Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-6, chapter-4

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
मनो बुद्धिरहंकार इन्द्रियादि तथानघ ।
अचेत्यचिन्मयं सर्वं क्व ते जीवादयः स्थिताः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
mano buddhirahaṃkāra indriyādi tathānagha ,
acetyacinmayaṃ sarvaṃ kva te jīvādayaḥ sthitāḥ 1
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca manaḥ buddhiḥ ahaṅkāraḥ indriya ādi tathā
anagha acetyacinmayam sarvam kva te jīva ādayaḥ sthitāḥ
1. anagha manaḥ buddhiḥ ahaṅkāraḥ indriya ādi tathā sarvam
acetyacinmayam te jīva ādayaḥ kva sthitāḥ śrīvasiṣṭhaḥ uvāca
1. Śrī Vasiṣṭha said: O sinless one, the mind, intellect, ego (ahaṅkāra), the senses and so on – all of this is consciousness (cit-maya) and unperceivable. Where then do your individual souls (jīva) and other such concepts reside?
एकेनैवात्मना दत्ता नानातेयं महात्मना ।
यथैकेनैव चन्द्रेण तिमिराप्पात्रदर्पणैः ॥ २ ॥
ekenaivātmanā dattā nānāteyaṃ mahātmanā ,
yathaikenaiva candreṇa timirāppātradarpaṇaiḥ 2
2. ekena eva ātmanā dattā nānātā iyam mahātmanā
yathā ekena eva candreṇa timirāpātradarpaṇaiḥ
2. ekena eva ātmanā mahātmanā iyam nānātā dattā
yathā ekena eva candreṇa timirāpātradarpaṇaiḥ
2. This plurality (nānātā) has been created by the one great Self (ātman), just as the single moon (appears as many) through darkness-removing water, vessels, and mirrors (which reflect it).
भोगतृष्णाविषावेशो यदैवोपशमं गतः ।
तदैवमस्तमज्ञानमान्ध्यं ध्वान्तक्षयादिव ॥ ३ ॥
bhogatṛṣṇāviṣāveśo yadaivopaśamaṃ gataḥ ,
tadaivamastamajñānamāndhyaṃ dhvāntakṣayādiva 3
3. bhogatṛṣṇāviṣāveśaḥ yadā eva upaśamam gataḥ tadā
eva astam ajñānam āndhyam dhvānta kṣayāt iva
3. yadā eva bhogatṛṣṇāviṣāveśaḥ upaśamam gataḥ tadā
eva astam ajñānam āndhyam dhvānta kṣayāt iva
3. When the intense desire (tṛṣṇā) for worldly enjoyments, like an intoxicating poison, subsides, then ignorance (ajñāna) and spiritual blindness vanish, just as darkness disappears with the arrival of light.
अध्यात्मशास्त्रमन्त्रेण तृष्णाविषविषूचिका ।
क्षीयते भावितेनान्तः शरदा मिहिका यथा ॥ ४ ॥
adhyātmaśāstramantreṇa tṛṣṇāviṣaviṣūcikā ,
kṣīyate bhāvitenāntaḥ śaradā mihikā yathā 4
4. adhyātmaśāstra-mantreṇa tṛṣṇā-viṣa-viṣūcikā
kṣīyate bhāvitena antaḥ śaradā mihikā yathā
4. śaradā yathā mihikā (kṣīyate),
(tathā) adhyātmaśāstra-mantreṇa antaḥ bhāvitena tṛṣṇā-viṣa-viṣūcikā kṣīyate.
4. Just as mist (mihikā) is dispelled by autumn, so too the cholera-like poison (viṣūcikā) of craving (tṛṣṇā) is destroyed internally through the sacred utterance (mantra) of spiritual teachings (adhyātmaśāstra), when it is thoroughly contemplated.
