Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-7, chapter-71

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इत्युक्त्वा भगवान्ब्रह्मा ब्रह्मलोकजनैः सह ।
बद्धपद्मासनोऽनन्तसमाधानगतोऽभवत् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
ityuktvā bhagavānbrahmā brahmalokajanaiḥ saha ,
baddhapadmāsano'nantasamādhānagato'bhavat 1
1. śrīvasiṣṭha uvāca iti uktvā bhagavān brahmā brahmalokajanaiḥ
saha baddhapadmāsanaḥ anantasamādhānagataḥ abhavat
1. śrīvasiṣṭha uvāca: bhagavān brahmā iti uktvā,
brahmalokajanaiḥ saha baddhapadmāsanaḥ,
anantasamādhānagataḥ abhavat.
1. Śrī Vasiṣṭha spoke: Having spoken thus, the venerable Brahmā, accompanied by the beings of Brahmaloka, assumed the lotus posture (padmāsana) and entered into a state of endless absorption (samādhāna).
ओंकारार्धोऽर्धमात्रान्तः शान्तनिःशेषमानसः ।
लिपिकर्मार्पिताकार आसीदाशान्तवेदनः ॥ २ ॥
oṃkārārdho'rdhamātrāntaḥ śāntaniḥśeṣamānasaḥ ,
lipikarmārpitākāra āsīdāśāntavedanaḥ 2
2. oṃkārārdhaḥ ardhamātrāntaḥ śāntaniḥśeṣamānasaḥ
lipikarmārpitākāraḥ āsīt āśāntavedanaḥ
2. saḥ oṃkārārdhaḥ ardhamātrāntaḥ śāntaniḥśeṣamānasaḥ lipikarmārpitākāraḥ āśāntavedanaḥ āsīt.
2. His state was akin to the subtle half-mora (ardhamātrā) at the end of the sacred syllable Om (oṃkāra), with his mind (mānasa) entirely peaceful. His form, as if rendered into written letters, had become so tranquil that all sensation (vedana) ceased.
तमेवानुसरन्ती सा तथैव ध्यानगा सती ।
वासनासीदशेषांशा शान्ता चाकाशरूपिणी ॥ ३ ॥
tamevānusarantī sā tathaiva dhyānagā satī ,
vāsanāsīdaśeṣāṃśā śāntā cākāśarūpiṇī 3
3. tam eva anusarantī sā tathā eva dhyānagā satī
vāsanā āsīt aśeṣāṃśā śāntā ca ākāśarūpiṇī
3. sā vāsanā,
tam eva anusarantī,
tathaiva dhyānagā satī,
aśeṣāṃśā,
śāntā ca ākāśarūpiṇī āsīt.
3. Indeed, that "vāsanā" (latent impression), following him and similarly absorbed in meditation (dhyāna), became entirely devoid of parts, serene, and of the very nature of space (ākāśa).
परमेष्ठिन्यसंकल्पे तस्मिंस्तानवमेयुषि ।
सर्वगानन्तचिद्व्योमरूपोऽपश्यमहं यदा ॥ ४ ॥
parameṣṭhinyasaṃkalpe tasmiṃstānavameyuṣi ,
sarvagānantacidvyomarūpo'paśyamahaṃ yadā 4
4. parameṣṭhini asaṅkalpe tasmin tānavam eyuṣi
sarvagānantacidvyomarūpaḥ apaśyam aham yadā
4. yadā aham parameṣṭhini asaṅkalpe tasmin
tānavam eyuṣi sarvagānantacidvyomarūpaḥ apaśyam
4. When I perceived that Supreme Being (parameṣṭhin), devoid of conceptualization, having attained a subtle state, whose form is the all-pervading, infinite space of consciousness...
यावत्संकल्पनं तस्य विरसीभवति क्षणात् ।
तथैवाशु तथैवोर्व्याः साद्रिद्वीपपयोनिधेः ॥ ५ ॥
yāvatsaṃkalpanaṃ tasya virasībhavati kṣaṇāt ,
tathaivāśu tathaivorvyāḥ sādridvīpapayonidheḥ 5
5. yāvat saṅkalpanam tasya virasībhavati kṣaṇāt tathā
eva āśu tathā eva urvyāḥ sādridvīpapayonidheḥ
5. yāvat tasya saṅkalpanam kṣaṇāt virasībhavati tathā
eva āśu tathā eva sādridvīpapayonidheḥ urvyāḥ
5. As soon as his conceptualization (saṅkalpana) ceases to be, even for a moment, so too, instantly, the earth with its mountains, islands, and oceans...
तृणगुल्मलताशालिसमुद्भवनशक्तता ।
समस्तैवास्तमागन्तुमारब्धा च शनैःशनैः ॥ ६ ॥
tṛṇagulmalatāśālisamudbhavanaśaktatā ,
samastaivāstamāgantumārabdhā ca śanaiḥśanaiḥ 6
6. tṛṇagulmalatāśālisamudbhāvanaśaktatā samastā
eva astam āgantum ārabdhā ca śanaiḥ śanaiḥ
6. tṛṇagulmalatāśālisamudbhāvanaśaktatā samastā
eva ca śanaiḥ śanaiḥ astam āgantum ārabdhā
6. ...the entire capacity for the production of grasses, bushes, creepers, and grains also began, slowly but surely, to disappear.
किल तस्य विराडात्मरूपस्याङ्गैकदेशताम् ।
सा बिभर्ति मही तेन तदसंवेदनोदयात् ॥ ७ ॥
kila tasya virāḍātmarūpasyāṅgaikadeśatām ,
sā bibharti mahī tena tadasaṃvedanodayāt 7
7. kila tasya virāṭ ātmarūpasya aṅgaikadeśatām
sā bibharti mahī tena tat asaṃvedana udayāt
7. kila sā mahī tasya virāṭ ātmarūpasya
aṅgaikadeśatām bibharti tena tat asaṃvedana udayāt
7. Indeed, the earth (mahī) bears the nature of being merely a small part of that universal form (virāṭ) which is the (cosmic) self (ātman), because of the arising of its non-perception (asaṃvedana).
