योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-4, chapter-30
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति तुष्टेषु देवेषु दानवेषु हतेषु च ।
दामव्यालकटा दीना बभूवुर्भयविह्वलाः ॥ १ ॥
इति तुष्टेषु देवेषु दानवेषु हतेषु च ।
दामव्यालकटा दीना बभूवुर्भयविह्वलाः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iti tuṣṭeṣu deveṣu dānaveṣu hateṣu ca ,
dāmavyālakaṭā dīnā babhūvurbhayavihvalāḥ 1
iti tuṣṭeṣu deveṣu dānaveṣu hateṣu ca ,
dāmavyālakaṭā dīnā babhūvurbhayavihvalāḥ 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti tuṣṭeṣu deveṣu dānaveṣu hateṣu
ca dāmavyālakaṭāḥ dīnāḥ babhūvuḥ bhayavihvalāḥ
ca dāmavyālakaṭāḥ dīnāḥ babhūvuḥ bhayavihvalāḥ
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti deveṣu tuṣṭeṣu ca dānaveṣu
hateṣu dāmavyālakaṭāḥ dīnāḥ bhayavihvalāḥ babhūvuḥ
hateṣu dāmavyālakaṭāḥ dīnāḥ bhayavihvalāḥ babhūvuḥ
1.
Śrī Vasiṣṭha said: When the gods were thus pleased and the Dānavas (demons) were slain, Dāmavyālakaṭa and his followers became miserable, overwhelmed with fear.
जज्वाल कुपितः क्वेति कल्पान्ताग्निरिव ज्वलन् ।
शम्बरः शमितानीको दामव्यालकटान्प्रति ॥ २ ॥
शम्बरः शमितानीको दामव्यालकटान्प्रति ॥ २ ॥
jajvāla kupitaḥ kveti kalpāntāgniriva jvalan ,
śambaraḥ śamitānīko dāmavyālakaṭānprati 2
śambaraḥ śamitānīko dāmavyālakaṭānprati 2
2.
jajvāla kupitaḥ kva iti kalpāntāgniḥ iva jvalan
śambaraḥ śamitānīkaḥ dāmavyālakaṭān prati
śambaraḥ śamitānīkaḥ dāmavyālakaṭān prati
2.
śambaraḥ śamitānīkaḥ kupitaḥ kalpāntāgniḥ iva
jvalan kva iti dāmavyālakaṭān prati jajvāla
jvalan kva iti dāmavyālakaṭān prati jajvāla
2.
Enraged, Śambara, whose army had been subdued, blazed like the fire at the end of a cosmic cycle (kalpānta), shouting "Where (are they)?" towards Dāmavyālakaṭa and his followers.
शम्बरस्य भयाद्गत्वा पातालमथ सप्तमम् ।
दामव्यालकटास्तस्थुस्त्यक्त्वाथ निजमण्डलम् ॥ ३ ॥
दामव्यालकटास्तस्थुस्त्यक्त्वाथ निजमण्डलम् ॥ ३ ॥
śambarasya bhayādgatvā pātālamatha saptamam ,
dāmavyālakaṭāstasthustyaktvātha nijamaṇḍalam 3
dāmavyālakaṭāstasthustyaktvātha nijamaṇḍalam 3
3.
śambarasya bhayāt gatvā pātālam atha saptamam
dāmavyālakaṭāḥ tasthuḥ tyaktvā atha nijamaṇḍalam
dāmavyālakaṭāḥ tasthuḥ tyaktvā atha nijamaṇḍalam
3.
śambarasya bhayāt dāmavyālakaṭāḥ nijamaṇḍalam
tyaktvā saptamam pātālam gatvā atha tasthuḥ
tyaktvā saptamam pātālam gatvā atha tasthuḥ
3.
From fear of Śambara, Dāmavyālakaṭa and his followers abandoned their own realm and went to the seventh Pātāla, where they stayed.
यमस्य किङ्करा यत्र ये कालत्रासनक्षमाः ।
कुतूहलेन तिष्ठन्ति नरकार्णवपालकाः ॥ ४ ॥
कुतूहलेन तिष्ठन्ति नरकार्णवपालकाः ॥ ४ ॥
yamasya kiṅkarā yatra ye kālatrāsanakṣamāḥ ,
kutūhalena tiṣṭhanti narakārṇavapālakāḥ 4
kutūhalena tiṣṭhanti narakārṇavapālakāḥ 4
4.
yamasya kiṅkarāḥ yatra ye kālatrāsanakṣamāḥ
kutūhalena tiṣṭhanti narakārṇavapālakāḥ
kutūhalena tiṣṭhanti narakārṇavapālakāḥ
4.
yatra yamasya kiṅkarāḥ ye kālatrāsanakṣamāḥ
narakārṇavapālakāḥ kutūhalena tiṣṭhanti
narakārṇavapālakāḥ kutūhalena tiṣṭhanti
4.
