योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-50
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
तस्मिंस्तदा वर्तमाने घोरे समरविभ्रमे ।
सर्वारिसैन्यनाशार्थमेकं स्वबलशान्तये ॥ १ ॥
तस्मिंस्तदा वर्तमाने घोरे समरविभ्रमे ।
सर्वारिसैन्यनाशार्थमेकं स्वबलशान्तये ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
tasmiṃstadā vartamāne ghore samaravibhrame ,
sarvārisainyanāśārthamekaṃ svabalaśāntaye 1
tasmiṃstadā vartamāne ghore samaravibhrame ,
sarvārisainyanāśārthamekaṃ svabalaśāntaye 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca tasmin tadā vartamāne ghore
samaravibhramae sarvārisainyanāśārtham ekam svabalaśāntaye
samaravibhramae sarvārisainyanāśārtham ekam svabalaśāntaye
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca / tadā tasmin ghore samaravibhramae
vartamāne / sarvārisainyanāśārtham svabalaśāntaye ekam
vartamāne / sarvārisainyanāśārtham svabalaśāntaye ekam
1.
Shri Vasiṣṭha said: Then, during that dreadful chaos of battle, for the destruction of all enemy armies and for the appeasement of one's own forces, a single (measure was taken).
सस्मार स्मृतिमानन्तो महोदाराधिधैर्यभृत् ।
अस्त्रमस्त्रेश्वरं श्रीमद्वैष्णवं शंकरोपमम् ॥ २ ॥
अस्त्रमस्त्रेश्वरं श्रीमद्वैष्णवं शंकरोपमम् ॥ २ ॥
sasmāra smṛtimānanto mahodārādhidhairyabhṛt ,
astramastreśvaraṃ śrīmadvaiṣṇavaṃ śaṃkaropamam 2
astramastreśvaraṃ śrīmadvaiṣṇavaṃ śaṃkaropamam 2
2.
sasmāra smṛtimān anantaḥ mahodārādhidairyabhṛt
astram astreśvaram śrīmat vaiṣṇavam śaṅkaropamam
astram astreśvaram śrīmat vaiṣṇavam śaṅkaropamam
2.
smṛtimān mahodārādhidairyabhṛt anantaḥ astram
astreśvaram śrīmat vaiṣṇavam śaṅkaropamam sasmāra
astreśvaram śrīmat vaiṣṇavam śaṅkaropamam sasmāra
2.
The mindful Ananta, who possessed great generosity and supreme fortitude, recalled the glorious supreme weapon (astra) of Viṣṇu (vaiṣṇavam), which was comparable to Śiva (Śaṅkara).
अथ योऽसौ शरस्तेन वैष्णवास्त्राभिमन्त्रितः ।
मुक्तस्तस्य फलप्रान्तादुल्मुका दिवि निर्ययौ ॥ ३ ॥
मुक्तस्तस्य फलप्रान्तादुल्मुका दिवि निर्ययौ ॥ ३ ॥
atha yo'sau śarastena vaiṣṇavāstrābhimantritaḥ ,
muktastasya phalaprāntādulmukā divi niryayau 3
muktastasya phalaprāntādulmukā divi niryayau 3
3.
atha yaḥ asau śaraḥ tena vaiṣṇavāstrābhimantritaḥ
muktaḥ tasya phalaprāntāt ulmukāḥ divi niryayau
muktaḥ tasya phalaprāntāt ulmukāḥ divi niryayau
3.
atha tena vaiṣṇavāstrābhimantritaḥ yaḥ asau śaraḥ
muktaḥ tasya phalaprāntāt ulmukāḥ divi niryayau
muktaḥ tasya phalaprāntāt ulmukāḥ divi niryayau
3.
Then, from the tip of that arrow, which he had released and consecrated with the Vaiṣṇava missile (astra), blazing firebrands emerged into the sky.
पङ्क्तयः स्फारचक्राणां शतार्कीकृतदिक्तटाः ।
गदानामभियान्तीनां शतवंशीकृताम्बराः ॥ ४ ॥
गदानामभियान्तीनां शतवंशीकृताम्बराः ॥ ४ ॥
paṅktayaḥ sphāracakrāṇāṃ śatārkīkṛtadiktaṭāḥ ,
gadānāmabhiyāntīnāṃ śatavaṃśīkṛtāmbarāḥ 4
gadānāmabhiyāntīnāṃ śatavaṃśīkṛtāmbarāḥ 4
4.
paṅktayaḥ sphāracakrāṇām śatārkīkṛtadiktāṭāḥ
gadānām abhiyāntīnām śatavaṃśīkṛtāmbarāḥ
gadānām abhiyāntīnām śatavaṃśīkṛtāmbarāḥ
4.
sphāracakrāṇām paṅktayaḥ śatārkīkṛtadiktāṭāḥ
abhiyāntīnām gadānām śatavaṃśīkṛtāmbarāḥ
abhiyāntīnām gadānām śatavaṃśīkṛtāmbarāḥ
4.
Rows of expanding disc weapons (cakras) made the cardinal directions appear as though filled with a hundred suns. And lines of maces, as they came forward, caused the sky to resemble a hundred flutes.
वज्राणां शतधाराणां तृणराजीकृताम्बराः ।
पट्टिशानां सपद्मानां दीनवृक्षीकृताम्बराः ॥ ५ ॥
पट्टिशानां सपद्मानां दीनवृक्षीकृताम्बराः ॥ ५ ॥
vajrāṇāṃ śatadhārāṇāṃ tṛṇarājīkṛtāmbarāḥ ,
paṭṭiśānāṃ sapadmānāṃ dīnavṛkṣīkṛtāmbarāḥ 5
paṭṭiśānāṃ sapadmānāṃ dīnavṛkṣīkṛtāmbarāḥ 5
5.
vajrāṇām śatadhārāṇām tṛṇarājīkṛtāmbarāḥ
paṭṭiśānām sapadmānām dīnavṛkṣīkṛtāmbarāḥ
paṭṭiśānām sapadmānām dīnavṛkṣīkṛtāmbarāḥ
5.
śatadhārāṇām vajrāṇām tṛṇarājīkṛtāmbarāḥ
sapadmānām paṭṭiśānām dīnavṛkṣīkṛtāmbarāḥ
sapadmānām paṭṭiśānām dīnavṛkṣīkṛtāmbarāḥ
5.
Thunderbolts (vajrāṇām) with a hundred edges, which made the sky resemble a field of grass. And broadswords (paṭṭiśānām) adorned with lotuses (sapadmānām), which made the sky appear like rows of withered trees.
शराणां शितधाराणां पुष्पजालीकृताम्बराः ।
खङ्गानां श्यामलाङ्गानां पत्रराशीकृताम्बराः ॥ ६ ॥
खङ्गानां श्यामलाङ्गानां पत्रराशीकृताम्बराः ॥ ६ ॥
śarāṇāṃ śitadhārāṇāṃ puṣpajālīkṛtāmbarāḥ ,
khaṅgānāṃ śyāmalāṅgānāṃ patrarāśīkṛtāmbarāḥ 6
khaṅgānāṃ śyāmalāṅgānāṃ patrarāśīkṛtāmbarāḥ 6
6.
śarāṇām śitadhārāṇām puṣpajālikṛtāmbarāḥ
khaṅgānām śyāmalāṅgānām patrarāśīkṛtāmbarāḥ
khaṅgānām śyāmalāṅgānām patrarāśīkṛtāmbarāḥ
6.
śitadhārāṇām śarāṇām puṣpajālikṛtāmbarāḥ
śyāmalāṅgānām khaṅgānām patrarāśīkṛtāmbarāḥ
śyāmalāṅgānām khaṅgānām patrarāśīkṛtāmbarāḥ
6.
The flights of sharp-edged arrows made the sky appear like a net of flowers, and the flights of dark-bladed swords made the sky appear like a heap of leaves.
