योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-105
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
मुहूर्तद्वितयेनाथ बोधमाप महीपतिः ।
प्रावृषेण्याम्बुनिर्मुक्तमम्भोरुहमिवोत्तमम् ॥ १ ॥
मुहूर्तद्वितयेनाथ बोधमाप महीपतिः ।
प्रावृषेण्याम्बुनिर्मुक्तमम्भोरुहमिवोत्तमम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
muhūrtadvitayenātha bodhamāpa mahīpatiḥ ,
prāvṛṣeṇyāmbunirmuktamambhoruhamivottamam 1
muhūrtadvitayenātha bodhamāpa mahīpatiḥ ,
prāvṛṣeṇyāmbunirmuktamambhoruhamivottamam 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca muhūrtadvitayena atha bodham āpa
mahīpatiḥ prāvṛṣeṇya ambunirmuktam ambhoruham iva uttamam
mahīpatiḥ prāvṛṣeṇya ambunirmuktam ambhoruham iva uttamam
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atha mahīpatiḥ muhūrtadvitayena
prāvṛṣeṇya-ambunirmuktam uttamam ambhoruham iva bodham āpa
prāvṛṣeṇya-ambunirmuktam uttamam ambhoruham iva bodham āpa
1. Śrī Vasiṣṭha said: Then, in two moments, the king regained consciousness, like an excellent lotus freed from the waters of the rainy season.
1. שְׁרִי וַסִישְׁטְהָ אמר:
לאחר זמן מה חזר המלך להכרתו, כמו פרח לוטוס משובח המשתחרר ממי הגשמים.
आसनात्साङ्गदोत्तंसः प्रबुद्धोऽसावकम्पयत् ।
सवनाभोगशृङ्गाग्र्यो भूकम्प इव पर्वतः ॥ २ ॥
सवनाभोगशृङ्गाग्र्यो भूकम्प इव पर्वतः ॥ २ ॥
āsanātsāṅgadottaṃsaḥ prabuddho'sāvakampayat ,
savanābhogaśṛṅgāgryo bhūkampa iva parvataḥ 2
savanābhogaśṛṅgāgryo bhūkampa iva parvataḥ 2
2.
āsanāt sa-aṅgada-uttaṃsaḥ prabuddhaḥ asau akampayat
savana-ābhoga-śṛṅga-agryaḥ bhūkampaḥ iva parvataḥ
savana-ābhoga-śṛṅga-agryaḥ bhūkampaḥ iva parvataḥ
2.
asau sa-aṅgada-uttaṃsaḥ prabuddhaḥ āsanāt
savana-ābhoga-śṛṅga-agryaḥ bhūkampaḥ iva parvataḥ akampayat
savana-ābhoga-śṛṅga-agryaḥ bhūkampaḥ iva parvataḥ akampayat
2. That awakened king, adorned with armlets and a crest, shook (trembled) from his seat, like a mountain with vast forests and eminent peaks trembles during an earthquake.
2. כאשר התעורר, זע המלך על כסאו כשהוא עוטה את כתר ועדי ארמונו, בדומה להר בעל פסגות מיוערות המזדעזע ברעידת אדמה.
बभूवाथ प्रबुद्धोऽसावासनोपरि कम्पितः ।
विक्षुब्ध इव पातालवारणे शङ्कराचलः ॥ ३ ॥
विक्षुब्ध इव पातालवारणे शङ्कराचलः ॥ ३ ॥
babhūvātha prabuddho'sāvāsanopari kampitaḥ ,
vikṣubdha iva pātālavāraṇe śaṅkarācalaḥ 3
vikṣubdha iva pātālavāraṇe śaṅkarācalaḥ 3
3.
babūva atha prabuddhaḥ asau āsana upari kampitaḥ
vikṣubdhaḥ iva pātālavāraṇe śaṅkarācalaḥ
vikṣubdhaḥ iva pātālavāraṇe śaṅkarācalaḥ
3.
atha asau prabuddhaḥ āsana upari kampitaḥ
babūva pātālavāraṇe vikṣubdhaḥ śaṅkarācalaḥ iva
babūva pātālavāraṇe vikṣubdhaḥ śaṅkarācalaḥ iva
3. Then, that king, having awakened, trembled upon his seat, as if Mount Kailasa (śaṅkarācala) were shaken by the elephant (vāraṇa) of the netherworld (pātāla).
3. כאשר חזר להכרה, נרעד המלך על כסאו, כמו הר קַאילָאָשָׁה המזדעזע כאשר פיל השאול נע ממקומו.