Where Yama's servants, who are the guardians of the ocean of hell (naraka) and are capable of terrifying even Time (Kāla), reside with curiosity.
ते तेषामथ यातानां दत्त्वा भयमभीरवः ।
चिन्ता इव घनाकाराः कुमारीश्च ददुः क्रमात् ॥ ५ ॥
चिन्ता इव घनाकाराः कुमारीश्च ददुः क्रमात् ॥ ५ ॥
te teṣāmatha yātānāṃ dattvā bhayamabhīravaḥ ,
cintā iva ghanākārāḥ kumārīśca daduḥ kramāt 5
cintā iva ghanākārāḥ kumārīśca daduḥ kramāt 5
5.
te teṣām atha yātānām dattvā bhayam abhīravaḥ
cintāḥ iva ghanākārāḥ kumārīḥ ca daduḥ kramāt
cintāḥ iva ghanākārāḥ kumārīḥ ca daduḥ kramāt
5.
abhīravaḥ te teṣām yātānām bhayam dattvā,
atha ghanākārāḥ cintāḥ iva kumārīḥ ca kramāt daduḥ
atha ghanākārāḥ cintāḥ iva kumārīḥ ca kramāt daduḥ
5.
The fearless ones, having instilled fear in those who had gone, then sequentially gave the maidens, who appeared like dense, cloud-like worries.
तैः सार्धं नीतवन्तस्ते तत्र दामादयोऽवधिम् ।
दशवर्षसहस्रान्तमात्तानन्तकुवासनाः ॥ ६ ॥
दशवर्षसहस्रान्तमात्तानन्तकुवासनाः ॥ ६ ॥
taiḥ sārdhaṃ nītavantaste tatra dāmādayo'vadhim ,
daśavarṣasahasrāntamāttānantakuvāsanāḥ 6
daśavarṣasahasrāntamāttānantakuvāsanāḥ 6
6.
taiḥ sārdham nītavantaḥ te tatra dāmādayaḥ
avadhim daśavarṣasahsrāntam āttānantakuvāsanāḥ
avadhim daśavarṣasahsrāntam āttānantakuvāsanāḥ
6.
dāmādayaḥ te taiḥ sārdham tatra daśavarṣasahsrāntam avadhim,
āttānantakuvāsanāḥ,
nītavantaḥ
āttānantakuvāsanāḥ,
nītavantaḥ
6.
Dama and the others, along with them, lived there for a period of ten thousand years, having acquired countless negative inclinations.
इयं मे कामिनी कन्या ममेयं प्रभुतेति च ।
दुरूढस्नेहबन्धानां कालस्तेषां व्यवर्तत ॥ ७ ॥
दुरूढस्नेहबन्धानां कालस्तेषां व्यवर्तत ॥ ७ ॥
iyaṃ me kāminī kanyā mameyaṃ prabhuteti ca ,
durūḍhasnehabandhānāṃ kālasteṣāṃ vyavartata 7
durūḍhasnehabandhānāṃ kālasteṣāṃ vyavartata 7
7.
iyam me kāminī kanyā mama iyam prabhūtā iti ca
durūḍhasnehabandhānām kālaḥ teṣām vyavartata
durūḍhasnehabandhānām kālaḥ teṣām vyavartata
7.
durūḍhasnehabandhānām teṣām kālaḥ "iyam me kāminī kanyā,
iyam mama prabhūtā" iti ca vyavartata
iyam mama prabhūtā" iti ca vyavartata
7.
For them, bound by deeply rooted attachments, time passed as they thought, "This maiden is my beloved; this is my dominion."
धर्मराजोऽथ तं देशं कदाचित्समुपाययौ ।
महानरककार्याणां विचारार्थं यदृच्छया ॥ ८ ॥
महानरककार्याणां विचारार्थं यदृच्छया ॥ ८ ॥
dharmarājo'tha taṃ deśaṃ kadācitsamupāyayau ,
mahānarakakāryāṇāṃ vicārārthaṃ yadṛcchayā 8
mahānarakakāryāṇāṃ vicārārthaṃ yadṛcchayā 8
8.
dharmarājaḥ atha tam deśam kadācit samupāyayau
mahānarakakāryāṇām vicārārtham yadṛcchayā
mahānarakakāryāṇām vicārārtham yadṛcchayā
8.
atha dharmarājaḥ kadācit tam deśam mahānarakakāryāṇām
vicārārtham yadṛcchayā samupāyayau
vicārārtham yadṛcchayā samupāyayau
8.
