योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-2, chapter-3
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
पूर्वमुक्तं भगवता यज्ज्ञानं पद्मजन्मना ।
सर्गादौ लोकशान्त्यर्थं तदिदं कथयाम्यहम् ॥ १ ॥
पूर्वमुक्तं भगवता यज्ज्ञानं पद्मजन्मना ।
सर्गादौ लोकशान्त्यर्थं तदिदं कथयाम्यहम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
pūrvamuktaṃ bhagavatā yajjñānaṃ padmajanmanā ,
sargādau lokaśāntyarthaṃ tadidaṃ kathayāmyaham 1
pūrvamuktaṃ bhagavatā yajjñānaṃ padmajanmanā ,
sargādau lokaśāntyarthaṃ tadidaṃ kathayāmyaham 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca pūrvam uktaṃ bhagavatā yat jñānaṃ
padmajanmanā sargādau lokaśāntyartham tat idaṃ kathayāmi aham
padmajanmanā sargādau lokaśāntyartham tat idaṃ kathayāmi aham
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca aham tat idam jñānaṃ kathayāmi yat
bhagavatā padmajanmanā pūrvam sargādau lokaśāntyartham uktaṃ
bhagavatā padmajanmanā pūrvam sargādau lokaśāntyartham uktaṃ
1.
Śrī Vasiṣṭha said: 'I now narrate this knowledge (jñāna), which was previously spoken by the Blessed Lord, the lotus-born (Brahmā), at the very beginning of creation for the peace of all worlds.'
श्रीराम उवाच ।
कथयिष्यसि विस्तीर्णा भगवन्मोक्षसंहिताम् ।
इमं तावत्क्षणं जातं संशयं मे निवारय ॥ २ ॥
कथयिष्यसि विस्तीर्णा भगवन्मोक्षसंहिताम् ।
इमं तावत्क्षणं जातं संशयं मे निवारय ॥ २ ॥
śrīrāma uvāca ,
kathayiṣyasi vistīrṇā bhagavanmokṣasaṃhitām ,
imaṃ tāvatkṣaṇaṃ jātaṃ saṃśayaṃ me nivāraya 2
kathayiṣyasi vistīrṇā bhagavanmokṣasaṃhitām ,
imaṃ tāvatkṣaṇaṃ jātaṃ saṃśayaṃ me nivāraya 2
2.
śrīrāmaḥ uvāca kathayiṣyasi vistīrṇām bhagavan
mokṣasaṃhitām imam tāvat kṣaṇaṃ jātam saṃśayam me nivāraya
mokṣasaṃhitām imam tāvat kṣaṇaṃ jātam saṃśayam me nivāraya
2.
śrīrāmaḥ uvāca bhagavan tvam vistīrṇām mokṣasaṃhitām
kathayiṣyasi tāvat me kṣaṇaṃ jātam imam saṃśayam nivāraya
kathayiṣyasi tāvat me kṣaṇaṃ jātam imam saṃśayam nivāraya
2.
Śrī Rāma said: 'O Blessed One (Bhagavan), you will indeed narrate the extensive treatise on liberation (mokṣasaṃhitā). But first, please dispel this doubt that has just arisen in my mind.'
पिता शुकस्य सर्वज्ञो गुरुर्व्यासो महामतिः ।
विदेहमुक्तो न कथं कथं मुक्तः सुतोऽस्य सः ॥ ३ ॥
विदेहमुक्तो न कथं कथं मुक्तः सुतोऽस्य सः ॥ ३ ॥
pitā śukasya sarvajño gururvyāso mahāmatiḥ ,
videhamukto na kathaṃ kathaṃ muktaḥ suto'sya saḥ 3
videhamukto na kathaṃ kathaṃ muktaḥ suto'sya saḥ 3
3.
pitā śukasya sarvajñaḥ guruḥ vyāsaḥ mahāmatiḥ
videhamuktaḥ na katham katham muktaḥ sutaḥ asya saḥ
videhamuktaḥ na katham katham muktaḥ sutaḥ asya saḥ
3.
śukasya pitā sarvajñaḥ mahāmatiḥ guruḥ vyāsaḥ
katham na videhamuktaḥ asya saḥ sutaḥ katham muktaḥ
katham na videhamuktaḥ asya saḥ sutaḥ katham muktaḥ
3.
Rāma asks: 'How is it that Śuka's father, the omniscient and great-minded teacher (guru) Vyāsa, was not liberated (videhamukta), while his son (Śuka) attained final liberation (mokṣa)?'
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
परमार्कप्रकाशान्तस्त्रिजगत्त्रसरेणवः ।
उत्पत्योत्पत्य लीना ये न संख्यामुपयान्ति ते ॥ ४ ॥
परमार्कप्रकाशान्तस्त्रिजगत्त्रसरेणवः ।
उत्पत्योत्पत्य लीना ये न संख्यामुपयान्ति ते ॥ ४ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
paramārkaprakāśāntastrijagattrasareṇavaḥ ,
utpatyotpatya līnā ye na saṃkhyāmupayānti te 4
paramārkaprakāśāntastrijagattrasareṇavaḥ ,
utpatyotpatya līnā ye na saṃkhyāmupayānti te 4
4.
śrīvasiṣṭha uvāca parama-arka-prakāśa-antaḥ tri-jagat-trasa-reṇavaḥ
utpatya utpatya līnāḥ ye na saṃkhyām upayanti te
utpatya utpatya līnāḥ ye na saṃkhyām upayanti te
4.
śrīvasiṣṭha uvāca ye tri-jagat-trasa-reṇavaḥ parama-arka-prakāśa-antaḥ
utpatya utpatya līnāḥ te saṃkhyām na upayanti
utpatya utpatya līnāḥ te saṃkhyām na upayanti
4.
