves like the ornaments of cities, using cool, streaming, dense chowries.
षोडशास्य सहस्राणि योजनानामधः क्षितौ ।
स्थिताः पादाः प्रपूज्यन्ते नागासुरमहोरगैः ॥ ३२ ॥
ṣoḍaśāsya sahasrāṇi yojanānāmadhaḥ kṣitau ,
sthitāḥ pādāḥ prapūjyante nāgāsuramahoragaiḥ 32
32. ṣoḍaśa asya sahasrāṇi yojanānām adhaḥ kṣitau
sthitāḥ pādāḥ prapūjyante nāgāsuramahoragaiḥ
32. asya pādāḥ ṣoḍaśa sahasrāṇi yojanānām adhaḥ
kṣitau sthitāḥ nāgāsuramahoragaiḥ prapūjyante
32. Its feet, extending sixteen thousand yojanas below the earth, are worshipped by Nāgas, Asuras, and great serpents.
अशीतिश्च सहस्राणि देहोऽस्यार्केन्दुलोचनः ।
पूज्यते नाकसदने सुरगन्धर्वकिंनरैः ॥ ३३ ॥
aśītiśca sahasrāṇi deho'syārkendulocanaḥ ,
pūjyate nākasadane suragandharvakiṃnaraiḥ 33
33. aśītiḥ ca sahasrāṇi dehaḥ asya arkendulocanaḥ
pūjyate nākasadane suragandharvakiṃnaraiḥ
33. asya dehaḥ aśītiḥ sahasrāṇi ca arkendulocanaḥ
nākasadane suragandharvakiṃnaraiḥ pūjyate
33. Its body, eighty thousand (yojanas in extent) and with the sun and moon as its eyes, is worshipped in the celestial abode by gods, Gandharvas, and Kinnaras.
चतुर्दशविधान्येनं गृहस्थमिव बान्धवाः ।
उपजीवन्ति भूतानि मिथो दृष्टपुरास्पदम् ॥ ३४ ॥
caturdaśavidhānyenaṃ gṛhasthamiva bāndhavāḥ ,
upajīvanti bhūtāni mitho dṛṣṭapurāspadam 34
34. caturdaśavidhāni enam gṛhastham iva bāndhavāḥ
upajīvanti bhūtāni mithaḥ dṛṣṭapurāspadam
34. caturdaśavidhāni bhūtāni enam gṛhastham iva
bāndhavāḥ mithaḥ dṛṣṭapurāspadam upajīvanti
34. The fourteen kinds of beings mutually subsist on him, just as relatives depend on a householder (āśrama), regarding him as a long-known foundation.
अस्य त्वीशानदिग्भागे पद्मरागमयं बृहत् ।
विद्यते शृङ्गमपरो दिवाकर इवोदितः ॥ ३५ ॥
asya tvīśānadigbhāge padmarāgamayaṃ bṛhat ,
vidyate śṛṅgamaparo divākara ivoditaḥ 35
35. asya tu īśānadigbhāge padmarāgamayam bṛhat
vidyate śṛṅgam aparaḥ divākaraḥ iva uditaḥ
35. asya tu īśānadigbhāge padmarāgamayam bṛhat
śṛṅgam aparaḥ divākaraḥ iva uditaḥ vidyate
35. But in its northeast quarter, a great peak (śṛṅgam) made of ruby exists, which has arisen like another sun.
अस्यास्ति पृष्ठे भूतौघवृतः कल्पतरुर्महान् ।
जगतः शिखरादर्शे प्रतिबिम्बमिव स्थितः ॥ ३६ ॥
asyāsti pṛṣṭhe bhūtaughavṛtaḥ kalpatarurmahān ,
jagataḥ śikharādarśe pratibimbamiva sthitaḥ 36
36. asyāḥ asti pṛṣṭhe bhūta-ogha-vṛtaḥ kalpa-taruḥ
mahān jagataḥ śikharādarśe pratibimbam iva sthitaḥ
36. asyāḥ pṛṣṭhe bhūta-ogha-vṛtaḥ mahān kalpa-taruḥ
asti jagataḥ śikharādarśe pratibimbam iva sthitaḥ
36. Upon her back stands a great wish-fulfilling tree (kalpataru), surrounded by hosts of beings. It appears like a reflection in the summit-mirror of the world.
