योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-180
श्रीराम उवाच ।
इमं मे संशयं छिन्धि भगवन्भास्करं तमः ।
भुवनस्येव भावानां सम्यग्रूपानुभूतये ॥ १ ॥
इमं मे संशयं छिन्धि भगवन्भास्करं तमः ।
भुवनस्येव भावानां सम्यग्रूपानुभूतये ॥ १ ॥
śrīrāma uvāca ,
imaṃ me saṃśayaṃ chindhi bhagavanbhāskaraṃ tamaḥ ,
bhuvanasyeva bhāvānāṃ samyagrūpānubhūtaye 1
imaṃ me saṃśayaṃ chindhi bhagavanbhāskaraṃ tamaḥ ,
bhuvanasyeva bhāvānāṃ samyagrūpānubhūtaye 1
1.
imam me saṃśayam chindhi bhagavan bhāskaram
tamaḥ bhuvanasya iva bhāvānām samyagrūpānubhūtaye
tamaḥ bhuvanasya iva bhāvānām samyagrūpānubhūtaye
1.
bhagavan bhuvanasya iva bhāvānām samyagrūpānubhūtaye
bhāskaram tamaḥ me imam saṃśayam chindhi
bhāskaram tamaḥ me imam saṃśayam chindhi
1.
Śrī Rāma said: O venerable one (Bhagavan), dispel this doubt of mine, just as the sun dispels darkness, so that I may realize the true nature of all phenomena, similar to how it illuminates the world.
कदाचिदहमेकाग्रो विद्यागेहे विपश्चिताम् ।
संसदि स्थितवान्यावत्तापसः कश्चिदागतः ॥ २ ॥
संसदि स्थितवान्यावत्तापसः कश्चिदागतः ॥ २ ॥
kadācidahamekāgro vidyāgehe vipaścitām ,
saṃsadi sthitavānyāvattāpasaḥ kaścidāgataḥ 2
saṃsadi sthitavānyāvattāpasaḥ kaścidāgataḥ 2
2.
kadācit aham ekāgraḥ vidyāgehe vipaścitām
saṃsadi sthitavān yāvat tāpasaḥ kaścit āgataḥ
saṃsadi sthitavān yāvat tāpasaḥ kaścit āgataḥ
2.
kadācit aham ekāgraḥ vipaścitām vidyāgehe saṃsadi yāvat sthitavān,
kaścit tāpasaḥ āgataḥ
kaścit tāpasaḥ āgataḥ
2.
Once, while I was intently present in the assembly of scholars at the house of learning, a certain ascetic arrived.
विद्वान्द्विजवरः श्रीमान्विदेहजनमण्डलात् ।
महातपाः कान्तियुतो दुर्वासा इव दुःसहः ॥ ३ ॥
महातपाः कान्तियुतो दुर्वासा इव दुःसहः ॥ ३ ॥
vidvāndvijavaraḥ śrīmānvidehajanamaṇḍalāt ,
mahātapāḥ kāntiyuto durvāsā iva duḥsahaḥ 3
mahātapāḥ kāntiyuto durvāsā iva duḥsahaḥ 3
3.
vidvān dvijavaraḥ śrīmān videhajanamaṇḍalāt
mahātapāḥ kāntiyutaḥ durvāsā iva duḥsahaḥ
mahātapāḥ kāntiyutaḥ durvāsā iva duḥsahaḥ
3.
vidvān dvijavaraḥ śrīmān videhajanamaṇḍalāt
mahātapāḥ kāntiyutaḥ durvāsā iva duḥsahaḥ
mahātapāḥ kāntiyutaḥ durvāsā iva duḥsahaḥ
3.
He was a learned, glorious, excellent Brahmin, from the region of the Videha people, possessing great ascetic power (tapas), full of splendor, and formidable like Durvāsā, almost unbearable.
स प्रविश्याभिवाद्याशु सभामाभास्वरद्युतिम् ।
उपविश्यासने तिष्ठन्नस्माभिरभिवादितः ॥ ४ ॥
उपविश्यासने तिष्ठन्नस्माभिरभिवादितः ॥ ४ ॥
sa praviśyābhivādyāśu sabhāmābhāsvaradyutim ,
upaviśyāsane tiṣṭhannasmābhirabhivāditaḥ 4
upaviśyāsane tiṣṭhannasmābhirabhivāditaḥ 4
4.
saḥ praviśya abhivādya āśu sabhām ābhāsvaradyutim
upaviśya āsane tiṣṭhan asmābhiḥ abhivāditaḥ
upaviśya āsane tiṣṭhan asmābhiḥ abhivāditaḥ
4.
saḥ āśu ābhāsvaradyutim sabhām praviśya abhivādya,
āsane upaviśya tiṣṭhan,
asmābhiḥ abhivāditaḥ
āsane upaviśya tiṣṭhan,
asmābhiḥ abhivāditaḥ
4.
Having quickly entered and greeted the brilliantly shining assembly, he sat down on a seat. As he remained seated there, we greeted him.
वेदान्तसांख्यसिद्धान्तवादान्संहृत्य सत्तमम् ।
सुखोपविष्टं विश्रान्तं तमहं पृष्टवानिदम् ॥ ५ ॥
सुखोपविष्टं विश्रान्तं तमहं पृष्टवानिदम् ॥ ५ ॥
vedāntasāṃkhyasiddhāntavādānsaṃhṛtya sattamam ,
sukhopaviṣṭaṃ viśrāntaṃ tamahaṃ pṛṣṭavānidam 5
sukhopaviṣṭaṃ viśrāntaṃ tamahaṃ pṛṣṭavānidam 5
5.
vedāntasāṃkhyasiddhāntavādān saṃhṛtya sattamam
sukhopaviṣṭam viśrāntam tam aham pṛṣṭavān idam
sukhopaviṣṭam viśrāntam tam aham pṛṣṭavān idam
5.
aham vedāntasāṃkhyasiddhāntavādān saṃhṛtya,
tam sattamam sukhopaviṣṭam viśrāntam,
idam pṛṣṭavān
tam sattamam sukhopaviṣṭam viśrāntam,
idam pṛṣṭavān
5.
