Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-6, chapter-22

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भुशुण्ड उवाच ।
ततो जगति जातेषु भगवन्युष्मदादिषु ।
भरद्वाजपुलस्त्यात्रिनारदेन्द्रमरीचिषु ॥ १ ॥
bhuśuṇḍa uvāca ,
tato jagati jāteṣu bhagavanyuṣmadādiṣu ,
bharadvājapulastyātrināradendramarīciṣu 1
1. bhūśuṇḍa uvāca tataḥ jagati jāteṣu bhagavan
yuṣmadādiṣu bharadvājapulastyātrināradendramarīciṣu
1. bhūśuṇḍa uvāca bhagavan tataḥ jagati jāteṣu
yuṣmadādiṣu bharadvājapulastyātrināradendramarīciṣu
1. Bhūśuṇḍa said: "Then, O Lord, among those who came into existence in the world, including you and others, and among figures such as Bharadvāja, Pulastya, Atri, Nārada, Indra, and Marīci..."
पुलहोद्दालकाद्येषु क्रतुभृग्वङ्गिरस्सु च ।
सनत्कुमारभृङ्गीशस्कन्देभवदनादिषु ॥ २ ॥
pulahoddālakādyeṣu kratubhṛgvaṅgirassu ca ,
sanatkumārabhṛṅgīśaskandebhavadanādiṣu 2
2. pulahoddālakādiṣu kratubhṛgvaṅgirassu ca
sanatkumārabhṛṅgīśaskandebhavadanādiṣu
2. ca pulahoddālakādiṣu kratubhṛgvaṅgirassu
sanatkumārabhṛṅgīśaskandebhavadanādiṣu
2. And among Pulaha, Uddālaka, and similar figures; among Kratu, Bhṛgu, and Aṅgiras; and among Sanatkumāra, Bhṛṅgīśa, Skanda, Ebhavadana (Gaṇeśa), along with others...
गौरीसरस्वतीलक्ष्मीगायत्र्याद्यासु भूरिषु ।
मेरुमन्दरकैलासहिमवद्दर्दुरादिषु ॥ ३ ॥
gaurīsarasvatīlakṣmīgāyatryādyāsu bhūriṣu ,
merumandarakailāsahimavaddardurādiṣu 3
3. gaurīsaravatīlakṣmīgāyatryādyāsu bhūriṣu
merumandarakailāsahimavaddardurādiṣu
3. bhūriṣu gaurīsaravatīlakṣmīgāyatryādyāsu
merumandarakailāsahimavaddardurādiṣu
3. Among Gaurī, Sarasvatī, Lakṣmī, Gāyatrī, and many other similar goddesses; and among Meru, Mandara, Kailāsa, Himavat, Dardura, and other such mountains...
हयग्रीवहिरण्याक्षकालनेमिबलादिषु ।
हिरण्यकशिपुक्राथबलिप्रह्रादकादिषु ॥ ४ ॥
hayagrīvahiraṇyākṣakālanemibalādiṣu ,
hiraṇyakaśipukrāthabaliprahrādakādiṣu 4
4. hayagrīvahiranyākṣakālanemibalādiṣu
hiranyakasipukrāthabaliprahladakādiṣu
4. hayagrīvahiranyākṣakālanemibalādiṣu
hiranyakasipukrāthabaliprahladakādiṣu
4. Among Hayagrīva, Hiraṇyākṣa, Kālanemi, Bala, and similar powerful beings; and among Hiraṇyakaśipu, Krātha, Bali, Prahlādaka, and other such prominent figures...
शिबिन्यङ्कुपृथूलाख्यवैन्यनाभागकेलिषु ।
नलमान्धातृसगरदिलीपनहुषादिषु ॥ ५ ॥
śibinyaṅkupṛthūlākhyavainyanābhāgakeliṣu ,
nalamāndhātṛsagaradilīpanahuṣādiṣu 5
5. śibinyaṅkupṛthulākhyavainyanābhāgakeliṣu
nalamāndhātṛsagaradilīpanahuṣādiṣu
5. śibinyaṅkupṛthulākhyavainyanābhāgakeliṣu
nalamāndhātṛsagaradilīpanahuṣādiṣu
5. Among (kings like) Śibi, Nyaṅku, Pṛthula (also known as Vainya), Nābhāga, and Keli; and among Nala, Māndhātṛ, Sagara, Dilīpa, Nahuṣa, and others.
आत्रेयव्यासवाल्मीकिशुकवात्स्यायनादिषु ।
उपमन्युमणीमङ्कीभगीरथशुकादिषु ॥ ६ ॥
ātreyavyāsavālmīkiśukavātsyāyanādiṣu ,
upamanyumaṇīmaṅkībhagīrathaśukādiṣu 6
6. ātreyavyāsavālmīkiśukavātsyāyanādiṣu
upamanyumaṇīmaṅkībhagīrathaśukādiṣu
6. ātreyavyāsavālmīkiśukavātsyāyanādiṣu
upamanyumaṇīmaṅkībhagīrathaśukādiṣu
6. Among (sages like) Ātreya, Vyāsa, Vālmīki, Śuka, Vātsyāyana, and others; and among Upamanyu, Maṇī, Maṅkī, Bhagīratha, Śuka, and others.