तस्यास्ति दक्षिणस्कन्धे शाखा कनकपल्लवा ।
रत्नस्तबकनीरन्ध्रा चन्द्रबिम्बोल्लसत्फला ॥ ३७ ॥
tasyāsti dakṣiṇaskandhe śākhā kanakapallavā ,
ratnastabakanīrandhrā candrabimbollasatphalā 37
37. tasyāḥ asti dakṣiṇa-skandhe śākhā kanaka-pallavā
ratna-stabaka-nīrandhrā candra-bimba-ullasat-phalā
37. tasyāḥ dakṣiṇa-skandhe kanaka-pallavā
ratna-stabaka-nīrandhrā candra-bimba-ullasat-phalā śākhā asti
37. On its right branch is a bough with golden sprouts. It is densely packed with clusters of jewels and bears fruits shining like the orb of the moon.
तत्र पूर्वं मया नीडं कृतमासीत्स्फुरन्मणि ।
देव्या ध्याननिषण्णायां यस्मिन्किल रमे सुताः ॥ ३८ ॥
tatra pūrvaṃ mayā nīḍaṃ kṛtamāsītsphuranmaṇi ,
devyā dhyānaniṣaṇṇāyāṃ yasminkila rame sutāḥ 38
38. tatra pūrvam mayā nīḍam kṛtam āsīt sphurat-maṇi
devyāḥ dhyāna-niṣaṇṇāyām yasmin kila rame sutāḥ
38. tatra pūrvam mayā sphurat-maṇi nīḍam kṛtam āsīt
yasmin dhyāna-niṣaṇṇāyām devyāḥ sutāḥ kila rame
38. There, previously, I had made a nest sparkling with jewels. In that nest, the goddess's daughters, absorbed in contemplation (dhyāna), surely delighted.
रत्नपुष्पदलच्छन्नं रसायनफलान्वितम् ।
चिन्तामणिशलाकाभिर्विहितालिन्दसंस्थिति ॥ ३९ ॥
ratnapuṣpadalacchannaṃ rasāyanaphalānvitam ,
cintāmaṇiśalākābhirvihitālindasaṃsthiti 39
39. ratna-puṣpa-dala-cchannam rasāyana-phala-anvitam
cintā-maṇi-śalākābhiḥ vihita-ālinda-saṃsthiti
39. ratna-puṣpa-dala-cchannam rasāyana-phala-anvitam
cintā-maṇi-śalākābhiḥ vihita-ālinda-saṃsthiti
39. It (the nest) was covered with jewel-petals and held fruits with restorative (rasāyana) properties. Its verandah was constructed with rods made of wish-fulfilling gems (cintāmaṇi).
बुद्धिपूर्वसमाचारैः संपूर्णं काकपुत्रकैः ।
शीतलाभ्यन्तरं हृद्यं पूरितं कुसुमोत्करैः ॥ ४० ॥
buddhipūrvasamācāraiḥ saṃpūrṇaṃ kākaputrakaiḥ ,
śītalābhyantaraṃ hṛdyaṃ pūritaṃ kusumotkaraiḥ 40
40. buddhipūrvasamācāraiḥ saṃpūrṇam kākaputrakaiḥ
śītalābhyantaram hṛdyam pūritam kusumotkaraiḥ
40. buddhipūrvasamācāraiḥ kusumotkaraiḥ pūritam
śītalābhyantaram hṛdyam kākaputrakaiḥ saṃpūrṇam
40. It was completely filled with young crows. Its interior was cool and delightful, having been filled with heaps of flowers through deliberate actions.
तद्गच्छत सुता नीडं दुर्गं नाकवतामपि ।
भोगं मोक्षं च तत्रस्था निर्विघ्रमलमाप्स्यथ ॥ ४१ ॥
tadgacchata sutā nīḍaṃ durgaṃ nākavatāmapi ,
bhogaṃ mokṣaṃ ca tatrasthā nirvighramalamāpsyatha 41
41. tat gacchata sutā nīḍam durgam nākavatām api bhogam
mokṣam ca tatrasthā nirvighram alam āpsyatha
41. tat sutā nīḍam gacchata durgam nākavatām api
tatrasthāḥ nirvighram alam bhogam mokṣam ca āpsyatha
41. Therefore, my children, go to that nest, which is impregnable even to the gods. Residing there, you will easily attain both worldly enjoyment and final liberation (mokṣa) without any hindrances.