Śrī Vasiṣṭha said: Within the light of the Supreme Sun, the trembling dust particles of the three worlds, which have repeatedly come into being and dissolved, are beyond numbering; they cannot be counted.
वर्तमानाश्च याः सन्ति त्रैलोक्यगणकोटयः ।
शक्यन्ते ताश्च संख्यातुं नैव काश्चन केनचित् ॥ ५ ॥
शक्यन्ते ताश्च संख्यातुं नैव काश्चन केनचित् ॥ ५ ॥
vartamānāśca yāḥ santi trailokyagaṇakoṭayaḥ ,
śakyante tāśca saṃkhyātuṃ naiva kāścana kenacit 5
śakyante tāśca saṃkhyātuṃ naiva kāścana kenacit 5
5.
vartamānāḥ ca yāḥ santi trailokya-gaṇa-koṭayaḥ
śakyante tāḥ ca saṃkhyātum na eva kāścana kenacit
śakyante tāḥ ca saṃkhyātum na eva kāścana kenacit
5.
ca trailokya-gaṇa-koṭayaḥ yāḥ vartamānāḥ santi
tāḥ ca kāścana kenacit na eva saṃkhyātum śakyante
tāḥ ca kāścana kenacit na eva saṃkhyātum śakyante
5.
And no one can count any of the millions of groups of worlds that exist in the three realms at present.
भविष्यन्ति पराम्भोधौ जन्तसर्गतरङ्गकाः ।
तांश्च वै परिसंख्यातुं सा कथैव न विद्यते ॥ ६ ॥
तांश्च वै परिसंख्यातुं सा कथैव न विद्यते ॥ ६ ॥
bhaviṣyanti parāmbhodhau jantasargataraṅgakāḥ ,
tāṃśca vai parisaṃkhyātuṃ sā kathaiva na vidyate 6
tāṃśca vai parisaṃkhyātuṃ sā kathaiva na vidyate 6
6.
bhaviṣyanti parama-ambhodhau janta-sarga-taraṅgakāḥ
tān ca vai parisaṃkhyātum sā kathā eva na vidyate
tān ca vai parisaṃkhyātum sā kathā eva na vidyate
6.
ca parama-ambhodhau janta-sarga-taraṅgakāḥ bhaviṣyanti
tān vai parisaṃkhyātum sā kathā eva na vidyate
tān vai parisaṃkhyātum sā kathā eva na vidyate
6.
And the waves of created beings that will arise in the supreme ocean - indeed, the very possibility of counting them completely does not exist.
श्रीराम उवाच ।
या भूता या भविष्यन्त्यो जगत्सर्गपरम्पराः ।
तासां विचारणा युक्ता वर्तमानास्तु का इव ॥ ७ ॥
या भूता या भविष्यन्त्यो जगत्सर्गपरम्पराः ।
तासां विचारणा युक्ता वर्तमानास्तु का इव ॥ ७ ॥
śrīrāma uvāca ,
yā bhūtā yā bhaviṣyantyo jagatsargaparamparāḥ ,
tāsāṃ vicāraṇā yuktā vartamānāstu kā iva 7
yā bhūtā yā bhaviṣyantyo jagatsargaparamparāḥ ,
tāsāṃ vicāraṇā yuktā vartamānāstu kā iva 7
7.
śrīrāma uvāca yāḥ bhūtāḥ yāḥ bhaviṣyantyaḥ jagat-sarga-paramparāḥ
tāsām vicāraṇā yuktā vartamānāḥ tu kāḥ iva
tāsām vicāraṇā yuktā vartamānāḥ tu kāḥ iva
7.
śrīrāma uvāca yāḥ bhūtāḥ yāḥ bhaviṣyantyaḥ jagat-sarga-paramparāḥ
tāsām vicāraṇā yuktā vartamānāḥ tu kāḥ iva
tāsām vicāraṇā yuktā vartamānāḥ tu kāḥ iva
7.
Śrī Rāma said: It is fitting to contemplate the past and future successions of world creations. But what of those that are present?
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
तिर्यक्पुरुषदेवादेर्यो नाम स विनश्यति ।
यस्मिन्नेव प्रदेशेऽसौ तदैवेदं प्रपश्यति ॥ ८ ॥
तिर्यक्पुरुषदेवादेर्यो नाम स विनश्यति ।
यस्मिन्नेव प्रदेशेऽसौ तदैवेदं प्रपश्यति ॥ ८ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
tiryakpuruṣadevāderyo nāma sa vinaśyati ,
yasminneva pradeśe'sau tadaivedaṃ prapaśyati 8
tiryakpuruṣadevāderyo nāma sa vinaśyati ,
yasminneva pradeśe'sau tadaivedaṃ prapaśyati 8
8.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca |
tiryakpuruṣadevādeḥ yaḥ nāma saḥ vinaśyati
| yasmin eva pradeśe asau
tadā eva idam prapaśyati || 8 ||
tiryakpuruṣadevādeḥ yaḥ nāma saḥ vinaśyati
| yasmin eva pradeśe asau
tadā eva idam prapaśyati || 8 ||
8.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca tiryakpuruṣadevādeḥ yaḥ nāma saḥ vinaśyati,
asau yasmin eva pradeśe tadā eva idam prapaśyati.
asau yasmin eva pradeśe tadā eva idam prapaśyati.
8.
Shri Vasishtha said: "Whoever among animals, humans, gods, and so forth, perishes, he perceives this very (new state of existence) right there, in that same region (where he leaves the body)."
आतिवाहिकनाम्नान्तः स्वहृद्येव जगत्त्रयम् ।
व्योम्नि चित्तशरीरेण व्योमात्मानुभवत्यजः ॥ ९ ॥
व्योम्नि चित्तशरीरेण व्योमात्मानुभवत्यजः ॥ ९ ॥
ātivāhikanāmnāntaḥ svahṛdyeva jagattrayam ,
vyomni cittaśarīreṇa vyomātmānubhavatyajaḥ 9
vyomni cittaśarīreṇa vyomātmānubhavatyajaḥ 9
9.