अथ राजा द्वितीयोऽपि वैष्णवास्त्रस्य शान्तये ।
ददौ वैष्णवमेवास्त्रं शत्रुनिष्ठावपूरकम् ॥ ७ ॥
ददौ वैष्णवमेवास्त्रं शत्रुनिष्ठावपूरकम् ॥ ७ ॥
atha rājā dvitīyo'pi vaiṣṇavāstrasya śāntaye ,
dadau vaiṣṇavamevāstraṃ śatruniṣṭhāvapūrakam 7
dadau vaiṣṇavamevāstraṃ śatruniṣṭhāvapūrakam 7
7.
atha rājā dvitīyaḥ api vaiṣṇavāstrasya śāntaye
dadau vaiṣṇavam eva astram śatruniṣṭhāvapūrakam
dadau vaiṣṇavam eva astram śatruniṣṭhāvapūrakam
7.
atha dvitīyaḥ rājā vaiṣṇavāstrasya śāntaye
vaiṣṇavam astram eva śatruniṣṭhāvapūrakam dadau api
vaiṣṇavam astram eva śatruniṣṭhāvapūrakam dadau api
7.
Then the second king, for the pacification of the (first king's) Vaiṣṇava weapon (astra), himself released a Vaiṣṇava weapon (astra) that fulfilled the enemy's ultimate intent.
ततोऽपि निर्ययुर्नद्यो हेतीनां हतहेतयः ।
शरशक्तिगदाप्रासपट्टिशादिपयोमयाः ॥ ८ ॥
शरशक्तिगदाप्रासपट्टिशादिपयोमयाः ॥ ८ ॥
tato'pi niryayurnadyo hetīnāṃ hatahetayaḥ ,
śaraśaktigadāprāsapaṭṭiśādipayomayāḥ 8
śaraśaktigadāprāsapaṭṭiśādipayomayāḥ 8
8.
tataḥ api niryayuḥ nadyaḥ hetīnām hatahetayaḥ
śaraśaktigadāprāsapaṭṭiśa ādi payomayāḥ
śaraśaktigadāprāsapaṭṭiśa ādi payomayāḥ
8.
tataḥ api hetīnām hatahetayaḥ
śaraśaktigadāprāsapaṭṭiśa ādi payomayāḥ nadyaḥ niryayuḥ
śaraśaktigadāprāsapaṭṭiśa ādi payomayāḥ nadyaḥ niryayuḥ
8.
From that (weapon), also, rivers emerged, consisting of missiles (astra), which destroyed other missiles, and were composed of arrows, spears, maces, javelins, battle-axes, and similar armaments.
शस्त्रास्त्रसरितां तासां व्योम्नि युद्धमवर्तत ।
रोदोरन्ध्रक्षयकरं कुलशैलेन्द्रदारणम् ॥ ९ ॥
रोदोरन्ध्रक्षयकरं कुलशैलेन्द्रदारणम् ॥ ९ ॥
śastrāstrasaritāṃ tāsāṃ vyomni yuddhamavartata ,
rodorandhrakṣayakaraṃ kulaśailendradāraṇam 9
rodorandhrakṣayakaraṃ kulaśailendradāraṇam 9
9.
śastra astra saritām tāsām vyomni yuddham avartata
rodas randhra kṣayakaram kula śaila indra dāraṇam
rodas randhra kṣayakaram kula śaila indra dāraṇam
9.
tāsām śastra astra saritām yuddham vyomni avartata
rodas randhra kṣayakaram kula śaila indra dāraṇam
rodas randhra kṣayakaram kula śaila indra dāraṇam
9.
In the sky, a battle of those rivers of weapons and missiles took place, which was destructive to the interspaces of heaven and earth and capable of tearing apart the chief mountains.
शरपातितशूलासिखड्गकुट्टितपट्टिशम् ।
मुसलप्रतनाप्रासशूलशातितशक्तिकम् ॥ १० ॥
मुसलप्रतनाप्रासशूलशातितशक्तिकम् ॥ १० ॥
śarapātitaśūlāsikhaḍgakuṭṭitapaṭṭiśam ,
musalapratanāprāsaśūlaśātitaśaktikam 10
musalapratanāprāsaśūlaśātitaśaktikam 10
10.
śarapatitaśūlāsikhaḍgakuṭṭitapaṭṭiśam
musalapratanaprāsaśūlaśātitaśaktikam
musalapratanaprāsaśūlaśātitaśaktikam
10.
śarapatitaśūlāsikhaḍgakuṭṭitapaṭṭiśam
musalapratanaprāsaśūlaśātitaśaktikam
musalapratanaprāsaśūlaśātitaśaktikam
10.
Where spears were struck down by arrows, swords and scimitars shattered, and javelins crushed; where maces, a type of lance, spears, tridents, and darts were cut to pieces.
शराम्बुराशिमथनमत्तमुद्गरमन्दरम् ।
गदावदनतो युक्तं दुर्वारास्त्रिनिभासिनि ॥ ११ ॥
गदावदनतो युक्तं दुर्वारास्त्रिनिभासिनि ॥ ११ ॥
śarāmburāśimathanamattamudgaramandaram ,
gadāvadanato yuktaṃ durvārāstrinibhāsini 11
gadāvadanato yuktaṃ durvārāstrinibhāsini 11
11.
śarāmburāśimathanamattamudgaramandaram
gadāvadanataḥ yuktam durvārāstri nibhāsini
gadāvadanataḥ yuktam durvārāstri nibhāsini
11.
nibhāsini durvārāstri
śarāmburāśimathanamattamudgaramandaram gadāvadanataḥ yuktam
śarāmburāśimathanamattamudgaramandaram gadāvadanataḥ yuktam
11.
O resplendent one (nibhāsini), whose furious maces are like Mount Mandara, churning an ocean of arrows, and who is endowed with maces issuing from your mouth and with irresistible weapons.
रिष्टारिष्टप्रशमनभ्रमत्कुन्तेन्दुमण्डलम् ।
प्रासप्रसरसंरब्धप्रोद्यतान्तकृतान्तकम् ॥ १२ ॥
प्रासप्रसरसंरब्धप्रोद्यतान्तकृतान्तकम् ॥ १२ ॥
riṣṭāriṣṭapraśamanabhramatkuntendumaṇḍalam ,
prāsaprasarasaṃrabdhaprodyatāntakṛtāntakam 12
prāsaprasarasaṃrabdhaprodyatāntakṛtāntakam 12
12.
riṣṭāriṣṭapraśamanabhramatkuntendumandalam
prāsaprasarasaṃrabdhaprodyatāntakṛtāntakam
prāsaprasarasaṃrabdhaprodyatāntakṛtāntakam
12.
riṣṭāriṣṭapraśamanabhramatkuntendumandalam
prāsaprasarasaṃrabdhaprodyatāntakṛtāntakam
prāsaprasarasaṃrabdhaprodyatāntakṛtāntakam
12.
Whose whirling spears are like the moon's orb, pacifying all evils and misfortunes; and who, enraged by the spread of lances, is like an uplifted (god of) Death.
चक्रावकुण्ठितोर्ध्वास्त्रं सर्वायुधक्षयंकरम् ।
शब्दस्फुटद्विरिञ्चाण्डं घातभग्नकुलाचलम् ॥ १३ ॥
शब्दस्फुटद्विरिञ्चाण्डं घातभग्नकुलाचलम् ॥ १३ ॥
cakrāvakuṇṭhitordhvāstraṃ sarvāyudhakṣayaṃkaram ,
śabdasphuṭadviriñcāṇḍaṃ ghātabhagnakulācalam 13
śabdasphuṭadviriñcāṇḍaṃ ghātabhagnakulācalam 13
13.
cakrāvakuṇṭhitordhvāstram sarvāyudhakṣayaṃkaram
śabdasphuṭadviriñcāṇḍam ghātabhagnakulācalam
śabdasphuṭadviriñcāṇḍam ghātabhagnakulācalam
13.
cakrāvakuṇṭhitordhvāstram sarvāyudhakṣayaṃkaram
śabdasphuṭadviriñcāṇḍam ghātabhagnakulācalam
śabdasphuṭadviriñcāṇḍam ghātabhagnakulācalam
13.
Whose uplifted weapons are enveloped by discuses, causing the destruction of all weapons; whose sound causes the cosmic egg (viriñcāṇḍa) to burst, and whose blows shatter the principal mountains.
