Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-5, chapter-26

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति संचिन्त्य बलवान्बलिरामीलितेक्षणः ।
दध्यौ कमलपत्राक्षं शुक्रमाकाशमन्दिरम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iti saṃcintya balavānbalirāmīlitekṣaṇaḥ ,
dadhyau kamalapatrākṣaṃ śukramākāśamandiram 1
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti saṃcintya balavān baliḥ
āmīlitekṣaṇaḥ dadhyau kamalapatrākṣam śukram ākāśamandiram
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti saṃcintya balavān baliḥ
āmīlitekṣaṇaḥ śukram kamalapatrākṣam ākāśamandiram dadhyau
1. Śrī Vasiṣṭha said: Having thus reflected, the powerful Bali, with his eyes closed, meditated on Śukra, who had eyes like lotus petals and whose abode was the sky.
सर्वस्थं चिन्तयानं तु नित्यध्यानोऽथ भार्गवः ।
चेतःस्थं ज्ञातवान् शिष्यं बलिं गुर्वर्थिनं पुरे ॥ २ ॥
sarvasthaṃ cintayānaṃ tu nityadhyāno'tha bhārgavaḥ ,
cetaḥsthaṃ jñātavān śiṣyaṃ baliṃ gurvarthinaṃ pure 2
2. sarvastham cintayānam tu nityadhyānaḥ atha bhārgavaḥ
cetaḥstham jñātavān śiṣyam balim gurvarthinam pure
2. atha tu nityadhyānaḥ bhārgavaḥ śiṣyam balim gurvarthinam
cetaḥstham sarvastham cintayānam pure jñātavān
2. And then, Bhārgava (Śukra), who was always in deep meditation (dhyāna), indeed recognized his disciple Bali in the city. Bali was seeking his guru (guru), his consciousness (cetaḥsthaṃ) fixed on Śukra, meditating (cintayānaṃ) on him as the omnipresent (sarvasthaṃ).
अथ सर्वगतानन्तचिदात्मा भार्गवः प्रभुः ।
आनिनाय स देहं स्वं रत्नवातायनं बलेः ॥ ३ ॥
atha sarvagatānantacidātmā bhārgavaḥ prabhuḥ ,
ānināya sa dehaṃ svaṃ ratnavātāyanaṃ baleḥ 3
3. atha sarvagānantacidātmā bhārgavaḥ prabhuḥ
ānināya saḥ deham svam ratnavātāyanam baleḥ
3. atha sarvagānantacidātmā prabhuḥ bhārgavaḥ
saḥ svam deham baleḥ ratnavātāyanam ānināya
3. Then, Bhārgava (Śukra), the powerful lord whose true self (ātman) was all-pervading and infinite consciousness, transported his own physical body to Bali's abode, which had gem-studded windows.
गुरुदेहप्रभाजालपरिमृष्टतनुर्बलिः ।
बुबुधे प्रातरर्कांशुसंबोधितमिवाम्बुजम् ॥ ४ ॥
gurudehaprabhājālaparimṛṣṭatanurbaliḥ ,
bubudhe prātararkāṃśusaṃbodhitamivāmbujam 4
4. gurudehaprabhājālaparimṛṣṭatanuḥ baliḥ
bubudhe prātaḥ arkaṃśusaṃbodhitam iva ambujam
4. gurudehaprabhājālaparimṛṣṭatanuḥ baliḥ prātaḥ
arkaṃśusaṃbodhitam ambujam iva bubudhe
4. Bali, whose body was illuminated by the effulgent aura emanating from his guru's (guru) physical form, became conscious (bubudhe), like a lotus awakened by the morning sun's rays.
तत्र रत्नार्घ्यदानेन मन्दारकुसुमोत्करैः ।
पादाभिवन्दनैरेनं पूजयामास भार्गवम् ॥ ५ ॥
tatra ratnārghyadānena mandārakusumotkaraiḥ ,
pādābhivandanairenaṃ pūjayāmāsa bhārgavam 5
5. tatra ratnārghyadānena mandārakusumotkaraiḥ
pādābhivandanaiḥ enam pūjayāmāsa bhārgavam
5. tatra enam bhārgavam ratnārghyadānena
mandārakusumotkaraiḥ pādābhivandanaiḥ pūjayāmāsa
5. Then, he worshipped him, the descendant of Bhṛgu (Śukra), with offerings of gems, heaps of Mandāra flowers, and prostrations at his feet.
रत्नार्घ्यपरिपूर्णाङ्गं कृतमन्दारशेखरम् ।
महार्हासनविश्रान्तमथोवाच गुरुं बलिः ॥ ६ ॥
ratnārghyaparipūrṇāṅgaṃ kṛtamandāraśekharam ,
mahārhāsanaviśrāntamathovāca guruṃ baliḥ 6
6. ratnārghyaparipūrṇāṅgam kṛtamandāraśekharam
mahārhāsanaviśrāntam atha uvāca gurum baliḥ
6. atha baliḥ ratnārghyaparipūrṇāṅgam
kṛtamandāraśekharam mahārhāsanaviśrāntam gurum uvāca
6. Then, Bali spoke to his preceptor (guru), whose body was covered with offerings of gems, who wore Mandāra flowers as a crest, and who was resting on a magnificent throne.