ātivāhikanāmnā antaḥ svahṛdi eva jagattrayam | vyomni
cittaśarīreṇa vyomātmā anubhavati ajaḥ || 9 ||
cittaśarīreṇa vyomātmā anubhavati ajaḥ || 9 ||
9.
ajaḥ vyomni cittaśarīreṇa vyomātmā anubhavati.
ātivāhikanāmnā antaḥ svahṛdi eva jagattrayam (tiṣṭhati).
ātivāhikanāmnā antaḥ svahṛdi eva jagattrayam (tiṣṭhati).
9.
The unborn (ajaḥ) experiences the Self (ātman) as space (vyomātman) within the (cosmic) space (vyomni) through its mind-body (cittaśarīreṇa). The three worlds (jagat-trayam) are present within (it), solely in its own heart, by means of what is called the subtle, transitional (ātivāhika) body.
एवं मृता म्रियन्ते च मरिष्यन्ति च कोटयः ।
भूतानां यां जगन्त्याशामुदितानि पृथक्पृथक् ॥ १० ॥
भूतानां यां जगन्त्याशामुदितानि पृथक्पृथक् ॥ १० ॥
evaṃ mṛtā mriyante ca mariṣyanti ca koṭayaḥ ,
bhūtānāṃ yāṃ jagantyāśāmuditāni pṛthakpṛthak 10
bhūtānāṃ yāṃ jagantyāśāmuditāni pṛthakpṛthak 10
10.
evam mṛtāḥ mriyante ca mariṣyanti ca koṭayaḥ | bhūtānām
yām jaganti āśām uditāni pṛthak pṛthak || 10 ||
yām jaganti āśām uditāni pṛthak pṛthak || 10 ||
10.
evam bhūtānām koṭayaḥ mṛtāḥ (santīti) mriyante ca mariṣyanti ca.
yām āśām (ādāya) jaganti pṛthak pṛthak uditāni (bhavanti).
yām āśām (ādāya) jaganti pṛthak pṛthak uditāni (bhavanti).
10.
Thus, millions of beings have died, are dying, and will die; (it is) by which desire (āśā) of beings that worlds (jagat) arise, each separately and individually.
संकल्पनिर्माणमिव मनोराज्यविलासवत् ।
इन्द्रजालामाल इव कथार्थप्रतिभासवत् ॥ ११ ॥
इन्द्रजालामाल इव कथार्थप्रतिभासवत् ॥ ११ ॥
saṃkalpanirmāṇamiva manorājyavilāsavat ,
indrajālāmāla iva kathārthapratibhāsavat 11
indrajālāmāla iva kathārthapratibhāsavat 11
11.
saṅkalpanirmāṇam iva manorājyavilāsavat |
indrajālāmālaḥ iva kathārthapratibhāsavat || 11 ||
indrajālāmālaḥ iva kathārthapratibhāsavat || 11 ||
11.
(te jagataḥ) saṅkalpanirmāṇam iva,
manorājyavilāsavat (iva),
indrajālāmālaḥ iva,
kathārthapratibhāsavat (iva) (bhavanti).
manorājyavilāsavat (iva),
indrajālāmālaḥ iva,
kathārthapratibhāsavat (iva) (bhavanti).
11.
(These worlds appear) like a creation born of resolve (saṅkalpa), or like the fanciful play of a mind-kingdom, or like a collection of magical illusions (indra-jāla), or like the appearance of a story's meaning.
दुर्वातभूकम्प इव त्रस्तबालपिशाचवत् ।
मुक्तालीवामले व्योम्नि नौस्पन्दतरुयानवत् ॥ १२ ॥
मुक्तालीवामले व्योम्नि नौस्पन्दतरुयानवत् ॥ १२ ॥
durvātabhūkampa iva trastabālapiśācavat ,
muktālīvāmale vyomni nauspandataruyānavat 12
muktālīvāmale vyomni nauspandataruyānavat 12
12.
durvātabhūkampaḥ iva trasta-bāla-piśāca-vat
muktālī iva amale vyomni nau-spanda-taru-yāna-vat
muktālī iva amale vyomni nau-spanda-taru-yāna-vat
12.
amale vyomni muktālī iva,
durvātabhūkampaḥ iva,
trasta-bāla-piśāca-vat,
nau-spanda-taru-yāna-vat [iti jagat saṃsaraṇam asti]
durvātabhūkampaḥ iva,
trasta-bāla-piśāca-vat,
nau-spanda-taru-yāna-vat [iti jagat saṃsaraṇam asti]
12.
The world's continuous cycle of existence (saṃsāra) is like a violent storm or an earthquake, like a terrified young goblin, like a string of pearls in the clear sky, and like the swaying of a boat, the trembling of a tree, or the motion of a vehicle.
स्वप्नसंवित्तिषुरवत्स्मृतिजातखपुष्पवत् ।
जगत्संसरणं स्वान्तर्मृतोऽनुभवति स्वयम् ॥ १३ ॥
जगत्संसरणं स्वान्तर्मृतोऽनुभवति स्वयम् ॥ १३ ॥
svapnasaṃvittiṣuravatsmṛtijātakhapuṣpavat ,
jagatsaṃsaraṇaṃ svāntarmṛto'nubhavati svayam 13
jagatsaṃsaraṇaṃ svāntarmṛto'nubhavati svayam 13
13.
svapna-saṃvitti-pura-vat smṛti-jāta-kha-puṣpa-vat
jagat saṃsaraṇam sva-antar mṛtaḥ anubhavati svayam
jagat saṃsaraṇam sva-antar mṛtaḥ anubhavati svayam
13.
sva-antar mṛtaḥ svayam svapna-saṃvitti-pura-vat
smṛti-jāta-kha-puṣpa-vat jagat saṃsaraṇam anubhavati
smṛti-jāta-kha-puṣpa-vat jagat saṃsaraṇam anubhavati
13.
