योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-76
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अथ कल्पान्तमरुति वहत्यवधुताचले ।
बलेनाम्भोधिकल्लोलैर्नभस्यावर्तकारिणि ॥ १ ॥
अथ कल्पान्तमरुति वहत्यवधुताचले ।
बलेनाम्भोधिकल्लोलैर्नभस्यावर्तकारिणि ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
atha kalpāntamaruti vahatyavadhutācale ,
balenāmbhodhikallolairnabhasyāvartakāriṇi 1
atha kalpāntamaruti vahatyavadhutācale ,
balenāmbhodhikallolairnabhasyāvartakāriṇi 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atha kalpāntamaruti vahati avadhūtācale
balena ambhodhikallolaiḥ nabhasi āvartakāriṇi
balena ambhodhikallolaiḥ nabhasi āvartakāriṇi
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atha kalpāntamaruti vahati balena
avadhūtācale ambhodhikallolaiḥ nabhasi āvartakāriṇi
avadhūtācale ambhodhikallolaiḥ nabhasi āvartakāriṇi
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, when the wind of the end of the cosmic cycle (kalpa) was blowing, shaking the mountains and, with the ocean waves, creating whirlpools in the sky...
समुद्रेषु विमुद्रेषु मर्यादोल्लङ्घने घने ।
अधनेषु धनिष्वम्बुदारिद्र्योपद्रवद्रुते ॥ २ ॥
अधनेषु धनिष्वम्बुदारिद्र्योपद्रवद्रुते ॥ २ ॥
samudreṣu vimudreṣu maryādollaṅghane ghane ,
adhaneṣu dhaniṣvambudāridryopadravadrute 2
adhaneṣu dhaniṣvambudāridryopadravadrute 2
2.
samudreṣu vimudreṣu maryādollaṅghane ghane
adhaneṣu dhaniṣu ambudāridryopadravadrute
adhaneṣu dhaniṣu ambudāridryopadravadrute
2.
samudreṣu vimudreṣu ghane maryādollaṅghane
adhaneṣu dhaniṣu ambudāridryopadravadrute
adhaneṣu dhaniṣu ambudāridryopadravadrute
2.
...when the oceans were agitated and profoundly overstepping their bounds, and when both the poor and the wealthy were swiftly fleeing due to the calamity of water scarcity.
भूतले भूतलेशांशवर्जिते वह्निभर्जिते ।
पातालमपि पाताले गते किमपि कालतः ॥ ३ ॥
पातालमपि पाताले गते किमपि कालतः ॥ ३ ॥
bhūtale bhūtaleśāṃśavarjite vahnibharjite ,
pātālamapi pātāle gate kimapi kālataḥ 3
pātālamapi pātāle gate kimapi kālataḥ 3
3.
bhūtale bhūtaleśāṃśavarjite vahnibharjite
pātālam api pātāle gate kim api kālataḥ
pātālam api pātāle gate kim api kālataḥ
3.
bhūtale bhūtaleśāṃśavarjite vahnibharjite
pātālam api pātāle kim api kālataḥ gate
pātālam api pātāle kim api kālataḥ gate
3.
On the surface of the earth, which was devoid of any trace of living beings, scorched by fire, and when even the netherworld itself had somehow sunken into its own depths due to the passage of time.
दिवि वा विद्यमानायां विशीर्णे सर्गवर्गके ।
लोके व्योमगतालोके शोकौकसि ककुब्गणे ॥ ४ ॥
लोके व्योमगतालोके शोकौकसि ककुब्गणे ॥ ४ ॥
divi vā vidyamānāyāṃ viśīrṇe sargavargake ,
loke vyomagatāloke śokaukasi kakubgaṇe 4
loke vyomagatāloke śokaukasi kakubgaṇe 4
4.
divi vā vidyamānāyām viśīrṇe sargavargake
loke vyomagatāloke śokaukasi kakubgaṇe
loke vyomagatāloke śokaukasi kakubgaṇe
4.
vā divi vidyamānāyām sargavargake viśīrṇe
loke vyomagatāloke śokaukasi kakubgaṇe
loke vyomagatāloke śokaukasi kakubgaṇe
4.
Or, while the celestial region (div) still existed, and the entire creation (sargavargaka) was utterly shattered; in the world (loka) where the light of the sky had vanished, which had become an abode of sorrow, and pervading the multitude of all directions.
कुतोऽप्याकाशकुहराद्दृप्तदैत्यगणा इव ।
पुष्करावर्तका मेघाश्चक्रुर्गुलुगुलारवम् ॥ ५ ॥
पुष्करावर्तका मेघाश्चक्रुर्गुलुगुलारवम् ॥ ५ ॥
kuto'pyākāśakuharāddṛptadaityagaṇā iva ,
puṣkarāvartakā meghāścakrurgulugulāravam 5
puṣkarāvartakā meghāścakrurgulugulāravam 5
5.
kutaḥ api ākāśakuharāt dṛptadaityagaṇāḥ iva
puṣkarāvartakāḥ meghāḥ cakruḥ gulugulāravam
puṣkarāvartakāḥ meghāḥ cakruḥ gulugulāravam
5.
kutaḥ api ākāśakuharāt dṛptadaityagaṇāḥ iva
puṣkarāvartakāḥ meghāḥ gulugulāravam cakruḥ
puṣkarāvartakāḥ meghāḥ gulugulāravam cakruḥ
5.
From somewhere, from the hollow of the sky, the Puṣkarāvartaka clouds, like proud hosts of demons, made a deep rumbling sound.
