योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-30
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
पृथिव्यप्तेजसां तत्र नभस्वन्नभसोरपि ।
यथोत्तरं दशगुणानतीत्यावरणान्क्षणात् ॥ १ ॥
पृथिव्यप्तेजसां तत्र नभस्वन्नभसोरपि ।
यथोत्तरं दशगुणानतीत्यावरणान्क्षणात् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
pṛthivyaptejasāṃ tatra nabhasvannabhasorapi ,
yathottaraṃ daśaguṇānatītyāvaraṇānkṣaṇāt 1
pṛthivyaptejasāṃ tatra nabhasvannabhasorapi ,
yathottaraṃ daśaguṇānatītyāvaraṇānkṣaṇāt 1
1.
śrīḥ vasiṣṭhaḥ uvāca pṛthivī ap tejasām tatra nabhasvat
nabhasoḥ api yathottaram daśaguṇān atītya āvaraṇān kṣaṇāt
nabhasoḥ api yathottaram daśaguṇān atītya āvaraṇān kṣaṇāt
1.
śrīḥ vasiṣṭhaḥ uvāca.
tatra kṣaṇāt pṛthivī ap tejasām nabhasvat nabhasoḥ api yathottaram daśaguṇān āvaraṇān atītya.
tatra kṣaṇāt pṛthivī ap tejasām nabhasvat nabhasoḥ api yathottaram daśaguṇān āvaraṇān atītya.
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, in an instant, she surpassed the coverings of earth, water, and fire, as well as wind and space, each successively ten times greater than the last.
ददर्श परमाकाश तत्प्रमाणविवर्जितम् ।
तथा ततं जगदिदं यथा तत्राण्डमात्रकम् ॥ २ ॥
तथा ततं जगदिदं यथा तत्राण्डमात्रकम् ॥ २ ॥
dadarśa paramākāśa tatpramāṇavivarjitam ,
tathā tataṃ jagadidaṃ yathā tatrāṇḍamātrakam 2
tathā tataṃ jagadidaṃ yathā tatrāṇḍamātrakam 2
2.
dadarśa paramam ākāśam tat pramāṇa vivarjitam
tathā tatam jagat idam yathā tatra aṇḍamātrakam
tathā tatam jagat idam yathā tatra aṇḍamātrakam
2.
(sā) dadarśa paramam ākāśam tat pramāṇa vivarjitam.
tathā tatam idam jagat tatra aṇḍamātrakam yathā.
tathā tatam idam jagat tatra aṇḍamātrakam yathā.
2.
She then perceived the supreme space, which was devoid of any measure or limit. This entire universe was pervading that space in such a way that within it, the universe was merely like a cosmic egg.
तादृशावरणान्सर्गान्ब्रह्माण्डेषु ददर्श सा ।
कोटिशः स्फुरितान्व्योम्नि त्रसरेणूनिवातपे ॥ ३ ॥
कोटिशः स्फुरितान्व्योम्नि त्रसरेणूनिवातपे ॥ ३ ॥
tādṛśāvaraṇānsargānbrahmāṇḍeṣu dadarśa sā ,
koṭiśaḥ sphuritānvyomni trasareṇūnivātape 3
koṭiśaḥ sphuritānvyomni trasareṇūnivātape 3
3.
tādṛśāḥ āvaraṇān sargān brahmāṇḍeṣu dadarśa sā
koṭiśaḥ sphuritān vyomni trasareṇūn iva ātape
koṭiśaḥ sphuritān vyomni trasareṇūn iva ātape
3.
sā brahmāṇḍeṣu tādṛśāḥ āvaraṇān sargān koṭiśaḥ dadarśa; (te ca) vyomni ātape trasareṇūn iva sphuritān (asan).
3.
She saw countless such creations (sarga) with their respective coverings within those cosmic eggs (brahmāṇḍa), manifesting in space like motes of dust sparkling in the sunlight.
महाकाशमहाम्भोधौ महाशून्यत्ववारिणि ।
महाचिद्द्रवभावोत्थान्बुद्बुदानर्बुदप्रभान् ॥ ४ ॥
महाचिद्द्रवभावोत्थान्बुद्बुदानर्बुदप्रभान् ॥ ४ ॥
mahākāśamahāmbhodhau mahāśūnyatvavāriṇi ,
mahāciddravabhāvotthānbudbudānarbudaprabhān 4
mahāciddravabhāvotthānbudbudānarbudaprabhān 4
4.
mahā ākāśa mahā ambhodhau mahā śūnyatva vāriṇi mahā
cit drava bhāva utthān budbudān arbuda prabhān
cit drava bhāva utthān budbudān arbuda prabhān
4.
mahā ākāśa mahā ambhodhau,
mahā śūnyatva vāriṇi,
mahā cit drava bhāva utthān,
arbuda prabhān budbudān (dadarśa).
mahā śūnyatva vāriṇi,
mahā cit drava bhāva utthān,
arbuda prabhān budbudān (dadarśa).
4.
(She saw these universes) as countless bubbles, shining like millions, within the great ocean of supreme space, whose water was the profound void, and which arose from the state of the fluid of great consciousness.
