योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-6, chapter-79
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
दिनानुदिनमित्येषा स्वात्मारामतया तया ।
नित्यमन्तर्मुखतया बभूव प्रकृतिस्थिता ॥ १ ॥
दिनानुदिनमित्येषा स्वात्मारामतया तया ।
नित्यमन्तर्मुखतया बभूव प्रकृतिस्थिता ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
dinānudinamityeṣā svātmārāmatayā tayā ,
nityamantarmukhatayā babhūva prakṛtisthitā 1
dinānudinamityeṣā svātmārāmatayā tayā ,
nityamantarmukhatayā babhūva prakṛtisthitā 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca dinānudinam iti eṣā svātmārāmatayā
tayā nityam antarmukhatayā babhūva prakṛtisthitā
tayā nityam antarmukhatayā babhūva prakṛtisthitā
1.
eṣā tayā dinānudinam iti nityam antarmukhatayā
svātmārāmatayā prakṛtisthitā babhūva
svātmārāmatayā prakṛtisthitā babhūva
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Day by day, by virtue of her constant inwardness and her delight in her own self (ātman), she became abiding in her intrinsic nature (prakṛti).
नीरागा निरुपासङ्गा निर्द्वन्द्वा निःसमीहिता ।
न जहाति न चादत्ते प्रकृताचारचारिणी ॥ २ ॥
न जहाति न चादत्ते प्रकृताचारचारिणी ॥ २ ॥
nīrāgā nirupāsaṅgā nirdvandvā niḥsamīhitā ,
na jahāti na cādatte prakṛtācāracāriṇī 2
na jahāti na cādatte prakṛtācāracāriṇī 2
2.
nīrāgā nirupāsaṅgā nirdvandvā niḥsamīhitā
na jahāti na ca ādatte prakṛtācāracāriṇī
na jahāti na ca ādatte prakṛtācāracāriṇī
2.
sā (implied) nīrāgā nirupāsaṅgā nirdvandvā niḥsamīhitā
prakṛtācāracāriṇī (satī) na jahāti na ca ādatte
prakṛtācāracāriṇī (satī) na jahāti na ca ādatte
2.
She is without attachment, free from clinging, beyond dualities, and devoid of yearnings. She neither abandons nor accepts, but acts in accordance with her natural conduct (dharma).
परितीर्णभवाम्भोधिः शान्तसंदेहजालिका ।
परमात्ममहालाभपरिपूर्णान्तरात्मना ॥ ३ ॥
परमात्ममहालाभपरिपूर्णान्तरात्मना ॥ ३ ॥
paritīrṇabhavāmbhodhiḥ śāntasaṃdehajālikā ,
paramātmamahālābhaparipūrṇāntarātmanā 3
paramātmamahālābhaparipūrṇāntarātmanā 3
3.
paritīrṇabhavāmbhodhiḥ śāntasandehajālikā
paramātma-mahālābha-paripūrṇa-antarātmanā
paramātma-mahālābha-paripūrṇa-antarātmanā
3.
sā (implied) paritīrṇabhavāmbhodhiḥ śāntasandehajālikā
(abhūt) paramātma-mahālābha-paripūrṇa-antarātmanā (sahā)
(abhūt) paramātma-mahālābha-paripūrṇa-antarātmanā (sahā)
3.
She had crossed the ocean of worldly existence (saṃsāra) and her network of doubts was pacified. Her inner self (ātman) was completely filled by the great gain of the supreme Self (paramātman).
विश्रान्ता सुचिरं श्रान्ता घनलब्धपदान्तरे ।
सर्वोपमातीततया जगामाव्यपदेश्यताम् ॥ ४ ॥
सर्वोपमातीततया जगामाव्यपदेश्यताम् ॥ ४ ॥
viśrāntā suciraṃ śrāntā ghanalabdhapadāntare ,
sarvopamātītatayā jagāmāvyapadeśyatām 4
sarvopamātītatayā jagāmāvyapadeśyatām 4
4.
viśrāntā suciram śrāntā ghana-labdha-padāntare
sarva-upamā-atītatayā jagāma avyapadeśyatām
sarva-upamā-atītatayā jagāma avyapadeśyatām
4.