पतन्तं धारयामासुस्तं पुरोगा नृपं भुजैः ।
मेरुं प्रलयविक्षुब्धं कुलशैलास्तटैरिव ॥ ४ ॥
मेरुं प्रलयविक्षुब्धं कुलशैलास्तटैरिव ॥ ४ ॥
patantaṃ dhārayāmāsustaṃ purogā nṛpaṃ bhujaiḥ ,
meruṃ pralayavikṣubdhaṃ kulaśailāstaṭairiva 4
meruṃ pralayavikṣubdhaṃ kulaśailāstaṭairiva 4
4.
patantam dhārayāmāsuḥ tam purogāḥ nṛpam bhujaiḥ
merum pralayavikṣubdham kulaśailāḥ taṭaiḥ iva
merum pralayavikṣubdham kulaśailāḥ taṭaiḥ iva
4.
purogāḥ bhujaiḥ tam patantam nṛpam dhārayāmāsuḥ
kulśailāḥ taṭaiḥ pralayavikṣubdham merum iva
kulśailāḥ taṭaiḥ pralayavikṣubdham merum iva
4. His attendants (purogāḥ) held that falling king with their arms, just as the principal mountains (kulaśaila) support Mount Meru (meru) when it is agitated by the cosmic dissolution (pralaya).
4. משרתיו תמכו בזרועותיהם במלך העומד ליפול, כפי שהרי העולם תומכים בהר מֵרוּ בעת החורבן הקוסמי.
पुरोगैर्धार्यमाणोऽसौ पर्याकुलमतिर्नृपः ।
वीचिविक्षोभितस्येन्दोर्बभार वनमाः श्रियः ॥ ५ ॥
वीचिविक्षोभितस्येन्दोर्बभार वनमाः श्रियः ॥ ५ ॥
purogairdhāryamāṇo'sau paryākulamatirnṛpaḥ ,
vīcivikṣobhitasyendorbabhāra vanamāḥ śriyaḥ 5
vīcivikṣobhitasyendorbabhāra vanamāḥ śriyaḥ 5
5.
purogaiḥ dhāryamāṇaḥ asau paryākulamatiḥ nṛpaḥ
vīcivikṣobhitasya indoḥ babhāra vanamāḥ śriyaḥ
vīcivikṣobhitasya indoḥ babhāra vanamāḥ śriyaḥ
5.
asau nṛpaḥ purogaiḥ dhāryamāṇaḥ paryākulamatiḥ
vanamāḥ śriyaḥ vīcivikṣobhitasya indoḥ babhāra
vanamāḥ śriyaḥ vīcivikṣobhitasya indoḥ babhāra
5. That king, held by his attendants (purogāḥ) and with a bewildered mind, bore forest garlands (vanamāḥ) and assumed an appearance (śrī) like that of the moon (indu) agitated by waves (vīci).
5. בעוד משרתיו תומכים בו ורוחו נסערת עליו, הוא דמה להשתקפות הירח הנסערת בין גלי המים.
कोऽयं प्रदेशः कस्येयं सभेति स नृपः शनैः ।
दध्वान मज्जदम्भोजकोशस्थ इव षट्पदः ॥ ६ ॥
दध्वान मज्जदम्भोजकोशस्थ इव षट्पदः ॥ ६ ॥
ko'yaṃ pradeśaḥ kasyeyaṃ sabheti sa nṛpaḥ śanaiḥ ,
dadhvāna majjadambhojakośastha iva ṣaṭpadaḥ 6
dadhvāna majjadambhojakośastha iva ṣaṭpadaḥ 6
6.
kaḥ ayam pradeśaḥ kasya iyam sabhā iti saḥ nṛpaḥ
śanaiḥ dadhvāna majjadambhojakośasthaḥ iva ṣaṭpadaḥ
śanaiḥ dadhvāna majjadambhojakośasthaḥ iva ṣaṭpadaḥ
6.
saḥ nṛpaḥ śanaiḥ kaḥ ayam pradeśaḥ kasya iyam sabhā
iti majjadambhojakośasthaḥ ṣaṭpadaḥ iva dadhvāna
iti majjadambhojakośasthaḥ ṣaṭpadaḥ iva dadhvāna
6. 'What is this place? Whose assembly is this?' – thus, that king slowly murmured, like a bee (ṣaṭpada) dwelling in the calyx of a sinking lotus (ambhoja).
6. מהו המקום הזה? של מי ההיכל הזה? מלמל המלך בקול חלש, כמו דבורה הלכודה בתוך פרח לוטוס שוקע.
अथोवाच सभा देव किमेतदिति सादरम् ।
रणन्मधुकरी भानुं दृष्टराहुमिवालिनी ॥ ७ ॥
रणन्मधुकरी भानुं दृष्टराहुमिवालिनी ॥ ७ ॥
athovāca sabhā deva kimetaditi sādaram ,
raṇanmadhukarī bhānuṃ dṛṣṭarāhumivālinī 7
raṇanmadhukarī bhānuṃ dṛṣṭarāhumivālinī 7
7.
atha uvāca sabhā deva kim etat iti sādaram
raṇat madhukarī bhānum dṛṣṭa-rāhum iva alinī
raṇat madhukarī bhānum dṛṣṭa-rāhum iva alinī
7.
atha sabhā sādaram deva kim etat iti uvāca
alinī raṇat madhukarī bhānum dṛṣṭa-rāhum iva
alinī raṇat madhukarī bhānum dṛṣṭa-rāhum iva
7. Then the assembly respectfully asked, "O lord, what is this?" It was like a buzzing female bee, seeing the sun as if it were Rāhu [during an eclipse, and thus distressed].