After concluding the most excellent discussions on the doctrines of Vedānta and Sāṃkhya, I asked him, who was comfortably seated and rested, the following:
ब्राह्मण उवाच ।
एवमेतन्महाभाग सुमहायत्नवानहम् ।
यदर्थमागतोऽस्मीह तस्याकर्णय निर्णयम् ॥ ७ ॥
एवमेतन्महाभाग सुमहायत्नवानहम् ।
यदर्थमागतोऽस्मीह तस्याकर्णय निर्णयम् ॥ ७ ॥
brāhmaṇa uvāca ,
evametanmahābhāga sumahāyatnavānaham ,
yadarthamāgato'smīha tasyākarṇaya nirṇayam 7
evametanmahābhāga sumahāyatnavānaham ,
yadarthamāgato'smīha tasyākarṇaya nirṇayam 7
7.
brāhmaṇaḥ uvāca evam etat mahābhāga sumahāyatnavān aham
yat artham āgataḥ asmi iha tasya ākarṇaya nirṇayam
yat artham āgataḥ asmi iha tasya ākarṇaya nirṇayam
7.
mahābhāga evam etat aham sumahāyatnavān asmi
iha yat artham āgataḥ tasya nirṇayam ākarṇaya
iha yat artham āgataḥ tasya nirṇayam ākarṇaya
7.
The Brahmin said, "Indeed, O greatly fortunate one, I am making a great effort concerning this. Please listen to the decision regarding the purpose for which I have come here."
वैदेहो नाम देशोऽस्ति सर्वसौभाग्यसंयुतः ।
स्वर्गस्याम्बरसंस्थस्य प्रतिबिम्वमिवावनौ ॥ ८ ॥
स्वर्गस्याम्बरसंस्थस्य प्रतिबिम्वमिवावनौ ॥ ८ ॥
vaideho nāma deśo'sti sarvasaubhāgyasaṃyutaḥ ,
svargasyāmbarasaṃsthasya pratibimvamivāvanau 8
svargasyāmbarasaṃsthasya pratibimvamivāvanau 8
8.
vaidehaḥ nāma deśaḥ asti sarvasaubhāgyasaṃyutaḥ
svargasya ambarasaṃsthasya pratibimbam iva avanau
svargasya ambarasaṃsthasya pratibimbam iva avanau
8.
nāma vaidehaḥ deśaḥ asti sarvasaubhāgyasaṃyutaḥ
ambarasaṃsthasya svargasya pratibimbam iva avanau
ambarasaṃsthasya svargasya pratibimbam iva avanau
8.
There is a country named Vaideha, endowed with all prosperity. It is like a reflection on earth of heaven, which is situated in the sky.
तत्राहं ब्राह्मणो जातः प्राप्तविद्यश्च संस्थितः ।
कुन्दावदातदन्तत्वात्कुन्ददन्त इति श्रुतः ॥ ९ ॥
कुन्दावदातदन्तत्वात्कुन्ददन्त इति श्रुतः ॥ ९ ॥
tatrāhaṃ brāhmaṇo jātaḥ prāptavidyaśca saṃsthitaḥ ,
kundāvadātadantatvātkundadanta iti śrutaḥ 9
kundāvadātadantatvātkundadanta iti śrutaḥ 9
9.
tatra aham brāhmaṇaḥ jātaḥ prāptavidyaḥ ca saṃsthitaḥ
kundāvadātadantatvāt kundadantaḥ iti śrutaḥ
kundāvadātadantatvāt kundadantaḥ iti śrutaḥ
9.
tatra aham brāhmaṇaḥ jātaḥ ca prāptavidyaḥ saṃsthitaḥ
kundāvadātadantatvāt iti kundadantaḥ śrutaḥ
kundāvadātadantatvāt iti kundadantaḥ śrutaḥ
9.
There, I was born as a Brahmin and settled, having acquired knowledge. I became known as 'Kundadanta' due to my teeth being as white as jasmine flowers.
अथाहं जातवैराग्यः प्रविहर्तुं प्रवृत्तवान् ।
देवद्विजमुनीन्द्राणां संभ्रमाच्छ्रमशान्तये ॥ १० ॥
देवद्विजमुनीन्द्राणां संभ्रमाच्छ्रमशान्तये ॥ १० ॥
athāhaṃ jātavairāgyaḥ pravihartuṃ pravṛttavān ,
devadvijamunīndrāṇāṃ saṃbhramācchramaśāntaye 10
devadvijamunīndrāṇāṃ saṃbhramācchramaśāntaye 10
10.
atha aham jātavairāgyaḥ pravihartum pravṛttavān
devadvijamunīndrāṇām saṃbhramāt śramaśāntaye
devadvijamunīndrāṇām saṃbhramāt śramaśāntaye
10.
atha aham jātavairāgyaḥ devadvijamunīndrāṇām
saṃbhramāt śramaśāntaye pravihartum pravṛttavān
saṃbhramāt śramaśāntaye pravihartum pravṛttavān
10.
Then, having developed detachment (vairāgya), I set out to wander, motivated by reverence for the chief of gods, Brahmins, and sages, and for the alleviation of my own toil.
श्रीपर्वतमखण्डेहं कदाचित्प्राप्तवानहम् ।
तत्रावसं चिरं कालं मृदु दीर्घं तपश्चरन् ॥ ११ ॥
तत्रावसं चिरं कालं मृदु दीर्घं तपश्चरन् ॥ ११ ॥
śrīparvatamakhaṇḍehaṃ kadācitprāptavānaham ,
tatrāvasaṃ ciraṃ kālaṃ mṛdu dīrghaṃ tapaścaran 11
tatrāvasaṃ ciraṃ kālaṃ mṛdu dīrghaṃ tapaścaran 11
11.
śrīparvatam akhaṇḍaḥ aham kadācit prāptavān aham
tatra avasam ciram kālam mṛdu dīrgham tapaḥ caran
tatra avasam ciram kālam mṛdu dīrgham tapaḥ caran
11.
kadācit aham akhaṇḍaḥ śrīparvatam prāptavān.
tatra ciram kālam mṛdu dīrgham tapaḥ caran avasam.
tatra ciram kālam mṛdu dīrgham tapaḥ caran avasam.
11.
Once, I, with an undivided mind, reached Śrīparvata. There, I resided for a long time, performing gentle and prolonged austerities (tapas).