The world's continuous cycle of existence (saṃsāra) is like a dream-city (svapnasaṃvittipura) or like a sky-flower (khapuṣpa) born from memory; the one who is internally detached (from worldly attachments) personally experiences it.
तत्रातिपरिणामेन तदेव घनतां गतम् ।
इहलोकोऽयमित्येव जीवाकाशे विजृम्भते ॥ १४ ॥
इहलोकोऽयमित्येव जीवाकाशे विजृम्भते ॥ १४ ॥
tatrātipariṇāmena tadeva ghanatāṃ gatam ,
ihaloko'yamityeva jīvākāśe vijṛmbhate 14
ihaloko'yamityeva jīvākāśe vijṛmbhate 14
14.
tatra ati-pariṇāmena tat eva ghanatām gatam
ihalokaḥ ayam iti eva jīva-ākāśe vijṛmbhate
ihalokaḥ ayam iti eva jīva-ākāśe vijṛmbhate
14.
tatra ati-pariṇāmena tat eva ghanatām gatam.
ayam ihalokaḥ iti eva jīva-ākāśe vijṛmbhate
ayam ihalokaḥ iti eva jīva-ākāśe vijṛmbhate
14.
Through excessive transformation, that very thing (the phenomenal world) attains solidity there. This very world (ihaloka), as such, manifests and expands within the individual's consciousness-space (jīvākāśa).
पुनस्तत्रैव जग्नेद्वामरणाद्यनुभूतिमान् ।
परं लोकं कल्पयति मृतस्तत्र तथा पुनः ॥ १५ ॥
परं लोकं कल्पयति मृतस्तत्र तथा पुनः ॥ १५ ॥
punastatraiva jagnedvāmaraṇādyanubhūtimān ,
paraṃ lokaṃ kalpayati mṛtastatra tathā punaḥ 15
paraṃ lokaṃ kalpayati mṛtastatra tathā punaḥ 15
15.
punaḥ tatra eva jātaḥ vā maraṇa-ādi-anubhūtimān
param lokam kalpayati mṛtaḥ tatra tathā punaḥ
param lokam kalpayati mṛtaḥ tatra tathā punaḥ
15.
punaḥ tatra eva jātaḥ vā maraṇa-ādi-anubhūtimān
mṛtaḥ tatra tathā punaḥ param lokam kalpayati
mṛtaḥ tatra tathā punaḥ param lokam kalpayati
15.
Again, being born there, or experiencing things such as death (maraṇa), the one who has died (mṛtaḥ) then conceives another world (loka) there, and similarly again.
तदन्तरन्ये पुरुषास्तेवामन्तस्तथेतरे ।
संसार इति भान्तीमे कदलीदलपीठवत् ॥ १६ ॥
संसार इति भान्तीमे कदलीदलपीठवत् ॥ १६ ॥
tadantaranye puruṣāstevāmantastathetare ,
saṃsāra iti bhāntīme kadalīdalapīṭhavat 16
saṃsāra iti bhāntīme kadalīdalapīṭhavat 16
16.
tat antaḥ anye puruṣāḥ teṣām antaḥ tathā itare
saṃsāraḥ iti bhānti ime kadalī dala pīṭha vat
saṃsāraḥ iti bhānti ime kadalī dala pīṭha vat
16.
ime anye puruṣāḥ tat antaḥ,
tathā itare teṣām antaḥ,
kadalīdalapīṭhavat saṃsāraḥ iti bhānti.
tathā itare teṣām antaḥ,
kadalīdalapīṭhavat saṃsāraḥ iti bhānti.
16.
Within that (state), some individuals, and within them, still others, appear as (part of) the cycle of transmigration (saṃsāra), much like the successive layers of a banana stem.
न पृम्ब्यादिमहाभूतगणा न च जगत्क्रमाः ।
मृतानां सन्ति तत्रापि तथाप्येषां जगद्भमाः ॥ १७ ॥
मृतानां सन्ति तत्रापि तथाप्येषां जगद्भमाः ॥ १७ ॥
na pṛmbyādimahābhūtagaṇā na ca jagatkramāḥ ,
mṛtānāṃ santi tatrāpi tathāpyeṣāṃ jagadbhamāḥ 17
mṛtānāṃ santi tatrāpi tathāpyeṣāṃ jagadbhamāḥ 17
17.
na pṛmbyā ādi mahābhūta gaṇāḥ na ca jagat kramāḥ
mṛtānām santi tatra api tathā api eṣām jagat bhramāḥ
mṛtānām santi tatra api tathā api eṣām jagat bhramāḥ
17.
pṛmbyā ādi mahābhūta gaṇāḥ ca jagat kramāḥ mṛtānām tatra api na santi.
tathā api eṣām jagat bhramāḥ (santi).
tathā api eṣām jagat bhramāḥ (santi).
17.
Even in that state, neither the groups of great elements (mahābhūta) such as earth, nor the orders of the world, exist for those who are 'dead' (i.e., dissolved). Nevertheless, for them, there are still delusions of the world.
अविद्यैव ह्यनन्तेयं नानाप्रसरशालिनी ।
जडानां सरिदादीर्घा तरत्सर्गतरङ्गिणी ॥ १८ ॥
जडानां सरिदादीर्घा तरत्सर्गतरङ्गिणी ॥ १८ ॥
avidyaiva hyananteyaṃ nānāprasaraśālinī ,
jaḍānāṃ saridādīrghā taratsargataraṅgiṇī 18
jaḍānāṃ saridādīrghā taratsargataraṅgiṇī 18
18.
avidyā eva hi anantā iyam nānā prasara śālinī
jaḍānām sarit ādi dīrghā tarat sarga taraṅgiṇī
jaḍānām sarit ādi dīrghā tarat sarga taraṅgiṇī
18.
hi eva iyam anantā avidyā nānā prasara śālinī (asti).
