Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-4, chapter-4

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इन्द्रियग्रामसंग्रामसेतुना भवसागरः ।
तीर्यते नेतरेणेह केनचिन्नाम कर्मणा ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
indriyagrāmasaṃgrāmasetunā bhavasāgaraḥ ,
tīryate netareṇeha kenacinnāma karmaṇā 1
1. śrīvasiṣṭha uvāca indriyagrāmasaṅgrāmaseṭunā
bhavasāgaraḥ tīryate na itareṇa iha kenacit nāma karmaṇā
1. śrīvasiṣṭha uvāca.
bhavasāgaraḥ indriyagrāmasaṅgrāmaseṭunā tīryate,
iha itareṇa kenacit karmaṇā nāma na [tīryate].
1. Sri Vasishtha said: The ocean of transmigration (saṃsāra) is crossed by the bridge of the great battle against the multitude of sense organs, and by no other action (karma) whatsoever in this world.
शास्त्रसत्संगमाभ्यासात्सविवेको जितेन्द्रियः ।
अत्यन्ताभावमेतस्य दृश्यस्याप्यवगच्छति ॥ २ ॥
śāstrasatsaṃgamābhyāsātsaviveko jitendriyaḥ ,
atyantābhāvametasya dṛśyasyāpyavagacchati 2
2. śāstrasatsaṅgamābhyāsāt savivekaḥ jitendriyaḥ
atyantābhāvam etasya dṛśyasya api avagacchati
2. savivekaḥ jitendriyaḥ śāstrasatsaṅgamābhyāsāt
etasya dṛśyasya api atyantābhāvam avagacchati
2. Through the practice of studying scriptures and keeping good company, one who possesses discernment and has controlled their senses realizes the absolute non-existence of even this visible phenomenon.
एतत्ते कथितं सर्वं स्वरूपं रूपिणां वर ।
संसारसागरश्रेण्यो यथा यान्ति प्रयान्ति च ॥ ३ ॥
etatte kathitaṃ sarvaṃ svarūpaṃ rūpiṇāṃ vara ,
saṃsārasāgaraśreṇyo yathā yānti prayānti ca 3
3. etat te kathitam sarvam svarūpam rūpiṇām vara
saṃsārasāgaraśreṇyaḥ yathā yānti prayānti ca
3. rūpiṇām vara etat sarvam svarūpam te kathitam
yathā saṃsārasāgaraśreṇyaḥ yānti ca prayānti
3. O best among embodied beings, I have explained to you this entire true nature, detailing how the currents of the ocean of transmigration (saṃsāra) continuously appear and disappear.
बहुनात्र किमुक्तेन मनःकर्मद्रुमाङ्कुरः ।
तस्मिंश्छिन्ने जगच्छाखी छिन्नः कर्मतनुर्भवेत् ॥ ४ ॥
bahunātra kimuktena manaḥkarmadrumāṅkuraḥ ,
tasmiṃśchinne jagacchākhī chinnaḥ karmatanurbhavet 4
4. bahunā atra kim uktena manaḥkarmadrumāṅkuraḥ tasmin
chinne jagacchākhī chinnaḥ karmatanuḥ bhavet
4. atra bahunā kim uktena? manaḥ karmadrumāṅkuraḥ.
tasmin chinne jagacchākhī karmatanuḥ chinnaḥ bhavet
4. What more needs to be said here? The mind (manas) is the sprout of the tree of action (karma). When that [mind] is cut, the world-tree - whose very form (tanu) is action (karma) - will also be severed.
मनः सर्वमिदं राम तस्मिन्नन्तश्चिकित्सिते ।
चिकित्सितो वै सकलो जगज्जालामयो भवेत् ॥ ५ ॥
manaḥ sarvamidaṃ rāma tasminnantaścikitsite ,
cikitsito vai sakalo jagajjālāmayo bhavet 5
5. manaḥ sarvam idam rāma tasmin antaḥ cikitsite
cikitsitaḥ vai sakalaḥ jagajjālāmayaḥ bhavet
5. rāma idam sarvam manaḥ tasmin antaḥ चिकित्सिते
सकलः जगज्जालामयः वै चिकित्सितः भवेत्
5. O Rāma, all this [world] is the mind (manas). When that [mind] is healed from within, then surely the entire world-net of suffering (jagajjālāmaya) becomes healed.