विचेतना सा विरसा बभूव परिजर्जरा ।
मार्गशीर्षान्तवल्लीव जराविधुरतां गता ॥ ८ ॥
vicetanā sā virasā babhūva parijarjarā ,
mārgaśīrṣāntavallīva jarāvidhuratāṃ gatā 8
8. vicetanā sā virasā babhūva parijarjarā
mārgaśīrṣāntavallī iva jarāvidhuratām gatā
8. sā vicetanā virasā parijarjarā jarāvidhuratām
gatā mārgaśīrṣāntavallī iva babhūva
8. She became bewildered, devoid of vitality, and utterly decrepit, having reached a state of distress due to old age, just like a creeper at the end of the Mārgaśīrṣa month.
यथास्माकमसंवित्तेरङ्गाली विरसा भवेत् ।
तथा विरिंचिसंवित्तैर्धरा वैधुर्यमागता ॥ ९ ॥
yathāsmākamasaṃvitteraṅgālī virasā bhavet ,
tathā viriṃcisaṃvittairdharā vaidhuryamāgatā 9
9. yathā asmākam asaṃvitteḥ aṅgālī virasā bhavet
tathā viriñcisaṃvittaiḥ dharā vaidhuryam āgatā
9. yathā asmākam asaṃvitteḥ aṅgālī virasā bhavet
tathā viriñcisaṃvittaiḥ dharā vaidhuryam āgatā
9. Just as our body might become devoid of vitality due to our lack of consciousness or awareness, similarly, the earth has fallen into a state of distress because of the conscious beings (created by) Brahmā (Viriñci).
संपन्ना संहतानेकमहोत्पातभरावृता ।
दुष्कृताङ्गारनिर्दग्धनरकोन्मुखमानवा ॥ १० ॥
saṃpannā saṃhatānekamahotpātabharāvṛtā ,
duṣkṛtāṅgāranirdagdhanarakonmukhamānavā 10
10. sampannā saṃhatānekamahotpātabharāvṛtā
duṣkṛtāṅgāranirdagdhanarakonmukhamānavā
10. sampannā saṃhatānekamahotpātabharāvṛtā
duṣkṛtāṅgāranirdagdhanarakonmukhamānavā
10. She (the earth) became fraught with and encompassed by a dense multitude of many great calamities, her people facing hell, scorched as if by the burning embers of their misdeeds (duṣkṛta).
दुर्भिक्षाकाण्डदौस्थित्यदैन्यदारिद्र्यदुर्भगा ।
दुःशीलाशेषवनिता निर्मर्यादनरावृता ॥ ११ ॥
durbhikṣākāṇḍadausthityadainyadāridryadurbhagā ,
duḥśīlāśeṣavanitā nirmaryādanarāvṛtā 11
11. durbhikṣākāṇḍadausthityadainyadāridryadurbhagā
duḥśīlāśeṣavanitā nirmaryādanarāvṛtā
11. durbhikṣākāṇḍadausthityadainyadāridryadurbhagā
duḥśīlāśeṣavanitā nirmaryādanarāvṛtā
11. She became wretched due to famines, unexpected calamities, misery, and destitution, and covered with entirely ill-behaved women and men devoid of moral limits.
पांसुप्रमन्दनीहारधूलिधूसरसूर्यका ।
द्वन्द्विमूर्खमहादुःखिव्यसनिव्याधिताकुला ॥ १२ ॥
pāṃsupramandanīhāradhūlidhūsarasūryakā ,
dvandvimūrkhamahāduḥkhivyasanivyādhitākulā 12
12. paṃsupramandanīhāradhūlidhūsarasūryakā
dvandvimūrkhamahāduḥkhivyasanivyādhitākulā
12. paṃsupramandanīhāradhūlidhūsarasūryakā
dvandvimūrkhamahāduḥkhivyasanivyādhitākulā
12. This age is characterized by a sun dimmed and greyed by dust, faint mist, and fog; and it is overwhelmed by quarrelsome, foolish, greatly suffering, addicted, and diseased people.
अग्निदाहजलापूरयुद्धप्रोच्छिन्नमण्डला ।
अवृष्ट्यवग्रहोन्नष्टकष्टचेष्टितपामरा ॥ १३ ॥
agnidāhajalāpūrayuddhaprocchinnamaṇḍalā ,
avṛṣṭyavagrahonnaṣṭakaṣṭaceṣṭitapāmarā 13
13. agnidāhajalāpūrayuddhaprochchinnamaṇḍalā
avṛṣṭyavagraho_nnaṣṭakaṣṭaceṣṭitapāmarā
13. agnidāhajalāpūrayuddhaprochchinnamaṇḍalā
avṛṣṭyavagraho_nnaṣṭakaṣṭaceṣṭitapāmarā
13. This age has its territories completely devastated by fires, floods, and wars; and its wretched people's miserable efforts are destroyed by drought and scarcity.
अशङ्कितमहोत्पातपतत्पर्वतपत्तना ।
शिशुश्रोत्रियमुन्यार्यगुणिनाशरुदज्जना ॥ १४ ॥
aśaṅkitamahotpātapatatparvatapattanā ,
śiśuśrotriyamunyāryaguṇināśarudajjanā 14
14. aśaṅkitamahautpātapatatparvatapattanā
śiśuśrotriyamunyāryaguṇināśarudajjanā
14. aśaṅkitamahautpātapatatparvatapattanā
śiśuśrotriyamunyāryaguṇināśarudajjanā
14. This age sees cities and mountains collapsing due to unforeseen great calamities; and people weep at the destruction of children, learned Brahmins, sages, noble, and virtuous individuals.