अल्पकातीतकालेषु किंचिद्दूरेषु केषुचित् ।
तथाद्यतनसर्गेषु स्मरणे गणनैव का ॥ ७ ॥
alpakātītakāleṣu kiṃciddūreṣu keṣucit ,
tathādyatanasargeṣu smaraṇe gaṇanaiva kā 7
7. alpakālātītakāleṣu kiñcit dūreṣu keṣucit
tathā adyatana sargeṣu smaraṇe gaṇanā eva kā
7. smaraṇe alpakālātītakāleṣu kiñcit dūreṣu
keṣucit tathā adyatana sargeṣu gaṇanā eva kā
7. What need is there for enumeration in memory concerning those brief past times, some that are somewhat distant, and similarly, even the creations (epochs) of the present day?
मुने ते ब्रह्मपुत्रस्य जन्माष्टकमिदं किल ।
संस्मराम्यष्टमे सर्गे तस्मिंस्त्वं मम संगतः ॥ ८ ॥
mune te brahmaputrasya janmāṣṭakamidaṃ kila ,
saṃsmarāmyaṣṭame sarge tasmiṃstvaṃ mama saṃgataḥ 8
8. mune te brahmaputrasya janmāṣṭakam idam kila
saṃsmarāmi aṣṭame sarge tasmin tvam mama saṅgataḥ
8. mune (he) brahmaputrasya te idam janmāṣṭakam kila
saṃsmarāmi tasmin aṣṭame sarge tvam mama saṅgataḥ
8. O sage, I indeed remember this octet of your births (you, being a son of Brahmā). In that eighth creation (sarga), you were associated with me.
कदाचिज्जायसे व्योम्नः कदाचिज्जायसे जलात् ।
कदाचिद्वायुतः शैलात्कदाचिज्जायसेऽनलात् ॥ ९ ॥
kadācijjāyase vyomnaḥ kadācijjāyase jalāt ,
kadācidvāyutaḥ śailātkadācijjāyase'nalāt 9
9. kadācit jāyase vyomnaḥ kadācit jāyase jalāt
kadācit vāyutaḥ śailāt kadācit jāyase analāt
9. kadācit jāyase vyomnaḥ kadācit jāyase jalāt
kadācit vāyutaḥ śailāt kadācit jāyase analāt
9. Sometimes you originate from the sky, sometimes from water. At other times, you arise from the wind, from a mountain, or from fire.
यादृशो यादृशाचारो यादृक्संस्थानदिग्गणः ।
सर्गोऽयं तादृशानेव त्रीन्सर्गान्संस्मराम्यहम् ॥ १० ॥
yādṛśo yādṛśācāro yādṛksaṃsthānadiggaṇaḥ ,
sargo'yaṃ tādṛśāneva trīnsargānsaṃsmarāmyaham 10
10. yādṛśaḥ yādṛśācāraḥ yādṛksaṃsthānadiggaṇaḥ sargaḥ
ayam tādṛśān eva trīn sargān saṃsmarāmi aham
10. aham yādṛśaḥ yādṛśācāraḥ yādṛksaṃsthānadiggaṇaḥ
ayam sargaḥ tādṛśān eva trīn sargān saṃsmarāmi
10. I recall three such creations that are exactly like this creation in terms of their nature, their conduct, and the multitude of their forms and directions.
एकरूपाखिलाचारसंनिवेशधरामरान् ।
समकालान्स्थिरस्थैर्यान्दशसर्गान्स्मराम्यहम् ॥ ११ ॥
ekarūpākhilācārasaṃniveśadharāmarān ,
samakālānsthirasthairyāndaśasargānsmarāmyaham 11
11. ekarūpākhilācārasaṃniveśadharāmarān samakālān
sthirasthairyān daśa sargān smarāmi aham
11. aham ekarūpākhilācārasaṃniveśadharāmarān
samakālān sthirasthairyān daśa sargān smarāmi
11. I remember ten creations (sarga), all having a uniform nature and arrangement of customs, lands, and divine beings (devas), which existed simultaneously and possessed firm stability.
अन्तर्धानं गता धात्री वारपञ्चकमुद्धृता ।
मुने पञ्चसु सर्गेषु कूर्मेणैव पयोनिधेः ॥ १२ ॥
antardhānaṃ gatā dhātrī vārapañcakamuddhṛtā ,
mune pañcasu sargeṣu kūrmeṇaiva payonidheḥ 12
12. antardhānam gatā dhātrī vārapañcakam uddhṛtā
mune pañcasu sargeṣu kūrmeṇa eva payonidheḥ
12. mune dhātrī antardhānam gatā vārapañcakam
kūrmeṇa eva payonidheḥ pañcasu sargeṣu uddhṛtā
12. O sage, the Earth (dhātrī) disappeared and was lifted up five times from the ocean (payonidhi) by the tortoise (kūrma), specifically during five distinct cosmic creations (sarga).
मन्दराकर्षणावेगपर्याकुलसुरासुरम् ।
स्मरामि द्वादशं चेदममृताम्भोधिमन्थनम् ॥ १३ ॥
mandarākarṣaṇāvegaparyākulasurāsuram ,
smarāmi dvādaśaṃ cedamamṛtāmbhodhimanthanam 13
13. mandarākarṣaṇāvegaparyākulasurāsuram smarāmi
dvādaśam ca idam amṛtāmbhodhimanthanam
13. smarāmi idam dvādaśam amṛtāmbhodhimanthanam
ca mandarākarṣaṇāvegaparyākulasurāsuram
13. I recall this twelfth churning of the ocean of nectar (amṛta), which caused great agitation among the gods and demons due to the forceful pulling of Mount Mandara.