(sā) jaḍānām sarit ādi dīrghā,
tarat sarga taraṅgiṇī (ca asti).
(sā) jaḍānām sarit ādi dīrghā,
tarat sarga taraṅgiṇī (ca asti).
18.
Indeed, this "avidyā" (ignorance) is infinite, characterized by diverse manifestations. For the deluded, it is like a vast, flowing river, a stream of creations (sarga) that surges with waves.
परमार्थाम्बुधौ स्फारे राम सर्गतरङ्गकाः ।
भूयोभूयोऽनुवर्तन्ते त एवान्ये च भूरिशः ॥ १९ ॥
भूयोभूयोऽनुवर्तन्ते त एवान्ये च भूरिशः ॥ १९ ॥
paramārthāmbudhau sphāre rāma sargataraṅgakāḥ ,
bhūyobhūyo'nuvartante ta evānye ca bhūriśaḥ 19
bhūyobhūyo'nuvartante ta evānye ca bhūriśaḥ 19
19.
paramārtha ambudhau sphāre rāma sarga taraṅgakāḥ
bhūyaḥ bhūyaḥ anu vartante te eva anye ca bhūriśaḥ
bhūyaḥ bhūyaḥ anu vartante te eva anye ca bhūriśaḥ
19.
rāma,
sphāre paramārtha ambudhau,
te eva anye ca bhūriśaḥ sarga taraṅgakāḥ bhūyaḥ bhūyaḥ anu vartante.
sphāre paramārtha ambudhau,
te eva anye ca bhūriśaḥ sarga taraṅgakāḥ bhūyaḥ bhūyaḥ anu vartante.
19.
O Rama, in the boundless ocean of ultimate reality (paramārtha), the waves of creation (sarga) recur again and again, those very same ones and many new ones, in great multitudes.
सर्वतः सदृशाः केचित्कुलक्रममनोगुणेः ।
केचिदर्धेन सदृशाः केचिच्चातिविलक्षणाः ॥ २० ॥
केचिदर्धेन सदृशाः केचिच्चातिविलक्षणाः ॥ २० ॥
sarvataḥ sadṛśāḥ kecitkulakramamanoguṇeḥ ,
kecidardhena sadṛśāḥ keciccātivilakṣaṇāḥ 20
kecidardhena sadṛśāḥ keciccātivilakṣaṇāḥ 20
20.
sarvataḥ sadṛśāḥ kecit kulakramamanoguṇeḥ
kecit ardhena sadṛśāḥ kecit ca ati-vilakṣaṇāḥ
kecit ardhena sadṛśāḥ kecit ca ati-vilakṣaṇāḥ
20.
kecit sarvataḥ kulakramamanoguṇeḥ sadṛśāḥ
kecit ardhena sadṛśāḥ kecit ca ati-vilakṣaṇāḥ
kecit ardhena sadṛśāḥ kecit ca ati-vilakṣaṇāḥ
20.
Some are entirely similar in all respects: their family, traditions, mental disposition, and qualities. Others are only partially similar, and some are exceedingly distinct.
इमं व्यासङ्ग तत्र द्वात्रिंशं संस्मराम्यहम् ।
यथासंभवविज्ञानदृशा संलश्यमानया ॥ २१ ॥
यथासंभवविज्ञानदृशा संलश्यमानया ॥ २१ ॥
imaṃ vyāsaṅga tatra dvātriṃśaṃ saṃsmarāmyaham ,
yathāsaṃbhavavijñānadṛśā saṃlaśyamānayā 21
yathāsaṃbhavavijñānadṛśā saṃlaśyamānayā 21
21.
imam vyāsaṅgam tatra dvātriṃśam saṃsmarāmi
aham yathāsaṃbhavavijñānadṛśā saṃlakṣyamāṇayā
aham yathāsaṃbhavavijñānadṛśā saṃlakṣyamāṇayā
21.
aham tatra imam vyāsaṅgam dvātriṃśam
yathāsaṃbhavavijñānadṛśā saṃlakṣyamāṇayā saṃsmarāmi
yathāsaṃbhavavijñānadṛśā saṃlakṣyamāṇayā saṃsmarāmi
21.
Here, I recall the thirty-second section (or topic) from Vyāsa, perceiving it with an eye of knowledge as far as possible.
द्वादशाल्पधियस्तत्र कुलाकारेहितैः समाः ।
दश सर्वे समाकाराः शिष्टाः कुलविलक्षणाः ॥ २२ ॥
दश सर्वे समाकाराः शिष्टाः कुलविलक्षणाः ॥ २२ ॥
dvādaśālpadhiyastatra kulākārehitaiḥ samāḥ ,
daśa sarve samākārāḥ śiṣṭāḥ kulavilakṣaṇāḥ 22
daśa sarve samākārāḥ śiṣṭāḥ kulavilakṣaṇāḥ 22
22.
dvādaśa alpadhiyaḥ tatra kulākārehitaiḥ samāḥ
daśa sarve samākārāḥ śiṣṭāḥ kulavilakṣaṇāḥ
daśa sarve samākārāḥ śiṣṭāḥ kulavilakṣaṇāḥ
22.
tatra dvādaśa alpadhiyaḥ kulākārehitaiḥ samāḥ
daśa sarve samākārāḥ śiṣṭāḥ kulavilakṣaṇāḥ
daśa sarve samākārāḥ śiṣṭāḥ kulavilakṣaṇāḥ
22.
Among them, twelve individuals of limited intellect were similar in family, appearance, and actions. Ten were all alike in appearance. The remaining ones were distinct from their family lineage.
