योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-113
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
बलान्यनुतरन्तोऽथ तदित्थं द्रवतां द्विषाम् ।
दूराद्दूरतरं प्राप्ताश्चत्वारस्ते विपश्चितः ॥ १ ॥
बलान्यनुतरन्तोऽथ तदित्थं द्रवतां द्विषाम् ।
दूराद्दूरतरं प्राप्ताश्चत्वारस्ते विपश्चितः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
balānyanutaranto'tha taditthaṃ dravatāṃ dviṣām ,
dūrāddūrataraṃ prāptāścatvāraste vipaścitaḥ 1
balānyanutaranto'tha taditthaṃ dravatāṃ dviṣām ,
dūrāddūrataraṃ prāptāścatvāraste vipaścitaḥ 1
1.
śrīvasiṣṭha uvāca balāni anutarantaḥ atha tat ittham dravatām
dviṣām dūrāt dūrataraṃ prāptāḥ catvāraḥ te vipaścitaḥ
dviṣām dūrāt dūrataraṃ prāptāḥ catvāraḥ te vipaścitaḥ
1.
śrīvasiṣṭha uvāca.
atha te catvāraḥ vipaścitaḥ tat ittham dravatām dviṣām balāni anutarantaḥ dūrāt dūrataraṃ prāptāḥ.
atha te catvāraḥ vipaścitaḥ tat ittham dravatām dviṣām balāni anutarantaḥ dūrāt dūrataraṃ prāptāḥ.
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, those four wise ones, pursuing the fleeing armies of the enemies in that manner, reached even further away.
सर्वशक्तिमयैकेन चेतनेनेश्वरेण ते ।
प्रहिता दिग्जयं चक्रुः सर्व एव समाशयाः ॥ २ ॥
प्रहिता दिग्जयं चक्रुः सर्व एव समाशयाः ॥ २ ॥
sarvaśaktimayaikena cetaneneśvareṇa te ,
prahitā digjayaṃ cakruḥ sarva eva samāśayāḥ 2
prahitā digjayaṃ cakruḥ sarva eva samāśayāḥ 2
2.
sarvaśaktimayaikena cetanena īśvareṇa te
prahitāḥ digjayaṃ cakruḥ sarve eva samāśayāḥ
prahitāḥ digjayaṃ cakruḥ sarve eva samāśayāḥ
2.
te sarve samāśayāḥ sarvaśaktimayaikena
cetanena īśvareṇa prahitāḥ digjayaṃ eva cakruḥ
cetanena īśvareṇa prahitāḥ digjayaṃ eva cakruḥ
2.
Dispatched by the one conscious Lord (īśvara), who is endowed with all power, they all, being of one mind, accomplished the conquest of all directions.
दूरात्तावदविच्छिन्नमनुसस्रुर्बलानि ते ।
यावत्तीरं समुद्राणां प्रवाहाः सरितामिव ॥ ३ ॥
यावत्तीरं समुद्राणां प्रवाहाः सरितामिव ॥ ३ ॥
dūrāttāvadavicchinnamanusasrurbalāni te ,
yāvattīraṃ samudrāṇāṃ pravāhāḥ saritāmiva 3
yāvattīraṃ samudrāṇāṃ pravāhāḥ saritāmiva 3
3.
dūrāt tāvat avicchinnaṃ anusasruḥ balāni te
yāvat tīraṃ samudrāṇāṃ pravāhāḥ saritām iva
yāvat tīraṃ samudrāṇāṃ pravāhāḥ saritām iva
3.
te balāni dūrāt tāvat avicchinnaṃ anusasruḥ
yāvat samudrāṇāṃ tīraṃ pravāhāḥ iva saritām
yāvat samudrāṇāṃ tīraṃ pravāhāḥ iva saritām
3.
Their armies continuously advanced from afar, all the way to the shores of the oceans, just like the currents of rivers.
दूराविश्रान्तयानेन तेषां तत्सर्वसाधनम् ।
आत्मीयं परकीयं च क्षीणं कुसरिदम्बुवत् ॥ ४ ॥
आत्मीयं परकीयं च क्षीणं कुसरिदम्बुवत् ॥ ४ ॥
dūrāviśrāntayānena teṣāṃ tatsarvasādhanam ,
ātmīyaṃ parakīyaṃ ca kṣīṇaṃ kusaridambuvat 4
ātmīyaṃ parakīyaṃ ca kṣīṇaṃ kusaridambuvat 4
4.
dūrāviśrāntayānena teṣāṃ tat sarvasādhanaṃ
ātmīyaṃ parakīyaṃ ca kṣīṇaṃ kusaridambuvat
ātmīyaṃ parakīyaṃ ca kṣīṇaṃ kusaridambuvat
4.
dūrāviśrāntayānena teṣāṃ tat sarvasādhanaṃ
ātmīyaṃ ca parakīyaṃ ca kusaridambuvat kṣīṇaṃ
ātmīyaṃ ca parakīyaṃ ca kusaridambuvat kṣīṇaṃ
4.
Because of their tireless journey from afar, all their resources - both their own and those acquired from others - were exhausted, like the water of a meager river.
आत्मीयान्यन्यदीयानि तेषां वीक्ष्यबलान्यलम् ।
क्षीणानीव मुमुक्षूणां पुण्यपापानि धावताम् ॥ ५ ॥
क्षीणानीव मुमुक्षूणां पुण्यपापानि धावताम् ॥ ५ ॥
ātmīyānyanyadīyāni teṣāṃ vīkṣyabalānyalam ,
kṣīṇānīva mumukṣūṇāṃ puṇyapāpāni dhāvatām 5
kṣīṇānīva mumukṣūṇāṃ puṇyapāpāni dhāvatām 5
5.
ātmīyāni anyadīyāni teṣāṃ vīkṣya balāni alam
kṣīṇāni iva mumukṣūṇāṃ puṇyapāpāni dhāvatām
kṣīṇāni iva mumukṣūṇāṃ puṇyapāpāni dhāvatām
5.
teṣāṃ ātmīyāni anyadīyāni balāni vīkṣya alam
kṣīṇāni iva mumukṣūṇāṃ dhāvatām puṇyapāpāni
kṣīṇāni iva mumukṣūṇāṃ dhāvatām puṇyapāpāni
5.