कांश्चिदापततोऽधस्तात्कांश्चिच्चोपरि गच्छतः ।
कांश्चित्तिर्यग्गतीनन्यान्स्थितांस्तब्धान्स्वसंविदा ॥ ५ ॥
कांश्चित्तिर्यग्गतीनन्यान्स्थितांस्तब्धान्स्वसंविदा ॥ ५ ॥
kāṃścidāpatato'dhastātkāṃściccopari gacchataḥ ,
kāṃścittiryaggatīnanyānsthitāṃstabdhānsvasaṃvidā 5
kāṃścittiryaggatīnanyānsthitāṃstabdhānsvasaṃvidā 5
5.
kāṁścit āpatataḥ adhastāt kāṁścit ca upari gacchataḥ
kāṁścit tiryaggatīn anyān sthitān stabdhān svasaṃvidā
kāṁścit tiryaggatīn anyān sthitān stabdhān svasaṃvidā
5.
kāṁścit adhastāt āpatataḥ ca kāṁścit upari gacchataḥ
kāṁścit tiryaggatīn anyān sthitān stabdhān svasaṃvidā
kāṁścit tiryaggatīn anyān sthitān stabdhān svasaṃvidā
5.
Some are seen falling downwards, and others are observed going upwards. Still others are perceived moving sideways, or standing stiff and motionless, all by their own self-awareness (svasaṃvidā).
नेहैव तत्र नामोर्ध्वं नाधो न च गमागमाः ।
अन्यदेव पदं किंचित्तस्माद्देहागमं हि तत् ॥ ७ ॥
अन्यदेव पदं किंचित्तस्माद्देहागमं हि तत् ॥ ७ ॥
nehaiva tatra nāmordhvaṃ nādho na ca gamāgamāḥ ,
anyadeva padaṃ kiṃcittasmāddehāgamaṃ hi tat 7
anyadeva padaṃ kiṃcittasmāddehāgamaṃ hi tat 7
7.
na iha eva tatra na nāma ūrdhvam na adhaḥ na ca gamāgamāḥ
anyat eva padam kiṁcit tasmāt deha-agamam hi tat
anyat eva padam kiṁcit tasmāt deha-agamam hi tat
7.
iha eva tatra na nāma ūrdhvam na adhaḥ ca gamāgamāḥ na.
tat hi kiṁcit anyat eva padam tasmāt deha-agamam
tat hi kiṁcit anyat eva padam tasmāt deha-agamam
7.
Neither here nor there, not upwards, not downwards, and there are no comings or goings. That is certainly some other state (padam); therefore, it is indeed the body's state of immobility.
उत्पद्योत्पद्यते तत्र स्वयं संवित्स्वभावतः ।
स्वसंकल्पैः शमं याति बालसंकल्पजालवत् ॥ ८ ॥
स्वसंकल्पैः शमं याति बालसंकल्पजालवत् ॥ ८ ॥
utpadyotpadyate tatra svayaṃ saṃvitsvabhāvataḥ ,
svasaṃkalpaiḥ śamaṃ yāti bālasaṃkalpajālavat 8
svasaṃkalpaiḥ śamaṃ yāti bālasaṃkalpajālavat 8
8.
utpadya utpadyate tatra svayam saṃvit svabhāvataḥ
svasaṅkalpaiḥ śamam yāti bālasaṅkalpajālavat
svasaṅkalpaiḥ śamam yāti bālasaṅkalpajālavat
8.
tatra saṃvit svayam svabhāvataḥ utpadya utpadyate.
svasaṅkalpaiḥ bālasaṅkalpajālavat śamam yāti
svasaṅkalpaiḥ bālasaṅkalpajālavat śamam yāti
8.
There, consciousness (saṃvit) itself repeatedly arises by its own intrinsic nature (svabhāvataḥ). By its own volitions (svasaṅkalpaiḥ), it attains cessation (śamam), just like a network of a child's imaginations.
श्रीराम उवाच ।
किमधः स्यात्किमूर्ध्वं स्यात्किं तिर्यक्तत्र भासुरे ।
इति ब्रूहि मम ब्रह्मन्निहैव यदि न स्थितम् ॥ ९ ॥
किमधः स्यात्किमूर्ध्वं स्यात्किं तिर्यक्तत्र भासुरे ।
इति ब्रूहि मम ब्रह्मन्निहैव यदि न स्थितम् ॥ ९ ॥
śrīrāma uvāca ,
kimadhaḥ syātkimūrdhvaṃ syātkiṃ tiryaktatra bhāsure ,
iti brūhi mama brahmannihaiva yadi na sthitam 9
kimadhaḥ syātkimūrdhvaṃ syātkiṃ tiryaktatra bhāsure ,
iti brūhi mama brahmannihaiva yadi na sthitam 9
9.
śrīrāma uvāca kim adhaḥ syāt kim ūrdhvam syāt kim tiryak
tatra bhāsure iti brūhi mama brahman iha eva yadi na sthitam
tatra bhāsure iti brūhi mama brahman iha eva yadi na sthitam
9.
śrīrāma uvāca.
brahman,
tatra bhāsure kim adhaḥ syāt,
kim ūrdhvam syāt,
kim tiryak (syāt)? yadi iha eva na sthitam,
iti mama brūhi
brahman,
tatra bhāsure kim adhaḥ syāt,
kim ūrdhvam syāt,
kim tiryak (syāt)? yadi iha eva na sthitam,
iti mama brūhi
9.
Shri Rama said: "What could be considered 'below,' 'above,' or 'sideways' in that luminous (bhāsure) state? O Brahmin (brahman), please tell me, if indeed it is not located 'here' (iha eva na sthitam)."