ब्रह्मविस्फोटितस्वाण्डकुड्यविस्फोटनोद्भटम् ।
अन्योन्यास्फालनोत्फालमत्तार्णवरवाविलम् ॥ ६ ॥
अन्योन्यास्फालनोत्फालमत्तार्णवरवाविलम् ॥ ६ ॥
brahmavisphoṭitasvāṇḍakuḍyavisphoṭanodbhaṭam ,
anyonyāsphālanotphālamattārṇavaravāvilam 6
anyonyāsphālanotphālamattārṇavaravāvilam 6
6.
brahmavisphoṭitasvāṇḍakuḍyavisphoṭanodbhaṭam
anyonyāsphālanotphālamattārṇavaravāvilam
anyonyāsphālanotphālamattārṇavaravāvilam
6.
brahmavisphoṭitasvāṇḍakuḍyavisphoṭanodbhaṭam
anyonyāsphālanotphālamattārṇavaravāvilam
anyonyāsphālanotphālamattārṇavaravāvilam
6.
They produced a rumbling sound that was formidable like the bursting of the walls of the cosmic egg (svāṇḍa) shattered by (brahman) the Creator, and was tumultuous with the roar of agitated oceans, lashing and surging against each other.
लोकार्णवपुरोद्गीर्णघनकोलाहलोल्वणम् ।
एतत्कुलाचलस्कन्धबद्धोग्ररवघर्घरम् ॥ ७ ॥
एतत्कुलाचलस्कन्धबद्धोग्ररवघर्घरम् ॥ ७ ॥
lokārṇavapurodgīrṇaghanakolāhalolvaṇam ,
etatkulācalaskandhabaddhograravaghargharam 7
etatkulācalaskandhabaddhograravaghargharam 7
7.
lokārṇavapurodgīrṇaghanakolāhalolvaṇam
etatkulācalaskandhabaddhograravaghargharam
etatkulācalaskandhabaddhograravaghargharam
7.
lokārṇavapurodgīrṇaghanakolāhalolvaṇam
etatkulācalaskandhabaddhograravaghargharam
etatkulācalaskandhabaddhograravaghargharam
7.
It was intense, filled with a dense tumult that erupted from the forefront of the cosmic ocean (lokārṇava). Its terrible, rumbling sound was bound to the slopes of these great, primordial mountains.
ब्रह्माण्डशङ्खजठरपूरणावर्तमन्थरम् ।
स्वर्लोकरोदःपातालतलतोऽतिसगुल्मकम् ॥ ८ ॥
स्वर्लोकरोदःपातालतलतोऽतिसगुल्मकम् ॥ ८ ॥
brahmāṇḍaśaṅkhajaṭharapūraṇāvartamantharam ,
svarlokarodaḥpātālatalato'tisagulmakam 8
svarlokarodaḥpātālatalato'tisagulmakam 8
8.
brahmāṇḍaśaṅkhajaṭharapūraṇāvartamantharam
svarlokarodhaḥpātālatatalataḥ ati-sagulmakam
svarlokarodhaḥpātālatatalataḥ ati-sagulmakam
8.
brahmāṇḍaśaṅkhajaṭharapūraṇāvartamantharam
svarlokarodhaḥpātālatatalataḥ ati-sagulmakam
svarlokarodhaḥpātālatatalataḥ ati-sagulmakam
8.
It was slow-moving like a whirlpool that filled the conch-shaped belly of the cosmic egg (brahmāṇḍa). It extended beyond the heavenly realms, the atmosphere, and the nether regions, appearing like a dense, overgrown thicket.
समस्तदूरदिग्भित्तिहेलाहेलनघर्षुलम् ।
महाप्रलयसंपन्नापानकापानतर्षुलम् ॥ ९ ॥
महाप्रलयसंपन्नापानकापानतर्षुलम् ॥ ९ ॥
samastadūradigbhittihelāhelanagharṣulam ,
mahāpralayasaṃpannāpānakāpānatarṣulam 9
mahāpralayasaṃpannāpānakāpānatarṣulam 9
9.
samastadūradigbhittihelāhelanagharṣulam
mahāpralayasaṃpannāpānakāpānatṛṣulam
mahāpralayasaṃpannāpānakāpānatṛṣulam
9.
samastadūradigbhittihelāhelanagharṣulam
mahāpralayasaṃpannāpānakāpānatṛṣulam
mahāpralayasaṃpannāpānakāpānatṛṣulam
9.
It playfully rubbed and scraped against the walls of all distant directions. It was thirsty to drink the intoxicating draught (āpānaka) that emerges from the great dissolution (mahāpralaya).
प्रसृतप्रलयाख्येन्द्रमत्तैरावतबृंहितम् ।
आकल्पक्षुब्धमेघाब्धिनिर्ह्रादमिव संभृतम् ॥ १० ॥
आकल्पक्षुब्धमेघाब्धिनिर्ह्रादमिव संभृतम् ॥ १० ॥
prasṛtapralayākhyendramattairāvatabṛṃhitam ,
ākalpakṣubdhameghābdhinirhrādamiva saṃbhṛtam 10
ākalpakṣubdhameghābdhinirhrādamiva saṃbhṛtam 10
10.
prasṛtapralayākhyendramattāirāvatabṛṃhitam
ākalpakṣubdhameghābdinirhrādam iva saṃbhṛtam
ākalpakṣubdhameghābdinirhrādam iva saṃbhṛtam
10.
prasṛtapralayākhyendramattāirāvatabṛṃhitam
ākalpakṣubdhameghābdinirhrādam iva saṃbhṛtam
ākalpakṣubdhameghābdinirhrādam iva saṃbhṛtam
10.
It was like the trumpet of the frenzied Airāvata, who is Indra personified as the spreading dissolution. It was as if it had gathered the roars of oceans and clouds that are agitated at the end of a cosmic age (kalpa).
महाप्रलयसंक्षुब्धक्षीरोदमथनारवम् ।
ब्रह्माण्डोग्रारघट्टेऽस्मिन्वार्यन्त्रमिव सारवम् ॥ ११ ॥
ब्रह्माण्डोग्रारघट्टेऽस्मिन्वार्यन्त्रमिव सारवम् ॥ ११ ॥
mahāpralayasaṃkṣubdhakṣīrodamathanāravam ,
brahmāṇḍogrāraghaṭṭe'sminvāryantramiva sāravam 11
brahmāṇḍogrāraghaṭṭe'sminvāryantramiva sāravam 11
11.
mahāpralayasaṃkṣubdha-kṣīrodamathana-āravam
brahmāṇḍogra-araghaṭṭe asmin vāriyantram iva sāravam
brahmāṇḍogra-araghaṭṭe asmin vāriyantram iva sāravam
11.
asmin brahmāṇḍogra-araghaṭṭe
mahāpralayasaṃkṣubdha-kṣīrodamathana-āravam sāravam vāriyantram iva
mahāpralayasaṃkṣubdha-kṣīrodamathana-āravam sāravam vāriyantram iva
11.