7. אז פנו אליו חברי האסיפה ביראת כבוד ושאלו, אדוננו, מה קרה? כמו עדת דבורים ההומה אל השמש למראה רָאהוּ הבולע אותה.
अथैनं परिपप्रच्छुः पुरोगा मन्त्रिणस्तथा ।
प्रलयोल्लाससंत्रस्तं मार्कण्डेयमिवामराः ॥ ८ ॥
प्रलयोल्लाससंत्रस्तं मार्कण्डेयमिवामराः ॥ ८ ॥
athainaṃ paripapracchuḥ purogā mantriṇastathā ,
pralayollāsasaṃtrastaṃ mārkaṇḍeyamivāmarāḥ 8
pralayollāsasaṃtrastaṃ mārkaṇḍeyamivāmarāḥ 8
8.
atha enam paripaprachchuḥ puragāḥ mantriṇaḥ tathā
pralaya-ullāsa-santrastam mārkaṇḍeyam iva amarāḥ
pralaya-ullāsa-santrastam mārkaṇḍeyam iva amarāḥ
8.
atha puragāḥ mantriṇaḥ tathā enam paripaprachchuḥ
amarāḥ pralaya-ullāsa-santrastam mārkaṇḍeyam iva
amarāḥ pralaya-ullāsa-santrastam mārkaṇḍeyam iva
8. Then the chief ministers and other leaders questioned him, just as the immortals (amarāḥ), terrified by the exuberance of cosmic dissolution (pralaya), once questioned the sage Mārkaṇḍeya.
8. השרים הבכירים שאלו אותו לפשר הדבר, בדומה לאלים השואלים את הקדוש מָארְקַנְדֵיַה המבועת למראה החורבן הקוסמי.
त्वयीत्थं संस्थिते देव वयमत्यन्तमाकुलाः ।
अभेद्यमपि भिन्दन्ति निर्निमित्तं भ्रमा मनः ॥ ९ ॥
अभेद्यमपि भिन्दन्ति निर्निमित्तं भ्रमा मनः ॥ ९ ॥
tvayītthaṃ saṃsthite deva vayamatyantamākulāḥ ,
abhedyamapi bhindanti nirnimittaṃ bhramā manaḥ 9
abhedyamapi bhindanti nirnimittaṃ bhramā manaḥ 9
9.
tvayi ittham saṃsthite deva vayam atyantam ākulāḥ
abhedyam api bhindanti nir-nimittam bhramāḥ manaḥ
abhedyam api bhindanti nir-nimittam bhramāḥ manaḥ
9.
deva tvayi ittham saṃsthite vayam atyantam ākulāḥ
nir-nimittam bhramāḥ abhedyam api manaḥ bhindanti
nir-nimittam bhramāḥ abhedyam api manaḥ bhindanti
9. O lord, with you in this state, we are extremely anxious. Illusions (bhramāḥ), even without a specific cause, can disturb even an unshakeable mind.
9. אדוננו, כשאנו רואים אותך במצב זה, אנו נתקפים דאגה עמוקה; אשליות ללא סיבה עלולות לבקע אף מחשבה איתנה ביותר.
आपातरमणीयेषु पर्यन्तविरसेषु च ।
भोगेष्विव विकल्पेषु केषु ते लुलितं मनः ॥ १० ॥
भोगेष्विव विकल्पेषु केषु ते लुलितं मनः ॥ १० ॥
āpātaramaṇīyeṣu paryantaviraseṣu ca ,
bhogeṣviva vikalpeṣu keṣu te lulitaṃ manaḥ 10
bhogeṣviva vikalpeṣu keṣu te lulitaṃ manaḥ 10
10.
āpāta-ramaṇīyeṣu paryanta-viraseṣu ca
bhogeṣu iva vikalpeṣu keṣu te lulitam manaḥ
bhogeṣu iva vikalpeṣu keṣu te lulitam manaḥ
10.
āpāta-ramaṇīyeṣu paryanta-viraseṣu ca
bhogeṣu iva keṣu vikalpeṣu te manaḥ lulitam
bhogeṣu iva keṣu vikalpeṣu te manaḥ lulitam
10. Among which kinds of choices, which are like sensual enjoyments that appear delightful at first but become unpleasant in the end, has your mind (manaḥ) become bewildered?
10. באילו הרהורים וספקות נסערה רוחך, הדומים לתענוגות הנראים מפתים במבט ראשון אך מסתיימים במרירות?
