योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-5, chapter-65
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
मनसैव मनश्छित्त्वा यद्यात्मा नावलोक्यते ।
ममेत्यहमिति त्यक्त्वा तत्तामरसलोचन ॥ १ ॥
मनसैव मनश्छित्त्वा यद्यात्मा नावलोक्यते ।
ममेत्यहमिति त्यक्त्वा तत्तामरसलोचन ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
manasaiva manaśchittvā yadyātmā nāvalokyate ,
mametyahamiti tyaktvā tattāmarasalocana 1
manasaiva manaśchittvā yadyātmā nāvalokyate ,
mametyahamiti tyaktvā tattāmarasalocana 1
1.
śrīvasiṣṭha uvāca manasā eva manaḥ chittvā yadi ātmā na
avalokyate mama iti aham iti tyaktvā tat tāmarasacocana
avalokyate mama iti aham iti tyaktvā tat tāmarasacocana
1.
śrīvasiṣṭha uvāca tāmarasacocana yadi manasā eva manaḥ
chittvā ātmā na avalokyate mama iti aham iti tyaktvā tat
chittvā ātmā na avalokyate mama iti aham iti tyaktvā tat
1.
Śrī Vasiṣṭha said: O lotus-eyed one, if the Self (ātman) is not perceived even after subduing the mind (manas) with the mind itself, then abandon the notions of "mine" and "I". This is the path.
नास्तमेति जगद्दुःखं यथा चित्रगतो रविः ।
आयात्यापदनन्तत्वं महार्णववदातता ॥ २ ॥
आयात्यापदनन्तत्वं महार्णववदातता ॥ २ ॥
nāstameti jagadduḥkhaṃ yathā citragato raviḥ ,
āyātyāpadanantatvaṃ mahārṇavavadātatā 2
āyātyāpadanantatvaṃ mahārṇavavadātatā 2
2.
na astam eti jagat duḥkham yathā citragataḥ
raviḥ āyāti āpat anantatvam mahārṇavavat ātatatā
raviḥ āyāti āpat anantatvam mahārṇavavat ātatatā
2.
yathā citragataḥ raviḥ na astam eti jagat duḥkham
āpat anantatvam āyāti mahārṇavavat ātatatā
āpat anantatvam āyāti mahārṇavavat ātatatā
2.
Worldly suffering does not disappear, just as a sun depicted in a painting does not set. Calamity attains endlessness, spreading out like a vast ocean.
पुनःपुनरुपायाति जलकल्लोलकारणम् ।
मेघनीलतमःश्यामा संसृतिप्रावृडाकुला ॥ ३ ॥
मेघनीलतमःश्यामा संसृतिप्रावृडाकुला ॥ ३ ॥
punaḥpunarupāyāti jalakallolakāraṇam ,
meghanīlatamaḥśyāmā saṃsṛtiprāvṛḍākulā 3
meghanīlatamaḥśyāmā saṃsṛtiprāvṛḍākulā 3
3.
punaḥpunaḥ upāyāti jalakallolakāraṇam
meghanīlatamaḥśyāmā saṃsṛtiprāvṛḍākulā
meghanīlatamaḥśyāmā saṃsṛtiprāvṛḍākulā
3.
meghanīlatamaḥśyāmā saṃsṛtiprāvṛḍākulā
punaḥpunaḥ jalakallolakāraṇam upāyāti
punaḥpunaḥ jalakallolakāraṇam upāyāti
3.
The cycle of transmigration (saṃsāra), dark as the deepest blue of a cloud and agitated by its own rainy season, repeatedly manifests as the cause of water waves (i.e., disturbances).
अत्रैवोदाहरन्तीममितिहासं पुरातनम् ।
संवादं सुहृदो सह्यसानौ भासविलासयोः ॥ ४ ॥
संवादं सुहृदो सह्यसानौ भासविलासयोः ॥ ४ ॥
atraivodāharantīmamitihāsaṃ purātanam ,
saṃvādaṃ suhṛdo sahyasānau bhāsavilāsayoḥ 4
saṃvādaṃ suhṛdo sahyasānau bhāsavilāsayoḥ 4
4.
atra eva udāharanti imam itihāsam purātanam
saṃvādam suhṛdoḥ sahyasānau bhāsavilāsayoḥ
saṃvādam suhṛdoḥ sahyasānau bhāsavilāsayoḥ
4.
atra eva imam purātanam itihāsam saṃvādam
suhṛdoḥ bhāsavilāsayoḥ sahyasānau udāharanti
suhṛdoḥ bhāsavilāsayoḥ sahyasānau udāharanti
4.
Here, they relate this ancient narrative (itihāsa), a dialogue between two friends, Bhasa and Vilasa, on the Sahya mountain peak.