In this terrible, cosmic mill of the universe (brahmāṇḍa), the roar of the churning of the milk ocean - agitated by the great dissolution (mahāpralaya) - was like a powerful water-machine (vāriyantra).
अथास्मिन्सति कल्पाग्नौ स्थितिमेति कथं घनः ।
इति विस्मितवानस्मि दृशं दिग्नवकेऽत्यजम् ॥ १२ ॥
इति विस्मितवानस्मि दृशं दिग्नवकेऽत्यजम् ॥ १२ ॥
athāsminsati kalpāgnau sthitimeti kathaṃ ghanaḥ ,
iti vismitavānasmi dṛśaṃ dignavake'tyajam 12
iti vismitavānasmi dṛśaṃ dignavake'tyajam 12
12.
atha asmin sati kalpāgnau sthitim eti katham
ghanaḥ iti vismitavān asmi dṛśam dignavake atyajam
ghanaḥ iti vismitavān asmi dṛśam dignavake atyajam
12.
atha asmin kalpāgnau sati,
ghanaḥ katham sthitim eti iti asmi vismitavān,
(aham) dignavake dṛśam atyajam
ghanaḥ katham sthitim eti iti asmi vismitavān,
(aham) dignavake dṛśam atyajam
12.
Then, as this cosmic fire (kalpāgni) blazed, I wondered, 'How can a dense object (ghana) continue to exist?' Thus astonished, I cast my gaze (dṛś) across the nine directions.
यावन्न क्वचिदेवात्र पश्याम्याशासु केवलम् ।
तरन्ति तरलास्फालमुल्मुकाशनिवृष्टयः ॥ १३ ॥
तरन्ति तरलास्फालमुल्मुकाशनिवृष्टयः ॥ १३ ॥
yāvanna kvacidevātra paśyāmyāśāsu kevalam ,
taranti taralāsphālamulmukāśanivṛṣṭayaḥ 13
taranti taralāsphālamulmukāśanivṛṣṭayaḥ 13
13.
yāvat na kvacit eva atra paśyāmi āśāsu kevalam
taranti taralā-sphālam ulmukāśani-vṛṣṭayaḥ
taranti taralā-sphālam ulmukāśani-vṛṣṭayaḥ
13.
atra yāvat na kvacit eva paśyāmi,
kevalam āśāsu ulmukāśani-vṛṣṭayaḥ taralā-sphālam taranti
kevalam āśāsu ulmukāśani-vṛṣṭayaḥ taralā-sphālam taranti
13.
Here, as far as I could see nothing else, but only in all directions, showers of firebrands and lightning floated with agitated flashes.
तेन ज्वलनतापेन बहुयोजनकोटिषु ।
पदार्था भस्मतां यान्ति दूरे दिक्षु दशस्वपि ॥ १४ ॥
पदार्था भस्मतां यान्ति दूरे दिक्षु दशस्वपि ॥ १४ ॥
tena jvalanatāpena bahuyojanakoṭiṣu ,
padārthā bhasmatāṃ yānti dūre dikṣu daśasvapi 14
padārthā bhasmatāṃ yānti dūre dikṣu daśasvapi 14
14.
tena jvalanatāpena bahuyojanakoṭiṣu padārthāḥ
bhasmatām yānti dūre dikṣu daśasu api
bhasmatām yānti dūre dikṣu daśasu api
14.
tena jvalanatāpena bahuyojanakoṭiṣu dūre
daśasu dikṣu api padārthāḥ bhasmatām yānti
daśasu dikṣu api padārthāḥ bhasmatām yānti
14.
Due to that burning heat, substances (padārtha) turn to ash (bhasmatā), even far away in all ten directions, across many tens of millions of yojanas (yojana).
अनन्तरं क्षणाद्व्योम्नि दूरेऽहमनुभूतवान् ।
ऊर्ध्वतः शीतलं वातमधस्तादनलोपमम् ॥ १५ ॥
ऊर्ध्वतः शीतलं वातमधस्तादनलोपमम् ॥ १५ ॥
anantaraṃ kṣaṇādvyomni dūre'hamanubhūtavān ,
ūrdhvataḥ śītalaṃ vātamadhastādanalopamam 15
ūrdhvataḥ śītalaṃ vātamadhastādanalopamam 15
15.
anantaram kṣaṇāt vyomni dūre aham anubhūtavān
ūrdhvataḥ śītalam vātam adhastāt analopamam
ūrdhvataḥ śītalam vātam adhastāt analopamam
15.
aham anantaram kṣaṇāt dūre vyomni ūrdhvataḥ
śītalam vātam adhastāt analopamam anubhūtavān
śītalam vātam adhastāt analopamam anubhūtavān
15.
Immediately afterwards, in an instant, I perceived far off in the sky a cool wind from above and a wind like fire from below.
अथ वारुणदिग्भागादाययौ कल्पमारुतः ।
यस्मिंस्तृणवदुह्यन्ते विन्ध्यमेरुहिमालयाः ॥ १७ ॥
यस्मिंस्तृणवदुह्यन्ते विन्ध्यमेरुहिमालयाः ॥ १७ ॥
atha vāruṇadigbhāgādāyayau kalpamārutaḥ ,
yasmiṃstṛṇavaduhyante vindhyameruhimālayāḥ 17
yasmiṃstṛṇavaduhyante vindhyameruhimālayāḥ 17
17.
atha vāruṇadigbhāgāt āyayau kalpamārutaḥ
yasmin tṛṇavat uhyante vindhyameruhimālayāḥ
yasmin tṛṇavat uhyante vindhyameruhimālayāḥ
17.
atha vāruṇadigbhāgāt kalpamārutaḥ āyayau,
yasmin vindhyameruhimālayāḥ tṛṇavat uhyante
yasmin vindhyameruhimālayāḥ tṛṇavat uhyante
17.
