योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-25
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
नभःस्थलाद्गिरिग्रामं गच्छन्त्यौ कंचिदेव ते ।
ज्ञप्तिचित्तस्थितं भूमितलं ददृशतुः स्त्रियौ ॥ १ ॥
नभःस्थलाद्गिरिग्रामं गच्छन्त्यौ कंचिदेव ते ।
ज्ञप्तिचित्तस्थितं भूमितलं ददृशतुः स्त्रियौ ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
nabhaḥsthalādgirigrāmaṃ gacchantyau kaṃcideva te ,
jñapticittasthitaṃ bhūmitalaṃ dadṛśatuḥ striyau 1
nabhaḥsthalādgirigrāmaṃ gacchantyau kaṃcideva te ,
jñapticittasthitaṃ bhūmitalaṃ dadṛśatuḥ striyau 1
1.
śrī-vasiṣṭhaḥ uvāca nabhaḥ-sthalāt
giri-grāmam gacchantyau
kaṃcit eva te jñapti-citta-sthitam
bhūmi-talam dadṛśatuḥ striyau
giri-grāmam gacchantyau
kaṃcit eva te jñapti-citta-sthitam
bhūmi-talam dadṛśatuḥ striyau
1.
śrī-vasiṣṭhaḥ uvāca te striyau
nabhaḥ-sthalāt kaṃcit eva
giri-grāmam gacchantyau
jñapti-citta-sthitam bhūmi-talam dadṛśatuḥ
nabhaḥ-sthalāt kaṃcit eva
giri-grāmam gacchantyau
jñapti-citta-sthitam bhūmi-talam dadṛśatuḥ
1.
Śrī Vasiṣṭha said: As those two women were proceeding from the sky towards a certain mountain village, they saw an expanse of earth (bhūmi-talam) that existed only within their conscious mind (jñapti-citta).
ब्रह्माण्डनरहृत्पद्मं दिगष्टकदलं बृहत् ।
गिरिकेसरसंबाधं स्वामोदभरसुन्दरम् ॥ २ ॥
गिरिकेसरसंबाधं स्वामोदभरसुन्दरम् ॥ २ ॥
brahmāṇḍanarahṛtpadmaṃ digaṣṭakadalaṃ bṛhat ,
girikesarasaṃbādhaṃ svāmodabharasundaram 2
girikesarasaṃbādhaṃ svāmodabharasundaram 2
2.
brahmāṇḍanarahṛtpadmam digaṣṭakadalam bṛhat
girikesarasaṃbādham svāmodabharasundaram
girikesarasaṃbādham svāmodabharasundaram
2.
bṛhat brahmāṇḍanarahṛtpadmam digaṣṭakadalam
girikesarasaṃbādham svāmodabharasundaram
girikesarasaṃbādham svāmodabharasundaram
2.
The vast cosmic egg (brahmāṇḍa) is like a heart-lotus of the cosmic person (puruṣa), with its eight petals being the cardinal directions. It is densely crowded with mountains serving as its stamens and is beautiful with the abundance of its own fragrance.
सरित्केसरिकानालमध्येऽवश्यायबिन्दुकम् ।
शर्वरिभ्रमरीभ्रान्तं भूतौघमशकाकुलम् ॥ ३ ॥
शर्वरिभ्रमरीभ्रान्तं भूतौघमशकाकुलम् ॥ ३ ॥
saritkesarikānālamadhye'vaśyāyabindukam ,
śarvaribhramarībhrāntaṃ bhūtaughamaśakākulam 3
śarvaribhramarībhrāntaṃ bhūtaughamaśakākulam 3
3.
sarit-kesarikā-nāla-madhye avaśyāya-bindukam
śarvari-bhramarī-bhrāntam bhūta-ogha-maśaka-ākulam
śarvari-bhramarī-bhrāntam bhūta-ogha-maśaka-ākulam
3.
sarit-kesarikā-nāla-madhye avaśyāya-bindukam
śarvari-bhramarī-bhrāntam bhūta-ogha-maśaka-ākulam
śarvari-bhramarī-bhrāntam bhūta-ogha-maśaka-ākulam
3.
It is like a dewdrop in the middle of a river-lotus filament's stalk, bewildered like a night-bee, and troubled by a multitude of mosquito-like beings (bhūta-ogha).
अन्तर्गुणगणाकीर्णं सुरन्ध्रैः सुषिरैर्वृतम् ।
उह्यमानपयःपूरैर्दिवसालोककान्तिमत् ॥ ४ ॥
उह्यमानपयःपूरैर्दिवसालोककान्तिमत् ॥ ४ ॥
antarguṇagaṇākīrṇaṃ surandhraiḥ suṣirairvṛtam ,
uhyamānapayaḥpūrairdivasālokakāntimat 4
uhyamānapayaḥpūrairdivasālokakāntimat 4
4.
antar-guṇa-gaṇa-ākīrṇam surandhraiḥ suṣiraiḥ
vṛtam uhyamāna-payaḥ-pūraiḥ divasāloka-kāntimat
vṛtam uhyamāna-payaḥ-pūraiḥ divasāloka-kāntimat
4.
antar-guṇa-gaṇa-ākīrṇam surandhraiḥ suṣiraiḥ
vṛtam uhyamāna-payaḥ-pūraiḥ divasāloka-kāntimat
vṛtam uhyamāna-payaḥ-pūraiḥ divasāloka-kāntimat
4.
It is filled with inner multitudes of qualities (guṇa), surrounded by fine pores and hollow channels, permeated by flowing streams of water, and it possesses the brilliance of daylight.