(sā) śrāntā (sati) suciram ghana-labdha-padāntare viśrāntā
(abhūt); (tataḥ) sarva-upamā-atītatayā avyapadeśyatām jagāma
(abhūt); (tataḥ) sarva-upamā-atītatayā avyapadeśyatām jagāma
4.
Having long been wearied, she found deep repose in the profoundly attained ultimate state. Due to her transcendence of all comparisons, she reached a state of indescribability.
इति सा भामिनी तस्य चूडाला वरवर्णिनी ।
स्वल्पेनैव हि कालेन ययौ विदितवेद्यताम् ॥ ५ ॥
स्वल्पेनैव हि कालेन ययौ विदितवेद्यताम् ॥ ५ ॥
iti sā bhāminī tasya cūḍālā varavarṇinī ,
svalpenaiva hi kālena yayau viditavedyatām 5
svalpenaiva hi kālena yayau viditavedyatām 5
5.
iti sā bhāminī tasya cūḍālā varavarṇinī
svalpena eva hi kālena yayau viditavedyatām
svalpena eva hi kālena yayau viditavedyatām
5.
iti sā bhāminī varavarṇinī cūḍālā tasya
svalpena eva hi kālena viditavedyatām yayau
svalpena eva hi kālena viditavedyatām yayau
5.
In this way, Cūḍālā, that beautiful and excellent lady, indeed attained profound knowledge (viditavedyatā) in a very short period.
यथायमागतः कश्चिज्जागतः स्पन्दविभ्रमः ।
तथा विलीयते सर्वं तत्त्वज्ञानवति स्वयम् ॥ ६ ॥
तथा विलीयते सर्वं तत्त्वज्ञानवति स्वयम् ॥ ६ ॥
yathāyamāgataḥ kaścijjāgataḥ spandavibhramaḥ ,
tathā vilīyate sarvaṃ tattvajñānavati svayam 6
tathā vilīyate sarvaṃ tattvajñānavati svayam 6
6.
yathā ayam āgataḥ kaścit jāgataḥ spandavibhramaḥ
tathā vilīyate sarvam tattvajñānavati svayam
tathā vilīyate sarvam tattvajñānavati svayam
6.
yathā ayam kaścit jāgataḥ spandavibhramaḥ āgataḥ
tathā tattvajñānavati sarvam svayam vilīyate
tathā tattvajñānavati sarvam svayam vilīyate
6.
Just as some illusory vibration (spandavibhrama) appears in the waking state, so too, everything spontaneously dissolves for one who possesses the knowledge of reality (tattva-jñāna).
अदृष्टसकले शान्ते पदे विश्रान्तिमेत्य सा ।
रराज शरदच्छाभ्रमालेव गतसंभ्रमा ॥ ७ ॥
रराज शरदच्छाभ्रमालेव गतसंभ्रमा ॥ ७ ॥
adṛṣṭasakale śānte pade viśrāntimetya sā ,
rarāja śaradacchābhramāleva gatasaṃbhramā 7
rarāja śaradacchābhramāleva gatasaṃbhramā 7
7.
adṛṣṭasakale śānte pade viśrāntim etya sā
rarāja śarada accha abhramālā iva gatasaṃbhramā
rarāja śarada accha abhramālā iva gatasaṃbhramā
7.
sā adṛṣṭasakale śānte pade viśrāntim etya
gatasaṃbhramā śarada accha abhramālā iva rarāja
gatasaṃbhramā śarada accha abhramālā iva rarāja
7.
Having found rest in that tranquil state (pada) where the entire phenomenal world is unseen, she shone, free from agitation, like a pure autumn cloud formation.