अस्त्युत्सेधजिताकाशः पीठेन जितभूतलः ।
तलेन जितपातालस्त्रिलोकविजयो गिरिः ॥ ५ ॥
तलेन जितपातालस्त्रिलोकविजयो गिरिः ॥ ५ ॥
astyutsedhajitākāśaḥ pīṭhena jitabhūtalaḥ ,
talena jitapātālastrilokavijayo giriḥ 5
talena jitapātālastrilokavijayo giriḥ 5
5.
asti utsedhajitākāśaḥ pīṭhena jitabhūtalaḥ
talena jitapātālaḥ trilokavijayaḥ giriḥ
talena jitapātālaḥ trilokavijayaḥ giriḥ
5.
giriḥ asti utsedhajitākāśaḥ pīṭhena
jitabhūtalaḥ talena jitapātālaḥ trilokavijayaḥ
jitabhūtalaḥ talena jitapātālaḥ trilokavijayaḥ
5.
There is a mountain that has conquered the sky by its height, the earth by its base, and the netherworld by its depth, thus being the conqueror of the three worlds.
असंख्यकुसुमापूरोऽसंख्यनिर्मलनिर्झरः ।
गुह्यकारक्षितनिधिः सह्यनामाऽविषह्यभाः ॥ ६ ॥
गुह्यकारक्षितनिधिः सह्यनामाऽविषह्यभाः ॥ ६ ॥
asaṃkhyakusumāpūro'saṃkhyanirmalanirjharaḥ ,
guhyakārakṣitanidhiḥ sahyanāmā'viṣahyabhāḥ 6
guhyakārakṣitanidhiḥ sahyanāmā'viṣahyabhāḥ 6
6.
asaṅkhyakusumāpūraḥ asaṅkhyanirmalanirjharaḥ
guhyakārakṣitanidhiḥ sahyanāmā aviṣahyabhāḥ
guhyakārakṣitanidhiḥ sahyanāmā aviṣahyabhāḥ
6.
asaṅkhyakusumāpūraḥ asaṅkhyanirmalanirjharaḥ
guhyakārakṣitanidhiḥ sahyanāmā aviṣahyabhāḥ
guhyakārakṣitanidhiḥ sahyanāmā aviṣahyabhāḥ
6.
It is filled with innumerable flowers, has countless pure springs, possesses treasures guarded by Guhyakas, is named Sahya, and shines with irresistible brilliance.
मुक्तापटलसंपूर्णैर्भानुभासुरभित्तिभिः ।
भासुरः काञ्चनतटैः कटैरिव सुरद्विपः ॥ ७ ॥
भासुरः काञ्चनतटैः कटैरिव सुरद्विपः ॥ ७ ॥
muktāpaṭalasaṃpūrṇairbhānubhāsurabhittibhiḥ ,
bhāsuraḥ kāñcanataṭaiḥ kaṭairiva suradvipaḥ 7
bhāsuraḥ kāñcanataṭaiḥ kaṭairiva suradvipaḥ 7
7.
muktāpaṭalasaṃpūrṇaiḥ bhānubhāsurabhittibhiḥ
bhāsuraḥ kāñcanataṭaiḥ kaṭaiḥ iva suradvipaḥ
bhāsuraḥ kāñcanataṭaiḥ kaṭaiḥ iva suradvipaḥ
7.
(saḥ) muktāpaṭalasaṃpūrṇaiḥ bhānubhāsurabhittibhiḥ
kāñcanataṭaiḥ kaṭaiḥ iva suradvipaḥ bhāsuraḥ
kāñcanataṭaiḥ kaṭaiḥ iva suradvipaḥ bhāsuraḥ
7.
It is resplendent, with walls shining like the sun and completely filled with heaps of pearls, and with golden slopes, like the temples of a divine elephant.
क्वचित्पुष्पभरासारो धातुसाराततः क्वचित् ।
क्वचित्फुल्लसरःसारो रत्नशालिशिलः क्वचित् ॥ ८ ॥
क्वचित्फुल्लसरःसारो रत्नशालिशिलः क्वचित् ॥ ८ ॥
kvacitpuṣpabharāsāro dhātusārātataḥ kvacit ,
kvacitphullasaraḥsāro ratnaśāliśilaḥ kvacit 8
kvacitphullasaraḥsāro ratnaśāliśilaḥ kvacit 8
8.
kvacit puṣpabharāsāraḥ dhātusāra ātataḥ kvacit
kvacit phullasaraḥsāraḥ ratnaśāliśilaḥ kvacit
kvacit phullasaraḥsāraḥ ratnaśāliśilaḥ kvacit
8.
kvacit puṣpabharāsāraḥ (asti),
kvacit dhātusāra ātataḥ (asti),
kvacit phullasaraḥsāraḥ (asti),
kvacit ratnaśāliśilaḥ (asti)
kvacit dhātusāra ātataḥ (asti),
kvacit phullasaraḥsāraḥ (asti),
kvacit ratnaśāliśilaḥ (asti)
8.