मौर्ख्ये क्षीणे क्षतं विद्धि चित्तं राम सबान्धवम् ।
विलीनाम्बुधरे व्योम्नि जाड्यं शाम्यत्यविघ्नतः ॥ ५ ॥
maurkhye kṣīṇe kṣataṃ viddhi cittaṃ rāma sabāndhavam ,
vilīnāmbudhare vyomni jāḍyaṃ śāmyatyavighnataḥ 5
5. maurkye kṣīṇe kṣatam viddhi cittam rāma sa-bāndhavam
vilīna-ambu-dhare vyomni jāḍyam śāmyati avighnataḥ
5. rāma,
maurkhye kṣīṇe (sati),
sa-bāndhavam cittam kṣatam viddhi.
vilīna-ambu-dhare vyomni (sati),
avighnataḥ jāḍyam śāmyati.
5. O Rama, when ignorance (maurkhya) is destroyed, know that the mind (citta) with its attachments is also diminished. Just as when the clouds have completely dissolved in the sky, dullness (jāḍya) ceases without obstruction.
अचित्तत्वं गते चित्ते क्षीयते वासनाभ्रमः ।
हारमुक्तासमावेशश्छिन्ने तन्ताविवानघ ॥ ६ ॥
acittatvaṃ gate citte kṣīyate vāsanābhramaḥ ,
hāramuktāsamāveśaśchinne tantāvivānagha 6
6. acittatvam gate citte kṣīyate vāsanā-bhramaḥ
hāra-muktā-samāveśaḥ chinne tantau iva anagha
6. anagha,
citte acittatvam gate (sati),
vāsanā-bhramaḥ kṣīyate.
chinne tantau iva hāra-muktā-samāveśaḥ (vicchinnate).
6. O sinless one (anagha), when the mind (citta) attains the state of no-mind (acittatva), the illusion of latent impressions (vāsanā) is destroyed, just as the arrangement of pearls in a necklace scatters when its thread is broken.
रघुनाथ विघाताय शास्त्रार्थं भावयन्ति ये ।
कृमिकीटत्वयोग्याय चेतसा संमिलन्ति ते ॥ ७ ॥
raghunātha vighātāya śāstrārthaṃ bhāvayanti ye ,
kṛmikīṭatvayogyāya cetasā saṃmilanti te 7
7. raghunātha vighātāya śāstrārtham bhāvayanti
ye kṛmi-kīṭatva-yogyāya cetasā saṃmilanti te
7. raghunātha,
ye vighātāya śāstrārtham bhāvayanti,
te kṛmi-kīṭatva-yogyāya cetasā saṃmilanti.
7. O Raghunatha, those who contemplate the meaning of the scriptures (śāstra) with the intention of obstruction or destruction, unite (their actions) with a mind (cetas) that is suited for the state of worms and insects.
नवतामरसाकारकान्तलोचनलोलता ।
शान्ते मौर्ख्येऽक्षता वाते चलता सरसो यथा ॥ ८ ॥
navatāmarasākārakāntalocanalolatā ,
śānte maurkhye'kṣatā vāte calatā saraso yathā 8
8. navatāmarasākārakāntalocanalolatā śānte
maurkye akṣatā vāte calatā sarasaḥ yathā
8. navatāmarasākārakāntalocanalolatā yathā
sarasaḥ calatā maurkye śānte vāte akṣatā
8. The restlessness of beautiful eyes, shaped like fresh lotuses, is like the agitation of a lake which, due to ignorance (maurkya), remains undiminished even when the wind is calm.
स्थिरतामुपयातोऽसि भावाभावविवर्जितः ।
पदे परमविस्तारे नभसीव प्रभञ्जनः ॥ ९ ॥
sthiratāmupayāto'si bhāvābhāvavivarjitaḥ ,
pade paramavistāre nabhasīva prabhañjanaḥ 9
9. sthiratām upayātaḥ asi bhāvābhāvavivarjitaḥ
pade paramavistāre nabhasi iva prabhañjanaḥ
9. asi upayātaḥ sthiratām bhāvābhāvavivarjitaḥ pade
paramavistāre yathā prabhañjanaḥ iva nabhasi
9. You have attained stability, devoid of existence and non-existence, in the supremely vast state, just as the wind becomes calm in the sky.