रसार्द्रं खे भ्रमद्धंसं रात्रिसंकोचभाजनम् ।
पातालपङ्कनिर्मग्ननागनाथमृणालकम् ॥ ५ ॥
पातालपङ्कनिर्मग्ननागनाथमृणालकम् ॥ ५ ॥
rasārdraṃ khe bhramaddhaṃsaṃ rātrisaṃkocabhājanam ,
pātālapaṅkanirmagnanāganāthamṛṇālakam 5
pātālapaṅkanirmagnanāganāthamṛṇālakam 5
5.
rasārdram khe bhramat-haṃsam rātri-saṅkoca-bhājanam
pātāla-paṅka-nirmagna-nāga-nātha-mṛṇālakam
pātāla-paṅka-nirmagna-nāga-nātha-mṛṇālakam
5.
rasārdram khe bhramat-haṃsam rātri-saṅkoca-bhājanam
pātāla-paṅka-nirmagna-nāga-nātha-mṛṇālakam
pātāla-paṅka-nirmagna-nāga-nātha-mṛṇālakam
5.
It is moist with vital essence (rasa), having wandering swans (haṃsa) in its ethereal space (khe), an object that contracts at night (like a lotus), and its lotus stalk (mṛṇālaka) is the lord of serpents (Nāganātha) submerged in the mud of the netherworld (pātāla).
कदाचिदास्पदाम्भोधिकम्पकम्पितदिग्दलम् ।
अधोनालगतानन्तदैत्यदानवकण्टकम् ॥ ६ ॥
अधोनालगतानन्तदैत्यदानवकण्टकम् ॥ ६ ॥
kadācidāspadāmbhodhikampakampitadigdalam ,
adhonālagatānantadaityadānavakaṇṭakam 6
adhonālagatānantadaityadānavakaṇṭakam 6
6.
kadācit āspada-ambhodhi-kampa-kampita-dig-dalam
adho-nāla-gata-ananta-daitya-dānava-kaṇṭakam
adho-nāla-gata-ananta-daitya-dānava-kaṇṭakam
6.
kadācit āspada-ambhodhi-kampa-kampita-dig-dalam
adho-nāla-gata-ananta-daitya-dānava-kaṇṭakam
adho-nāla-gata-ananta-daitya-dānava-kaṇṭakam
6.
Sometimes, its cardinal directions are shaken by the trembling of the ocean that serves as its abode, and it has endless Daitya and Dānava demons as thorns residing at the base of its stalk.
असुरस्त्रैणवल्लर्या संभोगसुकुमारया ।
प्राप्यभूभृन्महाबीजहृदयं भूतबीजया ॥ ७ ॥
प्राप्यभूभृन्महाबीजहृदयं भूतबीजया ॥ ७ ॥
asurastraiṇavallaryā saṃbhogasukumārayā ,
prāpyabhūbhṛnmahābījahṛdayaṃ bhūtabījayā 7
prāpyabhūbhṛnmahābījahṛdayaṃ bhūtabījayā 7
7.
asura-straiṇa-vallaryā saṃbhoga-sukumārayā
prāpya-bhūbhṛt-mahābīja-hṛdayam bhūta-bījayā
prāpya-bhūbhṛt-mahābīja-hṛdayam bhūta-bījayā
7.
prāpya-bhūbhṛt-mahābīja-hṛdayam asura-straiṇa-vallaryā
saṃbhoga-sukumārayā bhūta-bījayā
saṃbhoga-sukumārayā bhūta-bījayā
7.
The heart, which is the great seed of kings/mountains, is to be attained by the creeper-like women of asuras, by those delicate in union, and by the seed of all beings.
जम्बूद्वीप इति ख्यातां विपुलां तत्र कर्णिकाम् ।
सरित्केसरिकानाला नगरग्रामकेसराम् ॥ ८ ॥
सरित्केसरिकानाला नगरग्रामकेसराम् ॥ ८ ॥
jambūdvīpa iti khyātāṃ vipulāṃ tatra karṇikām ,
saritkesarikānālā nagaragrāmakesarām 8
saritkesarikānālā nagaragrāmakesarām 8
8.
jambūdvīpa iti khyātām vipulām tatra karṇikām
sarit-kesarikā-nālā nagara-grāma-kesarām
sarit-kesarikā-nālā nagara-grāma-kesarām
8.
tatra vipulām karṇikām jambūdvīpa iti khyātām
sarit-kesarikā-nālā nagara-grāma-kesarām
sarit-kesarikā-nālā nagara-grāma-kesarām
8.
There, the vast pericarp (karṇikā) known as Jambudvipa, whose stalk is formed by river-filaments, and whose filaments are cities and villages.
कुलशैलेश्वरोत्तुङ्गबीजसप्तकसुन्दरीम् ।
मध्यस्थोच्चमहामेरुबीजाक्रान्तनभस्थलीम् ॥ ९ ॥
मध्यस्थोच्चमहामेरुबीजाक्रान्तनभस्थलीम् ॥ ९ ॥
kulaśaileśvarottuṅgabījasaptakasundarīm ,
madhyasthoccamahāmerubījākrāntanabhasthalīm 9
madhyasthoccamahāmerubījākrāntanabhasthalīm 9
9.
kula-śaila-īśvara-uttuṅga-bīja-saptaka-sundarīm
madhya-stha-ucca-mahā-meru-bīja-ākrānta-nabha-sthalīm
madhya-stha-ucca-mahā-meru-bīja-ākrānta-nabha-sthalīm
9.
kula-śaila-īśvara-uttuṅga-bīja-saptaka-sundarīm
madhya-stha-ucca-mahā-meru-bīja-ākrānta-nabha-sthalīm
madhya-stha-ucca-mahā-meru-bīja-ākrānta-nabha-sthalīm
9.