In some places, there are showers of abundant flowers; in others, it is pervaded by excellent minerals. Somewhere, it reveals the essence of blooming lakes; in other places, it has rocks rich in jewels.
इतो रटन्निर्झरवानितः क्वणितकीचकः ।
इतो रटद्गुहावात इतः षट्पदघुंघुमः ॥ ९ ॥
इतो रटद्गुहावात इतः षट्पदघुंघुमः ॥ ९ ॥
ito raṭannirjharavānitaḥ kvaṇitakīcakaḥ ,
ito raṭadguhāvāta itaḥ ṣaṭpadaghuṃghumaḥ 9
ito raṭadguhāvāta itaḥ ṣaṭpadaghuṃghumaḥ 9
9.
itaḥ raṭat nirjharavān itaḥ kvaṇitakīcakaḥ
itaḥ raṭat guhāvātaḥ itaḥ ṣaṭpadaghuṃghumaḥ
itaḥ raṭat guhāvātaḥ itaḥ ṣaṭpadaghuṃghumaḥ
9.
itaḥ raṭat nirjharavān (asti),
itaḥ kvaṇitakīcakaḥ (asti),
itaḥ raṭat guhāvātaḥ (asti),
itaḥ ṣaṭpadaghuṃghumaḥ (asti)
itaḥ kvaṇitakīcakaḥ (asti),
itaḥ raṭat guhāvātaḥ (asti),
itaḥ ṣaṭpadaghuṃghumaḥ (asti)
9.
On this side, there are gurgling waterfalls; on that side, whistling bamboos. Here, roaring cave winds blow; there, the humming of bees is heard.
सानौ गीतोऽप्सरोवृन्दैर्वने मृगखगारवः ।
अधित्यकायां मत्ताभ्रो गगनेषु खगारवः ॥ १० ॥
अधित्यकायां मत्ताभ्रो गगनेषु खगारवः ॥ १० ॥
sānau gīto'psarovṛndairvane mṛgakhagāravaḥ ,
adhityakāyāṃ mattābhro gaganeṣu khagāravaḥ 10
adhityakāyāṃ mattābhro gaganeṣu khagāravaḥ 10
10.
sānau gītaḥ apsarovṛndaiḥ vane mṛgakhagāravaḥ
adhityakāyāṃ mattābhraḥ gaganeṣu khagāravaḥ
adhityakāyāṃ mattābhraḥ gaganeṣu khagāravaḥ
10.
sānau apsarovṛndaiḥ gītaḥ (asti),
vane mṛgakhagāravaḥ (asti),
adhityakāyāṃ mattābhraḥ (asti),
gaganeṣu khagāravaḥ (asti)
vane mṛgakhagāravaḥ (asti),
adhityakāyāṃ mattābhraḥ (asti),
gaganeṣu khagāravaḥ (asti)
10.
On the peaks, songs are sung by groups of Apsaras (celestial nymphs); in the forest, there are the cries of deer and birds. On the highlands, there are playful clouds; and in the skies, the cries of birds are heard.
विद्याधराश्रितगुहो भृङ्गगीताम्बुजाकरः ।
किरातगीतपर्यन्तः खगगीतवनद्रुमः ॥ ११ ॥
किरातगीतपर्यन्तः खगगीतवनद्रुमः ॥ ११ ॥
vidyādharāśritaguho bhṛṅgagītāmbujākaraḥ ,
kirātagītaparyantaḥ khagagītavanadrumaḥ 11
kirātagītaparyantaḥ khagagītavanadrumaḥ 11
11.
vidyādharāśritaguhaḥ bhṛṅgagītāmbujākaraḥ
kirātagītaparyantaḥ khagagītavanadrumaḥ
kirātagītaparyantaḥ khagagītavanadrumaḥ
11.
vidyādharāśritaguhaḥ bhṛṅgagītāmbujākaraḥ
kirātagītaparyantaḥ khagagītavanadrumaḥ
kirātagītaparyantaḥ khagagītavanadrumaḥ
11.
Its caves are inhabited by the Vidyādharas, its lotus-filled ponds resound with the humming of bees, its regions are celebrated in songs by the Kirātas, and its forest trees echo with the songs of birds.
स्कन्धेषु देवैर्वलितः पादेषु वलितो नरैः ।
पाताले वलितो नागैर्जगद्गृहमिवापरम् ॥ १२ ॥
पाताले वलितो नागैर्जगद्गृहमिवापरम् ॥ १२ ॥
skandheṣu devairvalitaḥ pādeṣu valito naraiḥ ,
pātāle valito nāgairjagadgṛhamivāparam 12
pātāle valito nāgairjagadgṛhamivāparam 12
12.
skandheṣu devaiḥ valitaḥ pādeṣu valitaḥ naraiḥ
pātāle valitaḥ nāgaiḥ jagat gṛham iva aparam
pātāle valitaḥ nāgaiḥ jagat gṛham iva aparam
12.
skandheṣu devaiḥ valitaḥ pādeṣu naraiḥ valitaḥ
pātāle nāgaiḥ valitaḥ aparam jagat gṛham iva
pātāle nāgaiḥ valitaḥ aparam jagat gṛham iva
12.