सततोदारवृत्तासु कथासु परिशीतलम् ।
मनस्ते निर्मलं कस्मात्संभ्रमेषु निमज्जति ॥ ११ ॥
मनस्ते निर्मलं कस्मात्संभ्रमेषु निमज्जति ॥ ११ ॥
satatodāravṛttāsu kathāsu pariśītalam ,
manaste nirmalaṃ kasmātsaṃbhrameṣu nimajjati 11
manaste nirmalaṃ kasmātsaṃbhrameṣu nimajjati 11
11.
satatodāravṛttāsu kathāsu pariśītalam manas
te nirmalam kasmāt saṃbhramesu nimajjati
te nirmalam kasmāt saṃbhramesu nimajjati
11.
te manaḥ satatodāravṛttāsu kathāsu pariśītalam
nirmalam kasmāt saṃbhramesu nimajjati?
nirmalam kasmāt saṃbhramesu nimajjati?
11. Your mind, which is so serene and pure amidst tales of noble deeds, why does it sink into turmoil?
11. מדוע שוקעת רוחך הטהורה, שנותרה תמיד שלווה ומיושבת בשיחות נעלות, בתוך מבוכה ובלבול?
तुच्छालम्बनमालूनविशीर्णं लोकवृत्तिषु ।
मनो मोहमुपादत्ते न महत्त्वविजृम्भितम् ॥ १२ ॥
मनो मोहमुपादत्ते न महत्त्वविजृम्भितम् ॥ १२ ॥
tucchālambanamālūnaviśīrṇaṃ lokavṛttiṣu ,
mano mohamupādatte na mahattvavijṛmbhitam 12
mano mohamupādatte na mahattvavijṛmbhitam 12
12.
tucchālambanamālūnaviśīrṇam lokavṛttiṣu
manaḥ moham upādatte na mahattvavijṛmbhitam
manaḥ moham upādatte na mahattvavijṛmbhitam
12.
tucchālambanamālūnaviśīrṇam lokavṛttiṣu manaḥ moham upādatte,
mahattvavijṛmbhitam na (upādatte).
mahattvavijṛmbhitam na (upādatte).
12. The mind, having trivial supports, withered and decaying amidst worldly pursuits, embraces delusion (moha), not that which manifests greatness.
12. פעילות חשיבה הנשענת על דברים חסרי ערך ונסחפת אחר הליכות העולם עלולה ליפול באשליה, אך לא חשיבה המורחבת מכוח הגדולה.
सातत्येन हि यैवास्य मनसो वृत्तिरुत्थिता ।
शरीरमदमत्तासु तामेवैतद्विधावति ॥ १३ ॥
शरीरमदमत्तासु तामेवैतद्विधावति ॥ १३ ॥
sātatyena hi yaivāsya manaso vṛttirutthitā ,
śarīramadamattāsu tāmevaitadvidhāvati 13
śarīramadamattāsu tāmevaitadvidhāvati 13
13.
sātatye na hi yā eva asya manasaḥ vṛttiḥ
utthitā śarīramadamattāsu tām eva etat vidhāvati
utthitā śarīramadamattāsu tām eva etat vidhāvati
13.
hi sātatye na asya manasaḥ yā eva vṛttiḥ śarīramadamattāsu utthitā,
etat tām eva vidhāvati.
etat tām eva vidhāvati.
13. Indeed, whatever tendency of this mind consistently arises in situations involving those deluded by bodily intoxication, that very tendency this mind pursues.
13. שהרי הנטייה העולה בחשיבה באופן מתמיד, אליה היא נמשכת שוב ושוב, כשהיא שיכורה מגאאות הגוף.
अतुच्छालम्बनं धीरं प्रबुद्धं गुणहारि च ।
तवापि हि मनश्चित्रमालूनमिव लक्ष्यते ॥ १४ ॥
तवापि हि मनश्चित्रमालूनमिव लक्ष्यते ॥ १४ ॥
atucchālambanaṃ dhīraṃ prabuddhaṃ guṇahāri ca ,
tavāpi hi manaścitramālūnamiva lakṣyate 14
tavāpi hi manaścitramālūnamiva lakṣyate 14
14.
atucchālambanam dhīram prabuddham guṇahāri ca
tava api hi manas citram ālūnam iva lakṣyate
tava api hi manas citram ālūnam iva lakṣyate
14.
hi tava api manas atucchālambanam dhīram prabuddham ca guṇahāri citram ālūnam iva lakṣyate.
14. Indeed, even your mind, which has a substantial foundation, is steadfast, awakened, and charming, appears as if it were withered.
14. והנה, מופלא הדבר כי אף רוחך שלך – השקולה, הבוגרת, הנשענת על דברים נשגבים והמעוטרת בכל מעלה – נראית כעת שבורה ונסערת.