सर्वौषधिरसोपेतां बलिग्राहस्तदा दिवः ।
वारत्रयहिरण्याक्षो नीतवान्वसुधामधः ॥ १४ ॥
sarvauṣadhirasopetāṃ baligrāhastadā divaḥ ,
vāratrayahiraṇyākṣo nītavānvasudhāmadhaḥ 14
14. sarvauṣadhirasopetām baligrāhaḥ tadā divaḥ
vāratraya hiraṇyākṣaḥ nītavān vasudhām adhaḥ
14. tadā baligrāhaḥ divaḥ hiraṇyākṣaḥ vāratraya
sarvauṣadhirasopetām vasudhām adhaḥ nītavān
14. Then, Hiranyākṣa, the taker of tribute from heaven, for the third time, carried the earth (vasudhā), which was enriched with the essence of all herbs, down to the netherworld.
रेणुकात्मजतां गत्वा षष्ठवारमिमं हरिः ।
बहुसर्गान्तरेणापि चकार क्षत्रियक्षयम् ॥ १५ ॥
reṇukātmajatāṃ gatvā ṣaṣṭhavāramimaṃ hariḥ ,
bahusargāntareṇāpi cakāra kṣatriyakṣayam 15
15. reṇukātmajatām gatvā ṣaṣṭhavāram imam hariḥ
bahusargāntareṇa api cakāra kṣatriyakṣayam
15. hariḥ reṇukātmajatām gatvā imam ṣaṣṭhavāram
bahusargāntareṇa api kṣatriyakṣayam cakāra
15. Hari, having incarnated as the son of Renukā (Parashurama), brought about the destruction of the kṣatriyas for this sixth time, even after a long period spanning many cycles of creation (sarga).
शतं कलियुगानां च हरेर्बुद्धदशाशतम् ।
शौकराजतयैवाप्तं स्मरामि मुनिनायक ॥ १६ ॥
śataṃ kaliyugānāṃ ca harerbuddhadaśāśatam ,
śaukarājatayaivāptaṃ smarāmi munināyaka 16
16. śatam kaliyugānām ca hareḥ buddhadaśāśatam
śokarājatayā eva āptam smarāmi munināyaka
16. munināyaka smarāmi śatam kaliyugānām ca
hareḥ buddhadaśāśatam śokarājatayā eva āptam
16. O leader of sages, I recall that Hari's manifestation as the Buddha, extending for a hundred Kali Yugas and lasting a hundred periods, was attained simply by his being the King of the Śākyas.
त्रिंशत्त्रिपुरविक्षोभान्द्वौ दक्षाध्वरसंक्षयौ ।
दशशक्रविघातांश्च चन्द्रमौलेः स्मराम्यहम् ॥ १७ ॥
triṃśattripuravikṣobhāndvau dakṣādhvarasaṃkṣayau ,
daśaśakravighātāṃśca candramauleḥ smarāmyaham 17
17. triṃśat tripuravikṣobhān dvau dakṣādhvarasaṃkṣayau
daśa śakravighātān ca candramauleḥ smarāmi aham
17. aham candramauleḥ triṃśat tripuravikṣobhān dvau
dakṣādhvarasaṃkṣayau ca daśa śakravighātān smarāmi
17. I remember thirty devastations of Tripura, two destructions of Dakṣa's Vedic rituals (yajña), and ten defeats of Indra - all brought about by the moon-crested (Shiva).
बाणार्थमष्टौ संग्रामाञ्ज्वरप्रमथमन्त्रकान् ।
विक्षोभितसुरानीकान्त्स्मरामि हरिशर्वयोः ॥ १८ ॥
bāṇārthamaṣṭau saṃgrāmāñjvarapramathamantrakān ,
vikṣobhitasurānīkāntsmarāmi hariśarvayoḥ 18
18. bāṇārtham aṣṭau saṅgrāmān jvarapramathamantrakān
vikṣobhitasurānīkān smarāmi hariśarvayoḥ
18. aham (implied) hariśarvayoḥ bāṇārtham jvarapramathamantrakān
vikṣobhitasurānīkān aṣṭau saṅgrāmān smarāmi
18. I remember eight battles between Hari (Vishnu) and Sharva (Shiva) for the sake of Bāṇa, battles which involved the fever-demon and Pramathas and spells, and which agitated the armies of the gods.
युगंप्रति धियां पुंसां न्यूनाधिकतया मुने ।
क्रियाङ्गपाठवैचित्र्ययुक्तान्वेदान्त्यराम्यहम् ॥ १९ ॥
yugaṃprati dhiyāṃ puṃsāṃ nyūnādhikatayā mune ,
kriyāṅgapāṭhavaicitryayuktānvedāntyarāmyaham 19
19. yugam prati dhiyām puṃsām nyūnādhikatayā mune
kriyāṅgapāṭhavaicitryayuktān vedān tya rāmi aham
19. mune yugam prati puṃsām dhiyām nyūnādhikatayā
kriyāṅgapāṭhavaicitryayuktān vedān tya aham rāmi
19. O sage (mune), due to the varying degrees of intellect (dhī) among people (puṃs) in each age (yuga), I delight in the Vedas (veda), which are endowed with a variety in their ritualistic components and recitations.