On its slopes, it is frequented by gods; at its base, by men; and in the nether regions (pātāla), by Nāgas, as if it were another house for the world.
कन्दरेषु श्रितः सिद्धैर्निधानैरन्तराश्रितः ।
चन्दनेषु श्रितो नागैः सिंहैः श्रृङ्गशिखासु च ॥ १३ ॥
चन्दनेषु श्रितो नागैः सिंहैः श्रृङ्गशिखासु च ॥ १३ ॥
kandareṣu śritaḥ siddhairnidhānairantarāśritaḥ ,
candaneṣu śrito nāgaiḥ siṃhaiḥ śrṛṅgaśikhāsu ca 13
candaneṣu śrito nāgaiḥ siṃhaiḥ śrṛṅgaśikhāsu ca 13
13.
kandareṣu śritaḥ siddhaiḥ nidhānaiḥ antara āśritaḥ
candaneṣu śritaḥ nāgaiḥ siṃhaiḥ śṛṅgaśikhāsu ca
candaneṣu śritaḥ nāgaiḥ siṃhaiḥ śṛṅgaśikhāsu ca
13.
kandareṣu siddhaiḥ śritaḥ nidhānaiḥ antara āśritaḥ
candaneṣu nāgaiḥ śritaḥ ca siṃhaiḥ śṛṅgaśikhāsu
candaneṣu nāgaiḥ śritaḥ ca siṃhaiḥ śṛṅgaśikhāsu
13.
In its grottoes, it is inhabited by Siddhas; within, it is filled with treasures; among its sandalwood trees, it is inhabited by Nāgas; and on its mountain peaks, by lions.
पुष्पाभ्रसंवीतवपुः पुष्परेण्वभ्रपांसुलः ।
पुष्पवात्याभ्रहृद्भ्रान्तः पुष्पपादपपाण्डुरः ॥ १४ ॥
पुष्पवात्याभ्रहृद्भ्रान्तः पुष्पपादपपाण्डुरः ॥ १४ ॥
puṣpābhrasaṃvītavapuḥ puṣpareṇvabhrapāṃsulaḥ ,
puṣpavātyābhrahṛdbhrāntaḥ puṣpapādapapāṇḍuraḥ 14
puṣpavātyābhrahṛdbhrāntaḥ puṣpapādapapāṇḍuraḥ 14
14.
puṣpābhrasaṃvītavapuḥ puṣpareṇvabhrapāṃsulaḥ
puṣpavātyābhrahṛdbhrāntaḥ puṣpapādapapāṇḍuraḥ
puṣpavātyābhrahṛdbhrāntaḥ puṣpapādapapāṇḍuraḥ
14.
puṣpābhrasaṃvītavapuḥ puṣpareṇvabhrapāṃsulaḥ
puṣpavātyābhrahṛdbhrāntaḥ puṣpapādapapāṇḍuraḥ
puṣpavātyābhrahṛdbhrāntaḥ puṣpapādapapāṇḍuraḥ
14.
Its form is enveloped by clouds of flowers; it is dusty from clouds of flower pollen; its core is agitated by clouds of flower-storms; and it appears whitish due to its flowering trees.
धातुधूल्यभ्रकपिलो रत्नोपलतलस्थितैः ।
मन्दारगैरिव पुरस्त्रीगणैरलमाश्रितः ॥ १५ ॥
मन्दारगैरिव पुरस्त्रीगणैरलमाश्रितः ॥ १५ ॥
dhātudhūlyabhrakapilo ratnopalatalasthitaiḥ ,
mandāragairiva purastrīgaṇairalamāśritaḥ 15
mandāragairiva purastrīgaṇairalamāśritaḥ 15
15.
dhātudhūlyabhrakakapilaḥ ratnopatalasthitaiḥ
mandāragaiḥ iva purastrīgaṇaiḥ alam āśritaḥ
mandāragaiḥ iva purastrīgaṇaiḥ alam āśritaḥ
15.
dhātudhūlyabhrakakapilaḥ ratnopatalasthitaiḥ
purastrīgaṇaiḥ mandāragaiḥ iva alam āśritaḥ
purastrīgaṇaiḥ mandāragaiḥ iva alam āśritaḥ
15.
Its slopes, tawny with mineral dust and mica, were extensively frequented by groups of city women who stood upon surfaces of jeweled stones, resembling Mandāra trees.