Then, Dharmarāja (Yama), by chance, once came to that region to investigate the deeds that lead to great hell.
अपरिज्ञातमेनं ते धर्मराजं त्रयोऽसुराः ।
न प्रणेमुर्विनाशाय सामान्यमिव किङ्करम् ॥ ९ ॥
न प्रणेमुर्विनाशाय सामान्यमिव किङ्करम् ॥ ९ ॥
aparijñātamenaṃ te dharmarājaṃ trayo'surāḥ ,
na praṇemurvināśāya sāmānyamiva kiṅkaram 9
na praṇemurvināśāya sāmānyamiva kiṅkaram 9
9.
aparijñātam enam te dharmarājam trayaḥ asurāḥ
na praṇemuḥ vināśāya sāmānyam iva kiṅkaram
na praṇemuḥ vināśāya sāmānyam iva kiṅkaram
9.
te trayaḥ asurāḥ enam dharmarājam aparijñātam
sāmānyam iva kiṅkaram vināśāya na praṇemuḥ
sāmānyam iva kiṅkaram vināśāya na praṇemuḥ
9.
Not recognizing him as the king of justice (dharmarāja), those three asuras did not bow down to him, treating him instead like an ordinary servant, which ultimately led to their destruction.
अथ वैवस्वतेनैते ज्वलितासूग्रभूमिषु ।
विहितभ्रूपरिस्पन्दमात्रेणैव निवेशिताः ॥ १० ॥
विहितभ्रूपरिस्पन्दमात्रेणैव निवेशिताः ॥ १० ॥
atha vaivasvatenaite jvalitāsūgrabhūmiṣu ,
vihitabhrūparispandamātreṇaiva niveśitāḥ 10
vihitabhrūparispandamātreṇaiva niveśitāḥ 10
10.
atha vaivasvatena ete jvalitāsu ugrabhūmiṣu
vihitabhrūparispandamātreṇa eva niveśitāḥ
vihitabhrūparispandamātreṇa eva niveśitāḥ
10.
atha vaivasvatena ete jvalitāsu ugrabhūmiṣu
vihitabhrūparispandamātreṇa eva niveśitāḥ
vihitabhrūparispandamātreṇa eva niveśitāḥ
10.
Then, by Vaivasvata [Yama], these [asuras] were cast into dreadful, burning realms, merely by the slight movement of his eyebrow.
तत्र ते करुणाक्रन्दाः ससुहृद्दारबन्धवः ।
प्रदग्धाः पर्णविटपा वृक्षा इव वनानिलैः ॥ ११ ॥
प्रदग्धाः पर्णविटपा वृक्षा इव वनानिलैः ॥ ११ ॥
tatra te karuṇākrandāḥ sasuhṛddārabandhavaḥ ,
pradagdhāḥ parṇaviṭapā vṛkṣā iva vanānilaiḥ 11
pradagdhāḥ parṇaviṭapā vṛkṣā iva vanānilaiḥ 11
11.
tatra te karuṇākrandāḥ sasuhṛddārabandhavaḥ
pradagdhāḥ parṇaviṭapāḥ vṛkṣāḥ iva vanānilaiḥ
pradagdhāḥ parṇaviṭapāḥ vṛkṣāḥ iva vanānilaiḥ
11.
tatra te sasuhṛddārabandhavaḥ karuṇākrandāḥ
parṇaviṭapāḥ vṛkṣāḥ vanānilaiḥ iva pradagdhāḥ
parṇaviṭapāḥ vṛkṣāḥ vanānilaiḥ iva pradagdhāḥ
11.
There, they, along with their friends, wives, and relatives, were utterly consumed by fire, emitting piteous cries, just as trees, with their leaves and branches, are burnt by forest fires.
स्वया वासनया जातास्तयैव क्रूरया पुनः ।
बन्धकर्मकराकाराः किराता राजकिङ्कराः ॥ १२ ॥
बन्धकर्मकराकाराः किराता राजकिङ्कराः ॥ १२ ॥
svayā vāsanayā jātāstayaiva krūrayā punaḥ ,
bandhakarmakarākārāḥ kirātā rājakiṅkarāḥ 12
bandhakarmakarākārāḥ kirātā rājakiṅkarāḥ 12
12.
svayā vāsanayā jātāḥ tayā eva krūrayā punaḥ
bandhakarmakarākārāḥ kirātāḥ rājakiṅkarāḥ
bandhakarmakarākārāḥ kirātāḥ rājakiṅkarāḥ
12.
kirātāḥ rājakiṅkarāḥ svayā vāsanayā jātāḥ
punaḥ tayā eva krūrayā bandhakarmakarākārāḥ
punaḥ tayā eva krūrayā bandhakarmakarākārāḥ
12.