अनभ्यस्तविवेकं हि देशकालवशानुगम् ।
मन्त्रौषधिवशं याति मनो नोदारवृत्तिमत् ॥ १५ ॥
मन्त्रौषधिवशं याति मनो नोदारवृत्तिमत् ॥ १५ ॥
anabhyastavivekaṃ hi deśakālavaśānugam ,
mantrauṣadhivaśaṃ yāti mano nodāravṛttimat 15
mantrauṣadhivaśaṃ yāti mano nodāravṛttimat 15
15.
anabhyastavivekam hi deśakālavaśānugam
mantrauṣadhivaśam yāti manaḥ na udāravṛttimat
mantrauṣadhivaśam yāti manaḥ na udāravṛttimat
15.
hi anabhyastavivekam deśakālavaśānugam
udāravṛttimat na manaḥ mantrauṣadhivaśam yāti
udāravṛttimat na manaḥ mantrauṣadhivaśam yāti
15. Indeed, a mind (manas) that is not accustomed to discrimination (viveka), that follows the dictates of place and time, and is not endowed with a noble disposition, falls under the sway of charms and medicines.
15. רק חשיבה הנעדרת אבחנה מפותחת והכפופה לנסיבות הזמן והמקום נופלת תחת השפעתם של לחשים וצמחי קסם, אך לא מחשבה בעלת אופי אציל.
नित्यमात्तविवेकस्य कथमालूनशीर्णता ।
धुनोति विततं चेतो वात्येव विबुधाचलम् ॥ १६ ॥
धुनोति विततं चेतो वात्येव विबुधाचलम् ॥ १६ ॥
nityamāttavivekasya kathamālūnaśīrṇatā ,
dhunoti vitataṃ ceto vātyeva vibudhācalam 16
dhunoti vitataṃ ceto vātyeva vibudhācalam 16
16.
nityam āttavivekasya katham ālūnaśīrṇatā
dhunoti vitatam cetaḥ vātyā iva vibudhācalam
dhunoti vitatam cetaḥ vātyā iva vibudhācalam
16.
vātyā iva vibudhācalam,
ālūnaśīrṇatā nityam āttavivekasya vitatam cetaḥ katham dhunoti
ālūnaśīrṇatā nityam āttavivekasya vitatam cetaḥ katham dhunoti
16. How can constant decay and agitation shake the expansive consciousness (cetas) of one who has always embraced discrimination (viveka), just as a hurricane cannot shake the mountain of the gods?
16. כיצד יכולה סערה לטלטל את רוחו הרחבה של מי שאוחז תמיד באבחנה צלולה, כשם שסופה אינה יכולה לזעזע את הר המלכים?
इति जातानुगीर्णस्य भूपतेः कान्तिराननम् ।
भूषयामास शीतांशुं मासान्त इव पूर्णता ॥ १७ ॥
भूषयामास शीतांशुं मासान्त इव पूर्णता ॥ १७ ॥
iti jātānugīrṇasya bhūpateḥ kāntirānanam ,
bhūṣayāmāsa śītāṃśuṃ māsānta iva pūrṇatā 17
bhūṣayāmāsa śītāṃśuṃ māsānta iva pūrṇatā 17
17.
iti jātānugīrṇasya bhūpateḥ kāntiḥ ānanam
bhūṣayāmāsa śītāṃśum māsānte iva pūrṇatā
bhūṣayāmāsa śītāṃśum māsānte iva pūrṇatā
17.
iti jātānugīrṇasya bhūpateḥ ānanam kāntiḥ bhūṣayāmāsa,
māsānte pūrṇatā iva śītāṃśum
māsānte pūrṇatā iva śītāṃśum
17. Thus, after the king had spoken, a radiant glow adorned his face, just as the fullness of the moon adorns the cool-rayed orb at the month's end.
17. בעוד המלך מקשיב לדברים אלה, חזר הזיו אל פניו ועיטר אותם, כפי שהמלאות מעטרת את הירח בסוף החודש.
रराज राजा सौम्यास्यमुन्मीलितविलोचनः ।
गते हिमर्तावुल्लासिपुष्पौघ इव माधवः ॥ १८ ॥
गते हिमर्तावुल्लासिपुष्पौघ इव माधवः ॥ १८ ॥
rarāja rājā saumyāsyamunmīlitavilocanaḥ ,
gate himartāvullāsipuṣpaugha iva mādhavaḥ 18
gate himartāvullāsipuṣpaugha iva mādhavaḥ 18
18.
rarāja rājā saumyāsyam unmīlitavilocanaḥ
gate himartau ullāsipuṣpaughaḥ iva mādhavaḥ
gate himartau ullāsipuṣpaughaḥ iva mādhavaḥ
18.
rājā saumyāsyam unmīlitavilocanaḥ rarāja;
himartau gate ullāsipuṣpaughaḥ mādhavaḥ iva
himartau gate ullāsipuṣpaughaḥ mādhavaḥ iva
18. The king appeared radiant, with a gentle countenance and open eyes, like the spring season (Mādhava) when the cold season has departed and a profusion of blossoming flowers shines forth.
18. המלך זרח בפנים שלווים ובעיניים פקוחות, כמו עונת האביב הבוקעת בשפע פרחים עם חלוף החורף.