Beautiful with the seven lofty seed-like peaks of the lordly (kula-śaila) mountains; whose sky-region is occupied by the central, lofty seed-peak of the great Meru mountain.
सरःप्रालेयकणिकां वनजङ्गलधूलिकाम् ।
स्थलेष्वामण्डलान्तस्थजनजालालिमण्डलाम् ॥ १० ॥
स्थलेष्वामण्डलान्तस्थजनजालालिमण्डलाम् ॥ १० ॥
saraḥprāleyakaṇikāṃ vanajaṅgaladhūlikām ,
sthaleṣvāmaṇḍalāntasthajanajālālimaṇḍalām 10
sthaleṣvāmaṇḍalāntasthajanajālālimaṇḍalām 10
10.
saraḥ-prāleya-kaṇikām vana-jaṅgala-dhūlikām
sthaleṣu ā-maṇḍala-anta-stha-jana-jāla-āli-maṇḍalām
sthaleṣu ā-maṇḍala-anta-stha-jana-jāla-āli-maṇḍalām
10.
saraḥ-prāleya-kaṇikām vana-jaṅgala-dhūlikām
sthaleṣu ā-maṇḍala-anta-stha-jana-jāla-āli-maṇḍalām
sthaleṣu ā-maṇḍala-anta-stha-jana-jāla-āli-maṇḍalām
10.
Whose particles are like the dewdrops of lakes, whose dust is of forests and jungles, and in its lands, whose regions are multitudes of swarms of people situated throughout its entire circumference.
तां योजनशताकारैः प्रतिराकं प्रबोधिभिः ।
सागरैर्भ्रमरैर्व्याप्ता दिक्वतुष्टयशालिभिः ॥ ११ ॥
सागरैर्भ्रमरैर्व्याप्ता दिक्वतुष्टयशालिभिः ॥ ११ ॥
tāṃ yojanaśatākāraiḥ pratirākaṃ prabodhibhiḥ ,
sāgarairbhramarairvyāptā dikvatuṣṭayaśālibhiḥ 11
sāgarairbhramarairvyāptā dikvatuṣṭayaśālibhiḥ 11
11.
tām yojanaśatākāraiḥ pratirākam prabodhībhiḥ
sāgaraiḥ bhramarairḥ vyāptā dikcatuṣṭayaśālibhiḥ
sāgaraiḥ bhramarairḥ vyāptā dikcatuṣṭayaśālibhiḥ
11.
tām yojanaśatākāraiḥ pratirākam prabodhībhiḥ
dikcatuṣṭayaśālibhiḥ sāgaraiḥ bhramarairḥ vyāptā
dikcatuṣṭayaśālibhiḥ sāgaraiḥ bhramarairḥ vyāptā
11.
That (land) is pervaded by oceans, which are hundreds of yojanas in extent, and by bees, (both of which are) luminous and awakening across every continent and extending to all four directions.
दिग्दलाष्टकविश्रान्तससुराम्भोधिषट्पदाम् ।
भ्रातृभिर्नवभिर्भूपैर्नवधा परिकल्पिताम् ॥ १२ ॥
भ्रातृभिर्नवभिर्भूपैर्नवधा परिकल्पिताम् ॥ १२ ॥
digdalāṣṭakaviśrāntasasurāmbhodhiṣaṭpadām ,
bhrātṛbhirnavabhirbhūpairnavadhā parikalpitām 12
bhrātṛbhirnavabhirbhūpairnavadhā parikalpitām 12
12.
dikdalaṣṭakaviśrāntasasurāmbhodhiṣaṭpadām
bhrātṛbhiḥ navabhiḥ bhūpaiḥ navadhā parikalpitām
bhrātṛbhiḥ navabhiḥ bhūpaiḥ navadhā parikalpitām
12.
tām dikdalaṣṭakaviśrāntasasurāmbhodhiṣaṭpadām
navabhiḥ bhrātṛbhiḥ bhūpaiḥ navadhā parikalpitām
navabhiḥ bhrātṛbhiḥ bhūpaiḥ navadhā parikalpitām
12.
That (land) where the eight petal-like directional regions are contained, along with gods, oceans, and bees, which was divided in nine ways by nine brother kings.
लक्षयोजनविस्तीर्णामाकीर्णां च रजोलवैः ।
नानाजनपदव्यूहस्थिरावश्यायसीकराम् ॥ १३ ॥
नानाजनपदव्यूहस्थिरावश्यायसीकराम् ॥ १३ ॥
lakṣayojanavistīrṇāmākīrṇāṃ ca rajolavaiḥ ,
nānājanapadavyūhasthirāvaśyāyasīkarām 13
nānājanapadavyūhasthirāvaśyāyasīkarām 13
13.
lakṣayojanavistīrṇām ākīrṇām ca rajolavaiḥ
nānājanapadavyūhasthirāvaśyāyasīkarām
nānājanapadavyūhasthirāvaśyāyasīkarām
13.
tām lakṣayojanavistīrṇām rajolavaiḥ ca
ākīrṇām nānājanapadavyūhasthirāvaśyāyasīkarām
ākīrṇām nānājanapadavyūhasthirāvaśyāyasīkarām
13.