Upon seeing their own forces and those of others completely diminished, it was as if the merits and demerits of those striving for final liberation (mokṣa) had been exhausted.
स्वयमस्त्राणि शान्तानि कृतकृत्यान्यथाम्बरे ।
ज्वालाजालानि वह्नीनां दाह्यस्यासंभवादिव ॥ ६ ॥
ज्वालाजालानि वह्नीनां दाह्यस्यासंभवादिव ॥ ६ ॥
svayamastrāṇi śāntāni kṛtakṛtyānyathāmbare ,
jvālājālāni vahnīnāṃ dāhyasyāsaṃbhavādiva 6
jvālājālāni vahnīnāṃ dāhyasyāsaṃbhavādiva 6
6.
svayam astrāṇi śāntāni kṛtakṛtyāni atha ambare
jvālājālāni vahnīnām dāhyasya asaṃbhavāt iva
jvālājālāni vahnīnām dāhyasya asaṃbhavāt iva
6.
astrāṇi svayam śāntāni kṛtakṛtyāni ambare atha
vahnīnām jvālājālāni dāhyasya asaṃbhavāt iva
vahnīnām jvālājālāni dāhyasya asaṃbhavāt iva
6.
The weapons themselves became pacified and their purpose fulfilled in the sky, just as masses of flames from fires subside due to the absence of anything left to burn.
आलयेषु रथाश्वेभवृक्षौघादिषु हेतयः ।
आसन्निद्रालवो लीना दिनान्ते विहगा इव ॥ ७ ॥
आसन्निद्रालवो लीना दिनान्ते विहगा इव ॥ ७ ॥
ālayeṣu rathāśvebhavṛkṣaughādiṣu hetayaḥ ,
āsannidrālavo līnā dinānte vihagā iva 7
āsannidrālavo līnā dinānte vihagā iva 7
7.
ālayeṣu rathāśvebhavṛkṣaughādiṣu hetayaḥ
āsan nidrālavaḥ līnāḥ dinānte vihagāḥ iva
āsan nidrālavaḥ līnāḥ dinānte vihagāḥ iva
7.
hetayaḥ ālayeṣu rathāśvebhavṛkṣaughādiṣu
nidrālavaḥ līnāḥ āsan dinānte vihagāḥ iva
nidrālavaḥ līnāḥ āsan dinānte vihagāḥ iva
7.
The weapons were hidden and as if drowsy in the dwellings, chariots, horses, elephants, groves of trees, and other such places, just like birds at the end of the day.
तरङ्गा इव तोयेऽन्तर्नीहारा इव वारिदे ।
मेघा वायाविवामोदा व्योमनीव निलिल्यिरे ॥ ८ ॥
मेघा वायाविवामोदा व्योमनीव निलिल्यिरे ॥ ८ ॥
taraṅgā iva toye'ntarnīhārā iva vāride ,
meghā vāyāvivāmodā vyomanīva nililyire 8
meghā vāyāvivāmodā vyomanīva nililyire 8
8.
taraṅgāḥ iva toye antaḥ nīhārāḥ iva vāride
meghāḥ vāyau iva āmodāḥ vyomani iva nililyire
meghāḥ vāyau iva āmodāḥ vyomani iva nililyire
8.
vyomani iva nililyire toye antaḥ taraṅgāḥ iva
vāride nīhārāḥ iva vāyau meghāḥ iva āmodāḥ
vāride nīhārāḥ iva vāyau meghāḥ iva āmodāḥ
8.
They dissolved into the sky, just as waves disappear within water, mists within a cloud, or fragrances within the wind.
धारापङ्कतलालीनशान्तहेतिजलेचरः ।
नाराचसीकरासारनीहारपरिवर्जितः ॥ ९ ॥
नाराचसीकरासारनीहारपरिवर्जितः ॥ ९ ॥
dhārāpaṅkatalālīnaśāntahetijalecaraḥ ,
nārācasīkarāsāranīhāraparivarjitaḥ 9
nārācasīkarāsāranīhāraparivarjitaḥ 9
9.
dhārāpaṅkatalālīnaśāntahetijale-caraḥ
nārācasīkarāsāranīhāraparivarjitaḥ
nārācasīkarāsāranīhāraparivarjitaḥ
9.
dhārāpaṅkatalālīnaśāntahetijale-caraḥ
nārācasīkarāsāranīhāraparivarjitaḥ
nārācasīkarāsāranīhāraparivarjitaḥ
9.
The scene, where subsided weapons were hidden in the muddy depths of streams, was also devoid of the spray of arrows, heavy showers, and mist.
चक्रावर्तशतोन्मुक्तो युक्तः सौम्यतयाच्छया ।
प्रशान्तमेघसंरम्भतरङ्गोत्तुङ्गवर्षणः ॥ १० ॥
प्रशान्तमेघसंरम्भतरङ्गोत्तुङ्गवर्षणः ॥ १० ॥
cakrāvartaśatonmukto yuktaḥ saumyatayācchayā ,
praśāntameghasaṃrambhataraṅgottuṅgavarṣaṇaḥ 10
praśāntameghasaṃrambhataraṅgottuṅgavarṣaṇaḥ 10
10.
cakrāvartśatonmuktaḥ yuktaḥ saumyatayā acchayā
praśāntameghasaṃrambhataraṅgottuṅgavarṣaṇaḥ
praśāntameghasaṃrambhataraṅgottuṅgavarṣaṇaḥ
10.
cakrāvartśatonmuktaḥ saumyatayā acchayā yuktaḥ
praśāntameghasaṃrambhataraṅgottuṅgavarṣaṇaḥ
praśāntameghasaṃrambhataraṅgottuṅgavarṣaṇaḥ
10.
Freed from hundreds of whirling eddies, endowed with gentleness and pristine clarity, it was a state where the cloud-agitations and waves were tranquil, and the downpour was immense.