Then, from the western direction, came the cosmic deluge wind (kalpamāruta), in which mountains like Vindhya, Meru, and the Himalayas are swept away like blades of grass.
तेन ज्वालाचलाः प्रान्तोड्डीनाङ्गारविहंगमाः ।
लोलोल्मुकवनाक्रान्ता जग्मुरग्निदिशं द्रुतम् ॥ १८ ॥
लोलोल्मुकवनाक्रान्ता जग्मुरग्निदिशं द्रुतम् ॥ १८ ॥
tena jvālācalāḥ prāntoḍḍīnāṅgāravihaṃgamāḥ ,
lololmukavanākrāntā jagmuragnidiśaṃ drutam 18
lololmukavanākrāntā jagmuragnidiśaṃ drutam 18
18.
tena jvālācalāḥ prāntoḍḍīnāṅgāravihagamāḥ
lololmukavanākrāntāḥ jagmuḥ agnidiśam drutam
lololmukavanākrāntāḥ jagmuḥ agnidiśam drutam
18.
tena jvālācalāḥ prāntoḍḍīnāṅgāravihagamāḥ
lololmukavanākrāntāḥ drutam agnidiśam jagmuḥ
lololmukavanākrāntāḥ drutam agnidiśam jagmuḥ
18.
Carried by that wind, these mountains of flame - from whose edges embers flew like birds, and which were covered by forests of flickering firebrands - swiftly moved towards the southeastern direction.
एतावति नभोमार्गे दूरे कल्पाम्बुदाः स्थिताः ।
यस्तेषामग्नितापानां विषयो न च सदृशाम् ॥ १९ ॥
यस्तेषामग्नितापानां विषयो न च सदृशाम् ॥ १९ ॥
etāvati nabhomārge dūre kalpāmbudāḥ sthitāḥ ,
yasteṣāmagnitāpānāṃ viṣayo na ca sadṛśām 19
yasteṣāmagnitāpānāṃ viṣayo na ca sadṛśām 19
19.
etāvati nabhomārge dūre kalpāmbudāḥ sthitāḥ
yaḥ teṣām agnitāpānām viṣayaḥ na ca sadṛśām
yaḥ teṣām agnitāpānām viṣayaḥ na ca sadṛśām
19.
dūre etāvati nabhomārge kalpāmbudāḥ sthitāḥ,
yaḥ teṣām agnitāpānām viṣayaḥ na ca sadṛśām
yaḥ teṣām agnitāpānām viṣayaḥ na ca sadṛśām
19.
Far away, in that vast expanse of the sky, were situated the cosmic deluge clouds (kalpāmbuda), whose fiery heat was not within the scope of anything comparable.
स ज्वालविलसद्वातो दुष्टोऽनलदृशं व्रजन् ।
हेमाद्रीणां सपक्षाणामनीकं द्रवतामिव ॥ २० ॥
हेमाद्रीणां सपक्षाणामनीकं द्रवतामिव ॥ २० ॥
sa jvālavilasadvāto duṣṭo'naladṛśaṃ vrajan ,
hemādrīṇāṃ sapakṣāṇāmanīkaṃ dravatāmiva 20
hemādrīṇāṃ sapakṣāṇāmanīkaṃ dravatāmiva 20
20.
saḥ jvāla-vilasad-vātaḥ duṣṭaḥ anala-dṛśam vrajan
hema-adrīṇām sa-pakṣāṇām anīkam dravatām iva
hema-adrīṇām sa-pakṣāṇām anīkam dravatām iva
20.
saḥ jvāla-vilasad-vātaḥ duṣṭaḥ anala-dṛśam vrajan
sa-pakṣāṇām hema-adrīṇām dravatām anīkam iva
sa-pakṣāṇām hema-adrīṇām dravatām anīkam iva
20.
He, with winds ablaze with flames, malicious, moving towards the fiery gaze, was like an army of winged golden mountains melting away.
धराद्रिमण्डलाभोगे सौम्याङ्गारभरात्मनि ।
ज्वालावलिगणे जाते भाते तेजसि भास्वताम् ॥ २१ ॥
ज्वालावलिगणे जाते भाते तेजसि भास्वताम् ॥ २१ ॥
dharādrimaṇḍalābhoge saumyāṅgārabharātmani ,
jvālāvaligaṇe jāte bhāte tejasi bhāsvatām 21
jvālāvaligaṇe jāte bhāte tejasi bhāsvatām 21
21.
dharā-adri-maṇḍala-āboge saumya-aṅgāra-bhara-ātmani
jvālā-avali-gaṇe jāte bhāte tejasi bhāsvatām
jvālā-avali-gaṇe jāte bhāte tejasi bhāsvatām
21.
dharā-adri-maṇḍala-āboge saumya-aṅgāra-bhara-ātmani
jvālā-avali-gaṇe jāte bhāsvatām tejasi bhāte
jvālā-avali-gaṇe jāte bhāsvatām tejasi bhāte
21.
When, upon the vast surface of the earth's mountains and regions, which by its intrinsic nature (ātman) was filled with a mass of mild embers, a multitude of flames arose, and the radiance of the brilliant ones shone forth.