अशङ्कितस्थलीमध्यसंजातागाधकूपका ।
वर्णसंकरनारीणामासक्तजनभूमिपा ॥ १५ ॥
aśaṅkitasthalīmadhyasaṃjātāgādhakūpakā ,
varṇasaṃkaranārīṇāmāsaktajanabhūmipā 15
15. aśaṅkitasthalīmadhyasaṃjātāgādhakūpakā
varṇasaṃkaranārīṇām āsaktajanabhūmipā
15. aśaṅkitasthalīmadhyasaṃjātāgādhakūpakā
varṇasaṃkaranārīṇām āsaktajanabhūmipā
15. This age is marked by unfathomably deep pits suddenly appearing in the middle of dry land; and its kings and people are attached to women of mixed social classes (varṇasaṃkara).
अट्टशूलाखिलजना शिवशूलचतुष्पथा ।
केशैकशूलवनिता पात्रशूलजनेश्वरा ॥ १६ ॥
aṭṭaśūlākhilajanā śivaśūlacatuṣpathā ,
keśaikaśūlavanitā pātraśūlajaneśvarā 16
16. aṭṭaśūlākhilajanā śivaśūlacatuṣpathā
keśaikśūlavanitā pātraśūlajaneśvarā
16. aṭṭaśūlākhilajanā śivaśūlacatuṣpathā
keśaikśūlavanitā pātraśūlajaneśvarā
16. This age is one where all people are tormented by suffering in public places, crossroads are ominous with stakes of torment, women are afflicted by a peculiar pain, and rulers inflict suffering upon deserving individuals.
दुःखशूलसमाचारा द्वन्द्वशूलाखिलप्रजा ।
अधर्मशूलवनिता पानशूलजनेश्वरा ॥ १७ ॥
duḥkhaśūlasamācārā dvandvaśūlākhilaprajā ,
adharmaśūlavanitā pānaśūlajaneśvarā 17
17. duḥkhaśūlasamācārā dvandvaśūlākhilaprajā
adharmaśūlavanitā pānaśūlajaneśvarā
17. duḥkhaśūlasamācārā dvandvaśūlākhilaprajā
adharmaśūlavanitā pānaśūlajaneśvarā
17. This age is characterized by conduct involving grievous suffering, having all subjects tormented by the pain of duality, women afflicted by the pain of unrighteousness (adharma), and rulers suffering from the pain of drinking.
अधर्मशूलवलिता कुशास्त्रशतशूलिनी ।
दुर्जनाखिलवित्ताढ्या विपद्विहतसज्जना ॥ १८ ॥
adharmaśūlavalitā kuśāstraśataśūlinī ,
durjanākhilavittāḍhyā vipadvihatasajjanā 18
18. adharmaśūlavalitā kuśāstraśataśūlinī
durjanākhilavittāḍhyā vipadvihitasajjanā
18. adharmaśūlavalitā kuśāstraśataśūlinī
durjanākhilavittāḍhyā vipadvihitasajjanā
18. This age is afflicted by the pain of unrighteousness (adharma), tormented by hundreds of faulty teachings that cause suffering, in which all wealth is concentrated in wicked people, and good people are struck down by calamities.
अनार्यवसुधापाला तदनादृतपण्डिता ।
लोभमोहभयद्वेषरागरोगरजोरता ॥ १९ ॥
anāryavasudhāpālā tadanādṛtapaṇḍitā ,
lobhamohabhayadveṣarāgarogarajoratā 19
19. anāryavasudhāpālā tat anādṛtapaṇḍitā
lobhamohabhayadvēṣarāgarogarajoratā
19. anāryavasudhāpālā tat anādṛtapaṇḍitā
lobhamohabhayadvēṣarāgarogarajoratā
19. This age has ignoble rulers, whose scholars are consequently disregarded by them, and whose people are engrossed in greed, delusion, fear, hatred, attachment, disease, and the quality of passion (rajas).
अप्यन्यगामिपुरुषा रुषाभिहतसद्विजा ।
अनारतपराक्रन्दपरापर्यन्तपामरा ॥ २० ॥
apyanyagāmipuruṣā ruṣābhihatasadvijā ,
anārataparākrandaparāparyantapāmarā 20
20. api anyagāmipuruṣā ruṣā abhihatasadvijā
anārataparākrandaparāparyantapāmarā
20. api anyagāmipuruṣā ruṣā abhihatasadvijā
anārataparākrandaparāparyantapāmarā
20. Even she whose men seek other women, whose virtuous Brahmins are assailed by wrath, and whose wretched populace reaches the extreme of incessant lamentation.
दस्यूत्सन्नपुरग्रामदेवद्विजसमाश्रया ।
आपातमधुरारम्भदुःखदोदरभङ्गुरा ॥ २१ ॥
dasyūtsannapuragrāmadevadvijasamāśrayā ,
āpātamadhurārambhaduḥkhadodarabhaṅgurā 21
21. dasyu utsannapuragrāmadevadvijasamāśrayā
āpātamadhurārambha-duḥkhadodarabhaṅgurā
21. dasyu utsannapuragrāmadevadvijasamāśrayā
āpātamadhurārambha-duḥkhadodarabhaṅgurā
21. She whose cities, villages, gods, and Brahmins, her very shelters, are destroyed by bandits, and whose beginnings are sweet only at first glance, leading to sorrowful, fragile outcomes.
आलस्योल्लासविलसत्कार्यवैधुर्यधर्मिणी ।
सर्वापदुपतापान्ता क्रमेणोत्सन्नदिग्गणा ॥ २२ ॥
ālasyollāsavilasatkāryavaidhuryadharmiṇī ,
sarvāpadupatāpāntā krameṇotsannadiggaṇā 22
22. ālasya ullāsavilasatkāryavaidhuryadharmiṇī
sarvāpadupatāpāntā krameṇa utsannadiggaṇā
22. ālasya ullāsavilasatkāryavaidhuryadharmiṇī
sarvāpadupatāpāntā krameṇa utsannadiggaṇā
22. She whose intrinsic nature (dharma) involves a deficiency of flourishing activities due to the exuberance of idleness; whose end is all calamities and afflictions; and whose guardians of the quarters gradually disappear.