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
ससर्वावरणा एते महत्यन्तविवर्जिते ।
ब्रह्माण्डा भान्ति दुर्दृष्टेर्व्योम्नि केशोण्ड्रको यथा ॥ १० ॥
ससर्वावरणा एते महत्यन्तविवर्जिते ।
ब्रह्माण्डा भान्ति दुर्दृष्टेर्व्योम्नि केशोण्ड्रको यथा ॥ १० ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
sasarvāvaraṇā ete mahatyantavivarjite ,
brahmāṇḍā bhānti durdṛṣṭervyomni keśoṇḍrako yathā 10
sasarvāvaraṇā ete mahatyantavivarjite ,
brahmāṇḍā bhānti durdṛṣṭervyomni keśoṇḍrako yathā 10
10.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca sasarvāvaraṇāḥ ete mahati antavivarjite
brahmāṇḍāḥ bhānti durdṛṣṭeḥ vyomni keśoṇḍrakaḥ yathā
brahmāṇḍāḥ bhānti durdṛṣṭeḥ vyomni keśoṇḍrakaḥ yathā
10.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca durdṛṣṭeḥ vyomni keśoṇḍrakaḥ yathā,
ete sasarvāvaraṇāḥ brahmāṇḍāḥ mahati antavivarjite bhānti.
ete sasarvāvaraṇāḥ brahmāṇḍāḥ mahati antavivarjite bhānti.
10.
Shri Vasishtha said: Just as an illusory hair-loop (keśoṇḍraka) appears in the sky (vyoman) due to faulty vision, so do these universes (brahmāṇḍa), complete with all their coverings, appear in the vast, boundless expanse.
अस्वातन्त्र्यात्प्रधावन्ति पदार्थाः सर्व एव यत् ।
ब्रह्माण्डे पार्थिवो भागस्तदधस्तूर्ध्वमन्यथा ॥ ११ ॥
ब्रह्माण्डे पार्थिवो भागस्तदधस्तूर्ध्वमन्यथा ॥ ११ ॥
asvātantryātpradhāvanti padārthāḥ sarva eva yat ,
brahmāṇḍe pārthivo bhāgastadadhastūrdhvamanyathā 11
brahmāṇḍe pārthivo bhāgastadadhastūrdhvamanyathā 11
11.
asvātantryāt pradhāvanti padārthāḥ sarva eva yat
brahmāṇḍe pārthivaḥ bhāgaḥ tat adhaḥ tu ūrdhvam anyathā
brahmāṇḍe pārthivaḥ bhāgaḥ tat adhaḥ tu ūrdhvam anyathā
11.
yat sarve eva padārthāḥ asvātantryāt pradhāvanti,
brahmāṇḍe pārthivaḥ bhāgaḥ tat adhaḥ,
tu anyathā ūrdhvam.
brahmāṇḍe pārthivaḥ bhāgaḥ tat adhaḥ,
tu anyathā ūrdhvam.
11.
Because all objects (padārtha) invariably move due to their lack of independence, in the universe (brahmāṇḍa), the earthy portion (pārthiva bhāga) tends downwards, whereas other (lighter elements) move upwards.
पिपीलिकानां महतां व्योम्नि वर्तुललोष्टके ।
दशदिक्कमधः पादाः पृष्ठमूर्ध्वमुदाहृतम् ॥ १२ ॥
दशदिक्कमधः पादाः पृष्ठमूर्ध्वमुदाहृतम् ॥ १२ ॥
pipīlikānāṃ mahatāṃ vyomni vartulaloṣṭake ,
daśadikkamadhaḥ pādāḥ pṛṣṭhamūrdhvamudāhṛtam 12
daśadikkamadhaḥ pādāḥ pṛṣṭhamūrdhvamudāhṛtam 12
12.
pipīlikānām mahatām vyomni vartulaloṣṭake
daśadikkam adhaḥ pādāḥ pṛṣṭham ūrdhvam udāhṛtam
daśadikkam adhaḥ pādāḥ pṛṣṭham ūrdhvam udāhṛtam
12.
vyomni vartulaloṣṭake mahatām pipīlikānām daśadikkam,
pādāḥ adhaḥ,
pṛṣṭham ūrdhvam udāhṛtam.
pādāḥ adhaḥ,
pṛṣṭham ūrdhvam udāhṛtam.
12.
It is declared that for large ants (pipīlikā) on a spherical clod of earth (vartulaloṣṭaka) in space (vyoman), the ten directions (daśadikka), 'below' (adhaḥ) for their feet (pāda), and 'above' (ūrdhvam) for their back (pṛṣṭha), are all relative perspectives.
वृक्षवल्मीकजालेन केषांचिद्धृदि भूतलम् ।
ससुरानरदैत्येन वेष्टितं व्योम निर्मलम् ॥ १३ ॥
ससुरानरदैत्येन वेष्टितं व्योम निर्मलम् ॥ १३ ॥
vṛkṣavalmīkajālena keṣāṃciddhṛdi bhūtalam ,
sasurānaradaityena veṣṭitaṃ vyoma nirmalam 13
sasurānaradaityena veṣṭitaṃ vyoma nirmalam 13
13.
vṛkṣavalmīkajālena keṣāṃcit hṛdi bhūtalam
sasurānaradaityena veṣṭitam vyoma nirmalam
sasurānaradaityena veṣṭitam vyoma nirmalam
13.
keṣāṃcit hṛdi bhūtalam vṛkṣavalmīkajālena veṣṭitam,
nirmalam vyoma sasurānaradaityena veṣṭitam.
nirmalam vyoma sasurānaradaityena veṣṭitam.
13.