अथातिसंभ्रमाश्चर्यखिन्नास्मृतिमुखो बभौ ।
आसन्नमृत्युरालोक्य राहुमिन्दुरिवाम्बरे ॥ १९ ॥
आसन्नमृत्युरालोक्य राहुमिन्दुरिवाम्बरे ॥ १९ ॥
athātisaṃbhramāścaryakhinnāsmṛtimukho babhau ,
āsannamṛtyurālokya rāhumindurivāmbare 19
āsannamṛtyurālokya rāhumindurivāmbare 19
19.
atha atisaṃbhramāścaryakhinnāsmṛtimukhaḥ babhau
āsannamṛtyuḥ ālokya rāhum induḥ iva ambare
āsannamṛtyuḥ ālokya rāhum induḥ iva ambare
19.
atha āsannamṛtyuḥ induḥ iva ambare rāhum ālokya
atisaṃbhramāścaryakhinnāsmṛtimukhaḥ babhau
atisaṃbhramāścaryakhinnāsmṛtimukhaḥ babhau
19. Then he appeared with a face characterized by extreme agitation, astonishment, distress, and a loss of memory, like the moon in the sky, whose death is imminent, upon seeing Rāhu.
19. אולם על פניו עדיין ניכרו בלבול, תדהמה ושיכחה, בדומה לירח בשמים הרואה את רָאהוּ מתקרב וחל עליו פחד כליון.
ऐन्द्रजालिकमालोक्य प्रोवाचाथ हसन्निव ।
बभुं हिंसात्मकं दृष्ट्वा सर्परूपीव तक्षकः ॥ २० ॥
बभुं हिंसात्मकं दृष्ट्वा सर्परूपीव तक्षकः ॥ २० ॥
aindrajālikamālokya provācātha hasanniva ,
babhuṃ hiṃsātmakaṃ dṛṣṭvā sarparūpīva takṣakaḥ 20
babhuṃ hiṃsātmakaṃ dṛṣṭvā sarparūpīva takṣakaḥ 20
20.
aindrajālikam ālokya provāca atha hasan iva
babhum hiṃsātmakam dṛṣṭvā sarparūpī iva takṣakaḥ
babhum hiṃsātmakam dṛṣṭvā sarparūpī iva takṣakaḥ
20.
atha aindrajālikam ālokya hasan iva provāca
hiṃsātmakam babhum dṛṣṭvā sarparūpī takṣakaḥ iva
hiṃsātmakam babhum dṛṣṭvā sarparūpī takṣakaḥ iva
20. Then, upon seeing the magician, he spoke as if smiling. He was like Takṣaka, in his serpent form, upon seeing a violent ape.
20. כשראה את הקוסם, דיבר המלך כשהוא מחייך קלות, כפי שְׁתַקְשַׁקַה (מלך הנחשים) בלבוש נחש מביט במכשף הרסני.
जाल्म जालजटालेन किमेतद्भवता कृतम् ।
येनास्पन्दप्रसन्नोऽब्धिः क्षणादेत्य प्रसन्नताम् ॥ २१ ॥
येनास्पन्दप्रसन्नोऽब्धिः क्षणादेत्य प्रसन्नताम् ॥ २१ ॥
jālma jālajaṭālena kimetadbhavatā kṛtam ,
yenāspandaprasanno'bdhiḥ kṣaṇādetya prasannatām 21
yenāspandaprasanno'bdhiḥ kṣaṇādetya prasannatām 21
21.
jālma jālajaṭālena kim etat bhavatā kṛtam yena
aspandaprasannaḥ abdhiḥ kṣaṇāt etya prasannatām
aspandaprasannaḥ abdhiḥ kṣaṇāt etya prasannatām
21.
jālma jālajaṭālena bhavatā etat kim kṛtam yena
aspandaprasannaḥ abdhiḥ kṣaṇāt prasannatām etya
aspandaprasannaḥ abdhiḥ kṣaṇāt prasannatām etya
21. O fool, with matted hair like a net! What is this that has been done by you, by which the ocean - (though it is usually) motionless and clear - has instantly attained a (new) state of clarity?
21. נבל, מה עשית בסבך האשליות שלך? כיצד הים שהיה רוגע וללא תנועה הפך ברגע אחד לשקט כזה?
चित्रं चित्रा हि देवस्य पदार्थशतशक्तयः ।
सुशक्तमपि मे चित्तं याभिर्मोहे निवेशितम् ॥ २२ ॥
सुशक्तमपि मे चित्तं याभिर्मोहे निवेशितम् ॥ २२ ॥
citraṃ citrā hi devasya padārthaśataśaktayaḥ ,
suśaktamapi me cittaṃ yābhirmohe niveśitam 22
suśaktamapi me cittaṃ yābhirmohe niveśitam 22
22.
citram citrāḥ hi devasya padārthaśataśaktayaḥ
suśaktam api me cittam yābhiḥ mohe niveśitam
suśaktam api me cittam yābhiḥ mohe niveśitam
22.
hi devasya padārthaśataśaktayaḥ citrāḥ citram
yābhiḥ me suśaktam api cittam mohe niveśitam
yābhiḥ me suśaktam api cittam mohe niveśitam
22. It is truly astonishing how manifold are the hundreds of powers (śakti) of the deity, by which even my very strong mind has been thrown into delusion.