भस्मशेषपुरग्रामा निर्जनाखिलमण्डला ।
रोरूयमाणभस्माभ्रकुण्डलोड्डामराम्वरा ॥ २३ ॥
bhasmaśeṣapuragrāmā nirjanākhilamaṇḍalā ,
rorūyamāṇabhasmābhrakuṇḍaloḍḍāmarāmvarā 23
23. bhasmaśeṣapuragrāmā nirjanākhilamaṇḍalā
rorūyamāṇa-bhasmābhracuṇḍaloḍḍāmarāmbarā
23. bhasmaśeṣapuragrāmā nirjanākhilamaṇḍalā
rorūyamāṇa-bhasmābhracuṇḍaloḍḍāmarāmbarā
23. She whose cities and villages have only ashes remaining, whose entire region is devoid of people, and whose dreadful sky is filled with circular clouds of ashes that are loudly lamented.
दुर्भगाडम्बरारम्भरोदनोरुरवोदरी ।
मुष्टिप्रमाणजनता जनतापानुषङ्गिणी ॥ २४ ॥
durbhagāḍambarārambharodanoruravodarī ,
muṣṭipramāṇajanatā janatāpānuṣaṅgiṇī 24
24. durbhagāḍambarārambharodanoruravodarī
muṣṭipramāṇajanatā janatāpānuṣaṅgiṇī
24. muṣṭipramāṇajanatā
durbhagāḍambarārambharodanoruravodarī janatāpānuṣaṅgiṇī
24. The populace, reduced to a mere handful, was characterized by the onset of widespread misfortune, loud wailing, and distress, and was constantly associated with the suffering of the people.
नीरसाशेषदेशान्ता सर्वर्तुगुणवर्जिता ।
इत्यस्य पार्थिवे धातौ ब्रह्मणो गतवेदने ॥ २५ ॥
nīrasāśeṣadeśāntā sarvartuguṇavarjitā ,
ityasya pārthive dhātau brahmaṇo gatavedane 25
25. nīrasāśeṣadeśāntā sarvartuguṇavarjitā iti
asya pārthive dhātau brahmaṇaḥ gatavedane
25. iti asya pārthive dhātau nīrasāśeṣadeśāntā
sarvartuguṇavarjitā brahmaṇaḥ gatavedane
25. Thus, in this earthly element (dhātu), which was devoid of vitality throughout all its regions and bereft of the qualities of all seasons, when (brahman) was without sensation.
पृथिवी पृथुवैधुर्या संपन्नासन्ननाशतः ।
अथ तत्संविदुन्मुक्तो जलधातुः क्षयोन्मुखः ॥ २६ ॥
pṛthivī pṛthuvaidhuryā saṃpannāsannanāśataḥ ,
atha tatsaṃvidunmukto jaladhātuḥ kṣayonmukhaḥ 26
26. pṛthivī pṛthuvaiduryā saṃpannāsannanāśataḥ atha
tat-saṃvid-unmuktaḥ jaladhātuḥ kṣayonmukhaḥ
26. pṛthivī pṛthuvaiduryā saṃpannāsannanāśataḥ atha
tat-saṃvid-unmuktaḥ jaladhātuḥ kṣayonmukhaḥ
26. The Earth, suffering great deprivation, owing to the imminent destruction that had come to pass. Then, the water element (dhātu), freed from that connection, also began to face decay.
यदा विक्षुभितात्मासीत्तदा नियत्तिलङ्घनात् ।
समुत्सार्यार्यमर्यादामर्णवा विवृतार्णसः ॥ २७ ॥
yadā vikṣubhitātmāsīttadā niyattilaṅghanāt ,
samutsāryāryamaryādāmarṇavā vivṛtārṇasaḥ 27
27. yadā vikṣubhita-ātman āsīt tadā niyatti-laṅghanāt
samutsārya arya-maryādām arṇavāḥ vivṛta-arṇasaḥ
27. yadā ātman vikṣubhitaḥ āsīt tadā niyatti-laṅghanāt
arya-maryādām samutsārya arṇavāḥ vivṛta-arṇasaḥ
27. When its very being (ātman) became agitated, then, transgressing its fixed regulations, the oceans, having swept aside all proper limits, burst forth with vast, opened expanses.
प्रवृत्ता विकृतिं गन्तुमुन्मत्ता इव राविणः ।
वीचिविक्षोभविन्यासैर्वेलाविपिनलावकाः ॥ २८ ॥
pravṛttā vikṛtiṃ gantumunmattā iva rāviṇaḥ ,
vīcivikṣobhavinyāsairvelāvipinalāvakāḥ 28
28. pravṛttāḥ vikṛtim gantum unmattāḥ iva rāviṇaḥ
vīcivikṣobhavinyāsaiḥ velāvipinalāvakāḥ
28. unmattāḥ rāviṇaḥ iva vikṛtim gantum pravṛttāḥ
vīcivikṣobhavinyāsaiḥ velāvipinalāvakāḥ
28. Having begun to assume a distorted form, they (the waters/waves) roar like mad entities. Through the violent agitations of their waves, they become the destroyers of coastal forests.
कल्लोलवलनावर्तविवर्तोद्वर्तिताश्रयाः ।
महाभ्रभ्रमदुत्तुङ्गतरङ्गात्तनभोदिशः ॥ २९ ॥
kallolavalanāvartavivartodvartitāśrayāḥ ,
mahābhrabhramaduttuṅgataraṅgāttanabhodiśaḥ 29
29. kallolavalanāvartavivartodvartitāśrayāḥ
mahābhrabhramaduttuṅgataraṅgāttanabhodiśaḥ
29. kallolavalanāvartavivartodvartitāśrayāḥ
mahābhrabhramaduttuṅgataraṅgāttanabhodiśaḥ
29. Their very foundations are uplifted by the rolling and churning whirlpools of immense waves. Their exceedingly high waves, wandering like vast clouds, engulf the sky and all directions.