Born from their own inherent tendencies, and indeed, from that same cruel tendency, Kiratas and royal servants appeared, taking the form of those who perform deeds of bondage (karma).
तज्जन्माथ परित्यज्य जाताः श्वभ्रेषु वायसाः ।
तदन्ते गृध्रतां यातास्ततोऽपि शुक्लतां गताः ॥ १३ ॥
तदन्ते गृध्रतां यातास्ततोऽपि शुक्लतां गताः ॥ १३ ॥
tajjanmātha parityajya jātāḥ śvabhreṣu vāyasāḥ ,
tadante gṛdhratāṃ yātāstato'pi śuklatāṃ gatāḥ 13
tadante gṛdhratāṃ yātāstato'pi śuklatāṃ gatāḥ 13
13.
tat janma atha parityajya jātāḥ śvabhreṣu vāyasāḥ |
tadante gṛdhratāṃ yātāḥ tataḥ api śuklatāṃ gatāḥ ||
tadante gṛdhratāṃ yātāḥ tataḥ api śuklatāṃ gatāḥ ||
13.
atha tat janma parityajya śvabhreṣu vāyasāḥ jātāḥ
tadante gṛdhratāṃ yātāḥ tataḥ api śuklatāṃ gatāḥ
tadante gṛdhratāṃ yātāḥ tataḥ api śuklatāṃ gatāḥ
13.
Then, having abandoned that previous birth, they were born as crows in miserable conditions. Following that, they attained the state of vultures, and from there, they even reached a state of whiteness.
सूकरत्वं त्रिगर्तेषु मेषत्वं पर्वतेषु च ।
मगधेष्वथ कीटत्वं बभ्रुस्ते च कुबुद्धयः ॥ १४ ॥
मगधेष्वथ कीटत्वं बभ्रुस्ते च कुबुद्धयः ॥ १४ ॥
sūkaratvaṃ trigarteṣu meṣatvaṃ parvateṣu ca ,
magadheṣvatha kīṭatvaṃ babhruste ca kubuddhayaḥ 14
magadheṣvatha kīṭatvaṃ babhruste ca kubuddhayaḥ 14
14.
sūkaratvaṃ trigarteṣu meṣatvaṃ parvateṣu ca |
magadheṣu atha kīṭatvaṃ babhru te ca kubuddhayaḥ ||
magadheṣu atha kīṭatvaṃ babhru te ca kubuddhayaḥ ||
14.
te ca kubuddhayaḥ trigarteṣu sūkaratvaṃ parvateṣu
meṣatvaṃ ca atha magadheṣu kīṭatvaṃ babhru
meṣatvaṃ ca atha magadheṣu kīṭatvaṃ babhru
14.
And those wicked-minded ones became boars in the Trigarta region, rams in the mountains, and then insects in Magadha.
अनुभूयेतरामन्यां चित्रां योनिपरम्पराम् ।
अद्य मत्स्याः स्थिता राम काश्मीरारण्यपल्वले ॥ १५ ॥
अद्य मत्स्याः स्थिता राम काश्मीरारण्यपल्वले ॥ १५ ॥
anubhūyetarāmanyāṃ citrāṃ yoniparamparām ,
adya matsyāḥ sthitā rāma kāśmīrāraṇyapalvale 15
adya matsyāḥ sthitā rāma kāśmīrāraṇyapalvale 15
15.
anubhūya itarām anyāṃ citrāṃ yoni-paramparām | adya
matsyāḥ sthitāḥ rāma kāśmīra-araṇya-palvale ||
matsyāḥ sthitāḥ rāma kāśmīra-araṇya-palvale ||
15.
rāma itarām anyāṃ citrāṃ yoni-paramparām anubhūya
adya kāśmīra-araṇya-palvale matsyāḥ sthitāḥ
adya kāśmīra-araṇya-palvale matsyāḥ sthitāḥ
15.
After experiencing many other diverse successions of births, O Rama, they are currently living as fish in a pond in the Kashmir forest.