That (land), a hundred thousand yojanas in breadth, is moreover covered with fine dust, and has stable dew-droplets from the array of various regions.
द्वीपात्तु द्विगुणं मानं लवणार्णवलेखया ।
दधत्या वलितां बाह्ये प्रकोष्ठमिव कम्बुना ॥ १४ ॥
दधत्या वलितां बाह्ये प्रकोष्ठमिव कम्बुना ॥ १४ ॥
dvīpāttu dviguṇaṃ mānaṃ lavaṇārṇavalekhayā ,
dadhatyā valitāṃ bāhye prakoṣṭhamiva kambunā 14
dadhatyā valitāṃ bāhye prakoṣṭhamiva kambunā 14
14.
dvīpāt tu dviguṇam mānam lavaṇārṇavalekhayā
dadhatyā valitām bāhye prakoṣṭham iva kambunā
dadhatyā valitām bāhye prakoṣṭham iva kambunā
14.
tām tu bāhye dvīpāt dviguṇam mānam dadhatyā
lavaṇārṇavalekhayā valitām prakoṣṭham iva kambunā
lavaṇārṇavalekhayā valitām prakoṣṭham iva kambunā
14.
But that (land) is encircled externally by a ring of salt ocean, which possesses a measure double that of the (central) island, just like a forearm (is encircled) by a conch shell.
ततोऽपि द्विगुणं देहं दधत्या वलयाकृतिम् ।
जगद्भूतलताव्याप्तां शाकाख्यद्वीपलेखया ॥ १५ ॥
जगद्भूतलताव्याप्तां शाकाख्यद्वीपलेखया ॥ १५ ॥
tato'pi dviguṇaṃ dehaṃ dadhatyā valayākṛtim ,
jagadbhūtalatāvyāptāṃ śākākhyadvīpalekhayā 15
jagadbhūtalatāvyāptāṃ śākākhyadvīpalekhayā 15
15.
tataḥ api dviguṇam deham dadhatyā valayākṛtim
jagadbhūtalatāvyāptām śākākhyadvīpalekhayā
jagadbhūtalatāvyāptām śākākhyadvīpalekhayā
15.
tataḥ api dviguṇam deham valayākṛtim
jagadbhūtalatāvyāptām dadhatyā śākākhyadvīpalekhayā
jagadbhūtalatāvyāptām dadhatyā śākākhyadvīpalekhayā
15.
Even greater than that, by the circular outline of the continent (dvīpa) named Śāka, which bears a body (form) twice the size, shaped like a ring, and covered with creeping plants spread across the earth (jagad).
ततोऽपि द्विगुणाकारं धारयन्त्या च वेष्टिताम् ।
प्रत्यग्रक्षीरपूर्णाब्धिलेखया स्वादुशीतया ॥ १६ ॥
प्रत्यग्रक्षीरपूर्णाब्धिलेखया स्वादुशीतया ॥ १६ ॥
tato'pi dviguṇākāraṃ dhārayantyā ca veṣṭitām ,
pratyagrakṣīrapūrṇābdhilekhayā svāduśītayā 16
pratyagrakṣīrapūrṇābdhilekhayā svāduśītayā 16
16.
tataḥ api dviguṇākāram dhārayantyā ca veṣṭitām
pratyagrakṣīrapūrṇābdhilekhayā svāduśītayā
pratyagrakṣīrapūrṇābdhilekhayā svāduśītayā
16.
tataḥ api veṣṭitām ca dviguṇākāram dhārayantyā
svāduśītayā pratyagrakṣīrapūrṇābdhilekhayā
svāduśītayā pratyagrakṣīrapūrṇābdhilekhayā
16.
Even greater than that, the previous (implied continent/ocean) being encircled, by the circular expanse of an ocean (abdhi) of fresh, sweet, and cool milk, which itself assumes a form twice its size.
ततोऽपि द्विगुणाकारं धारयन्त्योपवेष्टिताम् ।
नानाजनालंकृतया कुशाख्यद्वीपलेखया ॥ १७ ॥
नानाजनालंकृतया कुशाख्यद्वीपलेखया ॥ १७ ॥
tato'pi dviguṇākāraṃ dhārayantyopaveṣṭitām ,
nānājanālaṃkṛtayā kuśākhyadvīpalekhayā 17
nānājanālaṃkṛtayā kuśākhyadvīpalekhayā 17
17.
tataḥ api dviguṇākāram dhārayantyā upaveṣṭitām
nānājanālaṅkṛtayā kuśākhyadvīpalekhayā
nānājanālaṅkṛtayā kuśākhyadvīpalekhayā
17.
tataḥ api upaveṣṭitām dviguṇākāram dhārayantyā
nānājanālaṅkṛtayā kuśākhyadvīpalekhayā
nānājanālaṅkṛtayā kuśākhyadvīpalekhayā
17.
Even greater than that, the previous (implied ocean) being surrounded, by the circular expanse of the continent (dvīpa) named Kuśa, which is adorned by various peoples, and itself assumes a form twice its size.
ततोऽपि द्विगुणाकारं धारयन्त्या च वेष्टिताम् ।
दध्यब्धिलेखया नित्यसंतर्पितसुरौघया ॥ १८ ॥
दध्यब्धिलेखया नित्यसंतर्पितसुरौघया ॥ १८ ॥
tato'pi dviguṇākāraṃ dhārayantyā ca veṣṭitām ,
dadhyabdhilekhayā nityasaṃtarpitasuraughayā 18
dadhyabdhilekhayā nityasaṃtarpitasuraughayā 18
18.
tataḥ api dviguṇākāram dhārayantyā ca veṣṭitām
dadhyabdhilekhayā nityasantarpitasuraughayā
dadhyabdhilekhayā nityasantarpitasuraughayā
18.
tataḥ api veṣṭitām ca dviguṇākāram dhārayantyā
nityasantarpitasuraughayā dadhyabdhilekhayā
nityasantarpitasuraughayā dadhyabdhilekhayā
18.