धारानिकृत्तशस्त्रौघमस्त्रयोर्युध्यमानयोः ।
मदस्त्रवारणेनेव वज्राविजरपर्वतम् ॥ १४ ॥
मदस्त्रवारणेनेव वज्राविजरपर्वतम् ॥ १४ ॥
dhārānikṛttaśastraughamastrayoryudhyamānayoḥ ,
madastravāraṇeneva vajrāvijaraparvatam 14
madastravāraṇeneva vajrāvijaraparvatam 14
14.
dhārānikṛttaśastraugham astrayoḥ yudhyamānayoḥ
madastravāraṇena iva vajrāvajaraparvatam
madastravāraṇena iva vajrāvajaraparvatam
14.
yudhyamānayoḥ astrayoḥ dhārānikṛttaśastraugham
madastravāraṇena iva vajrāvajaraparvatam
madastravāraṇena iva vajrāvajaraparvatam
14.
As the two combatants fought with their weapons, continuous streams (of blows) cut down a multitude of weapons, just as a furious war-elephant (would demolish) an ageless mountain, impervious even to a thunderbolt.
शङ्कुशङ्कितसूत्कारकाशिशूलशिलाशतम् ।
भुशुण्डीनिर्जितोद्दण्डभिन्दिपालोग्रमण्डलम् ॥ १५ ॥
भुशुण्डीनिर्जितोद्दण्डभिन्दिपालोग्रमण्डलम् ॥ १५ ॥
śaṅkuśaṅkitasūtkārakāśiśūlaśilāśatam ,
bhuśuṇḍīnirjitoddaṇḍabhindipālogramaṇḍalam 15
bhuśuṇḍīnirjitoddaṇḍabhindipālogramaṇḍalam 15
15.
śaṅkuśaṅkitasūtkārakāśiśūlaśilāśatam
bhuśuṇḍīnirjitoddaṇḍabhindipālogramaṇḍalam
bhuśuṇḍīnirjitoddaṇḍabhindipālogramaṇḍalam
15.
śaṅkuśaṅkitasūtkārakāśiśūlaśilāśatam
bhuśuṇḍīnirjitoddaṇḍabhindipālogramaṇḍalam
bhuśuṇḍīnirjitoddaṇḍabhindipālogramaṇḍalam
15.
The battlefield was characterized by hundreds of rocks (thrown), the feared spikes, hissing sounds, and shining spears, and by a fierce formation of mighty "bhindipālas" (short missiles) overcome by "bhuśuṇḍīs" (hand-guns).
परशूलकराभैकपरशूलैकलम्पितम् ।
वहदुच्छिन्नचञ्चूरचारणं शत्रुवारणम् ॥ १६ ॥
वहदुच्छिन्नचञ्चूरचारणं शत्रुवारणम् ॥ १६ ॥
paraśūlakarābhaikaparaśūlaikalampitam ,
vahaducchinnacañcūracāraṇaṃ śatruvāraṇam 16
vahaducchinnacañcūracāraṇaṃ śatruvāraṇam 16
16.
paraśūlakārābhaikparaśūlaikalampitam
vahaducchinnacañcūracāraṇam śatruvāraṇam
vahaducchinnacañcūracāraṇam śatruvāraṇam
16.
paraśūlakārābhaikparaśūlaikalampitam
vahaducchinnacañcūracāraṇam śatruvāraṇam
vahaducchinnacañcūracāraṇam śatruvāraṇam
16.
A single peerless battle-axe, shining in the hand (of its wielder), uniquely brandished; and an enemy-elephant, carrying severed, agitated, (and still) moving (limbs).
स्फुटच्चटचटास्फोटरुद्धत्त्रिपथगारयम् ।
हेत्यस्त्रीचूर्णसंभारमहाधूमवितानकम् ॥ १७ ॥
हेत्यस्त्रीचूर्णसंभारमहाधूमवितानकम् ॥ १७ ॥
sphuṭaccaṭacaṭāsphoṭaruddhattripathagārayam ,
hetyastrīcūrṇasaṃbhāramahādhūmavitānakam 17
hetyastrīcūrṇasaṃbhāramahādhūmavitānakam 17
17.
sphuṭatcaṭacaṭāsphoṭaruddhatripathagārayam
hetyastrīcūrṇasaṃbhāramahādūmavītanakam
hetyastrīcūrṇasaṃbhāramahādūmavītanakam
17.
sphuṭatcaṭacaṭāsphoṭaruddhatripathagārayam
hetyastrīcūrṇasaṃbhāramahādūmavītanakam
hetyastrīcūrṇasaṃbhāramahādūmavītanakam
17.
The bursting and cracking "caṭacaṭā" sounds and explosions blocked the swift flow of the Ganges, and a vast canopy of great smoke rose from the collected powder of shattered weapons and missiles.
अन्योन्यशस्त्रसंघट्टाद्भ्रमज्जालोल्लसत्तडित् ।
शब्दस्फुटद्विरिञ्चाण्डं धातमग्नकुलाचलम् ॥ १८ ॥
शब्दस्फुटद्विरिञ्चाण्डं धातमग्नकुलाचलम् ॥ १८ ॥
anyonyaśastrasaṃghaṭṭādbhramajjālollasattaḍit ,
śabdasphuṭadviriñcāṇḍaṃ dhātamagnakulācalam 18
śabdasphuṭadviriñcāṇḍaṃ dhātamagnakulācalam 18
18.
anyonyāśastra saṅghaṭṭāt bhramat jāla ullasat taḍit
śabda sphuṭat viriñca aṇḍam dhāta magna kulācalam
śabda sphuṭat viriñca aṇḍam dhāta magna kulācalam
18.
anyonyāśastra saṅghaṭṭāt bhramat jāla ullasat taḍit
śabda sphuṭat viriñca aṇḍam dhāta magna kulācalam
śabda sphuṭat viriñca aṇḍam dhāta magna kulācalam
18.
From the clash of their mutual weapons, lightning flashed like a whirling net; its sound burst the universe (Brahma's egg), and caused the great mountain ranges to be held submerged.
धारानिकृत्तशस्त्रौघमस्त्रयोर्युध्यमानयोः ।
मदस्त्रवारणेनैव कालोपायोऽचलात्मनः ॥ १९ ॥
मदस्त्रवारणेनैव कालोपायोऽचलात्मनः ॥ १९ ॥
dhārānikṛttaśastraughamastrayoryudhyamānayoḥ ,
madastravāraṇenaiva kālopāyo'calātmanaḥ 19
madastravāraṇenaiva kālopāyo'calātmanaḥ 19
19.
dhārānikṛttaśastraugham astrayoḥ yudhyamānayoḥ
madāstravāraṇena eva kālopāyaḥ acalātmanaḥ
madāstravāraṇena eva kālopāyaḥ acalātmanaḥ
19.
acalātmanaḥ astrayoḥ yudhyamānayoḥ
dhārānikṛttaśastraugham madāstravāraṇena eva kālopāyaḥ
dhārānikṛttaśastraugham madāstravāraṇena eva kālopāyaḥ
19.
For the firm-souled (acala-ātman), the fierce clash of the two weapons, which cut down multitudes of arms with their sharp edges, was indeed a strategic maneuver against time (kāla), much like a mighty, weapon-like rutting elephant.
अयं कियद्बल इति सिन्धौ तिष्ठति हेलया ।
विदूरथोऽस्त्रमाग्नेयं तत्याजाशनिशब्दवत् ॥ २० ॥
विदूरथोऽस्त्रमाग्नेयं तत्याजाशनिशब्दवत् ॥ २० ॥
ayaṃ kiyadbala iti sindhau tiṣṭhati helayā ,
vidūratho'stramāgneyaṃ tatyājāśaniśabdavat 20
vidūratho'stramāgneyaṃ tatyājāśaniśabdavat 20
20.
ayam kiyatbalaḥ iti sindhau tiṣṭhati helayā
vidūrathaḥ astram āgneyam tatyāja aśaniśabdavat
vidūrathaḥ astram āgneyam tatyāja aśaniśabdavat
20.
ayam kiyatbalaḥ iti (saḥ) sindhau helayā tiṣṭhati,
vidūrathaḥ āgneyam astram aśaniśabdavat tatyāja
vidūrathaḥ āgneyam astram aśaniśabdavat tatyāja
20.