तत्रास्त्यरण्यं विदितं मुक्तं तृणवनादिभिः ।
त्यक्ततेजस्तमोभ्रादिभूमाविव नभस्तलम् ॥ १२ ॥
त्यक्ततेजस्तमोभ्रादिभूमाविव नभस्तलम् ॥ १२ ॥
tatrāstyaraṇyaṃ viditaṃ muktaṃ tṛṇavanādibhiḥ ,
tyaktatejastamobhrādibhūmāviva nabhastalam 12
tyaktatejastamobhrādibhūmāviva nabhastalam 12
12.
tatra asti araṇyam viditam muktam tṛṇavana-ādibhiḥ
tyakta-tejas-tamas-abhra-ādi-bhūmau iva nabhastalam
tyakta-tejas-tamas-abhra-ādi-bhūmau iva nabhastalam
12.
tatra viditam araṇyam asti,
tṛṇavana-ādibhiḥ muktam,
tyakta-tejas-tamas-abhra-ādi-bhūmau iva nabhastalam.
tṛṇavana-ādibhiḥ muktam,
tyakta-tejas-tamas-abhra-ādi-bhūmau iva nabhastalam.
12.
There was a well-known forest, devoid of grasses, thickets, and similar growths. It was like the vast sky (nabhastalam) above a plane (bhūmāv) where radiance, darkness, and clouds, etc., had been relinquished.
तत्रास्ति मध्ये विटपी लघुः पेलवपल्लवः ।
स्थित एषोऽम्बरे शून्ये मन्दरश्मिरिवांशुमान् ॥ १३ ॥
स्थित एषोऽम्बरे शून्ये मन्दरश्मिरिवांशुमान् ॥ १३ ॥
tatrāsti madhye viṭapī laghuḥ pelavapallavaḥ ,
sthita eṣo'mbare śūnye mandaraśmirivāṃśumān 13
sthita eṣo'mbare śūnye mandaraśmirivāṃśumān 13
13.
tatra asti madhye viṭapī laghuḥ pelava-pallavaḥ
sthitaḥ eṣaḥ ambare śūnye manda-raśmiḥ iva aṃśumān
sthitaḥ eṣaḥ ambare śūnye manda-raśmiḥ iva aṃśumān
13.
tatra madhye laghuḥ pelava-pallavaḥ viṭapī asti.
eṣaḥ śūnye ambare manda-raśmiḥ aṃśumān iva sthitaḥ.
eṣaḥ śūnye ambare manda-raśmiḥ aṃśumān iva sthitaḥ.
13.
In the middle of that (forest), there was a small tree with tender shoots. This (tree) stood in the void of the sky, like the sun with faint rays.
लम्बते तस्य शाखायां पुरुषः पावनाकृतिः ।
भानुर्भानाविव रश्मिगृहीतो ग्रथिताकृतिः ॥ १४ ॥
भानुर्भानाविव रश्मिगृहीतो ग्रथिताकृतिः ॥ १४ ॥
lambate tasya śākhāyāṃ puruṣaḥ pāvanākṛtiḥ ,
bhānurbhānāviva raśmigṛhīto grathitākṛtiḥ 14
bhānurbhānāviva raśmigṛhīto grathitākṛtiḥ 14
14.
lambate tasya śākhāyām puruṣaḥ pāvana-ākṛtiḥ
bhānuḥ bhānau iva raśmi-gṛhītaḥ grathita-ākṛtiḥ
bhānuḥ bhānau iva raśmi-gṛhītaḥ grathita-ākṛtiḥ
14.
tasya śākhāyām pāvana-ākṛtiḥ puruṣaḥ lambate.
(saḥ) bhānuḥ bhānau iva raśmi-gṛhītaḥ grathita-ākṛtiḥ (asti).
(saḥ) bhānuḥ bhānau iva raśmi-gṛhītaḥ grathita-ākṛtiḥ (asti).
14.
From a branch of that (tree), a person (puruṣa) of purifying appearance was suspended. He was like the sun (bhānu) within the sun (bhānu) - intensely brilliant - with a compact form, held as if by rays.
मौञ्जदामनिबद्धोर्ध्वपादो नित्यमवाक्शिराः ।
अष्ठीलत्वं दधदिव महाष्ठीलस्य शाल्मलेः ॥ १५ ॥
अष्ठीलत्वं दधदिव महाष्ठीलस्य शाल्मलेः ॥ १५ ॥
mauñjadāmanibaddhordhvapādo nityamavākśirāḥ ,
aṣṭhīlatvaṃ dadhadiva mahāṣṭhīlasya śālmaleḥ 15
aṣṭhīlatvaṃ dadhadiva mahāṣṭhīlasya śālmaleḥ 15
15.
mauñjadāmanibaddhordhvapādaḥ nityam avākśirāḥ
aṣṭhīlatvam dadhat iva mahāṣṭhīlasya śālmaleḥ
aṣṭhīlatvam dadhat iva mahāṣṭhīlasya śālmaleḥ
15.
mauñjadāmanibaddhordhvapādaḥ avākśirāḥ nityam
mahāṣṭhīlasya śālmaleḥ aṣṭhīlatvam dadhat iva
mahāṣṭhīlasya śālmaleḥ aṣṭhīlatvam dadhat iva
15.
With his feet always bound upwards by a cord of munja grass and his head hanging downwards, he appeared as if embodying the immobility of a massive trunk of a silk-cotton tree.
दृष्टः प्राप्तेन तं देशं स कदाचिन्मया पुमान् ।
विचारितो निकटतो वक्षःस्थाञ्जलिसंपुटः ॥ १६ ॥
विचारितो निकटतो वक्षःस्थाञ्जलिसंपुटः ॥ १६ ॥
dṛṣṭaḥ prāptena taṃ deśaṃ sa kadācinmayā pumān ,
vicārito nikaṭato vakṣaḥsthāñjalisaṃpuṭaḥ 16
vicārito nikaṭato vakṣaḥsthāñjalisaṃpuṭaḥ 16
16.
dṛṣṭaḥ prāptena tam deśam saḥ kadācit mayā pumān
vicāritaḥ nikaṭataḥ vakṣaḥsthāñjalisaṃpuṭaḥ
vicāritaḥ nikaṭataḥ vakṣaḥsthāñjalisaṃpuṭaḥ
16.
kadācit mayā tam deśam prāptena,
saḥ pumān dṛṣṭaḥ,
vakṣaḥsthāñjalisaṃpuṭaḥ nikaṭataḥ vicāritaḥ
saḥ pumān dṛṣṭaḥ,
vakṣaḥsthāñjalisaṃpuṭaḥ nikaṭataḥ vicāritaḥ
16.