अनाकुला समालोकमसंबन्धात्मनात्मनि ।
जरद्गवीव शैलाग्रं सतृणं प्राप्य संस्थिता ॥ ८ ॥
जरद्गवीव शैलाग्रं सतृणं प्राप्य संस्थिता ॥ ८ ॥
anākulā samālokamasaṃbandhātmanātmani ,
jaradgavīva śailāgraṃ satṛṇaṃ prāpya saṃsthitā 8
jaradgavīva śailāgraṃ satṛṇaṃ prāpya saṃsthitā 8
8.
anākulā samālokam asaṃbandha ātmanā ātmani
jaradgavī iva śailāgram satṛṇam prāpya saṃsthitā
jaradgavī iva śailāgram satṛṇam prāpya saṃsthitā
8.
anākulā samālokam asaṃbandha ātmanā ātmani
jaradgavī iva satṛṇam śailāgram prāpya saṃsthitā
jaradgavī iva satṛṇam śailāgram prāpya saṃsthitā
8.
Undisturbed and with a steady perception (samāloka), she remained established in the Self (ātman) through her unattached (asaṃbandha) inner being, like an old cow that has reached a grassy mountain peak.
स्वविवेकघनाभ्यासवशादात्मोदयेन सा ।
शुशुभे शोभना पुष्पलतेवाभिनवोद्गता ॥ ९ ॥
शुशुभे शोभना पुष्पलतेवाभिनवोद्गता ॥ ९ ॥
svavivekaghanābhyāsavaśādātmodayena sā ,
śuśubhe śobhanā puṣpalatevābhinavodgatā 9
śuśubhe śobhanā puṣpalatevābhinavodgatā 9
9.
svavivekaghanābhyāsavaśāt ātmodayena sā
śuśubhe śobhanā puṣpalatā iva abhinava udgatā
śuśubhe śobhanā puṣpalatā iva abhinava udgatā
9.
sā svavivekaghanābhyāsavaśāt ātmodayena
abhinava udgatā puṣpalatā iva śobhanā śuśubhe
abhinava udgatā puṣpalatā iva śobhanā śuśubhe
9.
Due to the power of intense practice of self-discrimination and the dawning of the Self (ātman), she shone beautifully, radiant like a newly sprouted flowering creeper.
अथ तामनवद्याङ्गीं कदाचित्स शिखिध्वजः ।
अपूर्वशोभामालोक्य स्मयमान उवाच ह ॥ १० ॥
अपूर्वशोभामालोक्य स्मयमान उवाच ह ॥ १० ॥
atha tāmanavadyāṅgīṃ kadācitsa śikhidhvajaḥ ,
apūrvaśobhāmālokya smayamāna uvāca ha 10
apūrvaśobhāmālokya smayamāna uvāca ha 10
10.
atha tām anavadyāṅgīm kadācit saḥ śikhidhvajaḥ
apūrvaśobhām ālokya smayamānaḥ uvāca ha
apūrvaśobhām ālokya smayamānaḥ uvāca ha
10.
atha kadācit saḥ śikhidhvajaḥ anavadyāṅgīm
tām apūrvaśobhām ālokya smayamānaḥ uvāca ha
tām apūrvaśobhām ālokya smayamānaḥ uvāca ha
10.
Then, one day, Shikhidhvaja, observing her of faultless limbs and unprecedented beauty, smiled and spoke.
भूयो यौवनयुक्तेव मण्डितेव पुनःपुनः ।
अधिकं राजसे तन्वि जगद्राजवती यथा ॥ ११ ॥
अधिकं राजसे तन्वि जगद्राजवती यथा ॥ ११ ॥
bhūyo yauvanayukteva maṇḍiteva punaḥpunaḥ ,
adhikaṃ rājase tanvi jagadrājavatī yathā 11
adhikaṃ rājase tanvi jagadrājavatī yathā 11
11.
bhūyaḥ yauvanayuktā iva maṇḍitā iva punaḥ
punaḥ adhikam rājase tanvi jagadrājavatī yathā
punaḥ adhikam rājase tanvi jagadrājavatī yathā
11.
tanvi bhūyaḥ yauvanayuktā iva punaḥ punaḥ
maṇḍitā iva adhikam rājase yathā jagadrājavatī
maṇḍitā iva adhikam rājase yathā jagadrājavatī
11.
O slender one, you shine exceedingly, as if endowed with renewed youth and repeatedly adorned, like a queen reigning over the world.