अभ्रनीलांशुकच्छन्ना मूकरत्नविभूषणाः ।
शिलाः कनकसुन्दर्यो यत्र श्रृङ्गाभिसारिकाः ॥ १६ ॥
शिलाः कनकसुन्दर्यो यत्र श्रृङ्गाभिसारिकाः ॥ १६ ॥
abhranīlāṃśukacchannā mūkaratnavibhūṣaṇāḥ ,
śilāḥ kanakasundaryo yatra śrṛṅgābhisārikāḥ 16
śilāḥ kanakasundaryo yatra śrṛṅgābhisārikāḥ 16
16.
abhranīlāṃśukacchannāḥ mūkaratnavibhūṣaṇāḥ
śilāḥ kanakasundaryaḥ yatra śṛṅgābhisārikāḥ
śilāḥ kanakasundaryaḥ yatra śṛṅgābhisārikāḥ
16.
yatra śilāḥ kanakasundaryaḥ abhranīlāṃśukacchannāḥ
mūkaratnavibhūṣaṇāḥ śṛṅgābhisārikāḥ
mūkaratnavibhūṣaṇāḥ śṛṅgābhisārikāḥ
16.
Where the rocks, like golden beauties, wearing cloud-blue raiment and adorned with silent jewels, appeared as women venturing to meet their lovers on the peaks.
तत्रोत्तरतटे सानौ विनम्रफलपादपे ।
रत्नपुष्करिणीजालवहन्निर्झरवारिणि ॥ १७ ॥
रत्नपुष्करिणीजालवहन्निर्झरवारिणि ॥ १७ ॥
tatrottarataṭe sānau vinamraphalapādape ,
ratnapuṣkariṇījālavahannirjharavāriṇi 17
ratnapuṣkariṇījālavahannirjharavāriṇi 17
17.
tatra uttarataṭe sānau vinamraphalapādape
ratnapuṣkariṇījālavahannirjharavāriṇi
ratnapuṣkariṇījālavahannirjharavāriṇi
17.
tatra uttarataṭe sānau vinamraphalapādape
ratnapuṣkariṇījālavahannirjharavāriṇi
ratnapuṣkariṇījālavahannirjharavāriṇi
17.
There, on its northern slope, on a plateau where fruit trees are bent low with their bounty, and where the water of waterfalls flows from a network of jeweled pools.
चूतद्रुमलतोन्मुक्तपुष्पस्तबकदन्तुरे ।
विफुल्लाङ्कोलपुन्नागनीलनीरजदिक्तटे ॥ १८ ॥
विफुल्लाङ्कोलपुन्नागनीलनीरजदिक्तटे ॥ १८ ॥
cūtadrumalatonmuktapuṣpastabakadanture ,
viphullāṅkolapunnāganīlanīrajadiktaṭe 18
viphullāṅkolapunnāganīlanīrajadiktaṭe 18
18.
cūtadrumalatonmuktapuṣpastabakadanture
vipullāṅkolapunnāganīlanīrajadiktate
vipullāṅkolapunnāganīlanīrajadiktate
18.
cūtadrumalatonmuktapuṣpastabakadanture
vipullāṅkolapunnāganīlanīrajadiktate
vipullāṅkolapunnāganīlanīrajadiktate
18.
A place rugged with abundant clusters of flowers fallen from mango trees and vines, and whose banks were radiant with fully bloomed Ankola trees, Punnaga trees, and blue lotuses.
लतावितानच्छन्नार्के रत्नांशुभम्भास्वरे ।
स्रवज्जम्बूरसस्यूते स्वलोकाह्लादकारिणि ॥ १९ ॥
स्रवज्जम्बूरसस्यूते स्वलोकाह्लादकारिणि ॥ १९ ॥
latāvitānacchannārke ratnāṃśubhambhāsvare ,
sravajjambūrasasyūte svalokāhlādakāriṇi 19
sravajjambūrasasyūte svalokāhlādakāriṇi 19
19.
latāvitānacchannārke ratnāṃśubhām-bhāsvare
sravajjambūrasasyūte svalokāhlādakāriṇi
sravajjambūrasasyūte svalokāhlādakāriṇi
19.
latāvitānacchannārke ratnāṃśubhām-bhāsvare
sravajjambūrasasyūte svalokāhlādakāriṇi
sravajjambūrasasyūte svalokāhlādakāriṇi
19.
In that hermitage (āśrama), where the sun is obscured by canopies of creepers, which shines with the luster of gem-rays, which is permeated by the flowing juice of rose-apples, and which brings delight to its own inhabitants.
ब्रह्मलोकसमः स्वर्गरम्यः शिवपुरोपमः ।
अत्रेरस्त्याश्रमः श्रीमान्सिद्धश्रमहरो महान् ॥ २० ॥
अत्रेरस्त्याश्रमः श्रीमान्सिद्धश्रमहरो महान् ॥ २० ॥
brahmalokasamaḥ svargaramyaḥ śivapuropamaḥ ,
atrerastyāśramaḥ śrīmānsiddhaśramaharo mahān 20
atrerastyāśramaḥ śrīmānsiddhaśramaharo mahān 20
20.
brahmalokasamaḥ svargaramyaḥ śivapuropamaḥ
atreḥ asti āśramaḥ śrīmān siddhāśramaharaḥ mahān
atreḥ asti āśramaḥ śrīmān siddhāśramaharaḥ mahān
20.
atreḥ āśramaḥ asti śrīmān mahān brahmalokasamaḥ
svargaramyaḥ śivapuropamaḥ siddhāśramaharaḥ
svargaramyaḥ śivapuropamaḥ siddhāśramaharaḥ
20.