अद्यपयन्ये भविष्यन्ति व्यासवाल्मीकयस्तथा ।
भृग्वङ्गिरःपुलस्त्याश्च तथैवाप्यन्यथैव च ॥ २३ ॥
भृग्वङ्गिरःपुलस्त्याश्च तथैवाप्यन्यथैव च ॥ २३ ॥
adyapayanye bhaviṣyanti vyāsavālmīkayastathā ,
bhṛgvaṅgiraḥpulastyāśca tathaivāpyanyathaiva ca 23
bhṛgvaṅgiraḥpulastyāśca tathaivāpyanyathaiva ca 23
23.
adyāpi anye bhaviṣyanti vyāsavālmīkayaḥ tathā
bhṛgvaṅgiraḥpulastyāḥ ca tathaiva api anyathaiva ca
bhṛgvaṅgiraḥpulastyāḥ ca tathaiva api anyathaiva ca
23.
adyāpi anye vyāsavālmīkayaḥ tathā bhṛgvaṅgiraḥpulastyāḥ
ca tathaiva api anyathaiva ca bhaviṣyanti
ca tathaiva api anyathaiva ca bhaviṣyanti
23.
Even today, others will emerge who are like Vyāsa and Vālmīki, as well as like Bhṛgu, Aṅgiras, and Pulastya - some precisely so, and others quite differently.
नराः सुरर्षिदेवानां गणाः संभूय भूरिशः ।
उत्पद्यन्ते विलीयन्ते कदाचिच्च पृथक्पृथक् ॥ २४ ॥
उत्पद्यन्ते विलीयन्ते कदाचिच्च पृथक्पृथक् ॥ २४ ॥
narāḥ surarṣidevānāṃ gaṇāḥ saṃbhūya bhūriśaḥ ,
utpadyante vilīyante kadācicca pṛthakpṛthak 24
utpadyante vilīyante kadācicca pṛthakpṛthak 24
24.
narāḥ sura-ṛṣi-devānām gaṇāḥ sambhūya bhūriśaḥ
utpadyante vilīyante kadācit ca pṛthakpṛthak
utpadyante vilīyante kadācit ca pṛthakpṛthak
24.
narāḥ sura-ṛṣi-devānām gaṇāḥ ca bhūriśaḥ sambhūya
utpadyante kadācit ca pṛthakpṛthak vilīyante
utpadyante kadācit ca pṛthakpṛthak vilīyante
24.
Humans, along with the multitudes of divine sages and gods, are born and perish. They appear sometimes collectively in great numbers and sometimes individually.
ब्राह्मी द्वासप्ततिस्त्रैता आसीदस्ति भविष्यति ।
स एवान्यश्च लोकाश्च त्वं चाहं चेति वेदयहम् ॥ २५ ॥
स एवान्यश्च लोकाश्च त्वं चाहं चेति वेदयहम् ॥ २५ ॥
brāhmī dvāsaptatistraitā āsīdasti bhaviṣyati ,
sa evānyaśca lokāśca tvaṃ cāhaṃ ceti vedayaham 25
sa evānyaśca lokāśca tvaṃ cāhaṃ ceti vedayaham 25
25.
brāhmī dvāsaptatiḥ traietā āsīt asti bhaviṣyati saḥ
eva anyaḥ ca lokāḥ ca tvam ca aham ca iti veda aham
eva anyaḥ ca lokāḥ ca tvam ca aham ca iti veda aham
25.
brāhmī dvāsaptatiḥ traietā āsīt asti bhaviṣyati.
saḥ eva anyaḥ ca lokāḥ ca tvam ca aham ca iti aham veda.
saḥ eva anyaḥ ca lokāḥ ca tvam ca aham ca iti aham veda.
25.
The seventy-two divine (brāhmī) [periods], threefold in its existence, existed, exist, and will exist. I know that He Himself, and others, and the worlds, and you, and I, are all part of this.
क्रमेणास्य मुनेरित्थं व्यासस्याद्भुतकर्मणः ।
संलक्ष्यतेऽवतारोऽयं दशमो दीर्घदर्शिनः ॥ २६ ॥
संलक्ष्यतेऽवतारोऽयं दशमो दीर्घदर्शिनः ॥ २६ ॥
krameṇāsya muneritthaṃ vyāsasyādbhutakarmaṇaḥ ,
saṃlakṣyate'vatāro'yaṃ daśamo dīrghadarśinaḥ 26
saṃlakṣyate'vatāro'yaṃ daśamo dīrghadarśinaḥ 26
26.
kramaṇā asya muneḥ ittham vyāsasya adbhuta-karmaṇaḥ
saṃlakṣyate avatāraḥ ayam daśamaḥ dīrgha-darśinaḥ
saṃlakṣyate avatāraḥ ayam daśamaḥ dīrgha-darśinaḥ
26.
ittham kramaṇā asya adbhuta-karmaṇaḥ dīrgha-darśinaḥ muneḥ vyāsasya ayam daśamaḥ avatāraḥ saṃlakṣyate.
26.
Thus, in due course, this tenth incarnation (avatāra) of the far-sighted sage Vyasa, whose deeds (karma) are wonderful, is observed.
अभूम व्यासवाल्मीकियुक्ता वयमनेकशः ।
अभूम वयमेवेमे बहुशश्च पृथक्पृथक् ॥ २७ ॥
अभूम वयमेवेमे बहुशश्च पृथक्पृथक् ॥ २७ ॥
abhūma vyāsavālmīkiyuktā vayamanekaśaḥ ,
abhūma vayameveme bahuśaśca pṛthakpṛthak 27
abhūma vayameveme bahuśaśca pṛthakpṛthak 27
27.
abhūma vyāsa-vālmīki-yuktāḥ vayam anekaśaḥ
abhūma vayam eva ime bahuśaḥ ca pṛthakpṛthak
abhūma vayam eva ime bahuśaḥ ca pṛthakpṛthak
27.
vayam anekaśaḥ vyāsa-vālmīki-yuktāḥ abhūma.
vayam eva ime bahuśaḥ ca pṛthakpṛthak abhūma.
vayam eva ime bahuśaḥ ca pṛthakpṛthak abhūma.