इत्युक्त्वास्मान्पिता तत्र चुचुम्बाभ्यालिलिङ्ग च ।
ददौ देव्या यदानीतमस्मभ्यं च तदामिषम् ॥ ४२ ॥
ityuktvāsmānpitā tatra cucumbābhyāliliṅga ca ,
dadau devyā yadānītamasmabhyaṃ ca tadāmiṣam 42
42. iti uktvā asmān pitā tatra cucumba abhyāliliṅga
ca dadau devyā yat ānītam asmabhyam ca tat āmiṣam
42. iti uktvā pitā asmān tatra cucumba ca abhyāliliṅga
ca devyā yat ānītam tat āmiṣam asmabhyam dadau
42. Having said this, our father then kissed and embraced us. He also gave us that food which had been brought by the goddess.
तद्भुक्त्वा चरणौ देव्याः पितुश्चैवाभिवाद्य च ।
विन्ध्यकच्छाद्वयं तस्मात्स्थानादालम्बुसात्प्लुताः ॥ ४३ ॥
tadbhuktvā caraṇau devyāḥ pituścaivābhivādya ca ,
vindhyakacchādvayaṃ tasmātsthānādālambusātplutāḥ 43
43. tat bhuktvā caraṇau devyāḥ pituḥ ca eva abhivādya ca
vindhyakacchādvayam tasmāt sthānāt ālambusāt plutāḥ
43. tat bhuktvā ca devyāḥ pituḥ ca eva caraṇau abhivādya
ca tasmāt sthānāt ālambusāt vindhyakacchādvayam plutāḥ
43. Having eaten that food, and having paid obeisance to the feet of the goddess and their father, they flew from that place, Alambusa, to the two regions of the Vindhya slopes.
क्रमेणाकाशमुल्लङ्घ्य निर्गत्याम्बुदकोटरैः ।
पवनस्कन्धमासाद्य वन्दितव्योमचारिणः ॥ ४४ ॥
krameṇākāśamullaṅghya nirgatyāmbudakoṭaraiḥ ,
pavanaskandhamāsādya vanditavyomacāriṇaḥ 44
44. kramena ākāśam ullaṅghya nirgatya ambudakoṭaraiḥ
| pavanaskandham āsādya vanditavyomacāriṇaḥ
44. kramena ākāśam ullaṅghya ambudakoṭaraiḥ nirgatya
pavanaskandham āsādya vanditavyomacāriṇaḥ
44. Gradually crossing the sky, emerging from the cloud-cavities, and reaching the region of the wind, we honored the celestial beings.
परिहृत्य दिनाधीशं लोकान्तरपुरं गताः ।
स्वर्गमुल्लङ्घ्य याताः स्मो ब्रह्मलोकं मुनीश्वर ॥ ४५ ॥
parihṛtya dinādhīśaṃ lokāntarapuraṃ gatāḥ ,
svargamullaṅghya yātāḥ smo brahmalokaṃ munīśvara 45
45. parihṛtya dinādhīśam lokāntarapuram gatāḥ |
svargam ullaṅghya yātāḥ smaḥ brahmalokam munīśvara
45. munīśvara dinādhīśam parihṛtya lokāntarapuram
gatāḥ svargam ullaṅghya brahmalokam yātāḥ smaḥ
45. Having passed beyond the lord of the day (the sun), we went to the city of another world. Having crossed heaven (svarga), O lord of ascetics, we have reached the world of Brahmā (brahmaloka).
प्रणामपूर्वं तत्रैतद्यथावत्तत्पितुर्वचः ।
मात्रे च भगवत्यै च ब्राह्म्यै चाशु निवेदितम् ॥ ४६ ॥
praṇāmapūrvaṃ tatraitadyathāvattatpiturvacaḥ ,
mātre ca bhagavatyai ca brāhmyai cāśu niveditam 46
46. praṇāmapūrvam tatra etat yathāvat tatpituḥ vacaḥ |
mātre ca bhagavatyai ca brāhmyai ca āśu niveditam
46. tatra praṇāmapūrvam yathāvat tatpituḥ etat vacaḥ
mātre ca bhagavatyai ca brāhmyai ca āśu niveditam
46. There, respectfully, this message of his father (Brahmā) was duly conveyed quickly to the mother, the divine goddess Brahmī (Sarasvatī).