Even greater than that, the previous (implied continent) being encircled, by the circular expanse of an ocean (abdhi) of curds, which constantly satisfies the host of gods (sura), and itself assumes a form twice its size.
ततः क्रौञ्चाभिधद्वीपलेखयैवं प्रमाणया ।
वेष्टितां खातरचया नवां नृपपुरीमिव ॥ १९ ॥
वेष्टितां खातरचया नवां नृपपुरीमिव ॥ १९ ॥
tataḥ krauñcābhidhadvīpalekhayaivaṃ pramāṇayā ,
veṣṭitāṃ khātaracayā navāṃ nṛpapurīmiva 19
veṣṭitāṃ khātaracayā navāṃ nṛpapurīmiva 19
19.
tataḥ krauñcābhidha-dvīpa-lekhayā evam pramāṇayā
veṣṭitām khāta-racayā navām nṛpa-purīm iva
veṣṭitām khāta-racayā navām nṛpa-purīm iva
19.
tataḥ evam pramāṇayā krauñcābhidha-dvīpa-lekhayā
khāta-racayā navām nṛpa-purīm iva veṣṭitām
khāta-racayā navām nṛpa-purīm iva veṣṭitām
19.
Then, it (the previously mentioned landmass) was encircled by the outline of the island named Krauñca, which was of the same measure, resembling a new royal city surrounded by a formation of moats.
ततोऽपि च घृताम्भोधिलेखयैवं प्रमाणया ।
ततोऽपि शाल्मलीद्वीपलेखया मलपूर्णया ॥ २० ॥
ततोऽपि शाल्मलीद्वीपलेखया मलपूर्णया ॥ २० ॥
tato'pi ca ghṛtāmbhodhilekhayaivaṃ pramāṇayā ,
tato'pi śālmalīdvīpalekhayā malapūrṇayā 20
tato'pi śālmalīdvīpalekhayā malapūrṇayā 20
20.
tataḥ api ca ghṛtāmbhodhi-lekhayā evam pramāṇayā
tataḥ api śālmalī-dvīpa-lekhayā mala-pūrṇayā
tataḥ api śālmalī-dvīpa-lekhayā mala-pūrṇayā
20.
ca tataḥ api evam pramāṇayā ghṛtāmbhodhi-lekhayā
tataḥ api mala-pūrṇayā śālmalī-dvīpa-lekhayā
tataḥ api mala-pūrṇayā śālmalī-dvīpa-lekhayā
20.
And beyond that (it was encircled) by the outline of the Ghr̥ta (Ghee) Ocean, which was of the same measure; and then by the outline of the Śālmalī island, which is full of impurity.
ततः सुरामहाम्भोधिलेखया पुष्पशुभ्रया ।
शेषस्य देहलतया हरिमूर्तिमिवावृताम् ॥ २१ ॥
शेषस्य देहलतया हरिमूर्तिमिवावृताम् ॥ २१ ॥
tataḥ surāmahāmbhodhilekhayā puṣpaśubhrayā ,
śeṣasya dehalatayā harimūrtimivāvṛtām 21
śeṣasya dehalatayā harimūrtimivāvṛtām 21
21.
tataḥ surā-mahāmbhodhi-lekhayā puṣpa-śubhrāyā
śeṣasya deha-latayā hari-mūrtim iva āvṛtām
śeṣasya deha-latayā hari-mūrtim iva āvṛtām
21.
tataḥ puṣpa-śubhrāyā surā-mahāmbhodhi-lekhayā
śeṣasya deha-latayā hari-mūrtim iva āvṛtām
śeṣasya deha-latayā hari-mūrtim iva āvṛtām
21.
Then, (it was encircled) by the outline of the great wine-ocean, white and pure like a flower, just as the form of Hari is enveloped by the creeper-like body of Śeṣa.
ततो गोमेदकद्वीपलेखयैवप्रमाणया ।
इक्ष्वब्धिलेखयाप्येवं हिमवत्सानुशुद्धया ॥ २२ ॥
इक्ष्वब्धिलेखयाप्येवं हिमवत्सानुशुद्धया ॥ २२ ॥
tato gomedakadvīpalekhayaivapramāṇayā ,
ikṣvabdhilekhayāpyevaṃ himavatsānuśuddhayā 22
ikṣvabdhilekhayāpyevaṃ himavatsānuśuddhayā 22
22.
tataḥ gomeda-ka-dvīpa-lekhayā eva pramāṇayā
ikṣu-abdhi-lekhayā api evam himavat-sānu-śuddhayā
ikṣu-abdhi-lekhayā api evam himavat-sānu-śuddhayā
22.
tataḥ eva pramāṇayā gomeda-ka-dvīpa-lekhayā api
evam himavat-sānu-śuddhayā ikṣu-abdhi-lekhayā
evam himavat-sānu-śuddhayā ikṣu-abdhi-lekhayā
22.
Then, (it was encircled) by the outline of the Gomeda island, which was of the same measure, and similarly by the outline of the ocean of sugarcane juice, which was pure like the slopes of the Himavat (Himalayas).