एकार्थानि समग्राणि बहुपाठानि मेऽनघ ।
पुराणानि प्रवर्तन्ते प्रसृतानि युगंप्रति ॥ २० ॥
ekārthāni samagrāṇi bahupāṭhāni me'nagha ,
purāṇāni pravartante prasṛtāni yugaṃprati 20
20. ekārthāni samagrāṇi bahupāṭhāni me anagha
purāṇāni pravartante prasṛtāni yugam prati
20. anagha me ekārthāni samagrāṇi bahupāṭhāni
prasṛtāni purāṇāni yugam prati pravartante
20. O sinless one (anagha), for me, the complete Purāṇas (purāṇa) exist; they have a single meaning but many variant readings, and they are diffused throughout each age (yuga).
इतिहासं महाश्चर्यमन्यं रामायणामिधम् ।
ग्रन्थलक्षप्रमाणं च ज्ञानशास्त्रं स्मराम्यहम् ॥ २२ ॥
itihāsaṃ mahāścaryamanyaṃ rāmāyaṇāmidham ,
granthalakṣapramāṇaṃ ca jñānaśāstraṃ smarāmyaham 22
22. itihāsam mahāścaryam anyam rāmāyaṇābhidham
granthalakṣapramāṇam ca jñānaśāstram smarāmi aham
22. aham anyam mahāścaryam rāmāyaṇābhidham itihāsam
granthalakṣapramāṇam ca jñānaśāstram smarāmi
22. I remember another greatly wonderful epic (itihāsa) named Rāmāyaṇa, which is a scripture of knowledge (jñāna) measuring a hundred thousand verses.
रामवद्व्यवहर्तव्यं न रावणविलासवत् ।
इति यत्र धियां ज्ञानं हस्ते फलमिवार्पितम् ॥ २३ ॥
rāmavadvyavahartavyaṃ na rāvaṇavilāsavat ,
iti yatra dhiyāṃ jñānaṃ haste phalamivārpitam 23
23. rāmavat vyavahartavyam na rāvaṇavilāsavat iti
yatra dhiyām jñānam haste phalam iva arpitam
23. yatra dhiyām jñānam rāmavat vyavahartavyam na
rāvaṇavilāsavat iti haste phalam iva arpitam
23. In which (epic), the knowledge (jñāna) for people's intellects, specifically that one should conduct oneself like Rāma and not like Rāvaṇa's decadent behavior, is presented as clearly as a fruit placed in one's hand.
वाल्मीकिनाम्ना जीवेन तेनैवान्येन वा कृतम् ।
एतच्च द्वादशं वारं क्रियते विस्मृतिं गतम् ॥ २५ ॥
vālmīkināmnā jīvena tenaivānyena vā kṛtam ,
etacca dvādaśaṃ vāraṃ kriyate vismṛtiṃ gatam 25
25. vālmīkināmnā jīvena tena eva anyena vā kṛtam
etat ca dvādaśam vāram kriyate vismṛtim gatam
25. etat vālmīkināmnā jīvena vā tena eva anyena (jīvena)
kṛtam ca vismṛtim gatam (sat) dvādaśam vāram kriyate
25. This (epic) was composed by a living being (jīva) named Vālmīki, or indeed by another (being like him). And this very (epic) is being produced for the twelfth time, after having fallen into oblivion.
द्वितीयमेतस्य समं भारतं नाम नामतः ।
स्मरामि प्राक्तनव्यासकृतं जगति विस्मृतम् ॥ २६ ॥
dvitīyametasya samaṃ bhārataṃ nāma nāmataḥ ,
smarāmi prāktanavyāsakṛtaṃ jagati vismṛtam 26
26. dvitīyam etasya samam bhāratam nāma nāmataḥ
smarāmi prāktanavayāsakṛtam jagati vismṛtam
26. aham etasya dvitīyam samam bhāratam nāma nāmataḥ
prāktanavayāsakṛtam jagati vismṛtam smarāmi
26. I remember this second, similar work, named Bhārata, which was composed by an ancient Vyāsa and has been forgotten in the world.
व्यासाभिधेन जीवेन तेनैवान्येन वा कृतम् ।
एतत्तु सप्तमं वारं क्रियते विस्मृतिं गतम् ॥ २७ ॥
vyāsābhidhena jīvena tenaivānyena vā kṛtam ,
etattu saptamaṃ vāraṃ kriyate vismṛtiṃ gatam 27
27. vyāsābhidhena jīvena tena eva anyena vā kṛtam
etat tu saptamam vāram kriyate vismṛtim gatam
27. vyāsābhidhena tena eva jīvena vā anyena kṛtam
etat tu vismṛtim gatam saptamam vāram kriyate
27. Whether composed by that very living being (jīva) named Vyāsa or by another, this [work], having been forgotten, is now being composed for the seventh time.
कृतं वाल्मीकिना चैतदधुना यत्करिष्यति ।
अन्यच्च प्रकटं लोके स्थितं ज्ञास्यसि कालतः ॥ २८ ॥
kṛtaṃ vālmīkinā caitadadhunā yatkariṣyati ,
anyacca prakaṭaṃ loke sthitaṃ jñāsyasi kālataḥ 28
28. kṛtam vālmīkinā ca etat adhunā yat kariṣyati
anyat ca prakaṭam loke sthitam jñāsyasi kālataḥ
28. etat vālmīkinā kṛtam ca yat adhunā kariṣyati anyat
ca loke prakaṭam sthitam (tvaṃ) kālataḥ jñāsyasi
28. This (epic) has been composed by Vālmīki. What it (the epic) will now reveal, and other manifest things existing in the world, you will know (jñāna) in due course of time.