While (Vidūratha was) thinking, "How much strength does this one (Sindhu) possess?", he stood effortlessly (before Sindhu). Then Vidūratha unleashed a fiery weapon (āgneya astra) with a sound like a thunderbolt.
ज्वालयामास स रथं सिन्धोः कक्षमिवारसम् ।
एतस्मिन्नन्तरे व्योम्नि हेतिनिर्विवरोदरे ॥ २१ ॥
एतस्मिन्नन्तरे व्योम्नि हेतिनिर्विवरोदरे ॥ २१ ॥
jvālayāmāsa sa rathaṃ sindhoḥ kakṣamivārasam ,
etasminnantare vyomni hetinirvivarodare 21
etasminnantare vyomni hetinirvivarodare 21
21.
jvālayāmāsa saḥ ratham sindhoḥ kakṣam iva
arasam etasmin antare vyomni hetinirvivarodare
arasam etasmin antare vyomni hetinirvivarodare
21.
saḥ sindhoḥ ratham arasam kakṣam iva jvālayāmāsa.
etasmin antare hetinirvivarodare vyomni
etasmin antare hetinirvivarodare vyomni
21.
He (Vidūratha) set ablaze Sindhu's chariot as if it were a dry forest. Meanwhile, in the sky, its expanse became entirely filled with weapons, leaving no empty space.
ससन्नाह इव प्रावृट्पयोदतटिनीव यः ।
अस्त्रे राज्ञोः क्षणं कृत्वा युद्धं परमदारुणम् ॥ २२ ॥
अस्त्रे राज्ञोः क्षणं कृत्वा युद्धं परमदारुणम् ॥ २२ ॥
sasannāha iva prāvṛṭpayodataṭinīva yaḥ ,
astre rājñoḥ kṣaṇaṃ kṛtvā yuddhaṃ paramadāruṇam 22
astre rājñoḥ kṣaṇaṃ kṛtvā yuddhaṃ paramadāruṇam 22
22.
sasaṃnāhaḥ iva prāvṛṭpayodatatīnī iva yaḥ
astre rājñoḥ kṣaṇaṃ kṛtvā yuddham paramadāruṇam
astre rājñoḥ kṣaṇaṃ kṛtvā yuddham paramadāruṇam
22.
yaḥ sasaṃnāhaḥ iva prāvṛṭpayodatatīnī iva
astre rājñoḥ kṣaṇam kṛtvā paramadāruṇam yuddham
astre rājñoḥ kṣaṇam kṛtvā paramadāruṇam yuddham
22.
He, who was like an armored warrior and like a river swollen with monsoon clouds, engaged in a most terrible battle for a moment, employing the weaponry of the two kings.
अन्योन्यं शममायाते सवीर्ये सुभटाविव ।
एतस्मिन्नन्तरे सोऽग्नी रथं कृत्वा तु भस्मसात् ॥ २३ ॥
एतस्मिन्नन्तरे सोऽग्नी रथं कृत्वा तु भस्मसात् ॥ २३ ॥
anyonyaṃ śamamāyāte savīrye subhaṭāviva ,
etasminnantare so'gnī rathaṃ kṛtvā tu bhasmasāt 23
etasminnantare so'gnī rathaṃ kṛtvā tu bhasmasāt 23
23.
anyonyam śamam āyāte savīrye subhaṭāu iva etasmin
antare saḥ agniḥ ratham kṛtvā tu bhasmasāt
antare saḥ agniḥ ratham kṛtvā tu bhasmasāt
23.
savīrye subhaṭāu iva anyonyam śamam āyāte etasmin
antare saḥ agniḥ tu ratham bhasmasāt kṛtvā
antare saḥ agniḥ tu ratham bhasmasāt kṛtvā
23.
As they, like two valorous heroes, mutually reached exhaustion, at that very moment, Agni (the fire-god or fire-like warrior) indeed reduced the chariot to ashes.
प्राप दग्ध्वा वनं सिन्धुं मृगेन्द्रमिव कन्दरात् ।
सिन्धुरभ्यासतोऽग्न्यस्त्रं वारुणास्त्रेण शामयन् ॥ २४ ॥
सिन्धुरभ्यासतोऽग्न्यस्त्रं वारुणास्त्रेण शामयन् ॥ २४ ॥
prāpa dagdhvā vanaṃ sindhuṃ mṛgendramiva kandarāt ,
sindhurabhyāsato'gnyastraṃ vāruṇāstreṇa śāmayan 24
sindhurabhyāsato'gnyastraṃ vāruṇāstreṇa śāmayan 24
24.
prāpa dagdhvā vanam sindhum mṛgendraḥ iva kandarāt
sindhuḥ abhyāsataḥ agnyastram vāruṇāstreṇa śāmayan
sindhuḥ abhyāsataḥ agnyastram vāruṇāstreṇa śāmayan
24.
vanam dagdhvā kandarāt mṛgendraḥ iva sindhum prāpa
sindhuḥ abhyāsataḥ vāruṇāstreṇa agnyastram śāmayan
sindhuḥ abhyāsataḥ vāruṇāstreṇa agnyastram śāmayan
24.
Having burned the forest, he (Agni) reached the Sindhu region, much like a lion emerges from its cave. There, the warrior Sindhu, by his skill, extinguished the fire-weapon (agnyastra) with a water-weapon (vāruṇāstra).
रथं त्यक्त्वावनिं प्राप्य खड्गास्फोटकवानभूत् ।
अक्ष्णोर्निमेषमात्रेण रथाश्वानां रिपोः खुरान् ॥ २५ ॥
अक्ष्णोर्निमेषमात्रेण रथाश्वानां रिपोः खुरान् ॥ २५ ॥
rathaṃ tyaktvāvaniṃ prāpya khaḍgāsphoṭakavānabhūt ,
akṣṇornimeṣamātreṇa rathāśvānāṃ ripoḥ khurān 25
akṣṇornimeṣamātreṇa rathāśvānāṃ ripoḥ khurān 25
25.
ratham tyaktvā avanim prāpya khaḍgāsphoṭakavān
abhūt akṣṇoḥ nimeṣamātreṇa rathāśvānām ripoḥ khurān
abhūt akṣṇoḥ nimeṣamātreṇa rathāśvānām ripoḥ khurān
25.
ratham tyaktvā avanim prāpya khaḍgāsphoṭakavān
abhūt akṣṇoḥ nimeṣamātreṇa ripoḥ rathāśvānām khurān
abhūt akṣṇoḥ nimeṣamātreṇa ripoḥ rathāśvānām khurān
25.
Abandoning his chariot and landing on the ground, he became a wielder of the sword. In merely the twinkling of an eye, he (cut) the hooves of the enemy's chariot-horses.
लुलाव करवालेन मृणालानीव लाघवात् ।
विदूरथोऽपि विरथो बभूवास्फोटकासिमान् ॥ २६ ॥
विदूरथोऽपि विरथो बभूवास्फोटकासिमान् ॥ २६ ॥
lulāva karavālena mṛṇālānīva lāghavāt ,
vidūratho'pi viratho babhūvāsphoṭakāsimān 26
vidūratho'pi viratho babhūvāsphoṭakāsimān 26
26.
lulāva karavālena mṛṇālāni iva lāghavāt
vidūrathaḥ api virathaḥ babhūva āsphoṭakāsimān
vidūrathaḥ api virathaḥ babhūva āsphoṭakāsimān
26.
vidūrathaḥ karavālena lāghavāt mṛṇālāni iva
lulāva api virathaḥ āsphoṭakāsimān babhūva
lulāva api virathaḥ āsphoṭakāsimān babhūva
26.
With his sword, he swiftly severed (limbs) as if they were lotus stalks. Even Viduratha, though dismounted from his chariot, continued to wield his sword with a forceful, snapping action.