Once, upon my arrival at that place, I saw that man, and I observed him closely, with his hands folded at his chest.
यावज्जीवत्यसौ विप्रो निःश्वसित्यहताकृतिः ।
शीतवातातपस्पर्शान्सर्वान्वेत्ति च कालजान् ॥ १७ ॥
शीतवातातपस्पर्शान्सर्वान्वेत्ति च कालजान् ॥ १७ ॥
yāvajjīvatyasau vipro niḥśvasityahatākṛtiḥ ,
śītavātātapasparśānsarvānvetti ca kālajān 17
śītavātātapasparśānsarvānvetti ca kālajān 17
17.
yāvat jīvati asau vipraḥ niḥśvasiti ahatākṛtiḥ
śītavātātapasparśān sarvān vetti ca kālajān
śītavātātapasparśān sarvān vetti ca kālajān
17.
yāvat asau vipraḥ jīvati,
ahatākṛtiḥ niḥśvasiti,
ca sarvān kālajān śītavātātapasparśān vetti
ahatākṛtiḥ niḥśvasiti,
ca sarvān kālajān śītavātātapasparśān vetti
17.
As long as that Brahmin (vipra) lives, he breathes, maintaining an undiminished form, and he perceives all seasonal sensations of cold, wind, and sun.
अनन्तरमसावेको नोपचर्य मया बहून् ।
दिवसातपखेदेन विश्रम्भे पातितः शनैः ॥ १८ ॥
दिवसातपखेदेन विश्रम्भे पातितः शनैः ॥ १८ ॥
anantaramasāveko nopacarya mayā bahūn ,
divasātapakhedena viśrambhe pātitaḥ śanaiḥ 18
divasātapakhedena viśrambhe pātitaḥ śanaiḥ 18
18.
anantaram asau ekaḥ na upacarya mayā bahūn
divasātapakhedena viśrambhe pātitaḥ śanaiḥ
divasātapakhedena viśrambhe pātitaḥ śanaiḥ
18.
anantaram asau ekaḥ mayā bahūn na upacarya
divasātapakhedena śanaiḥ viśrambhe pātitaḥ
divasātapakhedena śanaiḥ viśrambhe pātitaḥ
18.
Subsequently, that solitary man, though not directly attended to by me for many days, was gradually brought into a state of confidence due to the fatigue caused by the day's heat.
पृष्टश्च कोऽसि भगवन्किमर्थं दारुणं तपः ।
करोषीदं विशालाक्ष लक्ष्यालक्ष्यात्मजीवितः ॥ १९ ॥
करोषीदं विशालाक्ष लक्ष्यालक्ष्यात्मजीवितः ॥ १९ ॥
pṛṣṭaśca ko'si bhagavankimarthaṃ dāruṇaṃ tapaḥ ,
karoṣīdaṃ viśālākṣa lakṣyālakṣyātmajīvitaḥ 19
karoṣīdaṃ viśālākṣa lakṣyālakṣyātmajīvitaḥ 19
19.
pṛṣṭaḥ ca kaḥ asi bhagavan kim artham dāruṇam
tapaḥ karoṣi idam viśālākṣa lakṣyālakṣyātmajīvitaḥ
tapaḥ karoṣi idam viśālākṣa lakṣyālakṣyātmajīvitaḥ
19.
ca pṛṣṭaḥ: he bhagavan,
he viśālākṣa,
lakṣyālakṣyātmajīvitaḥ (tvam) kaḥ asi? kim artham idam dāruṇam tapaḥ karoṣi?
he viśālākṣa,
lakṣyālakṣyātmajīvitaḥ (tvam) kaḥ asi? kim artham idam dāruṇam tapaḥ karoṣi?
19.
And when I asked, 'Who are you, O venerable one? For what purpose are you performing this severe asceticism (tapas), O broad-eyed one, whose very self (ātman) is at times visible and at times invisible?'
अथ तेनोक्तमर्थस्ते क इवानेन तापस ।
अर्थे नातिविचित्रा हि भवन्तीच्छाः शरीरिणाम् ॥ २० ॥
अर्थे नातिविचित्रा हि भवन्तीच्छाः शरीरिणाम् ॥ २० ॥
atha tenoktamarthaste ka ivānena tāpasa ,
arthe nātivicitrā hi bhavantīcchāḥ śarīriṇām 20
arthe nātivicitrā hi bhavantīcchāḥ śarīriṇām 20
20.
atha tena uktam arthaḥ te kaḥ iva anena tāpasa
arthe na ativicitrā hi bhavanti icchāḥ śarīriṇām
arthe na ativicitrā hi bhavanti icchāḥ śarīriṇām
20.
atha tena uktam: he tāpasa,
anena kaḥ iva te arthaḥ? hi,
śarīriṇām icchāḥ arthe na ativicitrāḥ bhavanti.
anena kaḥ iva te arthaḥ? hi,
śarīriṇām icchāḥ arthe na ativicitrāḥ bhavanti.
20.
Then he said, 'What is your concern with this, O ascetic? For indeed, the desires of embodied beings are not particularly unusual regarding their purpose.'
इत्युक्तवान्प्रयत्नेन सोऽनुबन्धेन वै मया ।
यदा पृष्टस्तदा तेन ममोक्तमिदमुत्तरम् ॥ २१ ॥
यदा पृष्टस्तदा तेन ममोक्तमिदमुत्तरम् ॥ २१ ॥
ityuktavānprayatnena so'nubandhena vai mayā ,
yadā pṛṣṭastadā tena mamoktamidamuttaram 21
yadā pṛṣṭastadā tena mamoktamidamuttaram 21
21.
iti uktavān prayatnena saḥ anubandhena vai mayā
yadā pṛṣṭaḥ tadā tena mama uktam idam uttaram
yadā pṛṣṭaḥ tadā tena mama uktam idam uttaram
21.
iti mayā prayatnena anubandhena vai yadā saḥ pṛṣṭaḥ,
tadā tena idam uttaram mama uktam.
tadā tena idam uttaram mama uktam.
21.
Thus, when I earnestly and persistently questioned him, he then gave this answer to me.