अन्तर्लीनर्क्षरत्नौघकोणसंस्थार्कवाडवः ।
शून्यतावारिरमलो व्योमैकाब्धिरभूत्पृथुः ॥ ११ ॥
शून्यतावारिरमलो व्योमैकाब्धिरभूत्पृथुः ॥ ११ ॥
antarlīnarkṣaratnaughakoṇasaṃsthārkavāḍavaḥ ,
śūnyatāvāriramalo vyomaikābdhirabhūtpṛthuḥ 11
śūnyatāvāriramalo vyomaikābdhirabhūtpṛthuḥ 11
11.
antarlīnar kṣaratnaughakoṇasaṃsthārkavāḍavaḥ
śūnyatāvāriḥ amalaḥ vyomaikābdhiḥ abhūt pṛthuḥ
śūnyatāvāriḥ amalaḥ vyomaikābdhiḥ abhūt pṛthuḥ
11.
vyomaikābdhiḥ abhūt pṛthuḥ śūnyatāvāriḥ amalaḥ
antarlīnar kṣaratnaughakoṇasaṃsthārkavāḍavaḥ
antarlīnar kṣaratnaughakoṇasaṃsthārkavāḍavaḥ
11.
The sole ocean of space (vyoma) became vast, whose water was emptiness, pure, and whose sun-like submarine fires, situated in the corners, had absorbed multitudes of star-gems hidden within.
लम्बप्रकाशगम्भीरं प्रसन्नं कान्तिमत्ततम् ।
रजोविरहितं रेजे खं मनो महतामिव ॥ १२ ॥
रजोविरहितं रेजे खं मनो महतामिव ॥ १२ ॥
lambaprakāśagambhīraṃ prasannaṃ kāntimattatam ,
rajovirahitaṃ reje khaṃ mano mahatāmiva 12
rajovirahitaṃ reje khaṃ mano mahatāmiva 12
12.
lambaprakāśagambhīram prasannam kāntimattamam
rajaḥvirahitam reje kham manaḥ mahatām iva
rajaḥvirahitam reje kham manaḥ mahatām iva
12.
kham lambaprakāśagambhīram prasannam kāntimattamam
rajaḥvirahitam reje mahatām manaḥ iva
rajaḥvirahitam reje mahatām manaḥ iva
12.
The sky (kham) shone, deep with expansive light, clear, most radiant, and devoid of impurities, like the mind (manas) of great souls.
अथार्णवांस्ते ददृशुराकाशस्यानुजानिव ।
विस्तीर्णान्विमलाकारान्पूरिताखिलदिक्तटान् ॥ १३ ॥
विस्तीर्णान्विमलाकारान्पूरिताखिलदिक्तटान् ॥ १३ ॥
athārṇavāṃste dadṛśurākāśasyānujāniva ,
vistīrṇānvimalākārānpūritākhiladiktaṭān 13
vistīrṇānvimalākārānpūritākhiladiktaṭān 13
13.
atha arṇavān te dadṛśuḥ ākāśasya anujān iva
vistīrṇān vimalākārān pūritākhiladiktatān
vistīrṇān vimalākārān pūritākhiladiktatān
13.
atha te ākāśasya anujān iva vistīrṇān
vimalākārān pūritākhiladiktatān arṇavān dadṛśuḥ
vimalākārān pūritākhiladiktatān arṇavān dadṛśuḥ
13.
Then they saw the oceans, like younger brothers of space (ākāśa), vast, of pure appearance, and filling the shores of all directions.
तरङ्गकणकल्लोलमहागुलुगुलाकुलान् ।
भूरिसीकरनीहारहारिहारिशरीरिणः ॥ १४ ॥
भूरिसीकरनीहारहारिहारिशरीरिणः ॥ १४ ॥
taraṅgakaṇakallolamahāgulugulākulān ,
bhūrisīkaranīhārahārihāriśarīriṇaḥ 14
bhūrisīkaranīhārahārihāriśarīriṇaḥ 14
14.
taraṅgakaṇakallolamahāgulugulākulān
bhūrisīkaranīhārahārihāriśarīriṇaḥ
bhūrisīkaranīhārahārihāriśarīriṇaḥ
14.
taraṅgakaṇakallolamahāgulugulākulān
bhūrisīkaranīhārahārihāriśarīriṇaḥ
bhūrisīkaranīhārahārihāriśarīriṇaḥ
14.
(Describing ocean waves) agitated by the tremendous roaring sound of immense waves and their spray particles, and whose forms are enchanting with abundant mist and spray.
स्थितानात्मानमास्तीर्य भूमौ व्याध्यातुरानिव ।
श्वसनार्तांश्चलद्देहान्विवर्तोर्मिमहाभुजान् ॥ १५ ॥
श्वसनार्तांश्चलद्देहान्विवर्तोर्मिमहाभुजान् ॥ १५ ॥
sthitānātmānamāstīrya bhūmau vyādhyāturāniva ,
śvasanārtāṃścaladdehānvivartormimahābhujān 15
śvasanārtāṃścaladdehānvivartormimahābhujān 15
15.
sthitān ātmānam āstīrya bhūmau vyādhyāturān
iva śvasanārtān caladdehān vivartormimahābhujān
iva śvasanārtān caladdehān vivartormimahābhujān
15.
sthitān ātmānam āstīrya bhūmau vyādhyāturān
iva śvasanārtān caladdehān vivartormimahābhujān
iva śvasanārtān caladdehān vivartormimahābhujān
15.
(Describing waves/oceanic beings) stretching themselves out on the ground as if afflicted by illness, distressed by their panting breath, with trembling bodies, and possessing mighty arms like whirling currents.
जडानपि स्पन्दमयान्कल्लोलाकोटकोटरान् ।
संसारानिव विस्तीर्णांश्चक्रावर्तदशाकुलान् ॥ १६ ॥
संसारानिव विस्तीर्णांश्चक्रावर्तदशाकुलान् ॥ १६ ॥
jaḍānapi spandamayānkallolākoṭakoṭarān ,
saṃsārāniva vistīrṇāṃścakrāvartadaśākulān 16
saṃsārāniva vistīrṇāṃścakrāvartadaśākulān 16
16.
jaḍān api spandamayān kallolākoṭakoṭarān
saṃsārān iva vistīrṇān cakrāvartaśaśākulān
saṃsārān iva vistīrṇān cakrāvartaśaśākulān
16.
jaḍān api spandamayān kallolākoṭakoṭarān
saṃsārān iva vistīrṇān cakrāvartaśaśākulān
saṃsārān iva vistīrṇān cakrāvartaśaśākulān
16.