भूयस्तान्येव तान्येव तथान्यानि युगे युगे ।
साधो पदार्थजालानि प्रपश्यामि स्मरामि वै ॥ २९ ॥
bhūyastānyeva tānyeva tathānyāni yuge yuge ,
sādho padārthajālāni prapaśyāmi smarāmi vai 29
29. bhūyaḥ tāni eva tāni eva tathā anyāni yuge yuge
sādho padārthajālāni prapaśyāmi smarāmi vai
29. sādho bhūyaḥ yuge yuge tāni eva tāni eva tathā
anyāni padārthajālāni prapaśyāmi vai smarāmi
29. O virtuous one (sādho), again and again, age after age, I clearly perceive and remember those very same multitudes of objects, and likewise other ones.
राक्षसक्षतये विष्णोर्महीमवतरिष्यतः ।
अधुनैकादशं जन्म रामनाम्नो भविष्यति ॥ ३० ॥
rākṣasakṣataye viṣṇormahīmavatariṣyataḥ ,
adhunaikādaśaṃ janma rāmanāmno bhaviṣyati 30
30. rākṣasakṣataye viṣṇoḥ mahīm avatariṣyataḥ
adhunā ekādaśam janma rāmanāmnaḥ bhaviṣyati
30. rākṣasakṣataye mahīm avatariṣyataḥ viṣṇoḥ
adhunā rāmanāmnaḥ ekādaśam janma bhaviṣyati
30. For the destruction of demons, the eleventh birth (janma) of Viṣṇu, who is about to descend to the earth, will now be under the name of Rāma.
नारसिंहेन वपुषा हिरण्यकशिपुं हरिः ।
जघान वारत्रितयं मृगेन्द्र इव वारणम् ॥ ३१ ॥
nārasiṃhena vapuṣā hiraṇyakaśipuṃ hariḥ ,
jaghāna vāratritayaṃ mṛgendra iva vāraṇam 31
31. nārasimhena vapuṣā hiraṇyakaśipum hariḥ
jaghāna vāratritayam mṛgendraḥ iva vāraṇam
31. hariḥ nārasimhena vapuṣā hiraṇyakaśipum
vāratritayam jaghāna mṛgendraḥ iva vāraṇam
31. Lord Hari, in his man-lion (Narasiṃha) form, struck down Hiraṇyakaśipu three times, just as a lion kills an elephant.
वसुदेवगृहे विष्णोर्भुवो भारनिवृत्तये ।
अधुना षोडशं जन्म भविष्यति मुनीश्वर ॥ ३२ ॥
vasudevagṛhe viṣṇorbhuvo bhāranivṛttaye ,
adhunā ṣoḍaśaṃ janma bhaviṣyati munīśvara 32
32. vasudevagṛhe viṣṇoḥ bhuvaḥ bhāranivṛttaye
adhunā ṣoḍaśam janma bhaviṣyati munīśvara
32. munīśvara adhunā viṣṇoḥ bhuvaḥ bhāranivṛttaye
ṣoḍaśam janma vasudevagṛhe bhaviṣyati
32. O lord of sages, now, for the alleviation of the earth's burden, Viṣṇu's sixteenth incarnation will occur in Vasudeva's home.
जगन्मयी भ्रान्तिरियं न कदाचन विद्यते ।
विद्यते तु कदाचिच्च जलबुद्बुदवत्स्थिता ॥ ३३ ॥
jaganmayī bhrāntiriyaṃ na kadācana vidyate ,
vidyate tu kadācicca jalabudbudavatsthitā 33
33. jaganmayī bhrāntiḥ iyam na kadācana vidyate
vidyate tu kadācit ca jalabudbudavatsthitā
33. iyam jaganmayī bhrāntiḥ kadācana na vidyate
tu kadācit ca jalabudbudavatsthitā vidyate
33. This world-pervading illusion (bhrānti) never truly exists. Yet, at times, it does appear, transient like a water bubble.
दृश्यभ्रान्तिरनित्येयमन्तस्था संविदात्मनि ।
जायते लीयते चाशु लोला वीचिरिवाम्भसि ॥ ३४ ॥
dṛśyabhrāntiranityeyamantasthā saṃvidātmani ,
jāyate līyate cāśu lolā vīcirivāmbhasi 34
34. dṛśyabhrāntiḥ anityā iyam antasthā saṃvidātmani
jāyate līyate ca āśu lolā vīciḥ iva ambhasi
34. iyam anityā dṛśyabhrāntiḥ antasthā saṃvidātmani
āśu jāyate ca līyate ambhasi lolā vīciḥ iva
34. This impermanent illusion (bhrānti) of the perceptible world, dwelling within the conscious self (ātman), swiftly arises and dissolves, just like a restless wave in water.
समेकसंनिवेशानि बहूनि विषमाणि च ।
तथार्धसमरूपाणि त्रिजगन्ति स्मराम्यहम् ॥ ३५ ॥
samekasaṃniveśāni bahūni viṣamāṇi ca ,
tathārdhasamarūpāṇi trijaganti smarāmyaham 35
35. sāmikasaṃniveśāni bahūni viṣamāṇi ca tathā
ardhasamarūpāṇi trijaganti smarāmi aham
35. aham trijaganti sāmikasaṃniveśāni bahūni
viṣamāṇi ca tathā ardhasamarūpāṇi smarāmi
35. I remember the three worlds, which are (or have been) both uniformly arranged, numerous and diverse, and similarly, those with partially uniform forms.