समायुधौ समोत्साहौ चेरतुर्मण्डलानि तौ ।
खड्गौ क्रकचतां यातौ मिथः प्रहरतोस्तयोः ॥ २७ ॥
खड्गौ क्रकचतां यातौ मिथः प्रहरतोस्तयोः ॥ २७ ॥
samāyudhau samotsāhau ceraturmaṇḍalāni tau ,
khaḍgau krakacatāṃ yātau mithaḥ praharatostayoḥ 27
khaḍgau krakacatāṃ yātau mithaḥ praharatostayoḥ 27
27.
samāyudhau samotsāhau ceratuḥ maṇḍalāni tau
khaḍgau krakacatām yātau mithaḥ praharatoḥ tayoḥ
khaḍgau krakacatām yātau mithaḥ praharatoḥ tayoḥ
27.
tau samāyudhau samotsāhau maṇḍalāni ceratuḥ
tayoḥ mithaḥ praharatoḥ khaḍgau krakacatām yātau
tayoḥ mithaḥ praharatoḥ khaḍgau krakacatām yātau
27.
Those two warriors, equally armed and equally spirited, moved in circles (performing combat maneuvers). As they struck each other, their swords became like saws.
दन्तमालेयमस्येव बले चर्वयतः प्रजाः ।
शक्तिमादाय चिक्षेप खङ्गं त्यक्त्वा विदूरथः ॥ २८ ॥
शक्तिमादाय चिक्षेप खङ्गं त्यक्त्वा विदूरथः ॥ २८ ॥
dantamāleyamasyeva bale carvayataḥ prajāḥ ,
śaktimādāya cikṣepa khaṅgaṃ tyaktvā vidūrathaḥ 28
śaktimādāya cikṣepa khaṅgaṃ tyaktvā vidūrathaḥ 28
28.
dantamāleyam asya iva bale carvayataḥ prajāḥ
śaktim ādāya cikṣepa khaṅgam tyaktvā vidūrathaḥ
śaktim ādāya cikṣepa khaṅgam tyaktvā vidūrathaḥ
28.
vidūrathaḥ asya dantamāleyam bale prajāḥ carvayataḥ
iva khaṅgam tyaktvā śaktim ādāya cikṣepa
iva khaṅgam tyaktvā śaktim ādāya cikṣepa
28.
His (the opponent's) terrifying jaws, like those of the demon Bala devouring people, prompted Viduratha to abandon his sword, seize a spear (śakti), and hurl it.
सिन्ध्वम्बुघर्घरारावो महोत्पात इवाशनिः ।
अविच्छिन्ना समायाता पतिता सास्य वक्षसि ॥ २९ ॥
अविच्छिन्ना समायाता पतिता सास्य वक्षसि ॥ २९ ॥
sindhvambughargharārāvo mahotpāta ivāśaniḥ ,
avicchinnā samāyātā patitā sāsya vakṣasi 29
avicchinnā samāyātā patitā sāsya vakṣasi 29
29.
sindhvambughargharārāvaḥ mahotpāta iva aśaniḥ
avicchinnā samāyātā patitā sā asya vakṣasi
avicchinnā samāyātā patitā sā asya vakṣasi
29.
sā sindhvambughargharārāvaḥ mahotpāta iva
aśaniḥ avicchinnā samāyātā asya vakṣasi patitā
aśaniḥ avicchinnā samāyātā asya vakṣasi patitā
29.
The spear (śakti), producing a roaring sound like the gurgling waters of a great river and resembling a catastrophic thunderbolt, arrived unbroken and struck his (the opponent's) chest.
अप्रियस्य यथा भर्तुरनिच्छन्ती स्वकामिनी ।
तेन शक्तिप्रहारेण नासौ मरणमाप्तवान् ॥ ३० ॥
तेन शक्तिप्रहारेण नासौ मरणमाप्तवान् ॥ ३० ॥
apriyasya yathā bharturanicchantī svakāminī ,
tena śaktiprahāreṇa nāsau maraṇamāptavān 30
tena śaktiprahāreṇa nāsau maraṇamāptavān 30
30.
apriyasya yathā bhartuḥ anicchanti svakāminī
tena śakti-prahāreṇa na asau maraṇam āptavān
tena śakti-prahāreṇa na asau maraṇam āptavān
30.
yathā svakāminī apriyasya bhartuḥ anicchanti
tena śakti-prahāreṇa asau maraṇam na āptavān
tena śakti-prahāreṇa asau maraṇam na āptavān
30.
Just as one's own beloved wife (svakāminī), unwilling (anicchanti) [to be with] a disliked husband (apriyasya bhartuḥ), endures; so too, even with that powerful spear-attack (śakti-prahāreṇa), he did not attain death (maraṇam).
केवलं रुधिरव्रातं नागो जलमिवात्यजत् ।
तद्देशलीला तं दृष्ट्वा भग्नं तम इवेन्दुना ॥ ३१ ॥
तद्देशलीला तं दृष्ट्वा भग्नं तम इवेन्दुना ॥ ३१ ॥
kevalaṃ rudhiravrātaṃ nāgo jalamivātyajat ,
taddeśalīlā taṃ dṛṣṭvā bhagnaṃ tama ivendunā 31
taddeśalīlā taṃ dṛṣṭvā bhagnaṃ tama ivendunā 31
31.
kevalam rudhira-vrātam nāgaḥ jalam iva atyajat
tat-deśa-līlā tam dṛṣṭvā bhagnam tamaḥ iva indunā
tat-deśa-līlā tam dṛṣṭvā bhagnam tamaḥ iva indunā
31.
nāgaḥ kevalam jalam iva rudhira-vrātam atyajat
tat-deśa-līlā tam dṛṣṭvā indunā bhagnam tamaḥ iva
tat-deśa-līlā tam dṛṣṭvā indunā bhagnam tamaḥ iva
31.
The serpent-demon (nāga) merely disgorged (atyajat) a mass of blood (rudhiravrātām), just like water (jalam iva). Līlā from that region (tad-deśa-līlā), seeing him (tam dṛṣṭvā), [felt as if] darkness (tamaḥ) were dispelled (bhagnam) by the moon (indunā).
सविकासघनानन्दा पूर्वलीलामुवाच ह ।
देवि पश्य नृसिंहेन हतो भर्त्रायमावयोः ॥ ३२ ॥
देवि पश्य नृसिंहेन हतो भर्त्रायमावयोः ॥ ३२ ॥
savikāsaghanānandā pūrvalīlāmuvāca ha ,
devi paśya nṛsiṃhena hato bhartrāyamāvayoḥ 32
devi paśya nṛsiṃhena hato bhartrāyamāvayoḥ 32
32.
sa-vikāsa-ghana-ānandā pūrva-līlām uvāca ha
devi paśya nṛsiṃhena hataḥ bhartrā ayam āvayoḥ
devi paśya nṛsiṃhena hataḥ bhartrā ayam āvayoḥ
32.
savikāsa-ghana-ānandā pūrva-līlām uvāca ha devi,
paśya! ayam āvayoḥ bhartrā nṛsiṃhena hataḥ
paśya! ayam āvayoḥ bhartrā nṛsiṃhena hataḥ
32.
Filled with expansive and intense joy, [she] indeed (ha) spoke (uvāca) to Pūrva-Līlā (pūrva-līlām): 'O Goddess (devī)! Behold (paśya)! This [demon] (ayam) has been slain (hataḥ) by Nṛsiṃha (nṛsiṃhena), the husband (bhartrā) of us two (āvayoḥ).'
शक्तिकोटिनखैर्दैत्यः सिन्धुरुद्घुरकन्धरः ।
सरःस्थलस्थनागेन्द्रकरफूत्कृतवारिवत् ॥ ३३ ॥
सरःस्थलस्थनागेन्द्रकरफूत्कृतवारिवत् ॥ ३३ ॥
śaktikoṭinakhairdaityaḥ sindhurudghurakandharaḥ ,
saraḥsthalasthanāgendrakaraphūtkṛtavārivat 33
saraḥsthalasthanāgendrakaraphūtkṛtavārivat 33
33.