(Describing waves/oceanic beings) which, though seemingly inert, are pulsating with movement, having hollows like the curves of mighty waves; vast like the cycles of transmigration (saṃsāra), and agitated by the state of whirlpools.
रत्नराशितटोद्दद्योतपीवरीकृतभास्करान् ।
शङ्खराशिविशद्वातशब्दतर्जितघुंघुमान् ॥ १७ ॥
शङ्खराशिविशद्वातशब्दतर्जितघुंघुमान् ॥ १७ ॥
ratnarāśitaṭoddadyotapīvarīkṛtabhāskarān ,
śaṅkharāśiviśadvātaśabdatarjitaghuṃghumān 17
śaṅkharāśiviśadvātaśabdatarjitaghuṃghumān 17
17.
ratnarāśitaṭoddadyotapīvarīkṛtabhāskarān
śaṅkharāśiviśadvātaśabdatarjitaghuṃghumān
śaṅkharāśiviśadvātaśabdatarjitaghuṃghumān
17.
ratnarāśitaṭoddadyotapīvarīkṛtabhāskarān
śaṅkharāśiviśadvātaśabdatarjitaghuṃghumān
śaṅkharāśiviśadvātaśabdatarjitaghuṃghumān
17.
(Describing waves/oceanic beings) whose sun-like brilliance is intensified by the radiant glow from shores piled high with jewels; and whose humming sounds are quelled by the noise of the wind entering heaps of conch shells.
मांसलोर्मिघटाघोषघर्घराम्बरडम्बरान् ।
वर्तुलावर्तविस्तारप्रभ्रमद्विद्रुमद्रुमान् ॥ १८ ॥
वर्तुलावर्तविस्तारप्रभ्रमद्विद्रुमद्रुमान् ॥ १८ ॥
māṃsalormighaṭāghoṣaghargharāmbaraḍambarān ,
vartulāvartavistāraprabhramadvidrumadrumān 18
vartulāvartavistāraprabhramadvidrumadrumān 18
18.
māṃsalormighaṭāghoṣaghargharāmbarasḍambarān
vartulāvartavistāraprabhramadvidrumadrumān
vartulāvartavistāraprabhramadvidrumadrumān
18.
māṃsalormighaṭāghoṣaghargharāmbarasḍambarān
vartulāvartavistāraprabhramadvidrumadrumān
vartulāvartavistāraprabhramadvidrumadrumān
18.
Describing vast waters: whose expansive display and roar fill the sky with the gurgling sound of a multitude of massive waves, and in which coral 'trees' swirl widely within the vast expanse of circular whirlpools.
मकरव्यूहनिर्ह्रादघर्घरोदरघुंघुमान् ।
मत्स्यपुच्छच्छटाच्छिन्नमज्जत्पोतकृतारवान् ॥ १९ ॥
मत्स्यपुच्छच्छटाच्छिन्नमज्जत्पोतकृतारवान् ॥ १९ ॥
makaravyūhanirhrādaghargharodaraghuṃghumān ,
matsyapucchacchaṭācchinnamajjatpotakṛtāravān 19
matsyapucchacchaṭācchinnamajjatpotakṛtāravān 19
19.
makaravyūhanirhrādagargharodaraghuṃghumān
matsyapucchacchaṭācchinamajjatpotakṛtāravān
matsyapucchacchaṭācchinamajjatpotakṛtāravān
19.
makaravyūhanirhrādagargharodaraghuṃghumān
matsyapucchacchaṭācchinamajjatpotakṛtāravān
matsyapucchacchaṭācchinamajjatpotakṛtāravān
19.
Describing vast waters: which hum and gurgle deep within with the roaring sounds of masses of sea monsters, and which resound with the cries of sinking ships shattered by the lashing of masses of fish tails.
उद्ग्रीवकूर्ममकरनिगीर्णौर्णनरोत्करान् ।
ऊर्मिबिम्बितसप्ताश्वसहस्रार्कनभोनिभान् ॥ २० ॥
ऊर्मिबिम्बितसप्ताश्वसहस्रार्कनभोनिभान् ॥ २० ॥
udgrīvakūrmamakaranigīrṇaurṇanarotkarān ,
ūrmibimbitasaptāśvasahasrārkanabhonibhān 20
ūrmibimbitasaptāśvasahasrārkanabhonibhān 20
20.
udgrīvakūrmamakaranigīrṇanarautkarān
ūrmibimbitasaptāśvasahasrārkanabhonibhān
ūrmibimbitasaptāśvasahasrārkanabhonibhān
20.
udgrīvakūrmamakaranigīrṇanarautkarān
ūrmibimbitasaptāśvasahasrārkanabhonibhān
ūrmibimbitasaptāśvasahasrārkanabhonibhān
20.
Describing vast waters: which contain multitudes of men swallowed by sea monsters and turtles with uplifted necks, and which, with their waves reflecting thousands of suns (each with its seven horses), resemble a sky filled with a thousand suns.
भांकारकारिपवनपतद्भूत्यततोद्धटान् ।
ऊर्म्युदस्तमणिव्रातबलाज्झणझणध्वनीन् ॥ २१ ॥
ऊर्म्युदस्तमणिव्रातबलाज्झणझणध्वनीन् ॥ २१ ॥
bhāṃkārakāripavanapatadbhūtyatatoddhaṭān ,
ūrmyudastamaṇivrātabalājjhaṇajhaṇadhvanīn 21
ūrmyudastamaṇivrātabalājjhaṇajhaṇadhvanīn 21
21.
bhāṃkārakāripavanapatadbhūtyatatoddhaṭān
ūrmyudastamaṇivrāta balāt jhaṇajhaṇadhvanīn
ūrmyudastamaṇivrāta balāt jhaṇajhaṇadhvanīn
21.
bhāṃkārakāripavanapatadbhūtyatatoddhaṭān
ūrmyudastamaṇivrāta balāt jhaṇajhaṇadhvanīn
ūrmyudastamaṇivrāta balāt jhaṇajhaṇadhvanīn
21.
Describing vast waters: which are violently churned and spread out by the falling dust carried by roaring winds, and which produce jingling and clanging sounds from multitudes of gems forcibly tossed up by the waves.