बृहद्गुलुगुलावर्तगर्जनोद्द्रवकन्दराः ।
सीकरौघमहारम्भघनसंवलिताचलाः ॥ ३० ॥
bṛhadgulugulāvartagarjanoddravakandarāḥ ,
sīkaraughamahārambhaghanasaṃvalitācalāḥ 30
30. bṛhadgulugulāvartagarjanoddravakandarāḥ
sīkaraughamahārambhaghanasaṃvalitācalāḥ
30. bṛhadgulugulāvartagarjanoddravakandarāḥ
sīkaraughamahārambhaghanasaṃvalitācalāḥ
30. Their vast caverns resound with the tumultuous roar of huge, gurgling whirlpools. Their mountains are thickly enveloped by a tremendous deluge of spray-showers.
चलच्चलचलद्वीरमकराघूर्णितान्तराः ।
उल्लसन्मकराक्रान्तद्रुमकाननितोदराः ॥ ३१ ॥
calaccalacaladvīramakarāghūrṇitāntarāḥ ,
ullasanmakarākrāntadrumakānanitodarāḥ 31
31. calaccalacaladvīramakarāghūrṇitāntarāḥ
ullasanmakarākrāntadrumakānanitodarāḥ
31. calaccalacaladvīramakarāghūrṇitāntarāḥ
ullasanmakarākrāntadrumakānanitodarāḥ
31. Their interiors are churned by mighty, restlessly moving sea-creatures. Their vast depths are like forests of trees overrun by leaping sea-monsters.
दरीविदारणभ्रष्टसिंहाहतजलेचराः ।
ऊर्म्युदस्तमहारत्नभरतारकिताम्बराः ॥ ३२ ॥
darīvidāraṇabhraṣṭasiṃhāhatajalecarāḥ ,
ūrmyudastamahāratnabharatārakitāmbarāḥ 32
32. darīvidāraṇabhraṣṭasiṃhāhatajalecarāḥ
ūrmyudastamahāratnabharatārakitāmbarāḥ
32. darīvidāraṇabhraṣṭasiṃhāhatajalecarāḥ
ūrmyudastamahāratnabharatārakitāmbarāḥ
32. Whose aquatic creatures are struck down by lions dislodged from the tearing open of caves; whose skies are made star-like by the multitude of great jewels cast up by the waves.
उत्फालमकरच्छन्ननभश्चरबृहद्धनाः ।
परस्परोर्मिसंघट्टभांकारकटुटांकृताः ॥ ३३ ॥
utphālamakaracchannanabhaścarabṛhaddhanāḥ ,
parasparormisaṃghaṭṭabhāṃkārakaṭuṭāṃkṛtāḥ 33
33. utphālamakarachannanabhaścarabṛhaddhanāḥ
parasparormisaṃghaṭṭabhāṃkārakaṭuṭāṃkṛtāḥ
33. utphālamakarachannanabhaścarabṛhaddhanāḥ
parasparormisaṃghaṭṭabhāṃkārakaṭuṭāṃkṛtāḥ
33. Whose vast aerial clouds are obscured by leaping sea monsters; and who produce harsh, clanging roars from the collision of their mutual waves.
तरत्तरलमातङ्गफूत्कारा धौतभास्कराः ।
अन्योन्यवेल्लनव्यग्रप्रविदीर्णाद्रिभित्तयः ॥ ३४ ॥
tarattaralamātaṅgaphūtkārā dhautabhāskarāḥ ,
anyonyavellanavyagrapravidīrṇādribhittayaḥ 34
34. tarattaralamātaṅgaphūtkārāḥ dhautabhāskarāḥ
anyonyavellanavyagrapravidīrṇādribhittayaḥ
34. tarattaralamātaṅgaphūtkārāḥ dhautabhāskarāḥ
anyonyavellanavyagrapravidīrṇādribhittayaḥ
34. Whose snorting sounds are from agitated, swimming elephants, and who cleanse (or obscure) the sun; whose mountain walls are shattered by the restless, mutual surging (of waves).
तटपर्वतलुण्टाकतरङ्गकरमण्डलाः ।
गर्जद्गिरिदरीगेहविशदुन्मत्तवारयः ॥ ३५ ॥
taṭaparvataluṇṭākataraṅgakaramaṇḍalāḥ ,
garjadgiridarīgehaviśadunmattavārayaḥ 35
35. taṭaparvataluṇṭākataramgakaramaṇḍalāḥ
garjadgiridarīgehaviśadunmattavārayaḥ
35. taṭaparvataluṇṭākataramgakaramaṇḍalāḥ
garjadgiridarīgehaviśadunmattavārayaḥ
35. Whose multitudes of hand-like waves plunder shores and mountains; and who have roaring, frenzied elephants entering mountain caves as their dwellings.
भूपाः परपुराक्रान्ता लग्ना इव हतारयः ।
तारारवरणद्गेहविद्रावितनभश्चराः ॥ ३६ ॥
bhūpāḥ parapurākrāntā lagnā iva hatārayaḥ ,
tārāravaraṇadgehavidrāvitanabhaścarāḥ 36
36. bhūpāḥ parapurākrāntāḥ lagnāḥ iva hatārayaḥ
tārārava-raṇadgeha-vidrāvita-nabhaścarāḥ
36. bhūpāḥ parapurākrāntāḥ lagnāḥ iva hatārayaḥ
tārārava-raṇadgeha-vidrāvita-nabhaścarāḥ
36. These waters are like kings, who are caught as if trapped in cities conquered by foes and with their enemies vanquished, (and these waters) possess a loud roar that makes houses resound and scatters the sky-dwellers.