तदेतज्जायते लोके मनोमननमाकुलम् ।
मनसो व्यतिरेकेण देहः क्व किल दृश्यते ॥ ६ ॥
tadetajjāyate loke manomananamākulam ,
manaso vyatirekeṇa dehaḥ kva kila dṛśyate 6
6. tat etat jāyate loke manas-mananam ākulam
manasaḥ vyatirekeṇa dehaḥ kva kila dṛśyate
6. loke tat etat ākulam manas-mananam jāyate.
manasaḥ vyatirekeṇa dehaḥ kva kila dṛśyate.
6. This agitated mental activity (manas and manana) manifests in the world. Indeed, where is the body (deha) perceived to exist apart from the mind (manas)?
दृश्यात्यन्तासंभवेन ऋते नान्येन हेतुना ।
मनःपिशाचः प्रशमं याति कल्पशतैरपि ॥ ७ ॥
dṛśyātyantāsaṃbhavena ṛte nānyena hetunā ,
manaḥpiśācaḥ praśamaṃ yāti kalpaśatairapi 7
7. dṛśyātyantāsaṃbhavena ṛte na anyena hetunā
manaḥ-piśācaḥ praśamam yāti kalpa-śataiḥ api
7. dṛśyātyantāsaṃbhavena ṛte,
na anyena hetunā manaḥ-piśācaḥ kalpa-śataiḥ api praśamam yāti.
7. Unless there is the absolute non-existence of the perceived (dṛśya), and by no other cause, the mind-demon (manaḥ-piśāca) attains tranquility, not even after hundreds of eons.
एतच्च संभवत्येव मनोव्याधिचिकित्सिते ।
दृश्यात्यन्तासंभवात्म परमौषधमुत्तमम् ॥ ८ ॥
etacca saṃbhavatyeva manovyādhicikitsite ,
dṛśyātyantāsaṃbhavātma paramauṣadhamuttamam 8
8. etat ca saṃbhavati eva manas-vyādhi-cikitsite
dṛśyātyantāsaṃbhava-ātma parama-auṣadham uttamam
8. etat ca manas-vyādhi-cikitsite saṃbhavati eva.
dṛśyātyantāsaṃbhava-ātma parama-auṣadham uttamam.
8. And this indeed is possible in the treatment of the mind's disease (manaḥ-vyādhi-cikitsa): the ultimate medicine (paramauṣadha), excellent (uttama) and characterized by the absolute non-existence of the perceived (dṛśya).
मनो मोहमुपादत्ते म्रियते जायते मनः ।
तत्स्वचिन्ताप्रसादेन बध्यते मुच्यते पुनः ॥ ९ ॥
mano mohamupādatte mriyate jāyate manaḥ ,
tatsvacintāprasādena badhyate mucyate punaḥ 9
9. manaḥ moham upādatte mriyate jāyate manaḥ tat
sva-cintā-prasādena badhyate mucyate punaḥ
9. manaḥ moham upādatte.
(tat manaḥ) mriyate,
(tat manaḥ) jāyate (ca).
punaḥ tat sva-cintā-prasādena badhyate mucyate (ca).
9. The mind (manas) embraces delusion; it dies and is born again. Yet, through the clarity (prasāda) of its own contemplation (sva-cintā), that very mind (manas) is bound and then released.
स्फुरतीदं जगत्सर्वं चित्ते मननमूर्च्छिते ।
शून्यमेवाम्बरे स्फारे गन्धर्वाणां पुरं यथा ॥ १० ॥
sphuratīdaṃ jagatsarvaṃ citte mananamūrcchite ,
śūnyamevāmbare sphāre gandharvāṇāṃ puraṃ yathā 10
10. sphurati idam jagat sarvam citte manana-mūrcchite
śūnyam eva ambare sphāre gandharvāṇām puram yathā
10. idam sarvam jagat citte manana-mūrcchite sphurati,
yathā ambare sphāre gandharvāṇām puram śūnyam eva (sphurati).
10. This entire world appears in the mind, which is deluded by contemplation, just as a city of Gandharvas (an illusory city) appears as merely empty in the vast sky.