नानाजालैर्बलभुजैर्हेलास्पृष्टार्कमण्डलान् ।
नमदुन्नमदुद्रश्मिरत्नमाणिक्यमण्डलान् ॥ २२ ॥
नमदुन्नमदुद्रश्मिरत्नमाणिक्यमण्डलान् ॥ २२ ॥
nānājālairbalabhujairhelāspṛṣṭārkamaṇḍalān ,
namadunnamadudraśmiratnamāṇikyamaṇḍalān 22
namadunnamadudraśmiratnamāṇikyamaṇḍalān 22
22.
nānājālaiḥ balabhujaiḥ helāspṛṣṭārkamaṇḍalān
namadunnamadud-raśmiratnamāṇikyamaṇḍalān
namadunnamadud-raśmiratnamāṇikyamaṇḍalān
22.
nānājālaiḥ balabhujaiḥ helāspṛṣṭārkamaṇḍalān
namadunnamadud-raśmiratnamāṇikyamaṇḍalān
namadunnamadud-raśmiratnamāṇikyamaṇḍalān
22.
They (the oceans), whose diverse currents, like mighty arms, playfully touch the solar orb; and whose multitudes of brilliant gems and rubies shimmer as they continuously rise and fall.
उत्फालफेनिलावर्तविवर्तमकरोत्करान् ।
क्वचित्करिकरोन्नामैः क्षणं वंशवनीकृतान् ॥ २३ ॥
क्वचित्करिकरोन्नामैः क्षणं वंशवनीकृतान् ॥ २३ ॥
utphālaphenilāvartavivartamakarotkarān ,
kvacitkarikaronnāmaiḥ kṣaṇaṃ vaṃśavanīkṛtān 23
kvacitkarikaronnāmaiḥ kṣaṇaṃ vaṃśavanīkṛtān 23
23.
utphālaphenilāvartavivartamakarotkarān kvacit
karikara unnāmaiḥ kṣaṇam vaṃśavanīkṛtān
karikara unnāmaiḥ kṣaṇam vaṃśavanīkṛtān
23.
utphālaphenilāvartavivartamakarotkarān kvacit
karikara unnāmaiḥ kṣaṇam vaṃśavanīkṛtān
karikara unnāmaiḥ kṣaṇam vaṃśavanīkṛtān
23.
They (the oceans), whose turbulent, foamy eddies churn with leaping multitudes of crocodiles, and who are, in some places, momentarily transformed into bamboo groves by the rising of elephants' trunks.
लहरीवल्लरीवालान्पृष्ठतालिषु माधवान् ।
क्वचिदन्तरविश्रान्तसपरिच्छदमाधवान् ॥ २४ ॥
क्वचिदन्तरविश्रान्तसपरिच्छदमाधवान् ॥ २४ ॥
laharīvallarīvālānpṛṣṭhatāliṣu mādhavān ,
kvacidantaraviśrāntasaparicchadamādhavān 24
kvacidantaraviśrāntasaparicchadamādhavān 24
24.
laharīvallarīvālān pṛṣṭhatāliṣu mādhavān
kvacit antarāviśrāntasaparicchadamādhavān
kvacit antarāviśrāntasaparicchadamādhavān
24.
laharīvallarīvālān pṛṣṭhatāliṣu mādhavān
kvacit antarāviśrāntasaparicchadamādhavān
kvacit antarāviśrāntasaparicchadamādhavān
24.
Powerful aquatic beings (mādhavān), whose tails are like waving creepers, striking their backs with clapping sounds; and who, in some places, are (like) Madhava (Vishnu) with unceasing retinues within.
एकदेशस्थितासंख्यनानासुरसुरालयान् ।
तारानवतरङ्गौघपरिदन्तुरिताम्बरान् ॥ २५ ॥
तारानवतरङ्गौघपरिदन्तुरिताम्बरान् ॥ २५ ॥
ekadeśasthitāsaṃkhyanānāsurasurālayān ,
tārānavataraṅgaughaparidanturitāmbarān 25
tārānavataraṅgaughaparidanturitāmbarān 25
25.
ekadeśasthitāsaṅkhyanānāsurasurālayān
tārānavataraṅgaughaparidanturitāmbarān
tārānavataraṅgaughaparidanturitāmbarān
25.
ekadeśasthitāsaṅkhyanānāsurasurālayān
tārānavataraṅgaughaparidanturitāmbarān
tārānavataraṅgaughaparidanturitāmbarān
25.
They (the oceans), whose single regions hold countless diverse abodes of gods, and whose skies are studded with hosts of stars resembling new waves.
गुहामशकवद्गर्तभीतशाखायिताचलान् ।
नयतोम्बुतरङ्गौघैर्वेलाद्रीनतिखर्वताम् ॥ २६ ॥
नयतोम्बुतरङ्गौघैर्वेलाद्रीनतिखर्वताम् ॥ २६ ॥
guhāmaśakavadgartabhītaśākhāyitācalān ,
nayatombutaraṅgaughairvelādrīnatikharvatām 26
nayatombutaraṅgaughairvelādrīnatikharvatām 26
26.
guham-aśakavat-garta-bhīta-śākhāyita-acalan
nayataḥ ambu-taraṅga-oghaiḥ velādīn ati-kharvatām
nayataḥ ambu-taraṅga-oghaiḥ velādīn ati-kharvatām
26.
(saḥ) ambu-taraṅga-oghaiḥ guham-aśakavat-garta-bhīta-śākhāyita-acalan
velādīn ati-kharvatām nayataḥ
velādīn ati-kharvatām nayataḥ
26.
He (the ocean), by means of its multitudes of water waves, reduces the shore mountains (velādri) – which are [now] like cave-mosquitoes, fearful of hollows, and branched out – to excessive smallness.
खक्षेत्रारोपितानल्परत्नरश्मिपथाङ्कुरान् ।
शुद्धशुक्तिमुखोन्मुक्तमुक्तान्तरितसैकतान् ॥ २७ ॥
शुद्धशुक्तिमुखोन्मुक्तमुक्तान्तरितसैकतान् ॥ २७ ॥
khakṣetrāropitānalparatnaraśmipathāṅkurān ,
śuddhaśuktimukhonmuktamuktāntaritasaikatān 27
śuddhaśuktimukhonmuktamuktāntaritasaikatān 27
27.
kha-kṣetra-āropita-analpa-ratna-raśmi-patha-aṅkurān
śuddha-śukti-mukha-unmukta-muktā-antarita-sikatān
śuddha-śukti-mukha-unmukta-muktā-antarita-sikatān
27.