मन्ये मद्वचनैर्बोधमागतोऽसि रघूद्वह ।
विगताज्ञाननिद्रोऽन्तर्नृपतिः पटहैरिव ॥ १० ॥
manye madvacanairbodhamāgato'si raghūdvaha ,
vigatājñānanidro'ntarnṛpatiḥ paṭahairiva 10
10. manye madvacanaiḥ bodham āgataḥ asi raghūdvaha
vigatājñānanidraḥ antar nṛpatiḥ paṭahaiḥ iva
10. raghūdvaha manye yat tvam madvacanaiḥ bodham āgataḥ
asi vigatājñānanidraḥ antar yathā nṛpatiḥ paṭahaiḥ iva
10. O Raghūdvaha (Rama), I believe that by my words you have attained awakening (bodha), having dispelled the sleep of ignorance (ajñāna) internally, just as a king awakens by the sound of drums.
सामान्ये च लगन्त्येव जने कुलगुरोर्गिरः ।
अत्युदारमतौ राम न लगन्ति कथं त्वयि ॥ ११ ॥
sāmānye ca lagantyeva jane kulagurorgiraḥ ,
atyudāramatau rāma na laganti kathaṃ tvayi 11
11. sāmānye ca laganti eva jane kulaguroḥ giraḥ
atyudāramatau rāma na laganti katham tvayi
11. ca kulaguroḥ giraḥ laganti eva sāmānye jane
rāma atyudāramatau tvayi katham na laganti
11. And indeed, the words of a family preceptor (guru) readily influence ordinary people. O Rama, how could they not affect you, who possess such an exceptionally noble mind?
यत्रोपादेयवाक्यत्वं भावितं स्वेन चेतसा ।
मद्वचोऽन्तर्विशत्युच्चैस्तप्ते क्षेत्रे यथा पयः ॥ १२ ॥
yatropādeyavākyatvaṃ bhāvitaṃ svena cetasā ,
madvaco'ntarviśatyuccaistapte kṣetre yathā payaḥ 12
12. yatra upādeyavākyatvam bhāvitaṃ svena cetasā
madvacaḥ antarviśati uccaiḥ tapte kṣetre yathā payaḥ
12. yatra svena cetasā upādeyavākyatvam bhāvitaṃ
madvacaḥ uccaiḥ antarviśati yathā tapte kṣetre payaḥ
12. Just as water profoundly penetrates a parched field, my words deeply enter the mind when their quality of being acceptable statements is contemplated by one's own consciousness.
वयमिह हि महानुभाव नित्यं कुलगुरवो भवतां रघूद्वहानाम् ।
मदुदितमिदमाशु धार्यमार्य शुभवचनं हृदि हारवत्त्वयेति ॥ १३ ॥
vayamiha hi mahānubhāva nityaṃ kulaguravo bhavatāṃ raghūdvahānām ,
maduditamidamāśu dhāryamārya śubhavacanaṃ hṛdi hāravattvayeti 13
13. vayam iha hi mahānubhāva nityam
kulaguravaḥ bhavatām raghūdvahānām
mat-uditam idam āśu dhāryam ārya
śubhavacanam hṛdi hāravat tvayā iti
13. mahānubhāva ārya vayam iha hi
bhavatām raghūdvahānām nityam kulaguravaḥ
mat-uditam idam śubhavacanam
tvayā hāravat hṛdi āśu dhāryam iti
13. Indeed, O greatly revered one, we are perpetually the family preceptors (guru) of you, the leaders of the Raghu dynasty. Therefore, O noble one, these auspicious words spoken by me should be swiftly borne in your heart like a necklace.