ततोऽपि पुष्करद्वीपलेखया द्विगुणस्थया ।
अन्ते स्वादूदकाम्भोधिलेखयैवं प्रमाणया ॥ २३ ॥
अन्ते स्वादूदकाम्भोधिलेखयैवं प्रमाणया ॥ २३ ॥
tato'pi puṣkaradvīpalekhayā dviguṇasthayā ,
ante svādūdakāmbhodhilekhayaivaṃ pramāṇayā 23
ante svādūdakāmbhodhilekhayaivaṃ pramāṇayā 23
23.
tataḥ api puṣkaradvīpalekhayā dviguṇasthayā
ante svādūdakāmbhodhilekhayā evam pramāṇayā
ante svādūdakāmbhodhilekhayā evam pramāṇayā
23.
tataḥ api dviguṇasthayā puṣkaradvīpalekhayā,
ante evam pramāṇayā svādūdakāmbhodhilekhayā
ante evam pramāṇayā svādūdakāmbhodhilekhayā
23.
Beyond that (previous layer), there is a boundary (or ring) which is twice the circumference of the Puṣkara island. And at the very end, similarly, there is a boundary defined by the ocean of sweet water, having that same (double) extent.
ततो दशगुणेनाथ पातालतलगामिना ।
निखातवलयेनोच्चैः श्वभ्रसंभाररूपिणा ॥ २४ ॥
निखातवलयेनोच्चैः श्वभ्रसंभाररूपिणा ॥ २४ ॥
tato daśaguṇenātha pātālatalagāminā ,
nikhātavalayenoccaiḥ śvabhrasaṃbhārarūpiṇā 24
nikhātavalayenoccaiḥ śvabhrasaṃbhārarūpiṇā 24
24.
tataḥ daśaguṇena atha pātālatalagamāminā
nikhātavalayena uccaiḥ śvabhra-saṃbhāra-rūpiṇā
nikhātavalayena uccaiḥ śvabhra-saṃbhāra-rūpiṇā
24.
atha tataḥ daśaguṇena,
pātālatalagamāminā,
uccaiḥ,
śvabhra-saṃbhāra-rūpiṇā nikhātavalayena
pātālatalagamāminā,
uccaiḥ,
śvabhra-saṃbhāra-rūpiṇā nikhātavalayena
24.
And then, from that (preceding layer), there is a trench (or ring) ten times the extent (of the previous), which descends to the bottom of the netherworlds (pātāla), profoundly deep, and appears as a vast collection of chasms.
पातालगामिमार्गेण वलितां भयदात्मना ।
एतस्मात्खलु सर्वस्मात्ततो दशगुणोच्चया ॥ २५ ॥
एतस्मात्खलु सर्वस्मात्ततो दशगुणोच्चया ॥ २५ ॥
pātālagāmimārgeṇa valitāṃ bhayadātmanā ,
etasmātkhalu sarvasmāttato daśaguṇoccayā 25
etasmātkhalu sarvasmāttato daśaguṇoccayā 25
25.
pātālagāmimārgeṇa valitām bhayadātmanā
etasmāt khalu sarvasmāt tataḥ daśaguṇoccayā
etasmāt khalu sarvasmāt tataḥ daśaguṇoccayā
25.
valitām pātālagāmimārgeṇa bhayadātmanā,
khalu etasmāt sarvasmāt tataḥ daśaguṇoccayā
khalu etasmāt sarvasmāt tataḥ daśaguṇoccayā
25.
This (trench or region) is encompassed by a path leading to the netherworlds (pātāla), having a terrifying nature; and indeed, from all of this (entire lower region described thus far), there is a layer (or space) ten times greater than that.
आव्योमसु चतुर्दिक्षु श्वभ्रसंभारभीषया ।
अर्धोन्म्लानतमोरूपलग्ननीलोत्पलस्रजा ॥ २६ ॥
अर्धोन्म्लानतमोरूपलग्ननीलोत्पलस्रजा ॥ २६ ॥
āvyomasu caturdikṣu śvabhrasaṃbhārabhīṣayā ,
ardhonmlānatamorūpalagnanīlotpalasrajā 26
ardhonmlānatamorūpalagnanīlotpalasrajā 26
26.
āvyomasu caturdikṣu śvabhra-saṃbhāra-bhīṣayā
ardhonmlānatamorūpalagnanīlotpalasrajā
ardhonmlānatamorūpalagnanīlotpalasrajā
26.
caturdikṣu āvyomasu,
śvabhra-saṃbhāra-bhīṣayā,
ardhonmlānatamorūpalagnanīlotpalasrajā
śvabhra-saṃbhāra-bhīṣayā,
ardhonmlānatamorūpalagnanīlotpalasrajā
26.
This (layer/region) extends upwards to the skies in all four directions, generating terror with its mass of chasms, and appears like a garland of blue lotuses clinging to the form of dim darkness.
नानामाणिक्यशिखरकह्लारकुमुदाब्जया ।
लोकालोकाचलोत्तालविपुलोद्दाममालया ॥ २७ ॥
लोकालोकाचलोत्तालविपुलोद्दाममालया ॥ २७ ॥
nānāmāṇikyaśikharakahlārakumudābjayā ,
lokālokācalottālavipuloddāmamālayā 27
lokālokācalottālavipuloddāmamālayā 27
27.
nānāmāṇikyaśikharakahlārakumudābjayā
lokālokācalottālavipulodāmamālayā
lokālokācalottālavipulodāmamālayā
27.
nānāmāṇikyaśikharakahlārakumudābjayā
lokālokācalottālavipulodāmamālayā
lokālokācalottālavipulodāmamālayā
27.