For some, the surface of the earth (bhūtala) is (perceived) within their heart (hṛd), enveloped by a network of trees and anthills (vṛkṣavalmīkajāla), while the pure space (vyoman) (is perceived as) encircled by gods (sura), non-human beings (anara), and demons (daitya).
संभूतं सह भूतेन सग्रामपुरपर्वतम् ।
इदं कल्पनभूतेन पक्वाक्षोटमिव त्वचा ॥ १४ ॥
इदं कल्पनभूतेन पक्वाक्षोटमिव त्वचा ॥ १४ ॥
saṃbhūtaṃ saha bhūtena sagrāmapuraparvatam ,
idaṃ kalpanabhūtena pakvākṣoṭamiva tvacā 14
idaṃ kalpanabhūtena pakvākṣoṭamiva tvacā 14
14.
saṃbhūtam saha bhūtena sagrāmapuraparvatam
idam kalpanabhūtena pakvākṣoṭam iva tvacā
idam kalpanabhūtena pakvākṣoṭam iva tvacā
14.
idam bhūtena saha sagrāmapuraparvatam
saṃbhūtam kalpanabhūtena pakvākṣoṭam iva tvacā
saṃbhūtam kalpanabhūtena pakvākṣoṭam iva tvacā
14.
This (universe), which has come into being along with all existent reality - including villages, cities, and mountains - exists by virtue of imagination, just like a ripe walnut (pakvākṣoṭa) by its skin.
यथा विन्ध्यवनाभोगे प्रस्फुरन्ति करेणवः ।
तथा तस्मिन्पराभोगे ब्रह्माण्डत्रसरेणवः ॥ १५ ॥
तथा तस्मिन्पराभोगे ब्रह्माण्डत्रसरेणवः ॥ १५ ॥
yathā vindhyavanābhoge prasphuranti kareṇavaḥ ,
tathā tasminparābhoge brahmāṇḍatrasareṇavaḥ 15
tathā tasminparābhoge brahmāṇḍatrasareṇavaḥ 15
15.
yathā vindhyavanābhoge prasphuranti kareṇavaḥ
tathā tasmin parābhoge brahmāṇḍatrasareṇavaḥ
tathā tasmin parābhoge brahmāṇḍatrasareṇavaḥ
15.
yathā kareṇavaḥ vindhyavanābhoge prasphuranti
tathā brahmāṇḍatrasareṇavaḥ tasmin parābhoge
tathā brahmāṇḍatrasareṇavaḥ tasmin parābhoge
15.
Just as female elephants move actively within the vast expanse of the Vindhya forest, so too do the subtle, dust-mote-like universes (brahmāṇḍa) manifest in that supreme expanse.
तस्मिन्सर्वं ततः सर्वं तत्सर्वं सर्वतश्च यत् ।
तच्च सर्वमयो नित्यं तथा तदणुकं प्रति ॥ १६ ॥
तच्च सर्वमयो नित्यं तथा तदणुकं प्रति ॥ १६ ॥
tasminsarvaṃ tataḥ sarvaṃ tatsarvaṃ sarvataśca yat ,
tacca sarvamayo nityaṃ tathā tadaṇukaṃ prati 16
tacca sarvamayo nityaṃ tathā tadaṇukaṃ prati 16
16.
tasmin sarvam tataḥ sarvam tat sarvam sarvataḥ ca
yat tat ca sarvamayaḥ nityam tathā tat aṇukam prati
yat tat ca sarvamayaḥ nityam tathā tat aṇukam prati
16.
tasmin sarvam tataḥ sarvam tat sarvam yat sarvataḥ ca
tat ca tat nityam sarvamayaḥ tathā tat aṇukam prati
tat ca tat nityam sarvamayaḥ tathā tat aṇukam prati
16.
All exists in that (supreme reality), and all originates from that; that (supreme reality) is everything, and whatever exists everywhere is also that. Furthermore, that (supreme reality) is eternally all-pervading (sarvamaya), and likewise, it is present in every minute particle (aṇuka).
शुद्धबोधमये तस्मिन्परमालोकवारिधौ ।
अजस्रमेत्य गच्छन्ति ब्रह्मण्डाख्यास्तरङ्गकाः ॥ १७ ॥
अजस्रमेत्य गच्छन्ति ब्रह्मण्डाख्यास्तरङ्गकाः ॥ १७ ॥
śuddhabodhamaye tasminparamālokavāridhau ,
ajasrametya gacchanti brahmaṇḍākhyāstaraṅgakāḥ 17
ajasrametya gacchanti brahmaṇḍākhyāstaraṅgakāḥ 17
17.
śuddhabodhamaye tasmin paramālokavāridhau
ajasram etya gacchanti brahmāṇḍākhyāḥ taraṅgakāḥ
ajasram etya gacchanti brahmāṇḍākhyāḥ taraṅgakāḥ
17.
tasmin śuddhabodhamaye paramālokavāridhau
brahmāṇḍākhyāḥ taraṅgakāḥ ajasram etya gacchanti
brahmāṇḍākhyāḥ taraṅgakāḥ ajasram etya gacchanti
17.
In that (supreme reality), which consists of pure consciousness (bodha), in that ocean of supreme light, waves known as universes (brahmāṇḍa) incessantly appear and disappear.