अर्णवेष्वनलार्णस्सु क्वथनोत्फालवारिषु ।
वनेष्वस्मृतपर्णेषु दीप्ताग्नितरुधारिषु ॥ २२ ॥
वनेष्वस्मृतपर्णेषु दीप्ताग्नितरुधारिषु ॥ २२ ॥
arṇaveṣvanalārṇassu kvathanotphālavāriṣu ,
vaneṣvasmṛtaparṇeṣu dīptāgnitarudhāriṣu 22
vaneṣvasmṛtaparṇeṣu dīptāgnitarudhāriṣu 22
22.
arṇaveṣu anala-arṇassu kvathana-utphāla-vāriṣu
vaneṣu asmṛta-parṇeṣu dīpta-agni-taru-dhāriṣu
vaneṣu asmṛta-parṇeṣu dīpta-agni-taru-dhāriṣu
22.
arṇaveṣu anala-arṇassu kvathana-utphāla-vāriṣu
vaneṣu asmṛta-parṇeṣu dīpta-agni-taru-dhāriṣu
vaneṣu asmṛta-parṇeṣu dīpta-agni-taru-dhāriṣu
22.
In the oceans, whose waters were fiery, boiling and leaping up; and in the forests, where the leaves were obliterated, bearing trees ablaze with fire.
ब्रह्मलोकस्थनाथेषु ब्रह्मलोकपुरेषु च ।
साङ्गनाबालवृद्धेषु दग्धेषु निपतत्सु खम् ॥ २३ ॥
साङ्गनाबालवृद्धेषु दग्धेषु निपतत्सु खम् ॥ २३ ॥
brahmalokasthanātheṣu brahmalokapureṣu ca ,
sāṅganābālavṛddheṣu dagdheṣu nipatatsu kham 23
sāṅganābālavṛddheṣu dagdheṣu nipatatsu kham 23
23.
brahma-loka-stha-nātheṣu brahma-loka-pureṣu ca
sa-aṅganā-bāla-vṛddheṣu dagdheṣu nipatatsu kham
sa-aṅganā-bāla-vṛddheṣu dagdheṣu nipatatsu kham
23.
brahma-loka-stha-nātheṣu ca brahma-loka-pureṣu
sa-aṅganā-bāla-vṛddheṣu dagdheṣu kham nipatatsu
sa-aṅganā-bāla-vṛddheṣu dagdheṣu kham nipatatsu
23.
When the protectors residing in Brahmaloka (the realm of brahman), and the cities of Brahmaloka, along with their women, children, and elders, were burnt and fell through the sky.
कल्पान्तानलपद्मिन्या ब्रह्माग्रावसरोवरे ।
ज्वालापल्लवशालिन्याः सबीजायाः सटोल्मुकैः ॥ २४ ॥
ज्वालापल्लवशालिन्याः सबीजायाः सटोल्मुकैः ॥ २४ ॥
kalpāntānalapadminyā brahmāgrāvasarovare ,
jvālāpallavaśālinyāḥ sabījāyāḥ saṭolmukaiḥ 24
jvālāpallavaśālinyāḥ sabījāyāḥ saṭolmukaiḥ 24
24.
kalpāntānalapadminyāḥ brahmāgrāvasarorare
jvālāpallavaśālinyāḥ sabījāyāḥ saṭolmulkaiḥ
jvālāpallavaśālinyāḥ sabījāyāḥ saṭolmulkaiḥ
24.
brahmāgrāvasarorare kalpāntānalapadminyāḥ
jvālāpallavaśālinyāḥ sabījāyāḥ saṭolmulkaiḥ
jvālāpallavaśālinyāḥ sabījāyāḥ saṭolmulkaiḥ
24.
In the lake formed by the summit-rocks of brahma (brahman), there was a lotus plant (padminī) that embodied the destructive fire (anala) of the cosmic dissolution (kalpa). It was adorned with flame-sprouts, bore seeds, and was accompanied by its burning brands (ulmuka).
अनिलात्मसु मूलेषु नागेषु च नगेषु च ।
आपातालं निमग्नेषु महत्यङ्गारकर्दमे ॥ २५ ॥
आपातालं निमग्नेषु महत्यङ्गारकर्दमे ॥ २५ ॥
anilātmasu mūleṣu nāgeṣu ca nageṣu ca ,
āpātālaṃ nimagneṣu mahatyaṅgārakardame 25
āpātālaṃ nimagneṣu mahatyaṅgārakardame 25
25.
anilātmasu mūleṣu nāgeṣu ca nageṣu ca
āpātālam nimagneṣu mahati aṅgārakardame
āpātālam nimagneṣu mahati aṅgārakardame
25.
mahati aṅgārakardame āpātālam nimagneṣu
anilātmasu mūleṣu ca nāgeṣu ca nageṣu
anilātmasu mūleṣu ca nāgeṣu ca nageṣu
25.
Upon the fundamental roots (mūla) composed of the airy elements (anila-ātman), upon the cosmic serpents (nāga) and the mountains (naga), all of them submerged down to the netherworld (pātāla) in a vast mud of embers.
उष्ट्रसैन्यमिवालक्ष्य गतिमन्निकटं नभः ।
आययावञ्जनश्यामः कल्पाम्बुदगणः क्वणन् ॥ २६ ॥
आययावञ्जनश्यामः कल्पाम्बुदगणः क्वणन् ॥ २६ ॥
uṣṭrasainyamivālakṣya gatimannikaṭaṃ nabhaḥ ,
āyayāvañjanaśyāmaḥ kalpāmbudagaṇaḥ kvaṇan 26
āyayāvañjanaśyāmaḥ kalpāmbudagaṇaḥ kvaṇan 26
26.
uṣṭrasainyam iva ālakṣya gatimat nikaṭam nabhaḥ
āyayau añjanaśyāmaḥ kalpāmbudagaṇaḥ kvaṇan
āyayau añjanaśyāmaḥ kalpāmbudagaṇaḥ kvaṇan
26.
añjanaśyāmaḥ kvaṇan kalpāmbudagaṇaḥ uṣṭrasainyam
iva ālakṣya gatimat nikaṭam nabhaḥ āyayau
iva ālakṣya gatimat nikaṭam nabhaḥ āyayau
26.
Like a camel army (uṣṭra-sainya), perceivable near the moving, nearby sky (nabhaḥ), a host of cosmic dissolution (kalpa) clouds (ambuda), dark as collyrium (añjana) and thundering, arrived.