प्रलुण्ठितवनव्यूहलूनकाननिताम्बराः ।
सपक्षपर्वताकारतरङ्गापूरिताम्बराः ॥ ३७ ॥
praluṇṭhitavanavyūhalūnakānanitāmbarāḥ ,
sapakṣaparvatākārataraṅgāpūritāmbarāḥ 37
37. praluṇṭhitavanavyūhalūnakānanitāmbarāḥ
sapakṣaparvatākārataraṅgāpūritāmbarāḥ
37. praluṇṭhitavanavyūhalūnakānanitāmbarāḥ
sapakṣaparvatākārataraṅgāpūritāmbarāḥ
37. These waters are plundering forest masses, cutting down dense, sky-reaching forests, and filling the skies with waves shaped like winged mountains.
महारवमरुच्छिन्नकल्लोलाचलचालिताः ।
चञ्चत्तीरगिरिव्रातपतत्तटरटज्जलाः ॥ ३८ ॥
mahāravamarucchinnakallolācalacālitāḥ ,
cañcattīragirivrātapatattaṭaraṭajjalāḥ 38
38. mahāravamarucchinnakallolācalacālitāḥ
cañcattīragirivrātapatattaṭaraṭajjalāḥ
38. mahāravamarucchinnakallolācalacālitāḥ
cañcattīragirivrātapatattaṭaraṭajjalāḥ
38. These waters are whose mountain-like waves are violently shaken by a great roaring wind, and with roaring waters falling upon the multitudes of trembling shore-mountains.
उल्लसद्विपुलावर्तप्रोत्क्षिप्तमकरोत्कराः ।
विमज्जन्निस्तलावर्तनिगीर्णगिरिकन्दराः ॥ ३९ ॥
ullasadvipulāvartaprotkṣiptamakarotkarāḥ ,
vimajjannistalāvartanigīrṇagirikandarāḥ 39
39. ullasadvipulāvartaprotkṣiptamakarotkarāḥ
vimajjannistalāvartanigīrṇagirikandarāḥ
39. ullasadvipulāvartaprotkṣiptamakarotkarāḥ
vimajjannistalāvartanigīrṇagirikandarāḥ
39. These waters are with vast, surging whirlpools that throw up multitudes of crocodiles, and with bottomless, submerging whirlpools that have swallowed mountain caves.
दरीदलनसंप्राप्तदृषद्दशनदन्तुराः ।
श्रृङ्गलम्बिदरीप्रान्तमग्नवीचिजलेभकाः ॥ ४० ॥
darīdalanasaṃprāptadṛṣaddaśanadanturāḥ ,
śrṛṅgalambidarīprāntamagnavīcijalebhakāḥ 40
40. darīdalana saṃprāpta dṛṣaddasanadanturāḥ
śṛṅgalambidarīprāntamagnasīci-jalebabhakāḥ
40. darīdalana saṃprāpta dṛṣaddasanadanturāḥ
śṛṅgalambidarīprāntamagnasīci-jalebabhakāḥ
40. They are rugged with tooth-like rocks that result from splitting chasms, and their elephantine waves of water submerge into the mouths of caves hanging from mountain peaks.
व्यालोलवलनाक्रान्तविटपिप्रोतकच्छपाः ।
यमेन्द्रवसुधावाहैरुत्कर्णैर्भयविह्वलैः ॥ ४१ ॥
vyālolavalanākrāntaviṭapiprotakacchapāḥ ,
yamendravasudhāvāhairutkarṇairbhayavihvalaiḥ 41
41. vyālolavalanākrāntaviṭapīprotakacchapāḥ
yamendravasudhāvāhaiḥ utkarṇaiḥ bhayavihvalaiḥ
41. vyālolavalanākrāntaviṭapīprotakacchapāḥ
yamendravasudhāvāhaiḥ utkarṇaiḥ bhayavihvalaiḥ
41. Tortoises are impaled on trees violently swaying, caught in agitated rolling motions, while the earth-bearing vehicles of Yama and Indra, with pricked-up ears, are bewildered by fear.
श्रूयमाणपतच्छैलतटीकटकटारवाः ।
मत्स्यपुच्छच्छटाच्छिन्नमग्नोन्मग्नद्रुताद्रयः ॥ ४२ ॥
śrūyamāṇapatacchailataṭīkaṭakaṭāravāḥ ,
matsyapucchacchaṭācchinnamagnonmagnadrutādrayaḥ 42
42. śrūyamāṇapatacchailataṭīkaṭakaṭāravāḥ
matsyapucchachaṭāchinnamagnonmagnadrutādrayāḥ
42. śrūyamāṇapatacchailataṭīkaṭakaṭāravāḥ
matsyapucchachaṭāchinnamagnonmagnadrutādrayāḥ
42. From them are heard the cracking sounds of falling mountain slopes, and their mountains are submerged, emerge, and are then scattered, having been severed by the multitude of fish tails.
लीलालूनवनव्यूहशीतलासारवारयः ।
प्रज्वलद्वडवावह्निज्वालावलिमिलज्जलाः ॥ ४३ ॥
līlālūnavanavyūhaśītalāsāravārayaḥ ,
prajvaladvaḍavāvahnijvālāvalimilajjalāḥ 43
43. līlālūnavanavyūhaśītalāsāravārayaḥ
prajvaladvaḍavāvahnijvālāvalimilajjalāḥ
43. līlālūnavanavyūhaśītalāsāravārayaḥ
prajvaladvaḍavāvahnijvālāvalimilajjalāḥ
43. Their waters provide cool showers for vast formations of effortlessly felled forests, and these waters also merge with the rows of flames from the blazing submarine fire.