मथुरायामहं जातो वृद्धिं यातः पितुगृहे ।
बाल्ययौवनयोर्मध्ये स्थितः पदपदार्थवित् ॥ २२ ॥
बाल्ययौवनयोर्मध्ये स्थितः पदपदार्थवित् ॥ २२ ॥
mathurāyāmahaṃ jāto vṛddhiṃ yātaḥ pitugṛhe ,
bālyayauvanayormadhye sthitaḥ padapadārthavit 22
bālyayauvanayormadhye sthitaḥ padapadārthavit 22
22.
mathurāyām aham jātaḥ vṛddhim yātaḥ pituḥ gṛhe
bālyayauvanayoḥ madhye sthitaḥ padapadārthavit
bālyayauvanayoḥ madhye sthitaḥ padapadārthavit
22.
aham mathurāyām jātaḥ,
pituḥ gṛhe vṛddhim yātaḥ (ca).
bālyayauvanayoḥ madhye padapadārthavit sthitaḥ (aham).
pituḥ gṛhe vṛddhim yātaḥ (ca).
bālyayauvanayoḥ madhye padapadārthavit sthitaḥ (aham).
22.
I was born in Mathura and grew up in my father's house. During my adolescence, I became proficient in understanding words and their meanings.
समग्रसुखसंभारकोशो भवति भूमिपः ।
इत्यहं श्रुतवांस्तत्र भोगार्थी नवयौवनः ॥ २३ ॥
इत्यहं श्रुतवांस्तत्र भोगार्थी नवयौवनः ॥ २३ ॥
samagrasukhasaṃbhārakośo bhavati bhūmipaḥ ,
ityahaṃ śrutavāṃstatra bhogārthī navayauvanaḥ 23
ityahaṃ śrutavāṃstatra bhogārthī navayauvanaḥ 23
23.
samagrasukhasaṃbhārakośaḥ bhavati bhūmipaḥ
iti aham śrutavān tatra bhogārthī navayauvanaḥ
iti aham śrutavān tatra bhogārthī navayauvanaḥ
23.
aham navayauvanaḥ bhogārthī tatra bhūmipaḥ
samagrasukhasaṃbhārakośaḥ bhavati iti śrutavān
samagrasukhasaṃbhārakośaḥ bhavati iti śrutavān
23.
I heard that a king (bhūmipa) becomes a treasury of all happiness and resources. Thus, I, in my fresh youth and desiring enjoyment, was there.
अथ सप्तमहाद्वीपविस्तीर्णाया भुवः पतिः ।
स्यामित्यहमुदारात्मा परिबिम्बितवांश्चिरम् ॥ २४ ॥
स्यामित्यहमुदारात्मा परिबिम्बितवांश्चिरम् ॥ २४ ॥
atha saptamahādvīpavistīrṇāyā bhuvaḥ patiḥ ,
syāmityahamudārātmā paribimbitavāṃściram 24
syāmityahamudārātmā paribimbitavāṃściram 24
24.
atha saptamahādvīpavistīrṇāyāḥ bhuvaḥ patiḥ
syām iti aham udārātmā paribimbitavān ciram
syām iti aham udārātmā paribimbitavān ciram
24.
atha aham udārātmā saptamahādvīpavistīrṇāyāḥ
bhuvaḥ patiḥ syām iti ciram paribimbitavān
bhuvaḥ patiḥ syām iti ciram paribimbitavān
24.
Then, I, with a noble spirit (ātman), reflected for a long time: 'May I become the lord of the earth, which extends over the seven great continents.'
इत्यर्थेन समागत्य देशमित्थमहं स्थितः ।
अत्र द्वादश वर्षाणि समतीतानि मानद ॥ २५ ॥
अत्र द्वादश वर्षाणि समतीतानि मानद ॥ २५ ॥
ityarthena samāgatya deśamitthamahaṃ sthitaḥ ,
atra dvādaśa varṣāṇi samatītāni mānada 25
atra dvādaśa varṣāṇi samatītāni mānada 25
25.
iti arthena samāgatya deśam ittham aham
sthitaḥ atra dvādaśa varṣāṇi samatītāni mānada
sthitaḥ atra dvādaśa varṣāṇi samatītāni mānada
25.
iti arthena deśam samāgatya aham ittham
sthitaḥ atra mānada dvādaśa varṣāṇi samatītāni
sthitaḥ atra mānada dvādaśa varṣāṇi samatītāni
25.
For this very purpose, having come to this land, I have resided here thus. O giver of honor, twelve years have passed here.
तदकारणमित्र त्वं गच्छेष्टं देशमाशुगः ।
अहं चाभिमतप्राप्तेरित्थमेव दृढस्थितिः ॥ २६ ॥
अहं चाभिमतप्राप्तेरित्थमेव दृढस्थितिः ॥ २६ ॥
tadakāraṇamitra tvaṃ gaccheṣṭaṃ deśamāśugaḥ ,
ahaṃ cābhimataprāpteritthameva dṛḍhasthitiḥ 26
ahaṃ cābhimataprāpteritthameva dṛḍhasthitiḥ 26
26.
tat akāraṇamitra tvam gaccha iṣṭam deśam āśugaḥ
aham ca abhimataprāpteḥ ittham eva dṛḍhasthitiḥ
aham ca abhimataprāpteḥ ittham eva dṛḍhasthitiḥ
26.
tat akāraṇamitra tvam iṣṭam deśam āśugaḥ gaccha
ca aham abhimataprāpteḥ ittham eva dṛḍhasthitiḥ
ca aham abhimataprāpteḥ ittham eva dṛḍhasthitiḥ
26.
Therefore, O friend without a specific cause, you should swiftly go to your desired country. And I, for the sake of attaining my objective, am firmly established here in this very manner.
इति तेनाऽहमुक्तः संस्तमित्थं प्रोक्तवाञ्छृणु ।
आश्चर्यश्रवणे चेतः खेदमेति न धीमतः ॥ २७ ॥
आश्चर्यश्रवणे चेतः खेदमेति न धीमतः ॥ २७ ॥
iti tenā'hamuktaḥ saṃstamitthaṃ proktavāñchṛṇu ,
āścaryaśravaṇe cetaḥ khedameti na dhīmataḥ 27
āścaryaśravaṇe cetaḥ khedameti na dhīmataḥ 27
27.
iti tena aham uktaḥ san tam ittham proktavān śṛṇu
āścarya-śravaṇe cetaḥ khedam eti na dhīmataḥ
āścarya-śravaṇe cetaḥ khedam eti na dhīmataḥ
27.
iti tena uktaḥ san aham tam ittham proktavān śṛṇu
dhīmataḥ cetaḥ āścarya-śravaṇe khedam na eti
dhīmataḥ cetaḥ āścarya-śravaṇe khedam na eti
27.