बलिरुवाच ।
भगवंस्त्वत्प्रसादोत्था प्रतिभेयं पुरस्तव ।
नियोजयति मां वक्तुं कार्यं कर्तुमिवार्कभाः ॥ ७ ॥
baliruvāca ,
bhagavaṃstvatprasādotthā pratibheyaṃ purastava ,
niyojayati māṃ vaktuṃ kāryaṃ kartumivārkabhāḥ 7
7. baliḥ uvāca bhagavan tvatprasādotthā pratibhā iyam puraḥ
tava niyojayati mām vaktum kāryam kartum iva arkabhāḥ
7. baliḥ uvāca he bhagavan iyam tvatprasādotthā pratibhā tava
puraḥ mām vaktum niyojayati arkabhāḥ kāryam kartum iva
7. Bali spoke: "O venerable one, this intuition (pratibhā), born from your grace, compels me to speak before you, just as the sun's rays compel one to perform an action (karma)."
भोगान्प्रति विरक्तोऽस्मि महासंमोहदायिनः ।
तत्तत्त्वं ज्ञातुमिच्छामि महासंमोहहारि यत् ॥ ८ ॥
bhogānprati virakto'smi mahāsaṃmohadāyinaḥ ,
tattattvaṃ jñātumicchāmi mahāsaṃmohahāri yat 8
8. bhogān prati viraktaḥ asmi mahāsaṃmohadāyinaḥ
tat tattvam jñātum icchāmi mahāsaṃmohahāri yat
8. aham mahāsaṃmohadāyinaḥ bhogān prati viraktaḥ asmi.
yat mahāsaṃmohahāri tat tattvam jñātum icchāmi.
8. I am detached from sense enjoyments (bhoga), which are givers of great delusion (mahāsaṃmoha). I wish to know that reality (tattva) which removes great delusion.
कियन्मात्रमिदं भोगजालं किमयमेव वा ।
कोऽहं कस्त्वं किमेते वा लोका इति वदाशु मे ॥ ९ ॥
kiyanmātramidaṃ bhogajālaṃ kimayameva vā ,
ko'haṃ kastvaṃ kimete vā lokā iti vadāśu me 9
9. kiyanmātram idam bhogajālam kim ayam eva vā kaḥ
aham kaḥ tvam kim ete vā lokāḥ iti vada āśu me
9. me āśu vada iti idam bhogajālam kiyanmātram kim
ayam eva vā aham kaḥ tvam kaḥ ete lokāḥ vā kim
9. What is the extent of this entanglement of pleasures (bhogajāla), or what is this (body) itself? Who am I? Who are you? And what are these worlds (loka)? Tell me quickly!
शुक्र उवाच ।
बहुनात्र किमुक्तेन खं गन्तुं यत्नवानहम् ।
सर्वदानवराजेन्द्र सारं संक्षेपतः शृणु ॥ १० ॥
śukra uvāca ,
bahunātra kimuktena khaṃ gantuṃ yatnavānaham ,
sarvadānavarājendra sāraṃ saṃkṣepataḥ śṛṇu 10
10. śukraḥ uvāca bahunā atra kim uktena kham gantum yatnavān
aham sarvadānavarājendra sāram saṃkṣepataḥ śṛṇu
10. śukraḥ uvāca he sarvadānavarājendra atra bahunā kim uktena (syāt)? aham kham gantum yatnavān (asmi).
(ataḥ) sāram saṃkṣepataḥ śṛṇu.
10. Śukra said: What is the need to say much here? I am striving to attain the ultimate (kha). O chief of all demon kings, listen to the essence (sāra) briefly!
चिदिहास्ति हि चिन्मात्रमिदं चिन्मयमेव च ।
चित्त्वं चिदहमेते च लोकाश्चिदिति संग्रहः ॥ ११ ॥
cidihāsti hi cinmātramidaṃ cinmayameva ca ,
cittvaṃ cidahamete ca lokāściditi saṃgrahaḥ 11
11. cit iha asti hi cinmātram idam cinmayam eva ca
cit tvam cit aham ete ca lokāḥ cit iti saṃgrahaḥ
11. hi iha cit asti.
idam cinmātram eva ca cinmayam.
tvam cit (asi),
aham cit (asmi),
ca ete lokāḥ cit (santi).
iti (idam) saṃgrahaḥ (asti).
11. Indeed, here exists pure consciousness (cit). This (universe) is consciousness alone, and it is verily composed of consciousness. You are consciousness, I am consciousness, and these worlds (loka) are also consciousness - this is the summary.