सरसेन विभोर्नाशैर्विशङ्कितमहानलाः ।
मिलच्छिखरिमालाग्रजलमातङ्गयोधिनः ॥ ४४ ॥
sarasena vibhornāśairviśaṅkitamahānalāḥ ,
milacchikharimālāgrajalamātaṅgayodhinaḥ 44
44. sarasena vibhoḥ nāśaiḥ viśaṅkitamahānalāḥ
milacchikharimālāgrajalamātaṅgayodhinaḥ
44. vibhoḥ nāśaiḥ viśaṅkitamahānalāḥ sarasena
milacchikharimālāgrajalamātaṅgayodhinaḥ
44. With great intensity, they are like vast, dreaded fires, resulting from the destructions wrought by the mighty one; they battle like water elephants (powerful water currents) at the peaks of converging mountain ranges.
नृत्यन्तीव तरङ्गौधैर्जलावलनवेधिनः ।
जलाचलाचलान्योन्यसंघट्टस्फोटपण्डिताः ॥ ४५ ॥
nṛtyantīva taraṅgaudhairjalāvalanavedhinaḥ ,
jalācalācalānyonyasaṃghaṭṭasphoṭapaṇḍitāḥ 45
45. nṛtyanti iva taraṅgaughaiḥ jalāvalanavedhinaḥ
jalācalācalānyonyasaṅghaṭṭasphoṭapaṇḍitāḥ
45. taraṅgaughaiḥ jalāvalanavedhinaḥ nṛtyanti
iva jalācalācalānyonyasaṅghaṭṭasphoṭapaṇḍitāḥ
45. They seem to dance with their masses of waves, piercing through the water's depths, and are skilled in the exploding collisions of mutually unsteady, mountain-like water masses.
बृहद्गिरिवनव्रातप्राणिमण्डलमण्डिताः ।
उड्डामरवनेमेन्द्रभेरीवादनभासुरैः ॥ ४६ ॥
bṛhadgirivanavrātaprāṇimaṇḍalamaṇḍitāḥ ,
uḍḍāmaravanemendrabherīvādanabhāsuraiḥ 46
46. bṛhadgirivanavrātapraṇimaṇḍalamaṇḍitāḥ
uḍḍāmaravanemendrabherīvādanabhāsuraiḥ
46. bṛhadgirivanavrātapraṇimaṇḍalamaṇḍitāḥ
uḍḍāmaravanemendrabherīvādanabhāsuraiḥ
46. They are adorned by groups of creatures from vast mountains and forests, and by the resplendent sounds of tumultuous drum-playing by the chiefs of forest elephants.
असुरैरिव पातालं कल्लोलैरलमाकुलाः ।
अथोदपतदुन्नासदिङ्नागवदनध्वनिः ॥ ४७ ॥
asurairiva pātālaṃ kallolairalamākulāḥ ,
athodapatadunnāsadiṅnāgavadanadhvaniḥ 47
47. asuraiḥ iva pātālam kallolaiḥ alam ākulāḥ
atha udapatat unnāsadiṅnāgavadanadhvaniḥ
47. kallolaiḥ alam ākulāḥ asuraiḥ pātālam iva
atha unnāsadiṅnāgavadanadhvaniḥ udapatat
47. Exceedingly agitated by great waves, as if Pātāla were disturbed by Asuras. Then arose the sound from the mouths of the directional elephants (diṅnāga), with upraised trunks.
पातालतलताल्वन्तर्विस्फोटामोटनोद्भटः ।
चञ्चलाचलकीलोर्वी चचाल क्षणचालिता ॥ ४८ ॥
pātālatalatālvantarvisphoṭāmoṭanodbhaṭaḥ ,
cañcalācalakīlorvī cacāla kṣaṇacālitā 48
48. pātālatatalatālvantarvisphoṭāmoṭanodbhaṭaḥ
cañcalācalakīlorvī cacāla kṣaṇacālitā
48. pātālatatalatālvantarvisphoṭāmoṭanodbhaṭaḥ
cañcalācalakīlorvī kṣaṇacālitā cacāla
48. A fearsome bursting and violent striking arose from within the palate of the lowest depths of Pātāla. The Earth (urvī), whose anchors were the unsteady mountains, was set in motion for a moment and trembled.
लोला शैवालवल्लीव व्यालोलाम्भोधिलङ्घिता ।
अथ दुर्वारनिर्घोषनिर्वाताडम्बरान्विता ॥ ४९ ॥
lolā śaivālavallīva vyālolāmbhodhilaṅghitā ,
atha durvāranirghoṣanirvātāḍambarānvitā 49
49. lolā śaivālavallī iva vyālolāmbhodhilaṅghitā
atha durvāranirghoṣanirvātāḍambarānvitā
49. lolā śaivālavallī iva vyālolāmbhodhilaṅghitā
atha durvāranirghoṣanirvātāḍambarānvitā
49. Swaying like a moss creeper (śaivālavallī), it was overwhelmed by agitated oceans. Then, it became enveloped by the awesome display of irresistible roars and winds.
पुस्फोटेव पतन्ती द्यौर्दिशां पतिरवारवैः ।
आवर्तवलनाकाराः केतवः पेतुरम्बरात् ॥ ५० ॥
pusphoṭeva patantī dyaurdiśāṃ patiravāravaiḥ ,
āvartavalanākārāḥ ketavaḥ peturambarāt 50
50. pusphoṭa iva patantī dyauḥ diśām patiḥ avāravaiḥ
āvartavalanākārāḥ ketavaḥ petuḥ ambarāt
50. patantī dyauḥ pusphoṭa iva diśām patiḥ avāravaiḥ
āvartavalanākārāḥ ketavaḥ ambarāt petuḥ
50. The falling sky seemed to explode, and the lord of the directions cried out with boundless roars. Comets, appearing like swirling whirlpools, fell from the heavens.