तान्येव तादृक्कर्माणि तथान्याचरणानि च ।
तत्कर्माणि तथान्यानि भूतानीह स्मराम्यहम् ॥ ३६ ॥
tānyeva tādṛkkarmāṇi tathānyācaraṇāni ca ,
tatkarmāṇi tathānyāni bhūtānīha smarāmyaham 36
36. tāni eva tādr̥kkarmāṇi tathā anyācaraṇāni ca
tatkarmāṇi tathā anyāni bhūtāni iha smarāmi aham
36. iha aham tāni eva tādr̥kkarmāṇi tathā anyācaraṇāni
ca tatkarmāṇi tathā anyāni bhūtāni smarāmi
36. Here, I remember those very actions of that specific nature (karma), and similarly, other activities, and also those (specific) actions (karma), and similarly, other beings (bhūtāni).
प्रतिमन्वन्तरं ब्रह्मन्विपर्यस्ते जगत्क्रमे ।
संनिवेशेऽन्यथाजाते प्रयाते संश्रुते जने ॥ ३७ ॥
pratimanvantaraṃ brahmanviparyaste jagatkrame ,
saṃniveśe'nyathājāte prayāte saṃśrute jane 37
37. pratimavantaram brahman viparyaste jagatkrame
saṃniveśe anyathājāte prayāte saṃśrute jane
37. brahman pratimavantaram jagatkrame viparyaste
saṃniveśe anyathājāte jane prayāte saṃśrute
37. O Brahman, during every manvantara cycle, when the cosmic order (jagat) is overturned, when the arrangement (saṃniveśa) of existence has become otherwise, and when people (jana) have departed and are only heard of (or disappeared).
ममान्यान्येव मित्राणि अन्य एव च बन्धवः ।
अन्य एव नवा भृत्या अन्य एव समाश्रयाः ॥ ३८ ॥
mamānyānyeva mitrāṇi anya eva ca bandhavaḥ ,
anya eva navā bhṛtyā anya eva samāśrayāḥ 38
38. mama anyāni eva mitrāṇi anyaḥ eva ca bandhavaḥ
anyaḥ eva navā bhṛtyā anyaḥ eva samāśrayāḥ
38. mama mitrāṇi anyāni eva ca bandhavaḥ anyaḥ
eva navā bhṛtyā anyaḥ eva samāśrayāḥ anyaḥ eva
38. My friends are entirely different (in each cycle), and my relatives are also entirely different. My new servants are entirely different, and my sources of support are also entirely different.
कदाचिदहमेकान्ते विन्ध्यकच्छकृतालयः ।
कदाचित्सह्यनिलयः कदाचिद्दर्दुरालयः ॥ ३९ ॥
kadācidahamekānte vindhyakacchakṛtālayaḥ ,
kadācitsahyanilayaḥ kadāciddardurālayaḥ 39
39. kadācit aham ekānte vindhyakacchakṛtālayaḥ
kadācit sahyanilayaḥ kadācit dardurālayaḥ
39. aham ekānte kadācit vindhyakacchakṛtālayaḥ
kadācit sahyanilayaḥ kadācit dardurālayaḥ
39. Sometimes I dwell in solitude, having made my home on the slopes of the Vindhya mountain; sometimes I reside in the Sahya mountain range, and sometimes in the Dardura mountains.
कदाचिद्धिमवद्वासी कदाचिन्मलयाचलः ।
कदाचित्प्राक्तनेनैव संनिवेशेन भूधरम् ॥ ४० ॥
kadāciddhimavadvāsī kadācinmalayācalaḥ ,
kadācitprāktanenaiva saṃniveśena bhūdharam 40
40. kadācit himavat vāsī kadācit malaya acalaḥ
kadācit prāktenena eva saṃniveśena bhūdharam
40. kadācit himavat vāsī kadācit malaya acalaḥ
kadācit prāktenena eva saṃniveśena bhūdharam
40. Sometimes I dwell in the Himalayas, and sometimes in the Malaya mountains. Sometimes, by the very same ancient arrangement, I (reach) a mountain...
चूतवृक्षे च शाखायां प्राप्य नीडं करोम्यहम् ।
अनाद्यन्तेषु यातेषु युगेषु मुनिनायक ॥ ४१ ॥
cūtavṛkṣe ca śākhāyāṃ prāpya nīḍaṃ karomyaham ,
anādyanteṣu yāteṣu yugeṣu munināyaka 41
41. cūtavṛkṣe ca śākhāyām prāpya nīḍam karomi
aham anādyanteṣu yāteṣu yugeṣu munināyaka
41. aham cūtavṛkṣe ca śākhāyām nīḍam prāpya
karomi munināyaka anādyanteṣu yugeṣu yāteṣu
41. (Continuing from the previous verse)...and having obtained a nest on a branch of a mango tree, I make (it my home). O chief of sages, after ages without beginning or end have passed by...