27.
We have, in numerous ways, been associated with Vyasa and Valmiki. We ourselves have been these very (sages) repeatedly and individually.
अभूम् वयमेवेमे सदृशा इतरे विदः ।
अभूम वयमेवेमे नानाकारा समाशयाऽ ॥ २८ ॥
अभूम वयमेवेमे नानाकारा समाशयाऽ ॥ २८ ॥
abhūm vayameveme sadṛśā itare vidaḥ ,
abhūma vayameveme nānākārā samāśayā' 28
abhūma vayameveme nānākārā samāśayā' 28
28.
abhūm vayam eva ime sadṛśāḥ itare vidaḥ
abhūma vayam eva ime nānākārāḥ samāśayāḥ
abhūma vayam eva ime nānākārāḥ samāśayāḥ
28.
vayam eva ime sadṛśāḥ abhūm,
itare vidaḥ.
vayam eva ime nānākārāḥ samāśayāḥ abhūma.
itare vidaḥ.
vayam eva ime nānākārāḥ samāśayāḥ abhūma.
28.
We were indeed these, similar, as others knew. We were indeed these, of various forms, yet fundamentally of the same essential nature.
भाव्यमद्याप्यनेनेह ननु वाराष्टकं पुनः ।
भूयोऽपि भारतं नाम सेतिहासं करिष्यति ॥ २९ ॥
भूयोऽपि भारतं नाम सेतिहासं करिष्यति ॥ २९ ॥
bhāvyamadyāpyaneneha nanu vārāṣṭakaṃ punaḥ ,
bhūyo'pi bhārataṃ nāma setihāsaṃ kariṣyati 29
bhūyo'pi bhārataṃ nāma setihāsaṃ kariṣyati 29
29.
bhāvyam adya api anena iha nanu vāra aṣṭakam punaḥ
bhūyaḥ api bhāratam nāma sa-itihāsam kariṣyati
bhūyaḥ api bhāratam nāma sa-itihāsam kariṣyati
29.
nanu adya api anena iha vāra aṣṭakam punaḥ bhāvyam.
bhūyaḥ api bhāratam nāma sa-itihāsam kariṣyati.
bhūyaḥ api bhāratam nāma sa-itihāsam kariṣyati.
29.
Indeed, it must happen even now, by this (means) here, for the eighth time. Again, the land called Bhārata (India) will make history.
कृत्वा वेदविभागं च नीत्वानेन कुलप्रथाम् ।
ब्रह्मत्वं च तथा कृत्वा भाव्यं वैदेहमोक्षणम् ॥ ३० ॥
ब्रह्मत्वं च तथा कृत्वा भाव्यं वैदेहमोक्षणम् ॥ ३० ॥
kṛtvā vedavibhāgaṃ ca nītvānena kulaprathām ,
brahmatvaṃ ca tathā kṛtvā bhāvyaṃ vaidehamokṣaṇam 30
brahmatvaṃ ca tathā kṛtvā bhāvyaṃ vaidehamokṣaṇam 30
30.
kṛtvā veda-vibhāgam ca nītvā anena kula-prathām
brahmatvam ca tathā kṛtvā bhāvyam vaideha-mokṣaṇam
brahmatvam ca tathā kṛtvā bhāvyam vaideha-mokṣaṇam
30.
veda-vibhāgam kṛtvā ca,
anena kula-prathām nītvā,
tathā brahmatvam ca kṛtvā,
vaideha-mokṣaṇam bhāvyam.
anena kula-prathām nītvā,
tathā brahmatvam ca kṛtvā,
vaideha-mokṣaṇam bhāvyam.
30.
Having accomplished the division of the Vedas, and having achieved family renown through this (individual), and thus having attained the state of a Brahmin, (he/it) must then achieve liberation from the body (mokṣa).
वीतशोकभयः शान्तनिर्वाणो गतकल्पनः ।
जीवन्मुक्तो जितमना व्यासोऽयमिति वर्णितः ॥ ३१ ॥
जीवन्मुक्तो जितमना व्यासोऽयमिति वर्णितः ॥ ३१ ॥
vītaśokabhayaḥ śāntanirvāṇo gatakalpanaḥ ,
jīvanmukto jitamanā vyāso'yamiti varṇitaḥ 31
jīvanmukto jitamanā vyāso'yamiti varṇitaḥ 31
31.
vīta-śoka-bhayaḥ śānta-nirvāṇaḥ gata-kalpanaḥ
jīvanmuktaḥ jita-manāḥ vyāsaḥ ayam iti varṇitaḥ
jīvanmuktaḥ jita-manāḥ vyāsaḥ ayam iti varṇitaḥ
31.
ayam vyāsaḥ vīta-śoka-bhayaḥ,
śānta-nirvāṇaḥ,
gata-kalpanaḥ,
jīvanmuktaḥ,
jita-manāḥ iti varṇitaḥ.
śānta-nirvāṇaḥ,
gata-kalpanaḥ,
jīvanmuktaḥ,
jita-manāḥ iti varṇitaḥ.
31.
Free from sorrow and fear, peaceful through the attainment of nirvāṇa (nirvāṇa), devoid of mental constructs, liberated while living (jīvanmukta), and with a conquered mind - thus is this Vyāsa described.