There is a great, glorious hermitage (āśrama) belonging to Atri, which is equal to Brahmaloka, delightful like heaven, comparable to the city of Śiva, and surpasses the hermitage of the perfected beings (siddhas).
महत्यत्राश्रमे तस्मिंस्तापसौ द्वौ बभूवतुः ।
कोविदौ तु नभोमार्ग इव शुक्रबृहस्पती ॥ २१ ॥
कोविदौ तु नभोमार्ग इव शुक्रबृहस्पती ॥ २१ ॥
mahatyatrāśrame tasmiṃstāpasau dvau babhūvatuḥ ,
kovidau tu nabhomārga iva śukrabṛhaspatī 21
kovidau tu nabhomārga iva śukrabṛhaspatī 21
21.
mahati atra āśrame tasmin tāpasau dvau babhūvatuḥ
kovidau tu nabhomārge iva śukrabṛhaspatī
kovidau tu nabhomārge iva śukrabṛhaspatī
21.
tasmin mahati atra āśrame dvau kovidau tāpasau
babhūvatuḥ tu nabhomārge iva śukrabṛhaspatī
babhūvatuḥ tu nabhomārge iva śukrabṛhaspatī
21.
In that great hermitage (āśrama) here, indeed, two wise ascetics (tāpasa) resided, like Śukra and Bṛhaspati in the sky-path.
तयोरथैकास्पदयोस्तथाभूतां सुतावुभौ ।
फुल्लाङ्कुरौ शुद्धतनू सरस्यम्बुजयोरिव ॥ २२ ॥
फुल्लाङ्कुरौ शुद्धतनू सरस्यम्बुजयोरिव ॥ २२ ॥
tayorathaikāspadayostathābhūtāṃ sutāvubhau ,
phullāṅkurau śuddhatanū sarasyambujayoriva 22
phullāṅkurau śuddhatanū sarasyambujayoriva 22
22.
tayoḥ atha ekāspadayoh tathābhūtām sutau ubhau
phullāṅkurau śuddhatanū sarasi ambujayoḥ iva
phullāṅkurau śuddhatanū sarasi ambujayoḥ iva
22.
atha tayoḥ ekāspadayoh ubhau sutau tathābhūtām
phullāṅkurau śuddhatanū sarasi ambujayoḥ iva
phullāṅkurau śuddhatanū sarasi ambujayoḥ iva
22.
Then, for those two, who shared a single abode, two sons were born, both pure-bodied and like blossoming sprouts, just like two lotuses in a lake.
विलासभासनामानौ वृद्धिमाययतुः क्रमात् ।
तौ पित्रोः पल्लवे दीर्घे लतापादपयोरिव ॥ २३ ॥
तौ पित्रोः पल्लवे दीर्घे लतापादपयोरिव ॥ २३ ॥
vilāsabhāsanāmānau vṛddhimāyayatuḥ kramāt ,
tau pitroḥ pallave dīrghe latāpādapayoriva 23
tau pitroḥ pallave dīrghe latāpādapayoriva 23
23.
vilāsa-bhāsana-nāmānau vṛddhim āyayatuḥ kramāt
| tau pitroḥ pallave dīrghe latā-pādapayoḥ iva
| tau pitroḥ pallave dīrghe latā-pādapayoḥ iva
23.
vilāsa-bhāsana-nāmānau tau kramāt vṛddhim
āyayatuḥ pitroḥ dīrghe pallave latā-pādapayoḥ iva
āyayatuḥ pitroḥ dīrghe pallave latā-pādapayoḥ iva
23.
The two, named Vilāsa and Bhāsana, gradually grew. They were like a creeper and a tree [nurtured] on the extensive care (pallava) of their parents.
आस्तामन्योन्यसुस्निग्धौ सुहृदौ वल्लभौ मिथः ।
तिलतैलवदाश्लिष्टौ तौ पुष्पामोदवत्स्थितौ ॥ २४ ॥
तिलतैलवदाश्लिष्टौ तौ पुष्पामोदवत्स्थितौ ॥ २४ ॥
āstāmanyonyasusnigdhau suhṛdau vallabhau mithaḥ ,
tilatailavadāśliṣṭau tau puṣpāmodavatsthitau 24
tilatailavadāśliṣṭau tau puṣpāmodavatsthitau 24
24.