स्थिरकल्पानलज्वालातुल्यविद्युन्मयाचलः ।
एककोणकविश्रान्तसप्तार्णवपयोभरः ॥ २७ ॥
एककोणकविश्रान्तसप्तार्णवपयोभरः ॥ २७ ॥
sthirakalpānalajvālātulyavidyunmayācalaḥ ,
ekakoṇakaviśrāntasaptārṇavapayobharaḥ 27
ekakoṇakaviśrāntasaptārṇavapayobharaḥ 27
27.
sthirakalpānalajvālātulyavidyunmayācalaḥ
ekakoṇakaviśrāntasaptārṇavapayobharaḥ
ekakoṇakaviśrāntasaptārṇavapayobharaḥ
27.
sthirakalpānalajvālātulyavidyunmayācalaḥ
ekakoṇakaviśrāntasaptārṇavapayobharaḥ
ekakoṇakaviśrāntasaptārṇavapayobharaḥ
27.
This host of cosmic clouds (kalpa-ambuda) was like a mountain of lightning (vidyut), resembling the steady flames of the cosmic dissolution (kalpa) fire (anala). It contained the accumulated waters of the seven oceans (sapta-arṇava), all condensed and resting within a single corner.
भित्तिभासुरनीहारभारनिर्वारदिक्तटः ।
ब्रह्माण्डकुड्यनिविडमण्डलास्फोटपण्डितः ॥ २८ ॥
ब्रह्माण्डकुड्यनिविडमण्डलास्फोटपण्डितः ॥ २८ ॥
bhittibhāsuranīhārabhāranirvāradiktaṭaḥ ,
brahmāṇḍakuḍyaniviḍamaṇḍalāsphoṭapaṇḍitaḥ 28
brahmāṇḍakuḍyaniviḍamaṇḍalāsphoṭapaṇḍitaḥ 28
28.
bhitti-bhāsura-nīhāra-bhāra-nirvāra-dik-taṭaḥ |
brahmāṇḍa-kuḍya-niviḍa-maṇḍala-āsphoṭa-paṇḍitaḥ ||
brahmāṇḍa-kuḍya-niviḍa-maṇḍala-āsphoṭa-paṇḍitaḥ ||
28.
bhitti-bhāsura-nīhāra-bhāra-nirvāra-dik-taṭaḥ
brahmāṇḍa-kuḍya-niviḍa-maṇḍala-āsphoṭa-paṇḍitaḥ
brahmāṇḍa-kuḍya-niviḍa-maṇḍala-āsphoṭa-paṇḍitaḥ
28.
He whose shining, wall-like mass of frost covers the horizons completely, and who is an expert in bursting open the dense spherical wall of the universe.
कल्पान्तक्षुभिताम्भोधिर्वर्तुलावर्तवृत्तिमान् ।
तडिज्जलचरः सारनिर्ह्रादः खमिवागतः ॥ २९ ॥
तडिज्जलचरः सारनिर्ह्रादः खमिवागतः ॥ २९ ॥
kalpāntakṣubhitāmbhodhirvartulāvartavṛttimān ,
taḍijjalacaraḥ sāranirhrādaḥ khamivāgataḥ 29
taḍijjalacaraḥ sāranirhrādaḥ khamivāgataḥ 29
29.
kalpānta-kṣubhita-ambhodhiḥ | vartula-āvarta-vṛttimān |
taṭit-jalacaraḥ | sāra-nirhrādaḥ | kham | iva | āgataḥ ||
taṭit-jalacaraḥ | sāra-nirhrādaḥ | kham | iva | āgataḥ ||
29.
kalpānta-kṣubhita-ambhodhiḥ vartula-āvarta-vṛttimān
taṭit-jalacaraḥ sāra-nirhrādaḥ kham iva āgataḥ
taṭit-jalacaraḥ sāra-nirhrādaḥ kham iva āgataḥ
29.
He is like the ocean agitated at the end of a cosmic cycle, possessing the nature of circular whirlwinds, moving like lightning through clouds, with a powerful roar, as if he has arrived filling the sky.
मृतो दग्धो निशानाथस्ततो द्विगुणशीतलः ।
अन्यमाकारमाश्रित्य परं लोकमिवागतः ॥ ३० ॥
अन्यमाकारमाश्रित्य परं लोकमिवागतः ॥ ३० ॥
mṛto dagdho niśānāthastato dviguṇaśītalaḥ ,
anyamākāramāśritya paraṃ lokamivāgataḥ 30
anyamākāramāśritya paraṃ lokamivāgataḥ 30
30.
mṛtaḥ | dagdhaḥ | niśā-nāthaḥ | tataḥ | dvi-guṇa-śītalaḥ |
anyam | ākāram | āśritya | param | lokam | iva | āgataḥ ||
anyam | ākāram | āśritya | param | lokam | iva | āgataḥ ||
30.
niśā-nāthaḥ mṛtaḥ dagdhaḥ tataḥ dvi-guṇa-śītalaḥ
anyam ākāram āśritya param lokam iva āgataḥ
anyam ākāram āśritya param lokam iva āgataḥ
30.
The moon (niśānātha), having died and been burnt, thereupon became twice as cold. It arrived as if in another world, having assumed a different form.
हेमसंभाररूपेण हिमालयमिवाखिलम् ।
जाड्यस्तम्भितनिःशेषजलकाष्ठाचलं दधत् ॥ ३१ ॥
जाड्यस्तम्भितनिःशेषजलकाष्ठाचलं दधत् ॥ ३१ ॥
hemasaṃbhārarūpeṇa himālayamivākhilam ,
jāḍyastambhitaniḥśeṣajalakāṣṭhācalaṃ dadhat 31
jāḍyastambhitaniḥśeṣajalakāṣṭhācalaṃ dadhat 31
31.
hema-saṃbhāra-rūpeṇa | himālayam | iva | akhilam |
jāḍya-stambhita-niḥśeṣa-jala-kāṣṭha-acalam | dadhat ||
jāḍya-stambhita-niḥśeṣa-jala-kāṣṭha-acalam | dadhat ||
31.
hema-saṃbhāra-rūpeṇa akhilam himālayam iva
jāḍya-stambhita-niḥśeṣa-jala-kāṣṭha-acalam dadhat
jāḍya-stambhita-niḥśeṣa-jala-kāṣṭha-acalam dadhat
31.