प्रपीतामृतसारेव लब्धा लभ्यपदेव च ।
आनन्दापूरपूर्णेव राजसे नितरां प्रिये ॥ १२ ॥
आनन्दापूरपूर्णेव राजसे नितरां प्रिये ॥ १२ ॥
prapītāmṛtasāreva labdhā labhyapadeva ca ,
ānandāpūrapūrṇeva rājase nitarāṃ priye 12
ānandāpūrapūrṇeva rājase nitarāṃ priye 12
12.
prapītāmṛtasārā iva labdhā labhyapadā iva
ca ānandāpūrapūrṇā iva rājase nitarām priye
ca ānandāpūrapūrṇā iva rājase nitarām priye
12.
priye prapītāmṛtasārā iva labdhā labhyapadā
ca iva ānandāpūrapūrṇā iva nitarām rājase
ca iva ānandāpūrapūrṇā iva nitarām rājase
12.
O beloved, you shine exceedingly, as if having fully drunk the essence of nectar, having attained an attainable state, and being utterly filled with a flood of bliss.
उपशान्तं च कान्तं च दधाना सुन्दरं वपुः ।
अभिभूयेन्दुमायासि श्रियं कामपि कामिनि ॥ १३ ॥
अभिभूयेन्दुमायासि श्रियं कामपि कामिनि ॥ १३ ॥
upaśāntaṃ ca kāntaṃ ca dadhānā sundaraṃ vapuḥ ,
abhibhūyendumāyāsi śriyaṃ kāmapi kāmini 13
abhibhūyendumāyāsi śriyaṃ kāmapi kāmini 13
13.
upaśāntam ca kāntam ca dadhānā sundaram
vapuḥ abhibhūya indum āyāsi kām api kāmini
vapuḥ abhibhūya indum āyāsi kām api kāmini
13.
kāmini upaśāntam ca kāntam ca sundaram vapuḥ
dadhānā indum abhibhūya kām api śriyam āyāsi
dadhānā indum abhibhūya kām api śriyam āyāsi
13.
O lovely one, bearing a tranquil and beautiful form, you surpass the moon and acquire a certain, unparalleled splendor.
अभोगकृपणं शान्तमूर्जितं समतां गतम् ।
गम्भीरं च प्रशान्तं च चेतः पश्यामि ते प्रिये ॥ १४ ॥
गम्भीरं च प्रशान्तं च चेतः पश्यामि ते प्रिये ॥ १४ ॥
abhogakṛpaṇaṃ śāntamūrjitaṃ samatāṃ gatam ,
gambhīraṃ ca praśāntaṃ ca cetaḥ paśyāmi te priye 14
gambhīraṃ ca praśāntaṃ ca cetaḥ paśyāmi te priye 14
14.
abhoga-kṛpaṇam śāntam ūrjitam samatām gatam
gambhīram ca praśāntam ca cetaḥ paśyāmi te priye
gambhīram ca praśāntam ca cetaḥ paśyāmi te priye
14.
priye te cetaḥ abhoga-kṛpaṇam śāntam ūrjitam
samatām gatam gambhīram ca praśāntam ca paśyāmi
samatām gatam gambhīram ca praśāntam ca paśyāmi
14.
O beloved, I see your mind as not lacking in enjoyment, peaceful, energetic, having attained equanimity, deep, and profoundly calm.
तृणीकृत्य त्रिभुवनं पीताखिलजगद्रसम् ।
अनन्तोड्डामरं सौम्यं मनः पश्यामि ते प्रिये ॥ १५ ॥
अनन्तोड्डामरं सौम्यं मनः पश्यामि ते प्रिये ॥ १५ ॥
tṛṇīkṛtya tribhuvanaṃ pītākhilajagadrasam ,
anantoḍḍāmaraṃ saumyaṃ manaḥ paśyāmi te priye 15
anantoḍḍāmaraṃ saumyaṃ manaḥ paśyāmi te priye 15
15.
tṛṇīkṛtya tribhuvanam pītākhilajagadrasam
anantōḍḍāmaram saumyam manaḥ paśyāmi te priye
anantōḍḍāmaram saumyam manaḥ paśyāmi te priye
15.
priye te manaḥ tṛṇīkṛtya tribhuvanam
pītākhilajagadrasam anantōḍḍāmaram saumyam paśyāmi
pītākhilajagadrasam anantōḍḍāmaram saumyam paśyāmi
15.