āstām anyonya-susnigdau suhṛdau vallabhau mithaḥ |
tila-tailavat āśliṣṭau tau puṣpa-āmodavat sthitau
tila-tailavat āśliṣṭau tau puṣpa-āmodavat sthitau
24.
tau anyonya-susnigdau suhṛdau vallabhau mithaḥ
āstām tila-tailavat āśliṣṭau puṣpa-āmodavat sthitau
āstām tila-tailavat āśliṣṭau puṣpa-āmodavat sthitau
24.
They both were deeply affectionate towards each other, true friends, and beloved. They were inseparable, clinging together like sesame to oil, and their presence permeated [everything] like the fragrance of flowers.
नाऽयुक्तौ पुत्रयुक्तौ तु सुरक्ताविव दंपती ।
एकं द्वित्वमिवापन्नं सममासीत्तयोर्मनः ॥ २५ ॥
एकं द्वित्वमिवापन्नं सममासीत्तयोर्मनः ॥ २५ ॥
nā'yuktau putrayuktau tu suraktāviva daṃpatī ,
ekaṃ dvitvamivāpannaṃ samamāsīttayormanaḥ 25
ekaṃ dvitvamivāpannaṃ samamāsīttayormanaḥ 25
25.
na ayuktau putra-yuktau tu su-raktau iva dampatī
| ekam dvitvam iva āpannam samam āsīt tayoḥ manaḥ
| ekam dvitvam iva āpannam samam āsīt tayoḥ manaḥ
25.
tau na ayuktau tu putra-yuktau suraktau dampatī
iva tayoḥ manaḥ ekam samam dvitvam iva āpannam āsīt
iva tayoḥ manaḥ ekam samam dvitvam iva āpannam āsīt
25.
They were not disunited; rather, they were truly devoted, like a deeply affectionate married couple (dampatī) with children. Their minds were perfectly aligned, becoming one, as if a single entity had attained a dual form.
तौ तथान्योन्यमुदितौ मनोहरतराकृती ।
तस्थतुः स्वाश्रमे मौने सरोज इव षट्पदौ ॥ २६ ॥
तस्थतुः स्वाश्रमे मौने सरोज इव षट्पदौ ॥ २६ ॥
tau tathānyonyamuditau manoharatarākṛtī ,
tasthatuḥ svāśrame maune saroja iva ṣaṭpadau 26
tasthatuḥ svāśrame maune saroja iva ṣaṭpadau 26
26.
tau tathā anyonya-muditau manoharatara-ākṛtī |
tasthatuḥ sva-āśrame maune saroje iva ṣaṭpadau
tasthatuḥ sva-āśrame maune saroje iva ṣaṭpadau
26.
tau tathā anyonya-muditau manoharatara-ākṛtī
sva-āśrame maune tasthatuḥ saroje ṣaṭpadau iva
sva-āśrame maune tasthatuḥ saroje ṣaṭpadau iva
26.
Thus, mutually delighted and possessing very charming appearances, they both remained silently in their own hermitage (āśrama), like two bees (ṣaṭpada) on a lotus.
प्रापतुर्यौवनं बाल्यमुत्सृज्य नववल्लभौ ।
कालेनाल्पतरेणैव चन्द्रसूर्याविवोदितौ ॥ २७ ॥
कालेनाल्पतरेणैव चन्द्रसूर्याविवोदितौ ॥ २७ ॥
prāpaturyauvanaṃ bālyamutsṛjya navavallabhau ,
kālenālpatareṇaiva candrasūryāvivoditau 27
kālenālpatareṇaiva candrasūryāvivoditau 27
27.
prāpatuḥ yauvanam bālyam utsṛjya navavallabhau
kālena alpatareṇa eva candrasūryau iva uditau
kālena alpatareṇa eva candrasūryau iva uditau
27.
navavallabhau bālyam utsṛjya alpatareṇa kālena
eva yauvanam prāpatuḥ candrasūryau iva uditau
eva yauvanam prāpatuḥ candrasūryau iva uditau
27.
The two new consorts, having forsaken childhood, attained youth in a very short time, just like the moon and the sun having risen.
जग्मतुर्देहमुत्सृज्य ततस्तौ पितरौ तयोः ।
स्वर्गं जरार्तावुड्डीय नीडादिव विहंगमौ ॥ २८ ॥
स्वर्गं जरार्तावुड्डीय नीडादिव विहंगमौ ॥ २८ ॥
jagmaturdehamutsṛjya tatastau pitarau tayoḥ ,
svargaṃ jarārtāvuḍḍīya nīḍādiva vihaṃgamau 28
svargaṃ jarārtāvuḍḍīya nīḍādiva vihaṃgamau 28
28.
jagmatuḥ deham utsṛjya tataḥ tau pitarau tayoḥ
svargam jarārttau uḍḍīya nīḍāt iva vihaṅgamau
svargam jarārttau uḍḍīya nīḍāt iva vihaṅgamau
28.
tataḥ tayoḥ jarārttau tau pitarau deham utsṛjya
svargam jagmatuḥ nīḍāt iva uḍḍīya vihaṅgamau
svargam jagmatuḥ nīḍāt iva uḍḍīya vihaṅgamau
28.