Bearing the entire Himalayas, which appear like a mass of gold, and where all water and wood are immobilized by coldness.
अथ ब्रह्माण्डविस्फोटकठिनं घटिताम्बरम् ।
प्राग्द्रुतोद्भटतौषारकाष्ठा वृष्टिः पपात ह ॥ ३२ ॥
प्राग्द्रुतोद्भटतौषारकाष्ठा वृष्टिः पपात ह ॥ ३२ ॥
atha brahmāṇḍavisphoṭakaṭhinaṃ ghaṭitāmbaram ,
prāgdrutodbhaṭatauṣārakāṣṭhā vṛṣṭiḥ papāta ha 32
prāgdrutodbhaṭatauṣārakāṣṭhā vṛṣṭiḥ papāta ha 32
32.
atha brahmāṇḍavisphoṭakaṭhinam ghaṭita-ambaram
prāk-druta-udbhaṭa-tauṣāra-kāṣṭhā vṛṣṭiḥ papāta ha
prāk-druta-udbhaṭa-tauṣāra-kāṣṭhā vṛṣṭiḥ papāta ha
32.
atha ghaṭita-ambaram brahmāṇḍavisphoṭakaṭhinam
prāk-druta-udbhaṭa-tauṣāra-kāṣṭhā vṛṣṭiḥ ha papāta
prāk-druta-udbhaṭa-tauṣāra-kāṣṭhā vṛṣṭiḥ ha papāta
32.
Then, the sky became formed and hard, resembling a cosmic explosion. A shower of massive, icy blocks, as if previously melted, fell indeed.
अग्निदाहवनाकाशविद्युदुन्मेषभीषणा ।
चटद्गडगडास्फोटस्फुटद्ब्रह्माण्डमण्डला ॥ ३३ ॥
चटद्गडगडास्फोटस्फुटद्ब्रह्माण्डमण्डला ॥ ३३ ॥
agnidāhavanākāśavidyudunmeṣabhīṣaṇā ,
caṭadgaḍagaḍāsphoṭasphuṭadbrahmāṇḍamaṇḍalā 33
caṭadgaḍagaḍāsphoṭasphuṭadbrahmāṇḍamaṇḍalā 33
33.
agni-dāha-vana-ākāśa-vidyut-unmeṣa-bhīṣaṇā
caṭat-gaḍagaḍā-sphoṭa-sphuṭat-brahmāṇḍa-maṇḍalā
caṭat-gaḍagaḍā-sphoṭa-sphuṭat-brahmāṇḍa-maṇḍalā
33.
agni-dāha-vana-ākāśa-vidyut-unmeṣa-bhīṣaṇā
caṭat-gaḍagaḍā-sphoṭa-sphuṭat-brahmāṇḍa-maṇḍalā
caṭat-gaḍagaḍā-sphoṭa-sphuṭat-brahmāṇḍa-maṇḍalā
33.
It was terrifying with lightning flashes in the sky that seemed to burn forests with fire. The crashing, thundering sounds caused the cosmic circles to burst and crack.
प्रथितोत्थितसीत्कारशतक्ष्वेडाक्षयारवा ।
शीतसीकरनीहारभित्तिबन्धमयाम्बरा ॥ ३४ ॥
शीतसीकरनीहारभित्तिबन्धमयाम्बरा ॥ ३४ ॥
prathitotthitasītkāraśatakṣveḍākṣayāravā ,
śītasīkaranīhārabhittibandhamayāmbarā 34
śītasīkaranīhārabhittibandhamayāmbarā 34
34.
prathita-utthita-sītkāra-śata-kṣveḍā-akṣaya-aravā
śīta-sīkara-nīhāra-bhitti-bandhamaya-ambarā
śīta-sīkara-nīhāra-bhitti-bandhamaya-ambarā
34.
prathita-utthita-sītkāra-śata-kṣveḍā-akṣaya-aravā
śīta-sīkara-nīhāra-bhitti-bandhamaya-ambarā
śīta-sīkara-nīhāra-bhitti-bandhamaya-ambarā
34.
Its sounds were immense and endless, like hundreds of prominent, rising hisses and roars. The sky itself seemed to be made of a wall-like formation of cold spray and mist.
रोदोमण्डपवैदूर्यस्तम्भसंभारभासुरैः ।
धारासारैर्धराधुर्यशैलशातकशालिनी ॥ ३५ ॥
धारासारैर्धराधुर्यशैलशातकशालिनी ॥ ३५ ॥
rodomaṇḍapavaidūryastambhasaṃbhārabhāsuraiḥ ,
dhārāsārairdharādhuryaśailaśātakaśālinī 35
dhārāsārairdharādhuryaśailaśātakaśālinī 35
35.
rodas-maṇḍapa-vaidūrya-stambha-saṃbhāra-bhāsuraiḥ
dhārāsāraiḥ dharā-dhūrya-śaila-śātaka-śālinī
dhārāsāraiḥ dharā-dhūrya-śaila-śātaka-śālinī
35.
dharā-dhūrya-śaila-śātaka-śālinī
rodas-maṇḍapa-vaidūrya-stambha-saṃbhāra-bhāsuraiḥ dhārāsāraiḥ
rodas-maṇḍapa-vaidūrya-stambha-saṃbhāra-bhāsuraiḥ dhārāsāraiḥ
35.
With its torrents of rain shining brilliantly like an abundance of lapis lazuli pillars in a pavilion spanning heaven and earth, it was endowed with the power to shatter the paramount mountains of the earth.