O beloved, I see your mind (manaḥ) as having reduced the three worlds to insignificance, having absorbed the essence of all worlds, boundless and mighty, yet benevolent.
न केनचिन्महाभागे विभवानन्दवस्तुना ।
चेतस्तव तुलामेति मरुक्षीराब्धिसुन्दरम् ॥ १६ ॥
चेतस्तव तुलामेति मरुक्षीराब्धिसुन्दरम् ॥ १६ ॥
na kenacinmahābhāge vibhavānandavastunā ,
cetastava tulāmeti marukṣīrābdhisundaram 16
cetastava tulāmeti marukṣīrābdhisundaram 16
16.
na kena cit mahābhāge vibhavānandavastunā
cetaḥ tava tulām eti marukṣīrābdhisundaram
cetaḥ tava tulām eti marukṣīrābdhisundaram
16.
mahābhāge tava cetaḥ marukṣīrābdhisundaram
vibhavānandavastunā kena cit tulām na eti
vibhavānandavastunā kena cit tulām na eti
16.
O greatly fortunate one, your mind (cetaḥ), beautiful like the desert and the milk ocean, does not equal any object of wealth or joy.
तैरेव बालकदलीमृणालाङ्कुरकोमलैः ।
अङ्गैः स्थितिमनुप्राप्तैर्वृद्धिं यातेव लक्ष्यसे ॥ १७ ॥
अङ्गैः स्थितिमनुप्राप्तैर्वृद्धिं यातेव लक्ष्यसे ॥ १७ ॥
taireva bālakadalīmṛṇālāṅkurakomalaiḥ ,
aṅgaiḥ sthitimanuprāptairvṛddhiṃ yāteva lakṣyase 17
aṅgaiḥ sthitimanuprāptairvṛddhiṃ yāteva lakṣyase 17
17.
taiḥ eva bālakadalīmṛṇalāṅkurakomalaiḥ aṅgaiḥ
sthitim anuprāptaiḥ vṛddhim yātā iva lakṣyase
sthitim anuprāptaiḥ vṛddhim yātā iva lakṣyase
17.
taiḥ eva bālakadalīmṛṇalāṅkurakomalaiḥ anuprāptaiḥ
aṅgaiḥ sthitim vṛddhim yātā iva lakṣyase
aṅgaiḥ sthitim vṛddhim yātā iva lakṣyase
17.
You appear to have undergone growth, as if you have attained a new state with those very limbs that are as tender as the shoots of a young banana plant.
तथा तेनैव तेनैव संनिवेशेन संस्थिता ।
अन्यतामुपयातासि लतेव ऋतुपर्यये ॥ १८ ॥
अन्यतामुपयातासि लतेव ऋतुपर्यये ॥ १८ ॥
tathā tenaiva tenaiva saṃniveśena saṃsthitā ,
anyatāmupayātāsi lateva ṛtuparyaye 18
anyatāmupayātāsi lateva ṛtuparyaye 18
18.
tathā tena eva tena eva saṃniveśena saṃsthitā
anyatām upayātā asi latā iva ṛtuparyaye
anyatām upayātā asi latā iva ṛtuparyaye
18.
tathā tena eva tena eva saṃniveśena saṃsthitā
ṛtuparyaye latā iva anyatām upayātā asi
ṛtuparyaye latā iva anyatām upayātā asi
18.
Similarly, though you remain established in the very same configuration, you have attained a different state, just like a creeper at the turning of the seasons.