Being thus addressed by him, I said to him, 'Listen: the mind of a discerning person does not experience distress upon hearing wondrous things.'
साधो यावत्त्वया प्राप्तो न नामाभिमतो वरः ।
त्वद्रक्षापरिचर्यार्थमिह तावदहं स्थितः ॥ २८ ॥
त्वद्रक्षापरिचर्यार्थमिह तावदहं स्थितः ॥ २८ ॥
sādho yāvattvayā prāpto na nāmābhimato varaḥ ,
tvadrakṣāparicaryārthamiha tāvadahaṃ sthitaḥ 28
tvadrakṣāparicaryārthamiha tāvadahaṃ sthitaḥ 28
28.
sādho yāvat tvayā prāptaḥ na nāma abhimataḥ varaḥ
tvat-rakṣā-paricaryā-artham iha tāvat aham sthitaḥ
tvat-rakṣā-paricaryā-artham iha tāvat aham sthitaḥ
28.
sādho yāvat tvayā abhimataḥ varaḥ nāma na prāptaḥ
tāvat aham iha tvat-rakṣā-paricaryā-artham sthitaḥ
tāvat aham iha tvat-rakṣā-paricaryā-artham sthitaḥ
28.
O virtuous one, as long as your desired boon has not yet been obtained by you, I shall remain here for the sake of your protection and service.
मयेत्युक्ते स पाषाणमौनवानभवच्छमी ।
निमीलितेक्षणः क्षीणरूपस्त्वकलनो बहिः ॥ २९ ॥
निमीलितेक्षणः क्षीणरूपस्त्वकलनो बहिः ॥ २९ ॥
mayetyukte sa pāṣāṇamaunavānabhavacchamī ,
nimīlitekṣaṇaḥ kṣīṇarūpastvakalano bahiḥ 29
nimīlitekṣaṇaḥ kṣīṇarūpastvakalano bahiḥ 29
29.
mayā iti ukte sa pāṣāṇa-mauna-vān abhavat śamī
nimīlita-īkṣaṇaḥ kṣīṇa-rūpaḥ tu akalanaḥ bahiḥ
nimīlita-īkṣaṇaḥ kṣīṇa-rūpaḥ tu akalanaḥ bahiḥ
29.
mayā iti ukte sa śamī pāṣāṇa-mauna-vān abhavat
nimīlita-īkṣaṇaḥ kṣīṇa-rūpaḥ tu bahiḥ akalanaḥ
nimīlita-īkṣaṇaḥ kṣīṇa-rūpaḥ tu bahiḥ akalanaḥ
29.
When this was said by me, that ascetic became one who maintained a stone-like silence, with closed eyes, a diminished form, and outwardly indistinguishable.
तथाहं पुरतस्तस्य काष्ठमौनवतोऽवसम् ।
षण्मासान्विगतोद्वेगं वेगान्कालकृतान्सहन् ॥ ३० ॥
षण्मासान्विगतोद्वेगं वेगान्कालकृतान्सहन् ॥ ३० ॥
tathāhaṃ puratastasya kāṣṭhamaunavato'vasam ,
ṣaṇmāsānvigatodvegaṃ vegānkālakṛtānsahan 30
ṣaṇmāsānvigatodvegaṃ vegānkālakṛtānsahan 30
30.
tathā aham purataḥ tasya kāṣṭha-mauna-vataḥ avasam
ṣaṭ-māsān vigata-udvegam vegān kāla-kṛtān sahan
ṣaṭ-māsān vigata-udvegam vegān kāla-kṛtān sahan
30.
tathā aham tasya kāṣṭha-mauna-vataḥ purataḥ
vigata-udvegam kāla-kṛtān vegān sahan ṣaṭ-māsān avasam
vigata-udvegam kāla-kṛtān vegān sahan ṣaṭ-māsān avasam
30.
Thus, I resided before him, who maintained a wood-like silence, for six months, free from agitation, enduring the urges created by time.
अर्कबिम्बाद्विनिष्कम्य तत्प्रदेशान्तरे स्थितम् ।
एकदा दृष्टवानस्मि पुरुषं भानुभास्वरम् ॥ ३१ ॥
एकदा दृष्टवानस्मि पुरुषं भानुभास्वरम् ॥ ३१ ॥
arkabimbādviniṣkamya tatpradeśāntare sthitam ,
ekadā dṛṣṭavānasmi puruṣaṃ bhānubhāsvaram 31
ekadā dṛṣṭavānasmi puruṣaṃ bhānubhāsvaram 31
31.
arka-bimbāt viniṣkamya tatpradeśāntare sthitam
ekadā dṛṣṭavān asmi puruṣam bhānubhāsvaram
ekadā dṛṣṭavān asmi puruṣam bhānubhāsvaram
31.
ekadā arka-bimbāt viniṣkamya tatpradeśāntare
sthitam bhānubhāsvaram puruṣam asmi dṛṣṭavān
sthitam bhānubhāsvaram puruṣam asmi dṛṣṭavān
31.
Once, I saw a being (puruṣa) shining brightly like the sun, who had emerged from the solar orb and was stationed in another part of that region.
स तेन पूज्यते यावन्मनसा कर्मणा मया ।
उवाच तावद्वचनममृतस्यन्दसुन्दरम् ॥ ३२ ॥
उवाच तावद्वचनममृतस्यन्दसुन्दरम् ॥ ३२ ॥
sa tena pūjyate yāvanmanasā karmaṇā mayā ,
uvāca tāvadvacanamamṛtasyandasundaram 32
uvāca tāvadvacanamamṛtasyandasundaram 32
32.
sa tena pūjyate yāvat manasā karmaṇā mayā
uvāca tāvat vacanam amṛtasyandasundaram
uvāca tāvat vacanam amṛtasyandasundaram
32.
yāvat sa mayā manasā karmaṇā pūjyate
tāvat amṛtasyandasundaram vacanam uvāca
tāvat amṛtasyandasundaram vacanam uvāca
32.