धराचटचटास्फोटस्फुटदङ्गारपत्तना ।
गर्जितोर्जितसंपातपतल्लोकान्तराकुला ॥ ३६ ॥
गर्जितोर्जितसंपातपतल्लोकान्तराकुला ॥ ३६ ॥
dharācaṭacaṭāsphoṭasphuṭadaṅgārapattanā ,
garjitorjitasaṃpātapatallokāntarākulā 36
garjitorjitasaṃpātapatallokāntarākulā 36
36.
dharācaṭacaṭāsphoṭasphuṭadaṅgārapattanā
garjitorjitasaṃpātapatallokāntarākulā
garjitorjitasaṃpātapatallokāntarākulā
36.
dharācaṭacaṭāsphoṭasphuṭadaṅgārapattanā
garjitorjitasaṃpātapatallokāntarākulā
garjitorjitasaṃpātapatallokāntarākulā
36.
The earth, from which crackling explosions burst forth, scattering embers, was agitated by the mighty thunderous impact that caused worlds to fall.
सा बभूवाथ साङ्गारजगद्गेहविलासिनी ।
कृतप्रत्युद्गमा वाष्पश्रियाऽज्वलनया भुवः ॥ ३७ ॥
कृतप्रत्युद्गमा वाष्पश्रियाऽज्वलनया भुवः ॥ ३७ ॥
sā babhūvātha sāṅgārajagadgehavilāsinī ,
kṛtapratyudgamā vāṣpaśriyā'jvalanayā bhuvaḥ 37
kṛtapratyudgamā vāṣpaśriyā'jvalanayā bhuvaḥ 37
37.
sā babhūva atha sāṅgārajagadgehavilāsinī
kṛtapratyudgamā vāṣpaśriyā ajvalanayā bhuvaḥ
kṛtapratyudgamā vāṣpaśriyā ajvalanayā bhuvaḥ
37.
atha sā sāṅgārajagadgehavilāsinī babhūva
bhuvaḥ vāṣpaśriyā ajvalanayā kṛtapratyudgamā
bhuvaḥ vāṣpaśriyā ajvalanayā kṛtapratyudgamā
37.
She then became a captivating lady in the world-house, which was now filled with embers, having been received by the earth's non-burning splendor of mist.
ज्वालालवोल्ललनडम्बरमम्बरं तद्व्यूढस्थलाब्जदलजालमिवालमासीत् ।
ज्वालाभ्रमद्भमरपङ्क्तिनिभास्तदासंस्तत्र स्फुरच्छिशिरसीकरपक्षपुञ्जाः ॥ ३८ ॥
ज्वालाभ्रमद्भमरपङ्क्तिनिभास्तदासंस्तत्र स्फुरच्छिशिरसीकरपक्षपुञ्जाः ॥ ३८ ॥
jvālālavollalanaḍambaramambaraṃ tadvyūḍhasthalābjadalajālamivālamāsīt ,
jvālābhramadbhamarapaṅktinibhāstadāsaṃstatra sphuracchiśirasīkarapakṣapuñjāḥ 38
jvālābhramadbhamarapaṅktinibhāstadāsaṃstatra sphuracchiśirasīkarapakṣapuñjāḥ 38
38.
jvālālavollalanaḍambaram ambaram tat
vyūḍha sthalābjadalajālam iva alam āsīt
jvālābhramadbhramarapaṅktinibhāḥ tadā
āsan tatra sphuracchirasīkarapakṣapuñjāḥ
vyūḍha sthalābjadalajālam iva alam āsīt
jvālābhramadbhramarapaṅktinibhāḥ tadā
āsan tatra sphuracchirasīkarapakṣapuñjāḥ
38.
jvālālavollalanaḍambaram ambaram tat
vyūḍha sthalābjadalajālam iva alam āsīt
tadā tatra jvālābhramadbhramarapaṅktinibhāḥ
sphuracchirasīkarapakṣapuñjāḥ āsan
vyūḍha sthalābjadalajālam iva alam āsīt
tadā tatra jvālābhramadbhramarapaṅktinibhāḥ
sphuracchirasīkarapakṣapuñjāḥ āsan
38.
The sky, with the imposing display of flickering flame fragments, became like a vast network of scattered land-lotus petals. Then, there appeared glistening clusters of cool spray-like wings, resembling rows of bees swirling amidst the flames.
उद्यद्बृहच्चटचटारवपूरिताशो भीमोऽभवत्सलिलदानलसंनिपातः ।
दुर्वारवैरिविषमो महतां बलानां संग्राम उग्र इव हेतिहतोग्रहेतिः ॥ ३९ ॥
दुर्वारवैरिविषमो महतां बलानां संग्राम उग्र इव हेतिहतोग्रहेतिः ॥ ३९ ॥
udyadbṛhaccaṭacaṭāravapūritāśo bhīmo'bhavatsaliladānalasaṃnipātaḥ ,
durvāravairiviṣamo mahatāṃ balānāṃ saṃgrāma ugra iva hetihatograhetiḥ 39
durvāravairiviṣamo mahatāṃ balānāṃ saṃgrāma ugra iva hetihatograhetiḥ 39
39.
udyadbṛhaccaṭacaṭāravapūritāśaḥ bhīmaḥ
abhavat saliladānalasaṃnipātaḥ
durvāravairiviṣamaḥ mahatām balānām
saṅgrāmaḥ ugraḥ iva hetihataugrahetiḥ
abhavat saliladānalasaṃnipātaḥ
durvāravairiviṣamaḥ mahatām balānām
saṅgrāmaḥ ugraḥ iva hetihataugrahetiḥ
39.
udyadbṛhaccaṭacaṭāravapūritāśaḥ
saliladānalasaṃnipātaḥ bhīmaḥ abhavat
durvāravairiviṣamaḥ mahatām balānām
ugraḥ saṅgrāmaḥ iva hetihataugrahetiḥ
saliladānalasaṃnipātaḥ bhīmaḥ abhavat
durvāravairiviṣamaḥ mahatām balānām
ugraḥ saṅgrāmaḥ iva hetihataugrahetiḥ
39.
The collision of the cloud-fire, which filled the directions with a great, rising crackling sound, became terrifying. It was like a fierce battle of formidable, overwhelming enemy forces, where terrible weapons struck and were struck.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76 (current chapter)
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216