किं त्वया पीतममृतं प्राप्तं साम्राज्यमेव वा ।
अमृत्युमेव संप्राप्ता प्रयोगायोगयुक्तितः ॥ १९ ॥
अमृत्युमेव संप्राप्ता प्रयोगायोगयुक्तितः ॥ १९ ॥
kiṃ tvayā pītamamṛtaṃ prāptaṃ sāmrājyameva vā ,
amṛtyumeva saṃprāptā prayogāyogayuktitaḥ 19
amṛtyumeva saṃprāptā prayogāyogayuktitaḥ 19
19.
kim tvayā pītam amṛtam prāptam sāmrājyam eva
vā amṛtyum eva saṃprāptā prayogāyogayuktitaḥ
vā amṛtyum eva saṃprāptā prayogāyogayuktitaḥ
19.
kim tvayā amṛtam pītam vā eva sāmrājyam prāptam
amṛtyum eva saṃprāptā prayogāyogayuktitaḥ
amṛtyum eva saṃprāptā prayogāyogayuktitaḥ
19.
Have you drunk nectar or achieved an empire? You have indeed attained immortality by means of the skillful application of specific practices (yoga).
राज्याच्चिन्तामणेर्वापि त्रैलोक्याद्वा त्वयाधिकम् ।
अप्राप्तं किमनुप्राप्तं नीलोत्पलविलोचने ॥ २० ॥
अप्राप्तं किमनुप्राप्तं नीलोत्पलविलोचने ॥ २० ॥
rājyāccintāmaṇervāpi trailokyādvā tvayādhikam ,
aprāptaṃ kimanuprāptaṃ nīlotpalavilocane 20
aprāptaṃ kimanuprāptaṃ nīlotpalavilocane 20
20.
rājyāt cintāmaṇeḥ vā api trailokyāt vā tvayā
adhikam aprāptam kim anuprāptam nīlotpalavilocane
adhikam aprāptam kim anuprāptam nīlotpalavilocane
20.
nīlotpalavilocane tvayā rājyāt vā api cintāmaṇeḥ
vā trailokyāt vā adhikam aprāptam kim anuprāptam
vā trailokyāt vā adhikam aprāptam kim anuprāptam
20.
O lady with eyes like blue lotuses, what previously unattainable thing, greater than a kingdom, a wish-fulfilling jewel, or even the three worlds, have you now attained?
चूडालोवाच ।
नाकिंचित्किंचिदाकारमिदं त्यक्त्वाहमागता ।
नकिंचित्किंचिदाकारं तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २१ ॥
नाकिंचित्किंचिदाकारमिदं त्यक्त्वाहमागता ।
नकिंचित्किंचिदाकारं तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २१ ॥
cūḍālovāca ,
nākiṃcitkiṃcidākāramidaṃ tyaktvāhamāgatā ,
nakiṃcitkiṃcidākāraṃ tenāsmi śrīmatī sthitā 21
nākiṃcitkiṃcidākāramidaṃ tyaktvāhamāgatā ,
nakiṃcitkiṃcidākāraṃ tenāsmi śrīmatī sthitā 21
21.
cūḍālā uvāca na akiṃcit kiṃcit ākāram idam tyaktvā aham
āgatā na kiṃcit kiṃcit ākāram tena asmi śrīmatī sthitā
āgatā na kiṃcit kiṃcit ākāram tena asmi śrīmatī sthitā
21.
cūḍālā uvāca aham na akiṃcit kiṃcit ākāram idam tyaktvā
āgatā tena na kiṃcit kiṃcit ākāram śrīmatī sthitā asmi
āgatā tena na kiṃcit kiṃcit ākāram śrīmatī sthitā asmi
21.
Cūḍālā said: "Having abandoned this form, which is neither truly substantial nor completely insubstantial, I have arrived. For this reason, I remain auspicious (śrīmatī) in a state that is neither substantial nor insubstantial."