वित्तक्तधुवयःकर्मविद्याविज्ञानचेष्टितैः ।
समानि सन्ति भूतानि कदाचिन्नतु तानि तु ॥ ३२ ॥
समानि सन्ति भूतानि कदाचिन्नतु तानि तु ॥ ३२ ॥
vittaktadhuvayaḥkarmavidyāvijñānaceṣṭitaiḥ ,
samāni santi bhūtāni kadācinnatu tāni tu 32
samāni santi bhūtāni kadācinnatu tāni tu 32
32.
vittaktadhuvayaḥ karmavidyāvijñānaceṣṭitaiḥ
samāni santi bhūtāni kadācit na tu tāni tu
samāni santi bhūtāni kadācit na tu tāni tu
32.
bhūtāni vittaktadhuvayaḥ karmavidyāvijñānaceṣṭitaiḥ
samāni santi kadācit tu tāni na tu
samāni santi kadācit tu tāni na tu
32.
Those who are endowed with wealth, manifest qualities, and constancy are similar to other beings through (their) actions, knowledge, wisdom, and (other) activities. But sometimes, indeed, they are not (similar).
क्वचित्सर्गशतैस्तानि भवन्ति न भवन्ति वा ।
कदाचिदपि मायेयमित्थमन्तविवर्जिता ॥ ३३ ॥
कदाचिदपि मायेयमित्थमन्तविवर्जिता ॥ ३३ ॥
kvacitsargaśataistāni bhavanti na bhavanti vā ,
kadācidapi māyeyamitthamantavivarjitā 33
kadācidapi māyeyamitthamantavivarjitā 33
33.
kvacit sarga-śataiḥ tāni bhavanti na bhavanti
vā kadācit api māyā iyam ittham anta-vivarjitā
vā kadācit api māyā iyam ittham anta-vivarjitā
33.
kvacit sarga-śataiḥ tāni bhavanti vā na bhavanti
iyam māyā kadācit api ittham anta-vivarjitā (asti)
iyam māyā kadācit api ittham anta-vivarjitā (asti)
33.
Sometimes, for hundreds of creations (sarga), they (the beings) come into existence or do not come into existence. This māyā (māyā) is thus devoid of an end, existing at all times.
यच्छतीयं विपर्यासं भूरिभूतपरम्परा ।
बीजराशिरिवाजस्रं पूर्यमाणः पुनःपुनः ॥ ३४ ॥
बीजराशिरिवाजस्रं पूर्यमाणः पुनःपुनः ॥ ३४ ॥
yacchatīyaṃ viparyāsaṃ bhūribhūtaparamparā ,
bījarāśirivājasraṃ pūryamāṇaḥ punaḥpunaḥ 34
bījarāśirivājasraṃ pūryamāṇaḥ punaḥpunaḥ 34
34.
yacchati iyam viparyāsam bhūri-bhūta-paramparā
bīja-rāśiḥ iva ajasram pūryamāṇaḥ punaḥ punaḥ
bīja-rāśiḥ iva ajasram pūryamāṇaḥ punaḥ punaḥ
34.
iyam bhūri-bhūta-paramparā viparyāsam yacchati
bīja-rāśiḥ iva ajasram punaḥ punaḥ pūryamāṇaḥ (yacchati)
bīja-rāśiḥ iva ajasram punaḥ punaḥ pūryamāṇaḥ (yacchati)
34.
This abundant succession of beings creates (yacchati) delusion (viparyāsa), just like a heap of seeds is continuously filled again and again.
तेनैव संनिवेशेन तथान्येन पुनःपुनः ।
सर्गाकाराः प्रवर्तन्ते तरङ्गाः कालवारिधेः ॥ ३५ ॥
सर्गाकाराः प्रवर्तन्ते तरङ्गाः कालवारिधेः ॥ ३५ ॥
tenaiva saṃniveśena tathānyena punaḥpunaḥ ,
sargākārāḥ pravartante taraṅgāḥ kālavāridheḥ 35
sargākārāḥ pravartante taraṅgāḥ kālavāridheḥ 35
35.
tena eva saṃniveśena tathā anyena punaḥ punaḥ
sarga-ākārāḥ pravartante taraṅgāḥ kāla-vāridheḥ
sarga-ākārāḥ pravartante taraṅgāḥ kāla-vāridheḥ
35.
tena eva saṃniveśena tathā anyena punaḥ punaḥ
sarga-ākārāḥ kāla-vāridheḥ taraṅgāḥ (iva) pravartante
sarga-ākārāḥ kāla-vāridheḥ taraṅgāḥ (iva) pravartante
35.
By that very arrangement (saṃniveśa), and repeatedly by another, forms of creation (sarga) proceed, just like waves of the ocean of time.
आश्वस्तान्तःकरणः शान्तविकल्पः स्वरूपसारमयः ।
परमशमामृततृप्तस्तिष्ठति विद्वान्निरावरणः ॥ ३६ ॥
परमशमामृततृप्तस्तिष्ठति विद्वान्निरावरणः ॥ ३६ ॥
āśvastāntaḥkaraṇaḥ śāntavikalpaḥ svarūpasāramayaḥ ,
paramaśamāmṛtatṛptastiṣṭhati vidvānnirāvaraṇaḥ 36
paramaśamāmṛtatṛptastiṣṭhati vidvānnirāvaraṇaḥ 36
36.
āśvastāntaḥkaraṇaḥ śāntavikalpaḥ svarūpasāramayaḥ
paramaśamāmṛtatṛptaḥ tiṣṭhati vidvān nirāvaraṇaḥ
paramaśamāmṛtatṛptaḥ tiṣṭhati vidvān nirāvaraṇaḥ
36.
vidvān āśvastāntaḥkaraṇaḥ śāntavikalpaḥ svarūpasāramayaḥ
paramaśamāmṛtatṛptaḥ nirāvaraṇaḥ tiṣṭhati
paramaśamāmṛtatṛptaḥ nirāvaraṇaḥ tiṣṭhati
36.
The wise person (vidvān), whose inner self is completely reassured, whose mental fluctuations have subsided, who embodies the essence of their own true nature (svarūpa), and who is satisfied by the nectar of supreme tranquility, abides in a state of being completely unveiled.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3 (current chapter)
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216