प्राक्तनेनैव जातोऽयं संनिवेशेन पादपः ।
देहं त्यक्त्वा सुखं साधो नातः परिणतिं गतः ॥ ४२ ॥
prāktanenaiva jāto'yaṃ saṃniveśena pādapaḥ ,
dehaṃ tyaktvā sukhaṃ sādho nātaḥ pariṇatiṃ gataḥ 42
42. prāktenena eva jātaḥ ayam saṃniveśena pādapaḥ
deham tyaktvā sukham sādho na ataḥ pariṇatim gataḥ
42. sādho ayam pādapaḥ prāktenena eva saṃniveśena
jātaḥ deham tyaktvā sukham ataḥ pariṇatim na gataḥ
42. This tree (the one mentioned in the previous verse, referring to a past life) was indeed born by that same ancient embodiment. O holy one, having abandoned that body, it did not happily achieve a new state from that (previous condition).
तदीयेनैव जातोऽयं संनिवेशेन पादपः ।
ताते जीवति यैवाभूच्छोभास्य सुतरोस्तथा ॥ ४३ ॥
tadīyenaiva jāto'yaṃ saṃniveśena pādapaḥ ,
tāte jīvati yaivābhūcchobhāsya sutarostathā 43
43. tadiyena eva jātaḥ ayam saṃniveśena pādapaḥ tate
jīvati yā eva abhūt śobhā asya sutaroḥ tathā
43. ayam pādapaḥ tadiyena eva saṃniveśena jātaḥ tāte
jīvati asya sutaroḥ yā eva śobhā abhūt tathā
43. This tree was born from that very arrangement. While its father (creator/origin) was alive, such was the beauty of this magnificent tree.
कृतप्राक्संनिवेशोऽयमहं स्थितिमिहागतः ।
नेहाभूदुत्तरा पूर्वं ककुब्नायं च भूधरः ॥ ४४ ॥
kṛtaprāksaṃniveśo'yamahaṃ sthitimihāgataḥ ,
nehābhūduttarā pūrvaṃ kakubnāyaṃ ca bhūdharaḥ 44
44. kṛtaprāksaṃniveśaḥ ayam aham sthitim iha āgataḥ na
iha abhūt uttarā pūrvam kakup na ayam ca bhūdharaḥ
44. kṛtaprāksaṃniveśaḥ ayam aham iha sthitim āgataḥ iha
pūrvam uttarā kakup na abhūt ca ayam bhūdharaḥ na
44. I have arrived at this state, having previously made this arrangement. Before, there was no northern direction here, nor was this a mountain.
दिगुत्तराभूदन्येयं पूर्वमेव महीधरः ।
एकैकदेहसंस्थानवीतब्रह्मनिशागमः ॥ ४५ ॥
diguttarābhūdanyeyaṃ pūrvameva mahīdharaḥ ,
ekaikadehasaṃsthānavītabrahmaniśāgamaḥ 45
45. dik uttarā abhūt anyā iyam pūrvam eva mahīdharaḥ
ekaikadehasaṃsthānavītabrahmaniśāgamaḥ
45. iyam uttarā dik anyā abhūt pūrvam eva mahīdharaḥ
ekaikadehasaṃsthānavītabrahmaniśāgamaḥ
45. This northern direction was different; previously, this very place was a mountain. The coming of the cosmic night of dissolution (brahmanišā) passed through the formation of each individual body.
ध्यानान्ते तत्त्व एवैनं सर्गमालोक्य वेद्म्यहम् ।
अर्कादेर्ऋक्षसंच्चारान्मेर्वादिस्थानका दिशः ॥ ४६ ॥
dhyānānte tattva evainaṃ sargamālokya vedmyaham ,
arkāderṛkṣasaṃccārānmervādisthānakā diśaḥ 46
46. dhyānānte tattve eva enam sargam ālokya vedmi
aham arkādeḥ ṛkṣasañcārāt meruādiṣṭhānakāḥ diśaḥ
46. aham dhyānānte tattve eva enam sargam ālokya
vedmi arkādeḥ ṛkṣasañcārāt meruādiṣṭhānakāḥ diśaḥ
46. At the end of meditation (dhyāna), having perceived this creation in its true nature, I know it. The directions, with their positions starting from Meru, are determined by the movement of constellations (ṛkṣasañcāra), beginning with the Sun (arka).
संस्थानमन्यथा तस्मिन्स्थिते यान्ति दिशोऽन्यथा ।
न सन्नासज्जगन्मन्ये भ्रमयन्केवलं धियः ॥ ४७ ॥
saṃsthānamanyathā tasminsthite yānti diśo'nyathā ,
na sannāsajjaganmanye bhramayankevalaṃ dhiyaḥ 47
47. saṃsthānam anyathā tasmin sthite yānti diśaḥ anyathā |
na sat na asat jagat manye bhramayan kevalam dhiyaḥ ||
47. manye jagat na sat na asat,
tasmin sthite saṃsthānam anyathā,
diśaḥ anyathā yānti.
kevalam dhiyaḥ bhramayan.
47. When that (ultimate reality) is established, the (conventional) arrangements appear otherwise, and the (conventional) directions (or states) proceed otherwise. I consider the world to be neither truly existent (sat) nor non-existent (asat), merely confusing the intellects.
आत्मस्पन्दचमत्कारविभवोऽयं विजृम्भते ।
पुत्रः पितृत्वमायाति मित्रं यात्यरितां तथा ॥ ४८ ॥
ātmaspandacamatkāravibhavo'yaṃ vijṛmbhate ,
putraḥ pitṛtvamāyāti mitraṃ yātyaritāṃ tathā 48
48. ātmaspandacamatkāravibhavaḥ ayam vijṛmbhate |
putraḥ pitṛtvam āyāti mitram yāti aritām tathā ||
48. ayam ātmaspandacamatkāravibhavaḥ vijṛmbhate.
putraḥ pitṛtvam āyāti tathā mitram aritām yāti.