इदं सर्वं परित्यज्य सर्वमन्यन्मयाश्रितम् ।
यत्तत्सत्यमसत्यं च तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २२ ॥
यत्तत्सत्यमसत्यं च तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २२ ॥
idaṃ sarvaṃ parityajya sarvamanyanmayāśritam ,
yattatsatyamasatyaṃ ca tenāsmi śrīmatī sthitā 22
yattatsatyamasatyaṃ ca tenāsmi śrīmatī sthitā 22
22.
idam sarvam parityajya sarvam anyat mayā āśritam
yat tat satyam asatyam ca tena asmi śrīmatī sthitā
yat tat satyam asatyam ca tena asmi śrīmatī sthitā
22.
aham idam sarvam parityajya sarvam anyat yat tat satyam
asatyam ca mayā āśritam tena śrīmatī sthitā asmi
asatyam ca mayā āśritam tena śrīmatī sthitā asmi
22.
Having completely abandoned all of this [perceptible world], I have taken refuge in everything else - that which is both truth and untruth. For this reason, I remain auspicious (śrīmatī).
यत्किंचिद्यन्न किंचिच्च तज्जानामि यथास्थितम् ।
यथोदयं यथानाशं तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २३ ॥
यथोदयं यथानाशं तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २३ ॥
yatkiṃcidyanna kiṃcicca tajjānāmi yathāsthitam ,
yathodayaṃ yathānāśaṃ tenāsmi śrīmatī sthitā 23
yathodayaṃ yathānāśaṃ tenāsmi śrīmatī sthitā 23
23.
yat kiṃcit yat na kiṃcit ca tat jānāmi yathāsthitam
yathā udayam yathā nāśam tena asmi śrīmatī sthitā
yathā udayam yathā nāśam tena asmi śrīmatī sthitā
23.
aham yat kiṃcit yat na kiṃcit ca tat yathāsthitam jānāmi
yathā udayam yathā nāśam tena śrīmatī sthitā asmi
yathā udayam yathā nāśam tena śrīmatī sthitā asmi
23.
I know what is substantial and what is insubstantial as it truly exists, including its arising and its destruction. For this reason, I remain auspicious (śrīmatī).
भोगैरभुक्तैस्तुष्यामि भुक्तैरिव सुदूरगैः ।
न हृष्यामि न कुप्यामि तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २४ ॥
न हृष्यामि न कुप्यामि तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २४ ॥
bhogairabhuktaistuṣyāmi bhuktairiva sudūragaiḥ ,
na hṛṣyāmi na kupyāmi tenāsmi śrīmatī sthitā 24
na hṛṣyāmi na kupyāmi tenāsmi śrīmatī sthitā 24
24.
bhogaiḥ abhuktaiḥ tuṣyāmi bhuktaiḥ iva sudūragaiḥ
na hṛṣyāmi na kupyāmi tena asmi śrīmatī sthitā
na hṛṣyāmi na kupyāmi tena asmi śrīmatī sthitā
24.
aham abhuktaiḥ bhogaiḥ tuṣyāmi iva sudūragaiḥ bhuktaiḥ
na hṛṣyāmi na kupyāmi tena asmi śrīmatī sthitā
na hṛṣyāmi na kupyāmi tena asmi śrīmatī sthitā
24.
I find contentment in pleasures that have not been experienced, as if they were pleasures experienced long, long ago. I neither rejoice nor grow angry. For this reason, I remain auspicious (śrīmatī).
एकैवाकाशसंकाशे केवले हृदये रमे ।
न रमे राजलीलासु तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २५ ॥
न रमे राजलीलासु तेनास्मि श्रीमती स्थिता ॥ २५ ॥
ekaivākāśasaṃkāśe kevale hṛdaye rame ,
na rame rājalīlāsu tenāsmi śrīmatī sthitā 25
na rame rājalīlāsu tenāsmi śrīmatī sthitā 25
25.
ekā eva ākāśa-saṃkāśe kevale hṛdaye rame na
rame rāja-līlāsu tena asmi śrīmatī sthitā
rame rāja-līlāsu tena asmi śrīmatī sthitā
25.
ekā eva ākāśa-saṃkāśe kevale hṛdaye rame
rāja-līlāsu na rame tena asmi śrīmatī sthitā
rāja-līlāsu na rame tena asmi śrīmatī sthitā
25.
I delight solely in the pure heart, which is vast like space. I do not find joy in royal pastimes. Therefore, I am established as the auspicious one (Śrīmatī).