22. פלא הדבר! אכן מגוונות הן עוצמותיהם של מאות חפצי העולם שנבראו בידי האל, שכן אפילו רוחי החזקה שקעה דרכן באשליה.
क्व वयं लोकपर्यायकृतान्तपदवेदिनः ।
क्व मनोमोहदायिन्यो वितताः प्रकृतापदः ॥ २३ ॥
क्व मनोमोहदायिन्यो वितताः प्रकृतापदः ॥ २३ ॥
kva vayaṃ lokaparyāyakṛtāntapadavedinaḥ ,
kva manomohadāyinyo vitatāḥ prakṛtāpadaḥ 23
kva manomohadāyinyo vitatāḥ prakṛtāpadaḥ 23
23.
kva vayam loka-paryāya-kṛtānta-pada-vedinaḥ |
kva manaḥ-moha-dāyinyaḥ vitatāḥ prākṛtāpadaḥ ||
kva manaḥ-moha-dāyinyaḥ vitatāḥ prākṛtāpadaḥ ||
23.
vayam loka-paryāya-kṛtānta-pada-vedinaḥ kva
manaḥ-moha-dāyinyaḥ vitatāḥ prākṛtāpadaḥ kva
manaḥ-moha-dāyinyaḥ vitatāḥ prākṛtāpadaḥ kva
23. How can we, who comprehend the ultimate state (mokṣa) of the cycles of existence (saṃsāra), be compared to the widespread, inherent calamities originating from nature (prakṛti) that cause mental delusion?
23. מה רב המרחק בינינו, המבינים את מצעדו של העולם ואת גזירות הגורל, לבין התלאות הארציות הנרחבות הללו, המביאות מבוכה על החשיבה!
अप्यभ्यस्तमहाज्ञानं मनस्तिष्ठति देहके ।
कदाचिन्मोहमादत्ते क्षणं मतिमतामपि ॥ २४ ॥
कदाचिन्मोहमादत्ते क्षणं मतिमतामपि ॥ २४ ॥
apyabhyastamahājñānaṃ manastiṣṭhati dehake ,
kadācinmohamādatte kṣaṇaṃ matimatāmapi 24
kadācinmohamādatte kṣaṇaṃ matimatāmapi 24
24.
api abhyasta-mahā-jñānam manaḥ tiṣṭhati dehake
| kadācit moham ādatte kṣaṇam matimatām api ||
| kadācit moham ādatte kṣaṇam matimatām api ||
24.
api abhyasta-mahā-jñānam manaḥ dehake tiṣṭhati
matimatām api kadācit kṣaṇam moham ādatte
matimatām api kadācit kṣaṇam moham ādatte
24. Even a mind (manas) well-versed in profound knowledge, residing within the body, can sometimes, even for a moment, succumb to delusion (moha) - even among the most intelligent.
24. אף כאשר חשיבה שביקשה וחוקרה ידע נשגב שוכנת בגוף, היא עלולה לעיתים ליפול לרגע אל תוך אשליה, אפילו אצל הנבונים ביותר.
इदमाश्चर्यमाख्यानं श्रूयतां रे सभासदः ।
मम शाम्बरिकेणेह यन्मुहूर्तं प्रदर्शितम् ॥ २५ ॥
मम शाम्बरिकेणेह यन्मुहूर्तं प्रदर्शितम् ॥ २५ ॥
idamāścaryamākhyānaṃ śrūyatāṃ re sabhāsadaḥ ,
mama śāmbarikeṇeha yanmuhūrtaṃ pradarśitam 25
mama śāmbarikeṇeha yanmuhūrtaṃ pradarśitam 25
25.
idam āścaryam ākhyānam śrūyatām re sabhāsadaḥ |
mama śāmbarikeṇa iha yat muhūrtam pradarśitam ||
mama śāmbarikeṇa iha yat muhūrtam pradarśitam ||
25.
re sabhāsadaḥ,
idam āścaryam ākhyānam śrūyatām yat iha mama śāmbarikeṇa muhūrtam pradarśitam
idam āścaryam ākhyānam śrūyatām yat iha mama śāmbarikeṇa muhūrtam pradarśitam
25. O members of the assembly (sabhāsadas), listen to this astonishing account (ākhyāna) of what was shown to me here for a moment by a magician (śāmbarika)!
25. הקשיבו, חברי האספה, אל הסיפור המופלא הזה, אשר הקוסם הראה לי כאן כהרף עין.