As long as he was worshipped by me with my mind and my actions (karma), he then spoke words, beautiful and flowing with nectar.
शाखाप्रलम्बनपर हे ब्रह्मन्दीर्घतापस ।
तपः संहर संहारि गृहाणाभिमतं वरम् ॥ ३३ ॥
तपः संहर संहारि गृहाणाभिमतं वरम् ॥ ३३ ॥
śākhāpralambanapara he brahmandīrghatāpasa ,
tapaḥ saṃhara saṃhāri gṛhāṇābhimataṃ varam 33
tapaḥ saṃhara saṃhāri gṛhāṇābhimataṃ varam 33
33.
śākhāpralambanapara he brahman dīrghatāpasa
tapaḥ saṃhara saṃhārin gṛhāṇa abhimatam varam
tapaḥ saṃhara saṃhārin gṛhāṇa abhimatam varam
33.
he brahman śākhāpralambanapara dīrghatāpasa
saṃhārin tapaḥ saṃhara abhimatam varam gṛhāṇa
saṃhārin tapaḥ saṃhara abhimatam varam gṛhāṇa
33.
O Brahmin, who is devoted to hanging from branches and practices long asceticism! Cease your penance (tapas), O terminator (of penance)! Accept your desired boon.
सप्ताब्धिद्वीपवलया पालयिष्यसि मेदिनीम् ।
सप्तवर्षसहस्राणि देहेनानेन धर्मतः ॥ ३४ ॥
सप्तवर्षसहस्राणि देहेनानेन धर्मतः ॥ ३४ ॥
saptābdhidvīpavalayā pālayiṣyasi medinīm ,
saptavarṣasahasrāṇi dehenānena dharmataḥ 34
saptavarṣasahasrāṇi dehenānena dharmataḥ 34
34.
saptābhidvīpavalayā pālayiṣyasi medinīm
saptavarṣasahasrāṇi dehena anena dharmataḥ
saptavarṣasahasrāṇi dehena anena dharmataḥ
34.
anena dehena saptābhidvīpavalayā medinīm
saptavarṣasahasrāṇi dharmataḥ pālayiṣyasi
saptavarṣasahasrāṇi dharmataḥ pālayiṣyasi
34.
You will rule the earth, encircled by seven oceans and continents, for seven thousand years with this body, in accordance with natural law (dharma).
एवं समीहितं दत्त्वा स द्वितीयो दिवाकरः ।
गन्तुमस्तमथार्काब्धिमविशत्प्रोदितो यतः ॥ ३५ ॥
गन्तुमस्तमथार्काब्धिमविशत्प्रोदितो यतः ॥ ३५ ॥
evaṃ samīhitaṃ dattvā sa dvitīyo divākaraḥ ,
gantumastamathārkābdhimaviśatprodito yataḥ 35
gantumastamathārkābdhimaviśatprodito yataḥ 35
35.
evam samīhitam dattvā saḥ dvitīyaḥ divākaraḥ gantum
astam atha arka-abdhim aviśat proditaḥ yataḥ
astam atha arka-abdhim aviśat proditaḥ yataḥ
35.
saḥ dvitīyaḥ divākaraḥ evam samīhitam dattvā,
yataḥ proditaḥ atha astam gantum arka-abdhim aviśat
yataḥ proditaḥ atha astam gantum arka-abdhim aviśat
35.
Having thus granted the desired boon, that second sun, since it had risen (and completed its task), then entered the ocean of the sun to set.
तस्मिन्याते मया प्रोक्तं तस्य शाखातपस्विनः ।
श्रुतदृष्टानुभूताग्र्यवरदस्य विवेकिनः ॥ ३६ ॥
श्रुतदृष्टानुभूताग्र्यवरदस्य विवेकिनः ॥ ३६ ॥
tasminyāte mayā proktaṃ tasya śākhātapasvinaḥ ,
śrutadṛṣṭānubhūtāgryavaradasya vivekinaḥ 36
śrutadṛṣṭānubhūtāgryavaradasya vivekinaḥ 36
36.
tasmin yāte mayā proktam tasya śākhā-tapasvinaḥ
śruta-dṛṣṭa-anubhūta-agrya-varadasya vivekinaḥ
śruta-dṛṣṭa-anubhūta-agrya-varadasya vivekinaḥ
36.
tasmin yāte mayā tasya śākhā-tapasvinaḥ
śruta-dṛṣṭa-anubhūta-agrya-varadasya vivekinaḥ proktam
śruta-dṛṣṭa-anubhūta-agrya-varadasya vivekinaḥ proktam
36.
When he had gone, I said to that discerning ascetic, who resided on the branch and who was an excellent giver of boons, whose powers were heard, seen, and experienced.
संप्राप्ताभिमतं ब्रह्मंस्तरुशाखावलम्बनम् ।
तपस्त्यक्त्वा यथाप्राप्तं व्यवहारं समाचर ॥ ३७ ॥
तपस्त्यक्त्वा यथाप्राप्तं व्यवहारं समाचर ॥ ३७ ॥
saṃprāptābhimataṃ brahmaṃstaruśākhāvalambanam ,
tapastyaktvā yathāprāptaṃ vyavahāraṃ samācara 37
tapastyaktvā yathāprāptaṃ vyavahāraṃ samācara 37
37.
samprāpta-abhimatam brahman taru-śākhā-avalambanam
tapaḥ tyaktvā yathā-prāptam vyavahāram samācara
tapaḥ tyaktvā yathā-prāptam vyavahāram samācara
37.
brahman,
samprāpta-abhimatam taru-śākhā-avalambanam tapaḥ tyaktvā,
yathā-prāptam vyavahāram samācara
samprāpta-abhimatam taru-śākhā-avalambanam tapaḥ tyaktvā,
yathā-prāptam vyavahāram samācara
37.
O Brahmin, now that your cherished desire has been fulfilled, abandon the asceticism (tapas) of relying on a tree branch, and engage in your natural conduct (vyavahāra) as it presents itself.