(saḥ darśayati)
kha-kṣetra-āropita-analpa-ratna-raśmi-patha-aṅkurān
(ca)
śuddha-śukti-mukha-unmukta-muktā-antarita-sikatān
kha-kṣetra-āropita-analpa-ratna-raśmi-patha-aṅkurān
(ca)
śuddha-śukti-mukha-unmukta-muktā-antarita-sikatān
27.
(He also shows) the sprouts of abundant gem-rays that form paths, as if planted in the field of the sky, and sands interspersed with pearls released from the mouths of pure oyster shells.
नानारत्नांशुकौशेयसूत्रचित्रांस्तरङ्गितान् ।
विशन्नदीन्दशादिग्भिः समाकीर्णान्पटानिव ॥ २८ ॥
विशन्नदीन्दशादिग्भिः समाकीर्णान्पटानिव ॥ २८ ॥
nānāratnāṃśukauśeyasūtracitrāṃstaraṅgitān ,
viśannadīndaśādigbhiḥ samākīrṇānpaṭāniva 28
viśannadīndaśādigbhiḥ samākīrṇānpaṭāniva 28
28.
nānā-ratna-aṃśuka-kauśeya-sūtra-citrān taraṅgitān
viśan nadīn daśā-digbhiḥ samākīrṇān paṭān iva
viśan nadīn daśā-digbhiḥ samākīrṇān paṭān iva
28.
(saḥ) viśan nadīn (yāḥ) nānā-ratna-aṃśuka-kauśeya-sūtra-citrān
taraṅgitān daśā-digbhiḥ samākīrṇān paṭān iva (bhavanti)
taraṅgitān daśā-digbhiḥ samākīrṇān paṭān iva (bhavanti)
28.
(He, the ocean) entering the rivers, [which appear] like garments that are variegated with threads (sūtra) of various gems, fabrics, and silks, wavy, and scattered throughout the ten directions.
इन्द्रनीलतटैर्व्युप्तमुक्ताशुक्तिशताङ्कितैः ।
क्वचिद्दर्शयतः कान्तशतेन्दुकनखश्रियम् ॥ २९ ॥
क्वचिद्दर्शयतः कान्तशतेन्दुकनखश्रियम् ॥ २९ ॥
indranīlataṭairvyuptamuktāśuktiśatāṅkitaiḥ ,
kvaciddarśayataḥ kāntaśatendukanakhaśriyam 29
kvaciddarśayataḥ kāntaśatendukanakhaśriyam 29
29.
indra-nīla-taṭaiḥ vyupta-muktā-śukti-śata-aṅkitaiḥ
kvacit darśayataḥ kānta-śata-induka-nakha-śriyam
kvacit darśayataḥ kānta-śata-induka-nakha-śriyam
29.
kvacit (saḥ) indra-nīla-taṭaiḥ vyupta-muktā-śukti-śata-aṅkitaiḥ
kānta-śata-induka-nakha-śriyam darśayataḥ
kānta-śata-induka-nakha-śriyam darśayataḥ
29.
Sometimes, by sapphire shores adorned with hundreds of pearl-oysters strewn with pearls, he (the ocean) displays the splendor of fingernails of hundreds of beautiful little moons.
रत्नांशुजालसंदिग्धास्तरङ्गादेशबिम्बिताः ।
परिवर्तयतः फुल्लास्तीरतालीवनावलीः ॥ ३० ॥
परिवर्तयतः फुल्लास्तीरतालीवनावलीः ॥ ३० ॥
ratnāṃśujālasaṃdigdhāstaraṅgādeśabimbitāḥ ,
parivartayataḥ phullāstīratālīvanāvalīḥ 30
parivartayataḥ phullāstīratālīvanāvalīḥ 30
30.
ratnāṃśujālasaṃdigdhāḥ taraṅgādeśabimbitāḥ
parivartayataḥ phullāḥ tīratālīvanāvalīḥ
parivartayataḥ phullāḥ tīratālīvanāvalīḥ
30.
tīratālīvanāvalīḥ phullāḥ ratnāṃśujālasaṃdigdhāḥ
taraṅgādeśabimbitāḥ parivartayataḥ
taraṅgādeśabimbitāḥ parivartayataḥ
30.
The blossoming rows of palm groves on the shore, which appear indistinct due to a network of jewel-like rays and are reflected by the movement of waves, are caused to shift by the current [of the ocean].
एलालवङ्गकङ्कोलफलमालां जिघृक्षुभिः ।
वेलावनलताभ्रष्टामात्तावृत्तीञ्जलेचरैः ॥ ३१ ॥
वेलावनलताभ्रष्टामात्तावृत्तीञ्जलेचरैः ॥ ३१ ॥
elālavaṅgakaṅkolaphalamālāṃ jighṛkṣubhiḥ ,
velāvanalatābhraṣṭāmāttāvṛttīñjalecaraiḥ 31
velāvanalatābhraṣṭāmāttāvṛttīñjalecaraiḥ 31
31.
elālavaṅgakaṅkolaphalmālāṃ jighṛkṣubhiḥ
velāvanalatābhraṣṭām āttāvṛttīn jale-caraiḥ
velāvanalatābhraṣṭām āttāvṛttīn jale-caraiḥ
31.
jale-caraiḥ jighṛkṣubhiḥ velāvanalatābhraṣṭām
elālavaṅgakaṅkolaphalmālāṃ āttāvṛttīn
elālavaṅgakaṅkolaphalmālāṃ āttāvṛttīn
31.
By aquatic creatures, desiring to seize garlands of cardamom, cloves, kankola, and fruits that have fallen from the creepers of the shore-forest, [and by those who] have seized these recurring instances [of falling fruits].