अन्तःशून्याः स्थिताः केचित्संकल्पक्षयरात्रयः ।
तरङ्गा इव तोयेऽब्धौ प्रोह्यन्ते शून्यतार्णवे ॥ १८ ॥
तरङ्गा इव तोयेऽब्धौ प्रोह्यन्ते शून्यतार्णवे ॥ १८ ॥
antaḥśūnyāḥ sthitāḥ kecitsaṃkalpakṣayarātrayaḥ ,
taraṅgā iva toye'bdhau prohyante śūnyatārṇave 18
taraṅgā iva toye'bdhau prohyante śūnyatārṇave 18
18.
antaḥśūnyāḥ sthitāḥ kecit saṅkalpakṣayarātrayaḥ |
taraṅgāḥ iva toye abdhau prohyante śūnyatārṇave ||
taraṅgāḥ iva toye abdhau prohyante śūnyatārṇave ||
18.
kecit antaḥśūnyāḥ saṅkalpakṣayarātrayaḥ sthitāḥ
abdhau toye taraṅgāḥ iva śūnyatārṇave prohyante
abdhau toye taraṅgāḥ iva śūnyatārṇave prohyante
18.
Some individuals, inwardly empty, remain as nights marked by the decay of their intentions (saṅkalpa). They are swept away, like waves in the water of the sea, into the vast ocean of emptiness.
केषांचिदन्तःकल्पान्तः प्रवृत्तो घर्घरारवः ।
न श्रुतोऽन्यैर्न च ज्ञातः स्वभावेन रसाकुलैः ॥ १९ ॥
न श्रुतोऽन्यैर्न च ज्ञातः स्वभावेन रसाकुलैः ॥ १९ ॥
keṣāṃcidantaḥkalpāntaḥ pravṛtto ghargharāravaḥ ,
na śruto'nyairna ca jñātaḥ svabhāvena rasākulaiḥ 19
na śruto'nyairna ca jñātaḥ svabhāvena rasākulaiḥ 19
19.
keṣāṃcit antaḥ kalpāntaḥ pravṛttaḥ ghargharāravaḥ | na
śrutaḥ anyaiḥ na ca jñātaḥ svabhāvena rasākulaiḥ ||
śrutaḥ anyaiḥ na ca jñātaḥ svabhāvena rasākulaiḥ ||
19.
keṣāṃcit antaḥ kalpāntaḥ ghargharāravaḥ pravṛttaḥ saḥ
anyaiḥ na śrutaḥ ca rasākulaiḥ svabhāvena na jñātaḥ
anyaiḥ na śrutaḥ ca rasākulaiḥ svabhāvena na jñātaḥ
19.
Within some individuals, a gurgling sound has begun, like the cosmic dissolution at the end of a kalpa. This sound is neither heard by others, nor understood by those who are absorbed in their intrinsic nature (svabhāva) and agitated by passions (rasa).
अन्येषां प्रथमारम्भे शुद्धभूषु विजृम्भते ।
सर्गः संसिक्तबीजानां कोशेऽङ्कुरकला यथा ॥ २० ॥
सर्गः संसिक्तबीजानां कोशेऽङ्कुरकला यथा ॥ २० ॥
anyeṣāṃ prathamārambhe śuddhabhūṣu vijṛmbhate ,
sargaḥ saṃsiktabījānāṃ kośe'ṅkurakalā yathā 20
sargaḥ saṃsiktabījānāṃ kośe'ṅkurakalā yathā 20
20.
anyeṣāṃ prathame ārambhe śuddhabhūṣu vijṛmbhate
| sargaḥ saṃsiktabījānām kośe aṅkurakalā yathā ||
| sargaḥ saṃsiktabījānām kośe aṅkurakalā yathā ||
20.
anyeṣāṃ prathame ārambhe śuddhabhūṣu sargaḥ vijṛmbhate
saṃsiktabījānām kośe aṅkurakalā yathā (vijṛmbhate)
saṃsiktabījānām kośe aṅkurakalā yathā (vijṛmbhate)
20.
For others, at the very beginning, creation (sarga) expands on pure grounds, just as the delicate emergence of a sprout (aṅkurakalā) occurs within the sheath of sprinkled seeds.
महाप्रलयसंपत्तौ सूर्यार्चिर्विद्युतोऽद्रयः ।
प्रवृत्ता गलितुं केचित्तापे हिमकणा इव ॥ २१ ॥
प्रवृत्ता गलितुं केचित्तापे हिमकणा इव ॥ २१ ॥
mahāpralayasaṃpattau sūryārcirvidyuto'drayaḥ ,
pravṛttā galituṃ kecittāpe himakaṇā iva 21
pravṛttā galituṃ kecittāpe himakaṇā iva 21
21.
mahāpralayasampattau sūryārciḥ vidyutaḥ adrayaḥ
| pravṛttāḥ galituṃ kecit tāpe himakaṇāḥ iva ||
| pravṛttāḥ galituṃ kecit tāpe himakaṇāḥ iva ||
21.
mahāpralayasampattau kecit sūryārciḥ vidyutaḥ
adrayaḥ (ca) tāpe himakaṇāḥ iva galituṃ pravṛttāḥ
adrayaḥ (ca) tāpe himakaṇāḥ iva galituṃ pravṛttāḥ
21.
At the onset of the great cosmic dissolution (mahāpralaya), some beings - like sunbeams, lightning flashes, and mountains - have begun to melt in the heat, just like snowflakes.
आकल्पं निपतन्त्येव केचिदप्राप्तभूमयः ।
यावद्विशीर्य जायन्ते तथा संविन्मयाः किल ॥ २२ ॥
यावद्विशीर्य जायन्ते तथा संविन्मयाः किल ॥ २२ ॥
ākalpaṃ nipatantyeva kecidaprāptabhūmayaḥ ,
yāvadviśīrya jāyante tathā saṃvinmayāḥ kila 22
yāvadviśīrya jāyante tathā saṃvinmayāḥ kila 22
22.