śakti-koṭi-nakhaiḥ daityaḥ sindhuḥ uddhura-kandharaḥ
saraḥ-sthala-stha-nāgendra-kara-phūtkṛta-vāri-vat
saraḥ-sthala-stha-nāgendra-kara-phūtkṛta-vāri-vat
33.
śakti-koṭi-nakhaiḥ daityaḥ uddhura-kandharaḥ sindhuḥ
saraḥ-sthala-stha-nāgendra-kara-phūtkṛta-vāri-vat
saraḥ-sthala-stha-nāgendra-kara-phūtkṛta-vāri-vat
33.
The demon (daitya), [torn] by nails (nakhaiḥ) like ten million spears (śakti-koṭi), [struggled] with his neck raised (uddhura-kandharaḥ) like an ocean (sindhu), [churned] like water (vārivat) agitated by the snorting trunk (kara-phūtkṛta) of a lordly elephant (nāgendra) standing in a lake (saraḥ-sthala-stha).
पिष्टो रसोऽस्य निर्याति रक्तं चुलचुलारवैः ।
हा कष्टं रथमानीतं सिन्धुरारोढुमुद्यतः ॥ ३४ ॥
हा कष्टं रथमानीतं सिन्धुरारोढुमुद्यतः ॥ ३४ ॥
piṣṭo raso'sya niryāti raktaṃ culaculāravaiḥ ,
hā kaṣṭaṃ rathamānītaṃ sindhurāroḍhumudyataḥ 34
hā kaṣṭaṃ rathamānītaṃ sindhurāroḍhumudyataḥ 34
34.
piṣṭaḥ rasaḥ asya niryāti raktam cula-culā-ravaiḥ
hā kaṣṭam ratham ānītam sindhuḥ āroḍhum udyataḥ
hā kaṣṭam ratham ānītam sindhuḥ āroḍhum udyataḥ
34.
asya piṣṭaḥ rasaḥ raktam cula-culā-ravaiḥ niryāti.
hā kaṣṭam! ratham ānītam.
sindhuḥ āroḍhum udyataḥ.
hā kaṣṭam! ratham ānītam.
sindhuḥ āroḍhum udyataḥ.
34.
Its crushed vital fluid flows out as blood with gurgling sounds. Oh, what a sorrow! The chariot has been brought, and the king of Sindhu is preparing to mount it.
सौवर्णं मैरवं शृङ्गं पुष्करावर्तको यथा ।
पश्य देवि रथोऽस्यासौ मुद्गरेण विचूर्णितः ॥ ३५ ॥
पश्य देवि रथोऽस्यासौ मुद्गरेण विचूर्णितः ॥ ३५ ॥
sauvarṇaṃ mairavaṃ śṛṅgaṃ puṣkarāvartako yathā ,
paśya devi ratho'syāsau mudgareṇa vicūrṇitaḥ 35
paśya devi ratho'syāsau mudgareṇa vicūrṇitaḥ 35
35.
sauvarṇam mairavam śṛṅgam puṣkarāvartakaḥ yathā
paśya devi rathaḥ asya asau mudgareṇa vicūrṇitaḥ
paśya devi rathaḥ asya asau mudgareṇa vicūrṇitaḥ
35.
devi,
paśya! asau rathaḥ sauvarṇam mairavam śṛṅgam puṣkarāvartakaḥ yathā (āsīt).
(saḥ rathaḥ) mudgareṇa vicūrṇitaḥ.
paśya! asau rathaḥ sauvarṇam mairavam śṛṅgam puṣkarāvartakaḥ yathā (āsīt).
(saḥ rathaḥ) mudgareṇa vicūrṇitaḥ.
35.
Just as a golden peak of Mount Meru or a Puṣkarāvartaka cloud (is majestic), so was his chariot. But behold, O Goddess, his chariot has been utterly smashed by a mace.
भ्रमत्पार्थनिपातेन सौवर्णं नगरं यथा ।
प्रवृत्तो रथमारोढुमानीतं पतिरेष मे ॥ ३६ ॥
प्रवृत्तो रथमारोढुमानीतं पतिरेष मे ॥ ३६ ॥
bhramatpārthanipātena sauvarṇaṃ nagaraṃ yathā ,
pravṛtto rathamāroḍhumānītaṃ patireṣa me 36
pravṛtto rathamāroḍhumānītaṃ patireṣa me 36
36.
bhramat-pārtha-nipātena sauvarṇam nagaram yathā
pravṛttaḥ ratham āroḍhum ānītam patiḥ eṣa me
pravṛttaḥ ratham āroḍhum ānītam patiḥ eṣa me
36.
bhramat-pārtha-nipātena sauvarṇam nagaram yathā (rathaḥ vinaṣṭaḥ).
me eṣaḥ patiḥ ānītam ratham āroḍhum pravṛttaḥ.
me eṣaḥ patiḥ ānītam ratham āroḍhum pravṛttaḥ.
36.
Like a golden city (collapsing) due to the whirling Pārtha's (Arjuna's) devastating blow, this chariot (was destroyed). This husband of mine, for whom the chariot had been brought, was about to mount it.
कष्टं वज्रमिवेन्द्रेण मुसलं सिन्धुनेक्षितम् ।
जवात्पतिः प्रयातो मे सैन्धवं मुसलायुधम् ॥ ३७ ॥
जवात्पतिः प्रयातो मे सैन्धवं मुसलायुधम् ॥ ३७ ॥
kaṣṭaṃ vajramivendreṇa musalaṃ sindhunekṣitam ,
javātpatiḥ prayāto me saindhavaṃ musalāyudham 37
javātpatiḥ prayāto me saindhavaṃ musalāyudham 37
37.
kaṣṭam vajram iva indreṇa musalam sindhunā ikṣitam
javāt patiḥ prayātaḥ me saindhavam musalāyudham
javāt patiḥ prayātaḥ me saindhavam musalāyudham
37.
kaṣṭam! indreṇa vajram iva musalam sindhunā ikṣitam.
me saindhavam musalāyudham patiḥ javāt prayātaḥ.
me saindhavam musalāyudham patiḥ javāt prayātaḥ.
37.
Alas! The mace, like Indra's thunderbolt, was seen by the king of Sindhu. My husband, the Sindhu king (saindhava), whose weapon was a mace, quickly departed.
वञ्चयित्वा विलासेन रथमारुह्य लाघवात् ।
हा धिक्कष्टमसौ सिन्धुरार्यपुत्ररथं रयात् ॥ ३८ ॥
हा धिक्कष्टमसौ सिन्धुरार्यपुत्ररथं रयात् ॥ ३८ ॥
vañcayitvā vilāsena rathamāruhya lāghavāt ,
hā dhikkaṣṭamasau sindhurāryaputrarathaṃ rayāt 38
hā dhikkaṣṭamasau sindhurāryaputrarathaṃ rayāt 38
38.
vañcayitvā vilāsena ratham āruhya lāghavāt hā
dhik kaṣṭam asau sindhuḥ āryaputraratham rayāt
dhik kaṣṭam asau sindhuḥ āryaputraratham rayāt
38.
asau sindhuḥ vilāsena vañcayitvā lāghavāt ratham
āruhya hā dhik kaṣṭam āryaputraratham rayāt
āruhya hā dhik kaṣṭam āryaputraratham rayāt
38.
Alas, what misery! Having playfully deceived and swiftly mounted the chariot with agility, that Sindhu (Jayadratha) rapidly carried away the chariot of the noble prince (Arjuna/Yudhiṣṭhira).
हरिश्वभ्रमिवारूढं प्लवेनोर्ध्वमिव द्रुमम् ।
क्रीडित्वा पीडयामास शरवर्षैर्विदूरथम् ॥ ३९ ॥
क्रीडित्वा पीडयामास शरवर्षैर्विदूरथम् ॥ ३९ ॥
hariśvabhramivārūḍhaṃ plavenordhvamiva drumam ,
krīḍitvā pīḍayāmāsa śaravarṣairvidūratham 39
krīḍitvā pīḍayāmāsa śaravarṣairvidūratham 39
39.
hariśvabhram iva ārūḍham plavena ūrdhvam iva
drumam krīḍitvā pīḍayāmāsa śaravarṣaiḥ vidūratham
drumam krīḍitvā pīḍayāmāsa śaravarṣaiḥ vidūratham
39.