भव्योऽसि चेत्तदेतस्मात्सर्वमाप्नोषि निश्चयात् ।
नो चेत्तद्वह्वपि प्रोक्तं त्वयि भस्मनि हूयते ॥ १२ ॥
bhavyo'si cettadetasmātsarvamāpnoṣi niścayāt ,
no cettadvahvapi proktaṃ tvayi bhasmani hūyate 12
12. bhavyaḥ asi cet tat etasmāt sarvam āpnoṣi niścayāt
no cet tat bahu api proktam tvayi bhasmani hūyate
12. cet bhavyaḥ asi,
tat etasmāt niścayāt sarvam āpnoṣi.
no cet,
tat bahu api proktam tvayi bhasmani hūyate.
12. If you are receptive, then you will certainly attain everything from this (teaching). Otherwise, even much (that has been) said will be offered like an oblation into ashes within you (i.e., it will be useless).
चिच्चेत्यकलनाबन्धस्तन्मुक्तिर्मुक्तिरुच्यते ।
चिदचेत्याखिलात्मेति सर्वसिद्धान्तसंग्रहः ॥ १३ ॥
ciccetyakalanābandhastanmuktirmuktirucyate ,
cidacetyākhilātmeti sarvasiddhāntasaṃgrahaḥ 13
13. cit cetyakalanābandhaḥ tat muktiḥ muktiḥ ucyate
cit acetyā akhila ātmā iti sarvasiddhāntasaṅgrahaḥ
13. cetyakalanābandhaḥ cit tat muktiḥ muktiḥ ucyate
cit acetyā akhila ātmā iti sarvasiddhāntasaṅgrahaḥ
13. The bondage (bandha) of consciousness (cit) is its involvement with the cognizable. Its release is called liberation (mokṣa). This consciousness (cit) is the entire Self (ātman) and cannot be cognized (as an object) – this is the essence of all philosophical doctrines.
एनं निश्चयमादाय विलोकयसि हेलया ।
स्वयमेवात्मनात्मानमनन्तं पदमाप्स्यसि ॥ १४ ॥
enaṃ niścayamādāya vilokayasi helayā ,
svayamevātmanātmānamanantaṃ padamāpsyasi 14
14. enam niścayam ādāya vilokayasi helayā svayam
eva ātmanā ātmānam anantam padam āpsyasi
14. enam niścayam ādāya helayā vilokayasi svayam
eva ātmanā ātmānam anantam padam āpsyasi
14. If you adopt this firm conviction (niścaya) and perceive with ease, you will yourself, by your own Self (ātman), attain the infinite state (pada).
खं व्रजाम्यहमत्रैव मुनयः सप्त संगताः ।
केनापि सुरकार्येण वस्तव्यं तत्र वै मया ॥ १५ ॥
khaṃ vrajāmyahamatraiva munayaḥ sapta saṃgatāḥ ,
kenāpi surakāryeṇa vastavyaṃ tatra vai mayā 15
15. kham vrajāmi aham atra eva munayaḥ sapta saṅgatāḥ
kena api surakāryeṇa vastavyam tatra vai mayā
15. aham atra eva kham vrajāmi sapta munayaḥ saṅgatāḥ
mayā kena api surakāryeṇa tatra vai vastavyam
15. I go to the sky (khaṃ) right here, where the seven sages (muni) have assembled. Indeed, I must reside there for some divine purpose.
राजन्यावदयं देहस्तावन्मुक्तधियामपि ।
यथाप्राप्तक्रियात्यागो रोचते न स्वभावतः ॥ १६ ॥
rājanyāvadayaṃ dehastāvanmuktadhiyāmapi ,
yathāprāptakriyātyāgo rocate na svabhāvataḥ 16
16. rājan yāvat ayam dehaḥ tāvat muktadhiyām api
yathāprāptakriyātyāgaḥ rocate na svabhāvataḥ
16. rājan yāvat ayam dehaḥ tāvat muktadhiyām api
yathāprāptakriyātyāgaḥ svabhāvataḥ na rocate
16. O King, as long as this body (deha) exists, even for those with liberated minds (mukta-dhī), the abandonment of actions that come to them as a matter of course is not agreeable by nature.
इति कथितवताथ भार्गवेण स्फुटजलराशिपथा महाजवेन ।
प्लुतमलिशबले नभोन्तराले तरलतरङ्गवदाकुले ग्रहौघैः ॥ १७ ॥
iti kathitavatātha bhārgaveṇa sphuṭajalarāśipathā mahājavena ,
plutamaliśabale nabhontarāle taralataraṅgavadākule grahaughaiḥ 17
17. iti kathitavatā atha bhārgaveṇa
sphuṭajalarāśipathā mahājāvena
plutamaliśabale nabhaḥ antarāle
taralataraṅgavat ākule grahaughaiḥ
17. atha bhārgaveṇa iti kathitavatā
mahājāvena sphuṭajalarāśipathā
plutamaliśabale taralataraṅgavat
grahaughaiḥ ākule nabhaḥ antarāle
17. Thus, after Bhargava had spoken, he departed with great speed, traversing a path as clear as an ocean, into the expanse of the sky. This sky was dark and buzzing (as if with swarming bees), agitated by the multitude of planets like restless waves.