Adorned with garlands formed by various gem-studded peaks, red water lilies (kahlāra), night water lilies (kumuda), and day lotuses (abja); and with a supreme garland that is the vast, lofty, and immense Lokāloka mountain itself.
वलितां त्रिजगल्लक्ष्मीधम्मिल्लवलनामिव ।
एतस्मादेव सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ २८ ॥
एतस्मादेव सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ २८ ॥
valitāṃ trijagallakṣmīdhammillavalanāmiva ,
etasmādeva sarvasmāttato daśaguṇātmanā 28
etasmādeva sarvasmāttato daśaguṇātmanā 28
28.
valitām trijagallakṣmīdhāmmillavalanām iva
etasmāt eva sarvasmāt tataḥ daśaguṇātmanā
etasmāt eva sarvasmāt tataḥ daśaguṇātmanā
28.
(sā) trijagallakṣmīdhāmmillavalanām iva valitām
etasmāt sarvasmāt tataḥ eva daśaguṇātmanā
etasmāt sarvasmāt tataḥ eva daśaguṇātmanā
28.
It is encircled (valitām), as if it were the intricate coiffure (dhammilla-valanām iva) of the prosperity (lakṣmī) of the three worlds (trijagat); and this encircling is by (a dimension or entity) ten times greater in its intrinsic nature (ātmanā) than all of this [previously mentioned].
अज्ञातभूतसंचारनाम्नारण्येन मालिताम् ।
एतस्मादेव सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ २९ ॥
एतस्मादेव सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ २९ ॥
ajñātabhūtasaṃcāranāmnāraṇyena mālitām ,
etasmādeva sarvasmāttato daśaguṇātmanā 29
etasmādeva sarvasmāttato daśaguṇātmanā 29
29.
ajñātabhūtasaṃcāranāmnā araṇyena mālitām
etasmāt eva sarvasmāt tataḥ daśaguṇātmanā
etasmāt eva sarvasmāt tataḥ daśaguṇātmanā
29.
(sā) ajñātabhūtasaṃcāranāmnā araṇyena mālitām
etasmāt sarvasmāt tataḥ eva daśaguṇātmanā
etasmāt sarvasmāt tataḥ eva daśaguṇātmanā
29.
It is adorned (mālitām) by a forest (araṇyena) known by the name (nāmnā) 'where the movement of living beings (bhūtasaṃcāra) is unknown (ajñāta)'; and this forest (or the space it occupies) is ten times greater in its intrinsic nature (ātmanā) than all of this [previously mentioned].
नभसेव चतुर्दिक्कं व्याप्तामतुलवारिणा ।
एतस्मादेव सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ ३० ॥
एतस्मादेव सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ ३० ॥
nabhaseva caturdikkaṃ vyāptāmatulavāriṇā ,
etasmādeva sarvasmāttato daśaguṇātmanā 30
etasmādeva sarvasmāttato daśaguṇātmanā 30
30.
nabhasā iva caturdikkam vyāptām atulavāriṇā
etasmāt eva sarvasmāt tataḥ daśaguṇātmanā
etasmāt eva sarvasmāt tataḥ daśaguṇātmanā
30.
(sā) caturdikkam nabhasā iva atulavāriṇā vyāptām
etasmāt sarvasmāt tataḥ eva daśaguṇātmanā
etasmāt sarvasmāt tataḥ eva daśaguṇātmanā
30.
It is permeated (vyāptām) in all four directions (caturdikkam) by unequaled water (atulavāriṇā), as if by the sky (nabhasā iva); and this water (or its expanse) is ten times greater in its intrinsic nature (ātmanā) than all of this [previously mentioned].
मेर्वादिद्रावणोत्केन ज्वालाजालेन मालिताम् ।
एतस्मादथ सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ ३१ ॥
एतस्मादथ सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ ३१ ॥
mervādidrāvaṇotkena jvālājālena mālitām ,
etasmādatha sarvasmāttato daśaguṇātmanā 31
etasmādatha sarvasmāttato daśaguṇātmanā 31
31.
meru-ādi-drāvaṇa-utkena jvālā-jālena mālitām
etasmāt atha sarvasmāt tataḥ daśaguṇa-ātmanā
etasmāt atha sarvasmāt tataḥ daśaguṇa-ātmanā
31.
(तत्) meru-ādi-drāvaṇa-utkena jvālā-jālena mālitām.
atha etasmāt sarvasmāt tataḥ daśaguṇa-ātmanā (अस्ति).
atha etasmāt sarvasmāt tataḥ daśaguṇa-ātmanā (अस्ति).
31.
Encompassed by a network of flames, powerful enough to intensely melt Mount Meru and other mountains. Then, beyond all of this [fiery layer], by something (else) of a nature ten times greater.
मेर्वाद्यचलसङ्घातं नयता तृणपांसुवत् ।
वहताद्रीन्द्रविस्फोटकारिणा जवहारिणा ॥ ३२ ॥
वहताद्रीन्द्रविस्फोटकारिणा जवहारिणा ॥ ३२ ॥
mervādyacalasaṅghātaṃ nayatā tṛṇapāṃsuvat ,
vahatādrīndravisphoṭakāriṇā javahāriṇā 32
vahatādrīndravisphoṭakāriṇā javahāriṇā 32
32.
meru-ādi-acala-saṅghātam nayatā tṛṇa-pāṃsu-vat
vahatā adrīndra-visphoṭa-kāriṇā java-hāriṇā
vahatā adrīndra-visphoṭa-kāriṇā java-hāriṇā
32.