एवमङ्गीकृतवतः पादौ तस्य मया ततः ।
मुक्तौ विटपिनस्तस्मादालानात्कालभाविव ॥ ३८ ॥
मुक्तौ विटपिनस्तस्मादालानात्कालभाविव ॥ ३८ ॥
evamaṅgīkṛtavataḥ pādau tasya mayā tataḥ ,
muktau viṭapinastasmādālānātkālabhāviva 38
muktau viṭapinastasmādālānātkālabhāviva 38
38.
evam aṅgī-kṛtavataḥ pādau tasya mayā tataḥ
muktau viṭapinaḥ tasmāt ālānāt kāla-bhāvi iva
muktau viṭapinaḥ tasmāt ālānāt kāla-bhāvi iva
38.
evam aṅgī-kṛtavataḥ tasya pādau mayā tataḥ
tasmāt viṭapinaḥ ālānāt kāla-bhāvi iva muktau
tasmāt viṭapinaḥ ālānāt kāla-bhāvi iva muktau
38.
Then, by me, the two feet of that ascetic who had thus agreed were released from that tree, which was like a tying post, (a release) destined to take its course in time.
स्नातः पवित्रहस्तोऽसौ चक्रे जप्त्वाघमर्षणम् ।
फलेन पुण्यलब्धेन विटपाद्व्रतपारणम् ॥ ३९ ॥
फलेन पुण्यलब्धेन विटपाद्व्रतपारणम् ॥ ३९ ॥
snātaḥ pavitrahasto'sau cakre japtvāghamarṣaṇam ,
phalena puṇyalabdhena viṭapādvratapāraṇam 39
phalena puṇyalabdhena viṭapādvratapāraṇam 39
39.
snātaḥ pavitrahastaḥ asau cakre japtvā aghamarṣaṇam
phalena puṇyalabdhena viṭapāt vratapāraṇam
phalena puṇyalabdhena viṭapāt vratapāraṇam
39.
asau snātaḥ pavitrahastaḥ aghamarṣaṇam japtvā
पुण्यलब्धेन फलेन विटपात् व्रतपारणम् चक्रे
पुण्यलब्धेन फलेन विटपात् व्रतपारणम् चक्रे
39.
He, having bathed and with purified hands, performed the breaking of his vow (vratapāraṇam) after chanting the Aghamarṣaṇa mantra, using a fruit obtained through merit from a tree branch.
तत्पुण्यवशतः प्राप्तैः स्वादुभिस्तैस्तरोः फलैः ।
समाश्वस्तावसंक्षुब्धावावां तत्र दिनत्रयम् ॥ ४० ॥
समाश्वस्तावसंक्षुब्धावावां तत्र दिनत्रयम् ॥ ४० ॥
tatpuṇyavaśataḥ prāptaiḥ svādubhistaistaroḥ phalaiḥ ,
samāśvastāvasaṃkṣubdhāvāvāṃ tatra dinatrayam 40
samāśvastāvasaṃkṣubdhāvāvāṃ tatra dinatrayam 40
40.
tatpuṇyavaśataḥ prāptaiḥ svādubhiḥ taiḥ taroḥ phalaiḥ
samāśvastau asaṃkṣubdhau āvām tatra dinatrayam
samāśvastau asaṃkṣubdhau āvām tatra dinatrayam
40.
तत्पुण्यवशतः प्राप्तैः स्वादुभिः तैः तरोः फलैः
आवाम् तत्र दिनत्रयम् समाश्वस्तौ असंक्षुब्धौ
आवाम् तत्र दिनत्रयम् समाश्वस्तौ असंक्षुब्धौ
40.
Due to that merit, we two were comforted and undisturbed there for three days by those delicious fruits of the tree that were obtained through it.
सप्तद्वीपसमुद्रमुद्रितदिश भोक्तुं समग्रां महीं विप्रः पादपलम्बितेन वपुषा तप्त्वोर्ध्वपादस्तपः ।
संप्राप्याभिमतं वरं दिनकृतो विश्वस्य चाह्नां त्रयं सार्धं मत्सुहृदा स्वमेवसदनं गन्तुं प्रवृत्तोऽभवत् ॥ ४१ ॥
संप्राप्याभिमतं वरं दिनकृतो विश्वस्य चाह्नां त्रयं सार्धं मत्सुहृदा स्वमेवसदनं गन्तुं प्रवृत्तोऽभवत् ॥ ४१ ॥
saptadvīpasamudramudritadiśa bhoktuṃ samagrāṃ mahīṃ vipraḥ pādapalambitena vapuṣā taptvordhvapādastapaḥ ,
saṃprāpyābhimataṃ varaṃ dinakṛto viśvasya cāhnāṃ trayaṃ sārdhaṃ matsuhṛdā svamevasadanaṃ gantuṃ pravṛtto'bhavat 41
saṃprāpyābhimataṃ varaṃ dinakṛto viśvasya cāhnāṃ trayaṃ sārdhaṃ matsuhṛdā svamevasadanaṃ gantuṃ pravṛtto'bhavat 41
41.
saptadvīpasamudramudritadiśa bhoktum samagrām mahīm vipraḥ
pādapalambitena vapuṣā taptvā ūrdhvāpādaḥ tapaḥ samprāpya
abhimatam varam dinakṛtaḥ viśvasya ca ahnām trayam
sārdham matsuhṛdā svam eva sadanam gantum pravṛttaḥ abhavat
pādapalambitena vapuṣā taptvā ūrdhvāpādaḥ tapaḥ samprāpya
abhimatam varam dinakṛtaḥ viśvasya ca ahnām trayam
sārdham matsuhṛdā svam eva sadanam gantum pravṛttaḥ abhavat
41.
vipraḥ pādapalambitena vapuṣā ūrdhvāpādaḥ tapaḥ taptvā
saptadvīpasamudramudritadiśa samagrām mahīm ahnām trayam
bhoktum dinakṛtaḥ ca viśvasya abhimatam varam samprāpya
matsuhṛdā sārdham svam eva sadanam gantum pravṛttaḥ abhavat
saptadvīpasamudramudritadiśa samagrām mahīm ahnām trayam
bhoktum dinakṛtaḥ ca viśvasya abhimatam varam samprāpya
matsuhṛdā sārdham svam eva sadanam gantum pravṛttaḥ abhavat
41.
The Brahmin, having performed severe austerity (tapas) by hanging upside down with his body suspended by his feet, and having fully obtained his desired boon from the sun and the universe - which was to rule the entire earth, whose directions are demarcated by seven islands and oceans, for three days together with my friend - then set out to return to his own dwelling.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180 (current chapter)
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216