ākalpam nipatanti eva kecit aprāptabhūmayaḥ
yāvat viśīrya jāyante tathā saṃvinmayāḥ kila
yāvat viśīrya jāyante tathā saṃvinmayāḥ kila
22.
kecit aprāptabhūmayaḥ ākalpam eva nipatanti
yāvat viśīrya jāyante tathā saṃvinmayāḥ kila
yāvat viśīrya jāyante tathā saṃvinmayāḥ kila
22.
Some beings, who have not yet attained a stable plane of existence (bhūmi), continue to fall until they disintegrate; then, it is said, they become composed of pure consciousness (saṃvid).
स्तब्धा इव स्थिताः केचित्केशोण्ड्रकमिवाम्बरे ।
वायोः स्पन्दा इवाभान्ति तथा प्रोदितसंविदः ॥ २३ ॥
वायोः स्पन्दा इवाभान्ति तथा प्रोदितसंविदः ॥ २३ ॥
stabdhā iva sthitāḥ kecitkeśoṇḍrakamivāmbare ,
vāyoḥ spandā ivābhānti tathā proditasaṃvidaḥ 23
vāyoḥ spandā ivābhānti tathā proditasaṃvidaḥ 23
23.
stabdhāḥ iva sthitāḥ kecit keśoṇḍrakam iva ambare
vāyoḥ spandāḥ iva ābhānti tathā proditasaṃvidaḥ
vāyoḥ spandāḥ iva ābhānti tathā proditasaṃvidaḥ
23.
kecit proditasaṃvidaḥ stabdhāḥ iva sthitāḥ tathā
ambare keśoṇḍrakam iva vāyoḥ spandāḥ iva ābhānti
ambare keśoṇḍrakam iva vāyoḥ spandāḥ iva ābhānti
23.
Some, whose consciousness (saṃvid) has awakened, remain as if motionless, like a tangled mass of hair (keśoṇḍraka) in the sky, or they appear like vibrations of the wind.
आचाराद्वेदशास्त्राणामाद्य एवान्यथोदिते ।
आरम्भोऽपि तथान्येषामनित्यः संस्थितः क्रमः ॥ २४ ॥
आरम्भोऽपि तथान्येषामनित्यः संस्थितः क्रमः ॥ २४ ॥
ācārādvedaśāstrāṇāmādya evānyathodite ,
ārambho'pi tathānyeṣāmanityaḥ saṃsthitaḥ kramaḥ 24
ārambho'pi tathānyeṣāmanityaḥ saṃsthitaḥ kramaḥ 24
24.
ācārāt vedaśāstrāṇām ādyaḥ eva anyathā udite
ārambhaḥ api tathā anyeṣām anityaḥ saṃsthitaḥ kramaḥ
ārambhaḥ api tathā anyeṣām anityaḥ saṃsthitaḥ kramaḥ
24.
vedaśāstrāṇām ācārāt ādyaḥ eva anyathā udite
anyeṣām tathā ārambhaḥ api anityaḥ saṃsthitaḥ kramaḥ
anyeṣām tathā ārambhaḥ api anityaḥ saṃsthitaḥ kramaḥ
24.
The customary practice (ācāra) of the Vedic scriptures (vedaśāstra) is indeed the primary (established order). However, when (a practice) is declared differently, even its beginning, like that of other (systems), becomes an impermanent, established sequence.
केचिद्ब्रह्मादिपुरुषाः केचिद्विष्ण्वादिसर्गपाः ।
केचिच्चान्यप्रजानाथाः केचिन्निर्नाथजन्तवः ॥ २५ ॥
केचिच्चान्यप्रजानाथाः केचिन्निर्नाथजन्तवः ॥ २५ ॥
kecidbrahmādipuruṣāḥ kecidviṣṇvādisargapāḥ ,
keciccānyaprajānāthāḥ kecinnirnāthajantavaḥ 25
keciccānyaprajānāthāḥ kecinnirnāthajantavaḥ 25
25.
kecit brahmādipuruṣāḥ kecit viṣṇvādisargapāḥ
kecit ca anyaprajānāthāḥ kecit nirnāthajantavaḥ
kecit ca anyaprajānāthāḥ kecit nirnāthajantavaḥ
25.
kecit brahmādipuruṣāḥ kecit viṣṇvādisargapāḥ
kecit ca anyaprajānāthāḥ kecit nirnāthajantavaḥ
kecit ca anyaprajānāthāḥ kecit nirnāthajantavaḥ
25.
Some are cosmic persons (puruṣa) like Brahmā, some are protectors of creation like Viṣṇu. And some are lords of other beings, while others are creatures without any protector.
केचिद्विचित्रसर्गेशाः केचित्तिर्यङ्मयान्तराः ।
केचिदेकार्णवापूर्णा इतरे जनिवर्जिताः ॥ २६ ॥
केचिदेकार्णवापूर्णा इतरे जनिवर्जिताः ॥ २६ ॥
kecidvicitrasargeśāḥ kecittiryaṅmayāntarāḥ ,
kecidekārṇavāpūrṇā itare janivarjitāḥ 26
kecidekārṇavāpūrṇā itare janivarjitāḥ 26
26.
kecit vicitrasargeśāḥ kecit tiryaṅmayāntarāḥ
kecit ekārṇavāpūrṇāḥ itare janivarjitāḥ
kecit ekārṇavāpūrṇāḥ itare janivarjitāḥ
26.
kecit vicitrasargeśāḥ kecit tiryaṅmayāntarāḥ
kecit ekārṇavāpūrṇāḥ itare janivarjitāḥ
kecit ekārṇavāpūrṇāḥ itare janivarjitāḥ
26.