दावाग्निक्वथिताल्पाल्पपङ्ककल्पाम्बुपायिनः ।
न म्रियन्ते न जीवन्ति जरज्जम्बालजर्जराः ॥ १६ ॥
न म्रियन्ते न जीवन्ति जरज्जम्बालजर्जराः ॥ १६ ॥
dāvāgnikvathitālpālpapaṅkakalpāmbupāyinaḥ ,
na mriyante na jīvanti jarajjambālajarjarāḥ 16
na mriyante na jīvanti jarajjambālajarjarāḥ 16
16.
dāvāgni-kvathita-alpa-alpa-paṅka-kalpa-ambu-pāyinaḥ
| na mriyante na jīvanti jarat-jambāla-jarjarāḥ ||
| na mriyante na jīvanti jarat-jambāla-jarjarāḥ ||
16.
dāvāgni-kvathita-alpa-alpa-paṅka-kalpa-ambu-pāyinaḥ
jarat-jambāla-jarjarāḥ na mriyante na jīvanti
jarat-jambāla-jarjarāḥ na mriyante na jīvanti
16.
Drinking the extremely scant, mud-like water, heated by forest fires, they neither truly die nor truly live, broken and weakened by the decaying swampy mud.
विचित्रयोनिसंरम्भमनुभूय पुनःपुनः ।
भूत्वा भूत्वा पुनर्नष्टास्तरङ्गा जलधाविव ॥ १७ ॥
भूत्वा भूत्वा पुनर्नष्टास्तरङ्गा जलधाविव ॥ १७ ॥
vicitrayonisaṃrambhamanubhūya punaḥpunaḥ ,
bhūtvā bhūtvā punarnaṣṭāstaraṅgā jaladhāviva 17
bhūtvā bhūtvā punarnaṣṭāstaraṅgā jaladhāviva 17
17.
vicitrayonisaṃrambham anubhūya punaḥ punaḥ
bhūtvā bhūtvā punaḥ naṣṭāḥ taraṅgāḥ jaladhau iva
bhūtvā bhūtvā punaḥ naṣṭāḥ taraṅgāḥ jaladhau iva
17.
taraṅgāḥ jaladhau iva punaḥ punaḥ vicitrayonisaṃrambham
anubhūya bhūtvā bhūtvā punaḥ naṣṭāḥ
anubhūya bhūtvā bhūtvā punaḥ naṣṭāḥ
17.
Just like waves in an ocean repeatedly appear and disappear, living beings, having repeatedly experienced the commencement of various species, repeatedly come into existence and are then destroyed.
भवजलधिगतास्ते वासनातन्तुनुन्नास्तृणमिव चिरमूढा देहरूपैस्तरङ्गैः ।
उपशममुपयाता राम नाद्याप्यनन्तं परिकलय महत्त्वं दारुणं वासनायाः ॥ १८ ॥
उपशममुपयाता राम नाद्याप्यनन्तं परिकलय महत्त्वं दारुणं वासनायाः ॥ १८ ॥
bhavajaladhigatāste vāsanātantununnāstṛṇamiva ciramūḍhā deharūpaistaraṅgaiḥ ,
upaśamamupayātā rāma nādyāpyanantaṃ parikalaya mahattvaṃ dāruṇaṃ vāsanāyāḥ 18
upaśamamupayātā rāma nādyāpyanantaṃ parikalaya mahattvaṃ dāruṇaṃ vāsanāyāḥ 18
18.
bhavajaladhigatāḥ te vāsanātantununnāḥ
tṛṇam iva ciramūḍhāḥ deharūpaiḥ taraṅgaiḥ
upaśamam upayātāḥ rāma na adyāpi anantam
parikalaya mahattvam dāruṇam vāsanāyāḥ
tṛṇam iva ciramūḍhāḥ deharūpaiḥ taraṅgaiḥ
upaśamam upayātāḥ rāma na adyāpi anantam
parikalaya mahattvam dāruṇam vāsanāyāḥ
18.
rāma,
te bhavajaladhigatāḥ vāsanātantununnāḥ tṛṇam iva deharūpaiḥ taraṅgaiḥ ciramūḍhāḥ adyāpi upaśamam na upayātāḥ.
anantam dāruṇam vāsanāyāḥ mahattvam parikalaya
te bhavajaladhigatāḥ vāsanātantununnāḥ tṛṇam iva deharūpaiḥ taraṅgaiḥ ciramūḍhāḥ adyāpi upaśamam na upayātāḥ.
anantam dāruṇam vāsanāyāḥ mahattvam parikalaya
18.
O Rama, those who have fallen into the ocean of existence (saṃsāra), impelled by the threads of their latent impressions (vāsanās) like blades of grass, and are long bewildered by body-like waves, have not even now attained tranquility. Therefore, perceive the endless, formidable power of latent impressions (vāsanās).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30 (current chapter)
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216