ताभ्यां सस्नेहमालिङ्ग्य गच्छतेत्याज्ञयैधिताः ।
वयं कृतनमस्कारा ब्रह्मलोकाद्विनिर्गताः ॥ ४७ ॥
tābhyāṃ sasnehamāliṅgya gacchatetyājñayaidhitāḥ ,
vayaṃ kṛtanamaskārā brahmalokādvinirgatāḥ 47
47. tābhyām sasneham āliṅgya gacchata iti ājñayā edhitāḥ
| vayam kṛtanamsakārāḥ brahmalokāt vinirgatāḥ
47. vayam tābhyām sasneham āliṅgya 'gacchata' iti ājñayā
edhitāḥ kṛtanamsakārāḥ brahmalokāt vinirgatāḥ
47. Having been affectionately embraced by those two (Brahmā and Sarasvatī) and encouraged by their command, "Go!", we, having offered our salutations, departed from the world of Brahmā (brahmaloka).
उल्लङ्घ्य लोकपालानां पुरीस्तपनभास्वराः ।
आकाशगामिनो लोलाः पवनस्कन्धचारिणः ॥ ४८ ॥
ullaṅghya lokapālānāṃ purīstapanabhāsvarāḥ ,
ākāśagāmino lolāḥ pavanaskandhacāriṇaḥ 48
48. ullaṅghya lokapālānām purīḥ tapana-bhāsvarāḥ
ākāśagāminaḥ lolāḥ pavana-skandha-cāriṇaḥ
48. te (implied) tapana-bhāsvarāḥ ākāśagāminaḥ lolāḥ
pavana-skandha-cāriṇaḥ lokapālānām purīḥ ullaṅghya
48. Intensely radiant like the sun, they traverse the sky, are restless, and move on the currents of the wind, having bypassed the cities of the world-protectors.
इमं कल्पतरुं प्राप्य निजं नीडं प्रविश्य च ।
दूरस्थबाधास्तिष्ठामो मुने मौनमवस्थिताः ॥ ४९ ॥
imaṃ kalpataruṃ prāpya nijaṃ nīḍaṃ praviśya ca ,
dūrasthabādhāstiṣṭhāmo mune maunamavasthitāḥ 49
49. imam kalpatarum prāpya nijam nīḍam praviśya ca
dūrastha-bādhāḥ tiṣṭhāmaḥ mune maunam avasthitāḥ
49. mune vayam (implied) imam kalpatarum prāpya ca nijam
nīḍam praviśya dūrastha-bādhāḥ maunam avasthitāḥ tiṣṭhāmaḥ
49. O sage, having reached this wish-fulfilling tree and entered our own nest, we remain established in silence, with all hindrances kept far away.
जाता यथा वयमिमे स्थितिमागताश्च संप्राप्य बोधमुपशान्तधियो यथावत् ।
एतत्तदुक्तमविखण्डमलं मया ते शेषेण मां समनुशाधि महानुभाव ॥ ५० ॥
jātā yathā vayamime sthitimāgatāśca saṃprāpya bodhamupaśāntadhiyo yathāvat ,
etattaduktamavikhaṇḍamalaṃ mayā te śeṣeṇa māṃ samanuśādhi mahānubhāva 50
50. jātāḥ yathā vayam ime sthitim āgatāḥ ca
samprāpya bodham upaśānta-dhiyaḥ
yathāvat etat tat uktam avikhaṇḍam alam
mayā te śeṣeṇa mām samanuśādhi mahānubhāva
50. mahānubhāva te mayā yathāvat yathā vayam
ime jātāḥ ca sthitim āgatāḥ
upaśānta-dhiyaḥ bodham samprāpya etat tat
avikhaṇḍam alam uktam śeṣeṇa mām samanuśādhi
50. Just as we have come into being and attained a stable state, having truly realized understanding with our minds completely pacified - this much has been fully and completely narrated by me to you. O venerable one (mahānubhāva), now instruct me concerning the rest.