Some are masters of diverse creations. Others have an inner nature characterized by animal forms. Some are filled with a single ocean, while others are entirely free from birth.
केचिच्छिलाङ्गनिष्पिण्डाः केचित्कृमिमयान्तराः ।
केचिद्देवमया एव केचिन्नरमयान्तराः ॥ २७ ॥
केचिद्देवमया एव केचिन्नरमयान्तराः ॥ २७ ॥
kecicchilāṅganiṣpiṇḍāḥ kecitkṛmimayāntarāḥ ,
keciddevamayā eva kecinnaramayāntarāḥ 27
keciddevamayā eva kecinnaramayāntarāḥ 27
27.
kecit śilāṅganiṣpiṇḍāḥ kecit kṛmimayāntarāḥ
kecit devamayā eva kecit naramayāntarāḥ
kecit devamayā eva kecit naramayāntarāḥ
27.
kecit śilāṅganiṣpiṇḍāḥ kecit kṛmimayāntarāḥ
kecit devamayā eva kecit naramayāntarāḥ
kecit devamayā eva kecit naramayāntarāḥ
27.
Some have bodies solidified like stone. Others have an inner nature composed of worms. Some are entirely divine, while others have an inner nature composed of humans.
केचिन्नित्यान्धकाराढ्यास्तथा शीलितजन्तवः ।
केचिन्नित्यप्रकाशाढ्यास्तथा शीलितजन्तवः ॥ २८ ॥
केचिन्नित्यप्रकाशाढ्यास्तथा शीलितजन्तवः ॥ २८ ॥
kecinnityāndhakārāḍhyāstathā śīlitajantavaḥ ,
kecinnityaprakāśāḍhyāstathā śīlitajantavaḥ 28
kecinnityaprakāśāḍhyāstathā śīlitajantavaḥ 28
28.
kecit nityāndhakārāḍhyāḥ tathā śīlitajantavaḥ
kecit nityaprakāśāḍhyāḥ tathā śīlitajantavaḥ
kecit nityaprakāśāḍhyāḥ tathā śīlitajantavaḥ
28.
kecit nityāndhakārāḍhyāḥ tathā śīlitajantavaḥ
kecit nityaprakāśāḍhyāḥ tathā śīlitajantavaḥ
kecit nityaprakāśāḍhyāḥ tathā śīlitajantavaḥ
28.
Some are constantly filled with darkness, and likewise inhabited by creatures. Others are constantly filled with light, and likewise inhabited by creatures.
केचिन्मशकसंपूर्णा उदुम्बरफलश्रियः ।
नित्यं शून्यान्तराः केचिच्छून्यस्पन्दात्मजन्तवः ॥ २९ ॥
नित्यं शून्यान्तराः केचिच्छून्यस्पन्दात्मजन्तवः ॥ २९ ॥
kecinmaśakasaṃpūrṇā udumbaraphalaśriyaḥ ,
nityaṃ śūnyāntarāḥ kecicchūnyaspandātmajantavaḥ 29
nityaṃ śūnyāntarāḥ kecicchūnyaspandātmajantavaḥ 29
29.
kecit maśakasaṃpūrṇāḥ udumbaraphalaśriyaḥ
nityam śūnyāntarāḥ kecit śūnyaspandātmajantavaḥ
nityam śūnyāntarāḥ kecit śūnyaspandātmajantavaḥ
29.
kecit maśakasaṃpūrṇāḥ udumbaraphalaśriyaḥ
kecit nityam śūnyāntarāḥ śūnyaspandātmajantavaḥ
kecit nityam śūnyāntarāḥ śūnyaspandātmajantavaḥ
29.
Some are filled with mosquitoes, like the splendor of the udumbara fruit. Others are always empty inside, beings whose essence (ātman) is an empty vibration.
सर्गेण तादृशेनान्ये पूर्णा येऽन्तर्धियामिह ।
कल्पनामपि नायान्ति व्योमपूर्णाचलो यथा ॥ ३० ॥
कल्पनामपि नायान्ति व्योमपूर्णाचलो यथा ॥ ३० ॥
sargeṇa tādṛśenānye pūrṇā ye'ntardhiyāmiha ,
kalpanāmapi nāyānti vyomapūrṇācalo yathā 30
kalpanāmapi nāyānti vyomapūrṇācalo yathā 30
30.
sargeṇa tādṛśena anye pūrṇāḥ ye antardhiyām iha
kalpanām api na āyānti vyomapūrṇācalaḥ yathā
kalpanām api na āyānti vyomapūrṇācalaḥ yathā
30.
iha antardhiyām ye anye tādṛśena sargeṇa pūrṇāḥ
kalpanām api na āyānti yathā vyomapūrṇācalaḥ
kalpanām api na āyānti yathā vyomapūrṇācalaḥ
30.
Other [universes], complete through such a creation (sarga), do not even come within the imagination of those with inner wisdom (dhī) here, just as a mountain that fills the entire sky [is beyond comprehension].