दृष्टवानहमेतस्मिन्बह्वीः कार्यदशाश्चलाः ।
मुहूर्तं प्रार्थितोऽध्वस्तशक्रसृष्टिरिवालजः ॥ २६ ॥
मुहूर्तं प्रार्थितोऽध्वस्तशक्रसृष्टिरिवालजः ॥ २६ ॥
dṛṣṭavānahametasminbahvīḥ kāryadaśāścalāḥ ,
muhūrtaṃ prārthito'dhvastaśakrasṛṣṭirivālajaḥ 26
muhūrtaṃ prārthito'dhvastaśakrasṛṣṭirivālajaḥ 26
26.
dṛṣṭavān aham etasmin bahvīḥ kārya-daśāḥ calāḥ |
muhūrtam prārthitaḥ adhvasta-śakra-sṛṣṭiḥ iva ālajaḥ ||
muhūrtam prārthitaḥ adhvasta-śakra-sṛṣṭiḥ iva ālajaḥ ||
26.
aham etasmin muhūrtam prārthitaḥ adhvasta-śakra-sṛṣṭiḥ ālajaḥ iva,
bahvīḥ calāḥ kārya-daśāḥ dṛṣṭavān
bahvīḥ calāḥ kārya-daśāḥ dṛṣṭavān
26. I witnessed within this illusion many fleeting circumstances, as if, having been requested for a moment, I was an "ālaja" (illusory creature) experiencing the destruction of an illusory world (śakra-sṛṣṭi).
26. ברגע קט זה חזיתי בתהפוכות ומצבים רבים של המציאות, כמו קוסם החוזה לרגע בבריאתו הנצחית של אִינְדְרַה.
इत्युक्त्वोन्मुखनेत्रेषु सभ्येषु स हसन्निव ।
राजा वर्णयितुं चित्रं वृत्तान्तमुपचक्रमे ॥ २७ ॥
राजा वर्णयितुं चित्रं वृत्तान्तमुपचक्रमे ॥ २७ ॥
ityuktvonmukhanetreṣu sabhyeṣu sa hasanniva ,
rājā varṇayituṃ citraṃ vṛttāntamupacakrame 27
rājā varṇayituṃ citraṃ vṛttāntamupacakrame 27
27.
iti uktvā unmukhanetreṣu sabhyeṣu sa hasan iva
rājā varṇayitum citram vṛttāntam upacakrame
rājā varṇayitum citram vṛttāntam upacakrame
27.
iti uktvā,
unmukhanetreṣu sabhyeṣu saḥ rājā hasan iva citram vṛttāntam varṇayitum upacakrame
unmukhanetreṣu sabhyeṣu saḥ rājā hasan iva citram vṛttāntam varṇayitum upacakrame
27. After saying this, as the assembly members looked up with expectant eyes, the king, as if smiling, began to describe the amazing story.
27. לאחר שאמר זאת, בעוד חברי האספה נושאים אליו את עיניהם בציפייה, החל המלך, כשהוא מחייך קלות, לתאר את המאורע המופלא.
राजोवाच ।
इह विविधपदार्थसंकुलायां ह्रदनदपत्तनपर्वताकुलायाम् ।
कुलशिखरिसमुद्रसंकरायां भुवि विभवावलितोऽस्त्ययं प्रदेशः ॥ २८ ॥
इह विविधपदार्थसंकुलायां ह्रदनदपत्तनपर्वताकुलायाम् ।
कुलशिखरिसमुद्रसंकरायां भुवि विभवावलितोऽस्त्ययं प्रदेशः ॥ २८ ॥
rājovāca ,
iha vividhapadārthasaṃkulāyāṃ hradanadapattanaparvatākulāyām ,
kulaśikharisamudrasaṃkarāyāṃ bhuvi vibhavāvalito'styayaṃ pradeśaḥ 28
iha vividhapadārthasaṃkulāyāṃ hradanadapattanaparvatākulāyām ,
kulaśikharisamudrasaṃkarāyāṃ bhuvi vibhavāvalito'styayaṃ pradeśaḥ 28
28.
rājā uvāca iha vividhapadārthasaṃkulāyām
hradanadapattanaparvatākulāyām
kulaśikharisamudrasaṃkarāyām bhuvi
vibhavāvalitaḥ asti ayam pradeśaḥ
hradanadapattanaparvatākulāyām
kulaśikharisamudrasaṃkarāyām bhuvi
vibhavāvalitaḥ asti ayam pradeśaḥ
28.
rājā uvāca.
iha vividhapadārthasaṃkulāyām,
hradanadapattanaparvatākulāyām,
kulaśikharisamudrasaṃkarāyām bhuvi,
ayam pradeśaḥ vibhavāvalitaḥ asti.
iha vividhapadārthasaṃkulāyām,
hradanadapattanaparvatākulāyām,
kulaśikharisamudrasaṃkarāyām bhuvi,
ayam pradeśaḥ vibhavāvalitaḥ asti.
28. The king said: "On this earth, which teems with diverse things, abounds in lakes, rivers, cities, and mountains, and where great mountain ranges intermingle with oceans, there exists this particular region, adorned with great prosperity."
28. המלך אמר: כאן על פני הארץ, המלאה בחפצים ויצורים שונים, ושופעת אגמים, נהרות, ערים והרים המשתרגים עם פסגות נישאות ואוקיינוסים, שוכן מחוז עתיר נכסים.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105 (current chapter)
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216