चूतनीपकदम्बाग्रविहगान्प्रतिबिम्बितान् ।
भुञ्जानैर्विप्रलम्भेन कृताच्छोटाञ्जलेचरैः ॥ ३२ ॥
भुञ्जानैर्विप्रलम्भेन कृताच्छोटाञ्जलेचरैः ॥ ३२ ॥
cūtanīpakadambāgravihagānpratibimbitān ,
bhuñjānairvipralambhena kṛtācchoṭāñjalecaraiḥ 32
bhuñjānairvipralambhena kṛtācchoṭāñjalecaraiḥ 32
32.
cūtanīpakadambāgravihagān pratibimbitān
bhuñjānair vipralambhena kṛtācchoṭān jale-caraiḥ
bhuñjānair vipralambhena kṛtācchoṭān jale-caraiḥ
32.
jale-caraiḥ vipralambhena cūtanīpakadambāgravihagān
pratibimbitān bhuñjānair kṛtācchoṭān
pratibimbitān bhuñjānair kṛtācchoṭān
32.
By aquatic creatures who, by deception, snapped [at them] while attempting to consume the reflected birds perched on the tops of mango, nīpa, and kadamba trees.
खेचरप्रतिबिम्बेन विद्रवद्भिरितस्ततः ।
भग्नबन्धबृहत्सेतून्क्षणं प्रति जलेचरैः ॥ ३३ ॥
भग्नबन्धबृहत्सेतून्क्षणं प्रति जलेचरैः ॥ ३३ ॥
khecarapratibimbena vidravadbhiritastataḥ ,
bhagnabandhabṛhatsetūnkṣaṇaṃ prati jalecaraiḥ 33
bhagnabandhabṛhatsetūnkṣaṇaṃ prati jalecaraiḥ 33
33.
khecarapratibimbēna vidravadbhiḥ itastataḥ
bhagnabandhabṛhatsetūn kṣaṇaṃ prati jale-caraiḥ
bhagnabandhabṛhatsetūn kṣaṇaṃ prati jale-caraiḥ
33.
jale-caraiḥ khecarapratibimbēna itastataḥ
vidravadbhiḥ kṣaṇaṃ prati bhagnabandhabṛhatsetūn
vidravadbhiḥ kṣaṇaṃ prati bhagnabandhabṛhatsetūn
33.
By aquatic creatures who, fleeing hither and thither due to the reflection of sky-dwellers, momentarily broke large dams and their structures.
अमूर्तान्प्रतिबिम्बेन हृदयस्थजगत्र्त्रयान् ।
चतुरो व्योमविपुलान्दिक्षु नारायणानिव ॥ ३४ ॥
चतुरो व्योमविपुलान्दिक्षु नारायणानिव ॥ ३४ ॥
amūrtānpratibimbena hṛdayasthajagatrtrayān ,
caturo vyomavipulāndikṣu nārāyaṇāniva 34
caturo vyomavipulāndikṣu nārāyaṇāniva 34
34.
amūrtān pratibimbena hṛdayasthajagattrayān
caturaḥ vyomavipulān dikṣu nārāyaṇān iva
caturaḥ vyomavipulān dikṣu nārāyaṇān iva
34.
amūrtān vyomavipulān dikṣu pratibimbena
hṛdayasthajagattrayān caturaḥ nārāyaṇān iva
hṛdayasthajagattrayān caturaḥ nārāyaṇān iva
34.
[They appeared] like the four Nārāyaṇas who, though formless, hold the three worlds within their hearts through their reflection, and are vast as space, extending in all directions.
अतिगाम्भीर्यनैर्मल्यविस्तारविभवैर्नभः ।
निगीर्य संदर्शयतो हृदयादिव बिम्बितम् ॥ ३५ ॥
निगीर्य संदर्शयतो हृदयादिव बिम्बितम् ॥ ३५ ॥
atigāmbhīryanairmalyavistāravibhavairnabhaḥ ,
nigīrya saṃdarśayato hṛdayādiva bimbitam 35
nigīrya saṃdarśayato hṛdayādiva bimbitam 35
35.
atigāmbhīryanairmalyavistāravibhavaiḥ nabhaḥ
nigīrya saṃdarśayataḥ hṛdayāt iva bimbitaṃ
nigīrya saṃdarśayataḥ hṛdayāt iva bimbitaṃ
35.
nigīrya nabhaḥ hṛdayāt iva bimbitaṃ saṃdarśayataḥ
atigāmbhīryanairmalyavistāravibhavaiḥ
atigāmbhīryanairmalyavistāravibhavaiḥ
35.
[They appeared to be] showing the sky, as if reflected from their own hearts after having completely absorbed it, by virtue of their immense depth, purity, vastness, and magnificence.
जलचारिविहङ्गानां साकाशं प्रतिबिम्बितम् ।
आशयैर्दधतः सारैः पद्मान्भृङ्गमिवात्मगम् ॥ ३६ ॥
आशयैर्दधतः सारैः पद्मान्भृङ्गमिवात्मगम् ॥ ३६ ॥
jalacārivihaṅgānāṃ sākāśaṃ pratibimbitam ,
āśayairdadhataḥ sāraiḥ padmānbhṛṅgamivātmagam 36
āśayairdadhataḥ sāraiḥ padmānbhṛṅgamivātmagam 36
36.
jalacārivihangānām sa-ākāśaṃ pratibimbitaṃ
āśayaiḥ dadhataḥ sāraiḥ padmān bhṛṅgam iva ātmagam
āśayaiḥ dadhataḥ sāraiḥ padmān bhṛṅgam iva ātmagam
36.
(dadhataḥ) āśayaiḥ sāraiḥ jalacārivihangānām
sākāśaṃ pratibimbitaṃ padmān bhṛṅgam iva ātmagam
sākāśaṃ pratibimbitaṃ padmān bhṛṅgam iva ātmagam
36.
[They appeared like those] who, with their essential profound depths, hold the reflections of water-dwelling birds and the sky itself, just as a bee settles into the lotuses.