(मरुता) meru-ādi-acala-saṅghātam tṛṇa-pāṃsu-vat nayatā.
adrīndra-visphoṭa-kāriṇā java-hāriṇā vahatā (अस्ति).
adrīndra-visphoṭa-kāriṇā java-hāriṇā vahatā (अस्ति).
32.
By that (wind) which carries away the masses of mountains like Meru and others, reducing them to mere grass and dust; by that (wind) which causes the explosion of the chief mountains and carries them away with immense speed.
निःशून्यत्वादशब्देन मरुता परितो वृतम् ।
एतस्मादथ सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ ३३ ॥
एतस्मादथ सर्वस्मात्ततो दशगुणात्मना ॥ ३३ ॥
niḥśūnyatvādaśabdena marutā parito vṛtam ,
etasmādatha sarvasmāttato daśaguṇātmanā 33
etasmādatha sarvasmāttato daśaguṇātmanā 33
33.
niḥśūnyatvāt aśabdena marutā paritaḥ vṛtam
etasmāt atha sarvasmāt tataḥ daśaguṇa-ātmanā
etasmāt atha sarvasmāt tataḥ daśaguṇa-ātmanā
33.
(तत्) niḥśūnyatvāt aśabdena marutā paritaḥ vṛtam.
atha etasmāt sarvasmāt tataḥ daśaguṇa-ātmanā (अन्येन वृतम्).
atha etasmāt sarvasmāt tataḥ daśaguṇa-ātmanā (अन्येन वृतम्).
33.
The preceding layer is enveloped all around by this wind (marutā), which is soundless due to its utter emptiness. Then, beyond all of this [windy layer], by something ten times greater in nature.
परितो वलितं व्योम्ना निःशून्येनैकरूपिणा ।
अथ योजनकोटीनां शतेन घनरूणिणा ।
व्याप्तं ब्रह्माण्डकुड्येन हैमेनापि द्विपर्वणा ॥ ३४ ॥
अथ योजनकोटीनां शतेन घनरूणिणा ।
व्याप्तं ब्रह्माण्डकुड्येन हैमेनापि द्विपर्वणा ॥ ३४ ॥
parito valitaṃ vyomnā niḥśūnyenaikarūpiṇā ,
atha yojanakoṭīnāṃ śatena ghanarūṇiṇā ,
vyāptaṃ brahmāṇḍakuḍyena haimenāpi dviparvaṇā 34
atha yojanakoṭīnāṃ śatena ghanarūṇiṇā ,
vyāptaṃ brahmāṇḍakuḍyena haimenāpi dviparvaṇā 34
34.
paritaḥ valitam vyomnā niḥśūnyena
ekarūpiṇā atha yojana-koṭīnām
śatena ghana-rūpiṇā vyāptam
brahmāṇḍa-kuḍyena haimena api dviparvaṇā
ekarūpiṇā atha yojana-koṭīnām
śatena ghana-rūpiṇā vyāptam
brahmāṇḍa-kuḍyena haimena api dviparvaṇā
34.
(तत्) paritaḥ niḥśūnyena ekarūpiṇā vyomnā valitam.
atha yojana-koṭīnām śatena ghana-rūpiṇā haimena api dviparvaṇā brahmāṇḍa-kuḍyena vyāptam.
atha yojana-koṭīnām śatena ghana-rūpiṇā haimena api dviparvaṇā brahmāṇḍa-kuḍyena vyāptam.
34.
Then, (the previous layer is) entirely encompassed by space (vyoma), which is utterly void and uniform in nature. After that, it is pervaded by the wall of the cosmic egg (brahmāṇḍa), which is golden, two-parted, and of dense form, measuring hundreds of millions of yojanas (in thickness/extent).
इति जलधिमहाद्रिलोकपालत्रिदशपुराम्बरभूतलैः परीतम् ।
जगदुदरमवेक्ष्य मानुषी द्राग्भुवि निजमन्दिरकोटरं ददर्श ॥ ३५ ॥
जगदुदरमवेक्ष्य मानुषी द्राग्भुवि निजमन्दिरकोटरं ददर्श ॥ ३५ ॥
iti jaladhimahādrilokapālatridaśapurāmbarabhūtalaiḥ parītam ,
jagadudaramavekṣya mānuṣī drāgbhuvi nijamandirakoṭaraṃ dadarśa 35
jagadudaramavekṣya mānuṣī drāgbhuvi nijamandirakoṭaraṃ dadarśa 35
35.
iti jaladhimahādrilokapālatridaśapurāmbarabhūtalaiḥ
parītam
jagat udaram avekṣya mānuṣī drāk
bhuvi nijamandirakoṭaram dadarśa
parītam
jagat udaram avekṣya mānuṣī drāk
bhuvi nijamandirakoṭaram dadarśa
35.
iti jaladhimahādrilokapālatridaśapurāmbarabhūtalaiḥ
parītam
jagat udaram avekṣya mānuṣī drāk
bhuvi nijamandirakoṭaram dadarśa
parītam
jagat udaram avekṣya mānuṣī drāk
bhuvi nijamandirakoṭaram dadarśa
35.
Having thus observed the interior of the universe (jagadudaram), encompassed by oceans, mighty mountains, the guardians of the worlds (lokapāla), cities of the gods, the sky, and the terrestrial regions, the human woman (mānuṣī) instantly saw the cavity of her own dwelling (mandira) on the ground.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25 (current chapter)
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216