तादृगम्बरमेतेषां महाकाशं ततं स्थितम् ।
आजीवितं प्रगच्छद्भिर्विष्ण्वाद्यैर्यन्न मीयते ॥ ३१ ॥
आजीवितं प्रगच्छद्भिर्विष्ण्वाद्यैर्यन्न मीयते ॥ ३१ ॥
tādṛgambarameteṣāṃ mahākāśaṃ tataṃ sthitam ,
ājīvitaṃ pragacchadbhirviṣṇvādyairyanna mīyate 31
ājīvitaṃ pragacchadbhirviṣṇvādyairyanna mīyate 31
31.
tādṛk ambaram eteṣām mahākāśam tatam sthitam
ājīvitam pragacchadbhiḥ viṣṇu ādyaiḥ yat na mīyate
ājīvitam pragacchadbhiḥ viṣṇu ādyaiḥ yat na mīyate
31.
eteṣām tādṛk ambaram mahākāśam tatam sthitam yat
ājīvitam pragacchadbhiḥ viṣṇu ādyaiḥ na mīyate
ājīvitam pragacchadbhiḥ viṣṇu ādyaiḥ na mīyate
31.
For these [universes], such an immense, pervasive cosmic space (Mahakasha) exists, a sky that cannot be measured or fully comprehended even by Viṣṇu and other [deities] as they traverse throughout their lives.
प्रत्येकस्याण्डगोलस्य स्थितः कटकरत्नवत् ।
भूताकृष्टिकरो भावः पार्थिवः स्वस्वभावतः ॥ ३२ ॥
भूताकृष्टिकरो भावः पार्थिवः स्वस्वभावतः ॥ ३२ ॥
pratyekasyāṇḍagolasya sthitaḥ kaṭakaratnavat ,
bhūtākṛṣṭikaro bhāvaḥ pārthivaḥ svasvabhāvataḥ 32
bhūtākṛṣṭikaro bhāvaḥ pārthivaḥ svasvabhāvataḥ 32
32.
pratyekasya aṇḍagolasya sthitaḥ kaṭakaratnavat
bhūtaākṛṣṭikaraḥ bhāvaḥ pārthivaḥ svasvabhāvataḥ
bhūtaākṛṣṭikaraḥ bhāvaḥ pārthivaḥ svasvabhāvataḥ
32.
pratyekasya aṇḍagolasya kaṭakaratnavat sthitaḥ
bhūtaākṛṣṭikaraḥ pārthivaḥ bhāvaḥ svasvabhāvataḥ
bhūtaākṛṣṭikaraḥ pārthivaḥ bhāvaḥ svasvabhāvataḥ
32.
Within each cosmic egg (aṇḍagola), a material principle (bhāva) that attracts all elements (bhūta) is situated like a gem in a bracelet, and this operates by its own intrinsic nature (dharma).
यः सर्वविभवोऽस्माकं धियां न विषयं ततः ।
तज्जगत्कथने शक्तिर्न ममास्ति महामते ॥ ३३ ॥
तज्जगत्कथने शक्तिर्न ममास्ति महामते ॥ ३३ ॥
yaḥ sarvavibhavo'smākaṃ dhiyāṃ na viṣayaṃ tataḥ ,
tajjagatkathane śaktirna mamāsti mahāmate 33
tajjagatkathane śaktirna mamāsti mahāmate 33
33.
yaḥ sarvavibhavaḥ asmākam dhiyām na viṣayam tataḥ
tat jagat kathane śaktiḥ na mama asti mahāmate
tat jagat kathane śaktiḥ na mama asti mahāmate
33.
mahāmate yaḥ sarvavibhavaḥ asmākam dhiyām na
viṣayam tataḥ tat jagat kathane mama śaktiḥ na asti
viṣayam tataḥ tat jagat kathane mama śaktiḥ na asti
33.
That [universe] which possesses all majesty and is not an object of our intellects (dhī), therefore, O great-minded one, I have no power (śakti) to describe that universe (jagat).
भीमान्धकारगहने सुमहत्यरण्ये नृत्यन्त्यदर्शितपरस्परमेव मत्ताः ।
यक्षा यथा प्रवितते परमाम्बरेऽन्तरेवं स्फुरन्ति सुबहूनि महाजगन्ति ॥ ३४ ॥
यक्षा यथा प्रवितते परमाम्बरेऽन्तरेवं स्फुरन्ति सुबहूनि महाजगन्ति ॥ ३४ ॥
bhīmāndhakāragahane sumahatyaraṇye nṛtyantyadarśitaparasparameva mattāḥ ,
yakṣā yathā pravitate paramāmbare'ntarevaṃ sphuranti subahūni mahājaganti 34
yakṣā yathā pravitate paramāmbare'ntarevaṃ sphuranti subahūni mahājaganti 34
34.
bhīmāndhakāragahane sumahati araṇye
nṛtyanti adarśitaparaparasparam eva mattāḥ
yakṣāḥ yathā pravitate parama ambare
antare evam sphuranti subahūni mahā jaganti
nṛtyanti adarśitaparaparasparam eva mattāḥ
yakṣāḥ yathā pravitate parama ambare
antare evam sphuranti subahūni mahā jaganti
34.
yathā mattāḥ adarśitaparaparasparam eva
yakṣāḥ bhīmāndhakāragahane sumahati
araṇye nṛtyanti evam pravitate parama ambare
antare subahūni mahā jaganti sphuranti
yakṣāḥ bhīmāndhakāragahane sumahati
araṇye nṛtyanti evam pravitate parama ambare
antare subahūni mahā jaganti sphuranti
34.
Just as intoxicated yakṣas (nature spirits) dance, unseen by one another, within a fearsome, dark, dense, and vast forest, so too do numerous great universes shimmer within the vast, supreme space.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30 (current chapter)
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216