(saḥ) krīḍitvā hariśvabhram iva ārūḍham plavena
ūrdhvam iva drumam vidūratham śaravarṣaiḥ pīḍayāmāsa
ūrdhvam iva drumam vidūratham śaravarṣaiḥ pīḍayāmāsa
39.
Having played (with him), he tormented Vidūratha with volleys of arrows, as if (Vidūratha was) a tree precariously (carried) upwards by a raft, or as if (he was someone) trapped in a lion's pit.
छिन्नध्वजं छिन्नरथं छिन्नाश्वं छिन्नसारथिम् ।
छिन्नकार्मुकवर्माणं भिन्नसर्वाङ्गमाकुलम् ॥ ४० ॥
छिन्नकार्मुकवर्माणं भिन्नसर्वाङ्गमाकुलम् ॥ ४० ॥
chinnadhvajaṃ chinnarathaṃ chinnāśvaṃ chinnasārathim ,
chinnakārmukavarmāṇaṃ bhinnasarvāṅgamākulam 40
chinnakārmukavarmāṇaṃ bhinnasarvāṅgamākulam 40
40.
chinnadhvajam chinnaratham chinnāśvam chinnasārathim
chinnakārmukavarmāṇam bhinnasarvāṅgam ākulam
chinnakārmukavarmāṇam bhinnasarvāṅgam ākulam
40.
chinnadhvajam chinnaratham chinnāśvam chinnasārathim
chinnakārmukavarmāṇam bhinnasarvāṅgam ākulam (vidūratham)
chinnakārmukavarmāṇam bhinnasarvāṅgam ākulam (vidūratham)
40.
(He was) one whose banner was cut down, whose chariot was broken, whose horses were slain, whose charioteer was killed, whose bow and armor were shattered, whose every limb was pierced, and who was utterly distressed.
हृदि स्फोटशिलापट्टदृढे पीवरमूर्धनि ।
भित्त्वा वज्रसमैर्बाणैः पातयत्येव भूतले ॥ ४१ ॥
भित्त्वा वज्रसमैर्बाणैः पातयत्येव भूतले ॥ ४१ ॥
hṛdi sphoṭaśilāpaṭṭadṛḍhe pīvaramūrdhani ,
bhittvā vajrasamairbāṇaiḥ pātayatyeva bhūtale 41
bhittvā vajrasamairbāṇaiḥ pātayatyeva bhūtale 41
41.
hṛdi sphoṭaśilāpaṭṭadṛḍhe pīvaramūrdhani
bhittvā vajrasamaiḥ bāṇaiḥ pātayati eva bhūtale
bhittvā vajrasamaiḥ bāṇaiḥ pātayati eva bhūtale
41.
(saḥ) vajrasamaiḥ bāṇaiḥ sphoṭaśilāpaṭṭadṛḍhe
pīvaramūrdhani hṛdi ca bhittvā (tam) bhūtale eva pātayati
pīvaramūrdhani hṛdi ca bhittvā (tam) bhūtale eva pātayati
41.
Having pierced (Vidūratha's) strong head, which was firm like a slab of blasting rock, and (his) heart, with his thunderbolt-like arrows, he then caused him to fall onto the ground.
अथान्यं रथमानीतं कृच्छ्रेण प्राप्य चेतनाम् ।
खङ्गेनारोहतोऽस्यांसं छिन्नं भर्तुर्विलोकय ॥ ४२ ॥
खङ्गेनारोहतोऽस्यांसं छिन्नं भर्तुर्विलोकय ॥ ४२ ॥
athānyaṃ rathamānītaṃ kṛcchreṇa prāpya cetanām ,
khaṅgenārohato'syāṃsaṃ chinnaṃ bharturvilokaya 42
khaṅgenārohato'syāṃsaṃ chinnaṃ bharturvilokaya 42
42.
atha anyam ratham ānītam kṛcchreṇa prāpya cetanām
khaṅgena ārohataḥ asya aṃsam chinnam bhartuḥ vilokaya
khaṅgena ārohataḥ asya aṃsam chinnam bhartuḥ vilokaya
42.
atha kṛcchreṇa cetanām prāpya ānītam anyam ratham
asya bhartuḥ ārohataḥ aṃsam khaṅgena chinnam vilokaya
asya bhartuḥ ārohataḥ aṃsam khaṅgena chinnam vilokaya
42.
Then, having with great difficulty regained consciousness, she saw another chariot being brought. She beheld her husband's shoulder, severed by a sword, as he was ascending it.
पद्मरागगिरिद्योतमिवर्द्धासृग्विमुञ्चति ।
हा हा धिक्कष्टमेतेन सिन्धुना खड्गधारया ॥ ४३ ॥
हा हा धिक्कष्टमेतेन सिन्धुना खड्गधारया ॥ ४३ ॥
padmarāgagiridyotamivarddhāsṛgvimuñcati ,
hā hā dhikkaṣṭametena sindhunā khaḍgadhārayā 43
hā hā dhikkaṣṭametena sindhunā khaḍgadhārayā 43
43.
padmarāgagiridyotam iva ardhāsṛk vimuñcati hā
hā dhik kaṣṭam etena sindhunā khaḍgadhārayā
hā dhik kaṣṭam etena sindhunā khaḍgadhārayā
43.
ardhāsṛk padmarāgagiridyotam iva vimuñcati.
hā hā dhik kaṣṭam.
etena khaḍgadhārayā sindhunā (idam abhavat).
hā hā dhik kaṣṭam.
etena khaḍgadhārayā sindhunā (idam abhavat).
43.
It gushes forth blood, appearing like the radiant glow of a ruby mountain. Alas! Alas! Woe! What misery! (This happened) by this stream (of blood flowing) from the sword's edge!
जङ्घयोर्मे पतिश्छिन्नः क्रकचेनेव पादपः ।
हा हा हतास्मि दग्धास्मि मृतास्म्युपहतास्मि च ॥ ४४ ॥
हा हा हतास्मि दग्धास्मि मृतास्म्युपहतास्मि च ॥ ४४ ॥
jaṅghayorme patiśchinnaḥ krakaceneva pādapaḥ ,
hā hā hatāsmi dagdhāsmi mṛtāsmyupahatāsmi ca 44
hā hā hatāsmi dagdhāsmi mṛtāsmyupahatāsmi ca 44
44.
jaṅghayoḥ me patiḥ chinnaḥ krakacena iva pādapaḥ hā
hā hatā asmi dagdhā asmi mṛtā asmi upahatā asmi ca
hā hatā asmi dagdhā asmi mṛtā asmi upahatā asmi ca
44.
me patiḥ jaṅghayoḥ krakacena pādapaḥ iva chinnaḥ.
hā hā,
(aham) hatā asmi,
dagdhā asmi,
mṛtā asmi ca upahatā asmi.
hā hā,
(aham) hatā asmi,
dagdhā asmi,
mṛtā asmi ca upahatā asmi.
44.
My husband was severed at the thighs, like a tree (cut) by a saw. Alas! Alas! I am slain, I am burnt, I am dead, and I am utterly destroyed!
मृणाले इव पत्युर्मे लूने द्वे अपि जानुनी ।
इत्युक्त्वा सा तदालोक्य भर्तुर्भावभयातुरा ॥ ४५ ॥
इत्युक्त्वा सा तदालोक्य भर्तुर्भावभयातुरा ॥ ४५ ॥
mṛṇāle iva patyurme lūne dve api jānunī ,
ityuktvā sā tadālokya bharturbhāvabhayāturā 45
ityuktvā sā tadālokya bharturbhāvabhayāturā 45
45.
mṛṇāle iva patyuḥ me lūne dve api jānunī iti
uktvā sā tat ālokya bhartuḥ bhāvabhayāturā
uktvā sā tat ālokya bhartuḥ bhāvabhayāturā
45.
me patyuḥ dve jānunī mṛṇāle iva lūne api (asan).
iti uktvā,
sā tat ālokya bhartuḥ bhāvabhayāturā (abhavat).
iti uktvā,
sā tat ālokya bhartuḥ bhāvabhayāturā (abhavat).