हेमरत्नमया मुक्ताः सिन्दूरभुजगा इव ।
ककुब्भ्यो नभसो भूमेरुदगुर्दग्धदिक्तटाः ॥ ५१ ॥
hemaratnamayā muktāḥ sindūrabhujagā iva ,
kakubbhyo nabhaso bhūmerudagurdagdhadiktaṭāḥ 51
51. hemaratnamayāḥ muktāḥ sindūrabhujagāḥ iva
kakubbhyaḥ nabhasaḥ bhūmeḥ udaguḥ dagdhadiktaṭāḥ
51. hemaratnamayāḥ muktāḥ sindūrabhujagāḥ iva
dagdhadiktaṭāḥ kakubbhyaḥ nabhasaḥ bhūmeḥ udaguḥ
51. Golden and jeweled pearls, appearing like vermillion snakes, and the burnt boundaries of the quarters, rose from the directions, the sky, and the earth.
चलज्ज्वालाजटाटोपा विविधोत्पातपङ्कयः ।
पृथ्व्यादीन्यसुरादीनि ब्रह्मोन्मुक्तानि सर्वतः ॥ ५२ ॥
calajjvālājaṭāṭopā vividhotpātapaṅkayaḥ ,
pṛthvyādīnyasurādīni brahmonmuktāni sarvataḥ 52
52. calat jvālā jaṭā āṭopāḥ vividha utpāta paṅkayaḥ
pṛthivī ādīni asura ādīni brahma unmuktāni sarvataḥ
52. sarvataḥ calat jvālā jaṭā āṭopāḥ vividha utpāta
paṅkayaḥ pṛthivī ādīni asura ādīni brahma unmuktāni
52. Everywhere, formidable displays of moving flames, resembling matted locks, and rows of various calamitous portents manifested, as the Earth and other elements, along with Asuras and other beings, were released by Brahma (brahman).
द्विविधानि महाभूतान्यलं संक्षोभमाययुः ।
चन्द्रार्कानिलशक्राग्नियमाः कोलाहलाकुलाः ॥ ५३ ॥
dvividhāni mahābhūtānyalaṃ saṃkṣobhamāyayuḥ ,
candrārkānilaśakrāgniyamāḥ kolāhalākulāḥ 53
53. dvividhāni mahābhūtāni alam saṅkṣobham āyayuḥ
candra arka anila śakra agni yamāḥ kolāhala ākulāḥ
53. dvividhāni mahābhūtāni alam saṅkṣobham āyayuḥ
candra arka anila śakra agni yamāḥ kolāhala ākulāḥ
53. The great elements (mahābhūtāni), of two kinds, became exceedingly agitated. The Moon, Sun, Wind, Indra, Fire, and Yama were bewildered by the great uproar.
परिपातपरा आसन्ब्रह्मलोकगतेश्वराः ।
कम्पैः कटकटारावपतत्पादपपङ्कयः ॥ ५४ ॥
paripātaparā āsanbrahmalokagateśvarāḥ ,
kampaiḥ kaṭakaṭārāvapatatpādapapaṅkayaḥ 54
54. paripāta parāḥ āsan brahmaloka gata īśvarāḥ
kampaiḥ kaṭakaṭārava patat pādapa paṅkayaḥ
54. brahmaloka gata īśvarāḥ paripāta parāḥ āsan
kampaiḥ kaṭakaṭārava patat pādapa paṅkayaḥ
54. The lords (īśvarāḥ) who had reached the world of Brahma (brahmaloka) became prone to falling. Due to tremors, there were rows of trees falling with crackling sounds.
भूमेरन्वभवन्भूरिदोलान्दोलनमद्रयः ।
भूकम्पलोलकैलासमेरुमन्दरकन्दराः ।
पेतुः कल्पतरून्मुक्ता रक्तस्तबकवृष्टयः ॥ ५५ ॥
bhūmeranvabhavanbhūridolāndolanamadrayaḥ ,
bhūkampalolakailāsamerumandarakandarāḥ ,
petuḥ kalpatarūnmuktā raktastabakavṛṣṭayaḥ 55
55. bhūmeḥ anubhavan bhūri dola āndolanam
adrayaḥ bhūkampa lola kailāsa
meru mandara kandarāḥ petuḥ
kalpatarūnmuktāḥ rakta stabaka vr̥ṣṭayaḥ
55. bhūmeḥ adrayaḥ bhūri dola āndolanam
anubhavan bhūkampa lola kailāsa
meru mandara kandarāḥ kalpatarūnmuktāḥ
rakta stabaka vr̥ṣṭayaḥ petuḥ
55. From the Earth, the mountains experienced extensive swaying and oscillation. The caves of Kailasa, Meru, and Mandara, rendered unstable by earthquakes, fell. Showers of red clusters, released from the wish-fulfilling trees (kalpataru), also fell.
लोकान्तराद्रिपुरवारिधिकाननान्तमुत्पातकल्पपवनेन मिथो हतानाम् ।
कोलाहलैर्जगदभूत्प्रविकीर्णशीर्णं पूर्णार्णवे त्रिपुरपूर इवाभिपाती ॥ ५६ ॥
lokāntarādripuravāridhikānanāntamutpātakalpapavanena mitho hatānām ,
kolāhalairjagadabhūtpravikīrṇaśīrṇaṃ pūrṇārṇave tripurapūra ivābhipātī 56
56. lokāntarādripuravāridhikānanāntam
utpātakalpapavaneana mithaḥ hatānām
kolāhalaiḥ jagat abhūt pravikīrṇaśīrṇam
pūrṇa arṇave tripurapūra iva abhipātī
56. lokāntarādripuravāridhikānanāntam mithaḥ
hatānām utpātakalpapavaneana
kolāhalaiḥ jagat pravikīrṇaśīrṇam abhūt;
pūrṇa arṇave tripurapūra iva abhipātī
56. The world became utterly scattered and shattered by the clamor of those who were mutually destroyed, reaching from across all realms - worlds, mountains, cities, oceans, and forests - as if by a wind resembling a catastrophic omen. It was like the overwhelming deluge of the three cities (Tripura) falling into a full ocean.