तरङ्गतरलास्फालमारुतैराहताम्बरान् ।
कन्दरोद्गारगम्भीरैः कल्पान्तजलदालयान् ॥ ३७ ॥
कन्दरोद्गारगम्भीरैः कल्पान्तजलदालयान् ॥ ३७ ॥
taraṅgataralāsphālamārutairāhatāmbarān ,
kandarodgāragambhīraiḥ kalpāntajaladālayān 37
kandarodgāragambhīraiḥ kalpāntajaladālayān 37
37.
taraṅgataralāsphālamārutaiḥ āhatāmbarān
kandarodgāragambhīraiḥ kalpāntajaladālayān
kandarodgāragambhīraiḥ kalpāntajaladālayān
37.
taraṅgataralāsphālamārutaiḥ āhatāmbarān
kandarodgāragambhīraiḥ kalpāntajaladālayān
kandarodgāragambhīraiḥ kalpāntajaladālayān
37.
[They appeared like those] whose skies are agitated by winds that cause restless waves to splash, and who, with their deep roars erupting from caves, serve as abodes for clouds like those seen at the dissolution of a cosmic age (kalpa).
गुहागुलुगुलावर्तनिर्घोषाशनिभाषणान् ।
भृशं भावयतो ग्रस्तानगस्त्यौर्वानलानिव ॥ ३८ ॥
भृशं भावयतो ग्रस्तानगस्त्यौर्वानलानिव ॥ ३८ ॥
guhāgulugulāvartanirghoṣāśanibhāṣaṇān ,
bhṛśaṃ bhāvayato grastānagastyaurvānalāniva 38
bhṛśaṃ bhāvayato grastānagastyaurvānalāniva 38
38.
guhāgulugulāvartanirghoṣāśanibhāṣaṇān bhṛśam
bhāvayataḥ grastān agastyāurvānalān iva
bhāvayataḥ grastān agastyāurvānalān iva
38.
(saḥ) bhṛśam guhāgulugulāvartanirghoṣāśanibhāṣaṇān
agastyāurvānalān iva grastān bhāvayataḥ
agastyāurvānalān iva grastān bhāvayataḥ
38.
He intensely perceives those who are swallowed, making roaring sounds like thunderbolts combined with the gurgling of whirlpools from caves, and appearing like the fires of Agastya and Aurva.
भूरिसीकरपुष्पाणि तरङ्गौघतरूणि च ।
प्राप्तान्यम्बुवनानीव लहरीमञ्जरीणि खम् ॥ ३९ ॥
प्राप्तान्यम्बुवनानीव लहरीमञ्जरीणि खम् ॥ ३९ ॥
bhūrisīkarapuṣpāṇi taraṅgaughatarūṇi ca ,
prāptānyambuvanānīva laharīmañjarīṇi kham 39
prāptānyambuvanānīva laharīmañjarīṇi kham 39
39.
bhūrisīkarapuṣpāṇi taraṅgaughatarūṇi ca
prāptāni ambuvanāni iva laharīmañjarīṇi kham
prāptāni ambuvanāni iva laharīmañjarīṇi kham
39.
kham bhūrisīkarapuṣpāṇi taraṅgaughatarūṇi ca
ambuvanāni iva laharīmañjarīṇi prāptāni (āsīt)
ambuvanāni iva laharīmañjarīṇi prāptāni (āsīt)
39.
The sky manifested as abundant flowers of spray, and trees of massing waves, appearing like forests of water, and clusters of waves.
सरत्तरङ्गजालानि प्रोड्डीनप्राणिमन्त्यधः ।
आकाशखण्डखण्डत्वात्पतितानीव विभ्रमात् ॥ ४० ॥
आकाशखण्डखण्डत्वात्पतितानीव विभ्रमात् ॥ ४० ॥
sarattaraṅgajālāni proḍḍīnaprāṇimantyadhaḥ ,
ākāśakhaṇḍakhaṇḍatvātpatitānīva vibhramāt 40
ākāśakhaṇḍakhaṇḍatvātpatitānīva vibhramāt 40
40.
sarattaraṅgajālāni proḍḍīṇaprāṇimanti adhaḥ
ākāśakhaṇḍakhaṇḍatvāt patitāni iva vibhramāt
ākāśakhaṇḍakhaṇḍatvāt patitāni iva vibhramāt
40.
adhaḥ proḍḍīṇaprāṇimanti sarattaraṅgajālāni,
ākāśakhaṇḍakhaṇḍatvāt vibhramāt patitāni iva (āsīt)
ākāśakhaṇḍakhaṇḍatvāt vibhramāt patitāni iva (āsīt)
40.
The moving masses of waves, with soaring creatures below them, appeared as if they had fallen, due to the illusion that they were fragmented pieces of the sky.
एलालवंगबकुलामलकीतमालहिंतालतालदलताण्डवखण्डिताग्रे ।
प्राप्ते पतल्लवणवारिधिदीर्घतीरं रेखा बभावलिनिभाम्बरशैलमूर्ध्नि ॥ ४१ ॥
प्राप्ते पतल्लवणवारिधिदीर्घतीरं रेखा बभावलिनिभाम्बरशैलमूर्ध्नि ॥ ४१ ॥
elālavaṃgabakulāmalakītamālahiṃtālatāladalatāṇḍavakhaṇḍitāgre ,
prāpte patallavaṇavāridhidīrghatīraṃ rekhā babhāvalinibhāmbaraśailamūrdhni 41
prāpte patallavaṇavāridhidīrghatīraṃ rekhā babhāvalinibhāmbaraśailamūrdhni 41
41.
elālavaṅgabakulāmalakītamālahimtālatāladalatāṇḍavakhaṇḍitāgre
prāpte
patallavaṇavāridhidīrghatīram rekhā
babhau avaninibhāmabaraśailamūrdhni
prāpte
patallavaṇavāridhidīrghatīram rekhā
babhau avaninibhāmabaraśailamūrdhni
41.
elālavaṅgabakulāmalakītamālahimtālatāladalatāṇḍavakhaṇḍitāgre
patallavaṇavāridhidīrghatīram prāpte
avaninibhāmabaraśailamūrdhni rekhā babhau
patallavaṇavāridhidīrghatīram prāpte
avaninibhāmabaraśailamūrdhni rekhā babhau
41.
A line shone brightly upon the summit of the sky-mountain, which resembled the earth, a summit that extended to the long shore of the tumultuous saltwater ocean and whose upper parts were fragmented by the violent dance of cardamom, clove, bakula, amalaki, tamala, hintala, and tala trees and their leaves.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113 (current chapter)
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216