45.
My husband's two knees were severed, just like two lotus stalks. Having spoken thus, and having seen (the sight), she was overcome with a dreadful emotion of fear concerning her husband.
लता परशुकृत्तेव मूर्च्छिता भुवि सापतत् ।
विदूरथोऽपि निर्जानुः प्रहरन्नेव विद्विषि ॥ ४६ ॥
विदूरथोऽपि निर्जानुः प्रहरन्नेव विद्विषि ॥ ४६ ॥
latā paraśukṛtteva mūrcchitā bhuvi sāpatat ,
vidūratho'pi nirjānuḥ praharanneva vidviṣi 46
vidūratho'pi nirjānuḥ praharanneva vidviṣi 46
46.
latā paraśukṛtā iva mūrcchitā bhuvi sā apatat
vidūrarathaḥ api nirjānuḥ praharan eva vidviṣi
vidūrarathaḥ api nirjānuḥ praharan eva vidviṣi
46.
sā paraśukṛtā iva latā mūrcchitā bhuvi apatat
api vidūrarathaḥ nirjānuḥ eva vidviṣi praharan
api vidūrarathaḥ nirjānuḥ eva vidviṣi praharan
46.
She fell to the ground, unconscious, like a creeper cut down by an axe. Vidūratha also, with shattered knees, continued to strike his enemy.
पपात स्यन्दनस्याधश्छिन्नमूल इव द्रुमः ।
पतन्नेवैष सूतेन रथेनैवापवाहितः ॥ ४७ ॥
पतन्नेवैष सूतेन रथेनैवापवाहितः ॥ ४७ ॥
papāta syandanasyādhaśchinnamūla iva drumaḥ ,
patannevaiṣa sūtena rathenaivāpavāhitaḥ 47
patannevaiṣa sūtena rathenaivāpavāhitaḥ 47
47.
papāta syandanasya adhaḥ chinnamūlaḥ iva drumaḥ
patan eva eṣaḥ sūtena rathena eva apavāhitaḥ
patan eva eṣaḥ sūtena rathena eva apavāhitaḥ
47.
saḥ chinnamūlaḥ drumaḥ iva syandanasya adhaḥ papāta
eṣaḥ patan eva sūtena rathena eva apavāhitaḥ
eṣaḥ patan eva sūtena rathena eva apavāhitaḥ
47.
He fell beneath the chariot, like a tree with severed roots. While he was still falling, he was carried away by the charioteer, who drove him off in the chariot itself.
यदा तदाहतिं तस्य कण्ठेऽदात्सिन्धुरुद्धतः ।
अर्धविच्छिन्नकण्ठोऽसावनुयातोऽथ सिन्धुना ॥ ४८ ॥
अर्धविच्छिन्नकण्ठोऽसावनुयातोऽथ सिन्धुना ॥ ४८ ॥
yadā tadāhatiṃ tasya kaṇṭhe'dātsindhuruddhataḥ ,
ardhavicchinnakaṇṭho'sāvanuyāto'tha sindhunā 48
ardhavicchinnakaṇṭho'sāvanuyāto'tha sindhunā 48
48.
yadā tadā āhatim tasya kaṇṭhe adāt sindhuḥ uddhataḥ
ardhavicchinnakaṇṭhaḥ asau anuyātaḥ atha sindhunā
ardhavicchinnakaṇṭhaḥ asau anuyātaḥ atha sindhunā
48.
yadā tadā uddhataḥ sindhuḥ tasya kaṇṭhe āhatim adāt
atha asau ardhavicchinnakaṇṭhaḥ sindhunā anuyātaḥ
atha asau ardhavicchinnakaṇṭhaḥ sindhunā anuyātaḥ
48.
Then, the arrogant Sindhu delivered a blow to his neck. With his neck half-severed, he was then pursued by Sindhu.
स्यन्दनेनाविशत्सद्म पद्मं रविकरो यथा ।
सरस्वत्याः प्रभावाढ्यं तत्प्रवेष्टुमसौ गृहम् ।
नाशकन्मशको मत्तो महाज्वालोदरं यथा ॥ ४९ ॥
सरस्वत्याः प्रभावाढ्यं तत्प्रवेष्टुमसौ गृहम् ।
नाशकन्मशको मत्तो महाज्वालोदरं यथा ॥ ४९ ॥
syandanenāviśatsadma padmaṃ ravikaro yathā ,
sarasvatyāḥ prabhāvāḍhyaṃ tatpraveṣṭumasau gṛham ,
nāśakanmaśako matto mahājvālodaraṃ yathā 49
sarasvatyāḥ prabhāvāḍhyaṃ tatpraveṣṭumasau gṛham ,
nāśakanmaśako matto mahājvālodaraṃ yathā 49
49.
syandanena aviśat sadma padmam
ravikaraḥ yathā sarasvatyāḥ prabhāvāḍhyam
tat praveṣṭum asau gṛham na aśakat
maśakaḥ mattaḥ mahājvālōdaram yathā
ravikaraḥ yathā sarasvatyāḥ prabhāvāḍhyam
tat praveṣṭum asau gṛham na aśakat
maśakaḥ mattaḥ mahājvālōdaram yathā
49.
syandanena sadma ravikaraḥ padmam yathā
aviśat asau sarasvatyāḥ prabhāvāḍhyam tat
gṛham praveṣṭum na aśakat yathā mattaḥ
maśakaḥ mahājvālōdaram (na aśakat praveṣṭum)
aviśat asau sarasvatyāḥ prabhāvāḍhyam tat
gṛham praveṣṭum na aśakat yathā mattaḥ
maśakaḥ mahājvālōdaram (na aśakat praveṣṭum)
49.
With his chariot, (Sindhu) entered the dwelling, just as a sunbeam penetrates a lotus. But Vidūratha was unable to enter that house (gṛham), made formidable by the power (prabhāva) of Sarasvati, just as an intoxicated mosquito cannot enter a place filled with immense flames.
खङ्गावकृत्तगलगर्तगलत्सवातरक्तच्छटाछुरितवस्त्रतनुत्रगात्रम् ।
तत्याज तं भगवतीमभितो गृहान्तः सूतः प्रवेश्य मृतितल्पतले गतोऽरिः ॥ ५० ॥
तत्याज तं भगवतीमभितो गृहान्तः सूतः प्रवेश्य मृतितल्पतले गतोऽरिः ॥ ५० ॥
khaṅgāvakṛttagalagartagalatsavātaraktacchaṭāchuritavastratanutragātram ,
tatyāja taṃ bhagavatīmabhito gṛhāntaḥ sūtaḥ praveśya mṛtitalpatale gato'riḥ 50
tatyāja taṃ bhagavatīmabhito gṛhāntaḥ sūtaḥ praveśya mṛtitalpatale gato'riḥ 50
50.
khaṅgāvṛkṛttagalgartagalatsavātaraktacchaṭāchuritavastratanutragātram
tatyāja
tam bhagavatīm abhitaḥ gṛhāntaḥ
sūtaḥ praveśya mṛtitalpatale gataḥ ariḥ
tatyāja
tam bhagavatīm abhitaḥ gṛhāntaḥ
sūtaḥ praveśya mṛtitalpatale gataḥ ariḥ
50.
sūtaḥ ariḥ tam
khaṅgāvṛkṛttagalgartagalatsavātaraktacchaṭāchuritavastratanutragātram
bhagavatīm abhitaḥ gṛhāntaḥ
praveśya mṛtitalpatale tatyāja gataḥ
khaṅgāvṛkṛttagalgartagalatsavātaraktacchaṭāchuritavastratanutragātram
bhagavatīm abhitaḥ gṛhāntaḥ
praveśya mṛtitalpatale tatyāja gataḥ
50.
The charioteer led him - whose body, armor, and garments were stained with gushing streams of blood mixed with air from his throat-pit, which had been severed by swords - into the house near the goddess. There, he abandoned him on the deathbed and then departed as an enemy.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50 (current chapter)
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216