Then, their two parents, afflicted by old age, abandoned their bodies and went to heaven (svarga), just like two birds flying away from a nest.
पञ्चत्वं गतयोः पित्रोर्दीनवक्त्रौ बभूवतुः ।
तप्ताङ्गौ विगतोत्साहौ पद्माविव जलोद्धृतौ ॥ २९ ॥
तप्ताङ्गौ विगतोत्साहौ पद्माविव जलोद्धृतौ ॥ २९ ॥
pañcatvaṃ gatayoḥ pitrordīnavaktrau babhūvatuḥ ,
taptāṅgau vigatotsāhau padmāviva jaloddhṛtau 29
taptāṅgau vigatotsāhau padmāviva jaloddhṛtau 29
29.
pañcatvam gatayoḥ pitroḥ dīnavaktrau babhūvatuḥ
taptāṅgau vigatotsāhau padmau iva jaloddhṛtau
taptāṅgau vigatotsāhau padmau iva jaloddhṛtau
29.
pitroḥ pañcatvam gatayoḥ dīnavaktrau taptāṅgau
vigatotsāhau babhūvatuḥ jaloddhṛtau padmau iva
vigatotsāhau babhūvatuḥ jaloddhṛtau padmau iva
29.
With their two parents having attained death (pañcatvam), they became sad-faced, with distressed bodies, and devoid of enthusiasm, like two lotuses pulled out of water.
तत्रौर्ध्वदैहिकं कृत्वा चक्राते परिदेवनम् ।
लोकस्थितिरलङ्घ्या हि महतामपि मानद ॥ ३० ॥
लोकस्थितिरलङ्घ्या हि महतामपि मानद ॥ ३० ॥
tatraurdhvadaihikaṃ kṛtvā cakrāte paridevanam ,
lokasthitiralaṅghyā hi mahatāmapi mānada 30
lokasthitiralaṅghyā hi mahatāmapi mānada 30
30.
tatra aurdhvadehikaṃ kṛtvā cakrāte paridevanam
lokasthitiḥ alaṅghyā hi mahatām api mānada
lokasthitiḥ alaṅghyā hi mahatām api mānada
30.
mānada! tatra aurdhvadehikaṃ kṛtvā paridevanam
cakrāte hi mahatām api lokasthitiḥ alaṅghyā
cakrāte hi mahatām api lokasthitiḥ alaṅghyā
30.
Then, having performed the funerary rites, they engaged in lamentation. For indeed, the custom of the world is inviolable even for great individuals, O giver of honor.
कृत्वौर्ध्वदैहिकमथो व्यथयाभिभूतौ शोकोत्थया करुणयार्तगिरा विलप्य ।
चित्रार्पिताविव निरस्तसमस्तचेष्टौ तौ संस्थितौ सुखमशून्यहृदौ विवृत्तौ ॥ ३१ ॥
चित्रार्पिताविव निरस्तसमस्तचेष्टौ तौ संस्थितौ सुखमशून्यहृदौ विवृत्तौ ॥ ३१ ॥
kṛtvaurdhvadaihikamatho vyathayābhibhūtau śokotthayā karuṇayārtagirā vilapya ,
citrārpitāviva nirastasamastaceṣṭau tau saṃsthitau sukhamaśūnyahṛdau vivṛttau 31
citrārpitāviva nirastasamastaceṣṭau tau saṃsthitau sukhamaśūnyahṛdau vivṛttau 31
31.
kṛtvā ūrdhvadehikaṃ atho vyathayā abhibhūtau
śokotthayā karuṇayā ārtagirā vilapya
citrārpita iva nirastasamastaceṣṭau tau
saṃsthitau sukham aśūnyahṛdau vivṛttau
śokotthayā karuṇayā ārtagirā vilapya
citrārpita iva nirastasamastaceṣṭau tau
saṃsthitau sukham aśūnyahṛdau vivṛttau
31.
tau ūrdhvadehikaṃ kṛtvā atho vyathayā
abhibhūtau śokotthayā karuṇayā ārtagirā
vilapya citrārpita iva nirastasamastaceṣṭau
aśūnyahṛdau vivṛttau sukham saṃsthitau
abhibhūtau śokotthayā karuṇayā ārtagirā
vilapya citrārpita iva nirastasamastaceṣṭau
aśūnyahṛdau vivṛttau sukham saṃsthitau
31.
After performing the funeral rites, then, overwhelmed by anguish and lamenting with pained words born of grief and compassion, those two, as if painted figures, completely ceased all their activities. They remained still and quiet, their hearts full of sorrow, having withdrawn from worldly engagement.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65 (current chapter)
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216