48. This (world/phenomenon) unfolds as the manifestation of the wondrous vibration of the Self (ātman). A son becomes a father, and similarly, a friend becomes an enemy.
स्त्रीत्वं च शतशो यातान्पुंसश्चैव स्मराम्यहम् ।
कलौ कृतयुगाचारान्कृते कलियुगस्थितिम् ॥ ४९ ॥
strītvaṃ ca śataśo yātānpuṃsaścaiva smarāmyaham ,
kalau kṛtayugācārānkṛte kaliyugasthitim 49
49. strītvam ca śataśaḥ yātān puṃsaḥ ca eva smarāmi
aham | kalau kṛtayugācārān kṛte kaliyugasthitim ||
49. aham puṃsaḥ śataśaḥ strītvam yātān ca eva smarāmi.
kalau kṛtayugācārān kṛte kaliyugasthitim.
49. I remember males who have repeatedly (hundreds of times) attained womanhood, and in the Kali Yuga, the customs of the Kṛta Yuga, and in the Kṛta Yuga, the conditions of the Kali Yuga.
त्रेतायां द्वापरे चैव संस्मरामि मुनीश्वर ।
अदृष्टवेदवेदार्थान्स्वसंकेतविहारिणः ॥ ५० ॥
tretāyāṃ dvāpare caiva saṃsmarāmi munīśvara ,
adṛṣṭavedavedārthānsvasaṃketavihāriṇaḥ 50
50. tretāyām dvāpare ca eva saṃsmarāmi munīśvara
| adṛṣṭavedavedārthān svasaṃketavihāriṇaḥ ||
50. munīśvara,
aham tretāyām dvāpare ca eva adṛṣṭavedavedārthān svasaṃketavihāriṇaḥ saṃsmarāmi.
50. O lord of sages (munīśvara), I also recall (even) in the Tretā and Dvāpara Yugas, those who had not perceived the true meaning of the Vedas and who acted according to their own conventions.
सर्गान्निरर्गलाचारान्क्वचित्कांश्चित्स्मराम्यहम् ।
ध्यातरि ब्रह्मणो ब्रह्मन्ससुरासुरमानुषम् ॥ ५१ ॥
sargānnirargalācārānkvacitkāṃścitsmarāmyaham ,
dhyātari brahmaṇo brahmansasurāsuramānuṣam 51
51. sargān nirargalācārān kvacit kāṃścit smarāmi aham
dhyātari brahmaṇaḥ brahman sasurāsuramānuṣam
51. brahman! aham kvacit nirargalācārān sasurāsuramānuṣam
brahmaṇaḥ dhyātari kāṃścit sargān smarāmi
51. O Brahman, I recall some of these creations (sarga), which sometimes feature unrestrained activities and encompass gods, asuras, and humans, all arising within the meditator (dhyātṛ) of Brahmā (brahman).
चतुर्युगसहस्रान्ते जगच्छून्यं स्मराम्यहम् ।
मनोमनननिर्माणान्पार्थिवाकारवर्जितान् ।
व्याप्तान्वायुमयैर्भूतैर्दश सर्गान्स्मराम्यहम् ॥ ५२ ॥
caturyugasahasrānte jagacchūnyaṃ smarāmyaham ,
manomanananirmāṇānpārthivākāravarjitān ,
vyāptānvāyumayairbhūtairdaśa sargānsmarāmyaham 52
52. caturyugasahasrānte jagat śūnyam
smarāmi aham manomanananirmāṇān
pārthivākāravarjitān vyāptān vāyumayaiḥ
bhūtaiḥ daśa sargān smarāmi aham
52. aham caturyugasahasrānte jagat śūnyam smarāmi.
(aham ca) manomanananirmāṇān pārthivākāravarjitān vāyumayaiḥ bhūtaiḥ vyāptān daśa sargān smarāmi.
52. I remember (smarāmi) the world (jagat) becoming empty (śūnya) at the end of a thousand "catur-yugas". I also recall ten creations (saraga) that are products of mind (manas) and thought, devoid of earthly forms, and pervaded by subtle airy elements.
विचित्रसंस्थानविशेषदेशान्विचित्रकार्याकुलभूतकोशान् ।
विचित्रविन्यासविलासवेषान्स्मराम्यहं ब्रह्मदिनेष्वशेषाम् ॥ ५३ ॥
vicitrasaṃsthānaviśeṣadeśānvicitrakāryākulabhūtakośān ,
vicitravinyāsavilāsaveṣānsmarāmyahaṃ brahmadineṣvaśeṣām 53
53. vicitrasaṃsthānaviśeṣadeśān vicitrakāryākulabhūtakośān
vicitravinyāsavilāsaveṣān smarāmi aham brahmadineṣu aśeṣām
53. aham brahmadineṣu vicitrasaṃsthānaviśeṣadeśān vicitrakāryākulabhūtakośān vicitravinyāsavilāsaveṣān aśeṣām (sṛṣṭim) smarāmi.
53. I remember (smarāmi) the entire (aśeṣā) creation during Brahmā's (brahman) days, which features lands with diverse special arrangements, living beings' (bhūta) sheaths (kośa) agitated by varied activities, and diverse configurations, plays, and guises.