मनसीदं जगत्कृत्स्नं स्फारं स्फुरति चास्ति च ।
पुष्पगुच्छ इवामोदस्तत्स्थं तस्मादिवेतरत् ॥ ११ ॥
manasīdaṃ jagatkṛtsnaṃ sphāraṃ sphurati cāsti ca ,
puṣpaguccha ivāmodastatsthaṃ tasmādivetarat 11
11. manasi idam jagat kṛtsnam sphāram sphurati ca asti ca
| puṣpa-gucche iva āmodaḥ tatstham tasmāt iva itarat ||
11. idam kṛtsnam sphāram jagat manasi sphurati ca asti ca.
puṣpa-gucche iva āmodaḥ (asti); (jagat) tatstham (asti),
tasmāt (manasaḥ) iva itarat (asti).
11. This entire vast world appears and exists in the mind, just like the fragrance in a flower-bunch. It resides in the mind, yet seems as if separate from it.
यथा तिलकणे तैलं गुणो गुणिनि वा यथा ।
यथा धर्मिणि वा धर्मस्तथेदं चित्तके जगत् ॥ १२ ॥
yathā tilakaṇe tailaṃ guṇo guṇini vā yathā ,
yathā dharmiṇi vā dharmastathedaṃ cittake jagat 12
12. yathā tilakaṇe tailam guṇaḥ guṇini vā yathā | yathā
dharmiṇi vā dharmaḥ tathā idam cittake jagat ||
12. yathā tilakaṇe tailam (asti),
vā yathā guṇini guṇaḥ (asti),
vā yathā dharmiṇi dharmaḥ (asti),
tathā idam jagat cittake (asti).
12. Just as oil is in a sesame seed, or a quality in its possessor, or a characteristic (dharma) in its substratum; so too is this world in the mind (cittaka).
रश्मिजालं यथा सूर्ये यथालोकस्तु तेजसि ।
यथौष्ण्यं चित्रभानौ च मनसीदं तथा जगत् ॥ १३ ॥
raśmijālaṃ yathā sūrye yathālokastu tejasi ,
yathauṣṇyaṃ citrabhānau ca manasīdaṃ tathā jagat 13
13. raśmi-jālam yathā sūrye yathā ālokaḥ tu tejasi | yathā
auṣṇyam citrabhānau ca manasi idam tathā jagat ||
13. yathā raśmi-jālam sūrye (asti),
yathā tu tejasi ālokaḥ (asti),
yathā ca citrabhānau auṣṇyam (asti),
tathā idam jagat manasi (asti).
13. Just as a network of rays is in the sun, and light in brilliance, and heat in fire (citrabhānu), so too is this world in the mind.
शैत्यं यथैव तुहिने यथा नभसि शून्यता ।
यथा चञ्चलता वायौ मनसीदं तथा जगत् ॥ १४ ॥
śaityaṃ yathaiva tuhine yathā nabhasi śūnyatā ,
yathā cañcalatā vāyau manasīdaṃ tathā jagat 14
14. śaityaṃ yathā eva tuhine yathā nabhasi śūnyatā
yathā cañcalatā vāyau manasi idaṃ tathā jagat
14. yathā eva śaityaṃ tuhine yathā śūnyatā nabhasi
yathā cañcalatā vāyau tathā idaṃ jagat manasi
14. Just as coldness exists in snow, emptiness in the sky, and instability in the wind, similarly, this world (jagat) exists in the mind (manas).
मनो जगज्जगदखिलं तथा मनः परस्परं त्वविरहिते सदैव हि ।
तयोर्द्वयोर्मनसि निरन्तरं क्षिते क्षितं जगन्नतु जगति क्षिते मनः ॥ १५ ॥
mano jagajjagadakhilaṃ tathā manaḥ parasparaṃ tvavirahite sadaiva hi ,
tayordvayormanasi nirantaraṃ kṣite kṣitaṃ jagannatu jagati kṣite manaḥ 15
15. manaḥ jagat jagat akhilaṃ tathā manaḥ
parasparaṃ tu avirahite sadā eva hi
tayoḥ dvayoḥ manasi nirantaraṃ kṣite
kṣitaṃ jagat na tu jagati kṣite manaḥ
15. manaḥ jagat tathā akhilaṃ jagat manaḥ
tu hi sadā eva parasparaṃ avirahite
tayoḥ dvayoḥ manasi nirantaraṃ kṣite
kṣitaṃ jagat tu manaḥ jagati kṣite na
15. The mind (manas) is the world (jagat), and the entire world is similarly the mind. They are always, indeed, mutually inseparable. Of these two, the world is continuously situated within the mind's abode; but the mind is not situated within the world's abode.