आत्मन्येव हि तिष्ठामि ह्यासनोद्यानसद्मसु ।
न भोगेषु न लज्जासु तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ २६ ॥
न भोगेषु न लज्जासु तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ २६ ॥
ātmanyeva hi tiṣṭhāmi hyāsanodyānasadmasu ,
na bhogeṣu na lajjāsu tenāhaṃ śrīmatī sthitā 26
na bhogeṣu na lajjāsu tenāhaṃ śrīmatī sthitā 26
26.
ātmani eva hi tiṣṭhāmi hi āsana-udyāna-sadmasu
na bhogeṣu na lajjāsu tena aham śrīmatī sthitā
na bhogeṣu na lajjāsu tena aham śrīmatī sthitā
26.
aham ātmani eva hi tiṣṭhāmi hi āsana-udyāna-sadmasu
bhogeṣu na lajjāsu na tena aham śrīmatī sthitā
bhogeṣu na lajjāsu na tena aham śrīmatī sthitā
26.
Indeed, I reside solely in the self (ātman), even when in seats, gardens, or mansions. I am not (attached) to enjoyments, nor am I constrained by shyness or embarrassment. Therefore, I am established as the auspicious one (Śrīmatī).
जगतां प्रभुरेवास्मि नकिंचिन्मात्ररूपिणी ।
इत्यात्मन्येव तुष्यामि तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ २७ ॥
इत्यात्मन्येव तुष्यामि तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ २७ ॥
jagatāṃ prabhurevāsmi nakiṃcinmātrarūpiṇī ,
ityātmanyeva tuṣyāmi tenāhaṃ śrīmatī sthitā 27
ityātmanyeva tuṣyāmi tenāhaṃ śrīmatī sthitā 27
27.
jagātām prabhuḥ eva asmi na kiṃcit-mātra-rūpiṇī
iti ātmani eva tuṣyāmi tena aham śrīmatī sthitā
iti ātmani eva tuṣyāmi tena aham śrīmatī sthitā
27.
aham jagātām prabhuḥ eva asmi,
na kiṃcit-mātra-rūpiṇī iti ātmani eva tuṣyāmi tena aham śrīmatī sthitā
na kiṃcit-mātra-rūpiṇī iti ātmani eva tuṣyāmi tena aham śrīmatī sthitā
27.
I am indeed the lord of all worlds, not merely a form limited to something insignificant. Thus, I find contentment solely within the self (ātman). Therefore, I am established as the auspicious one (Śrīmatī).
इदं चाहमिदं नाहं सत्या चाहं न चाप्यहम् ।
सर्वमस्मि न किंचिच्च तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ २८ ॥
सर्वमस्मि न किंचिच्च तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ २८ ॥
idaṃ cāhamidaṃ nāhaṃ satyā cāhaṃ na cāpyaham ,
sarvamasmi na kiṃcicca tenāhaṃ śrīmatī sthitā 28
sarvamasmi na kiṃcicca tenāhaṃ śrīmatī sthitā 28
28.
idam ca aham idam na aham satyā ca aham na ca api aham
sarvam asmi na kiṃcit ca tena aham śrīmatī sthitā
sarvam asmi na kiṃcit ca tena aham śrīmatī sthitā
28.
aham idam ca,
aham idam na aham satyā ca,
aham ca api na aham sarvam asmi,
ca na kiṃcit tena aham śrīmatī sthitā
aham idam na aham satyā ca,
aham ca api na aham sarvam asmi,
ca na kiṃcit tena aham śrīmatī sthitā
28.
I am this, and I am not this. I am reality (satyā), and I am also not (just) 'I' (the individual self). I am everything, and I am also nothing. Therefore, I am established as the auspicious one (Śrīmatī).
न सुखं प्रार्थये नार्थं नानर्थं नेतरां स्थितिम् ।
यथाप्राप्तेन हृष्यामि तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ २९ ॥
यथाप्राप्तेन हृष्यामि तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ २९ ॥
na sukhaṃ prārthaye nārthaṃ nānarthaṃ netarāṃ sthitim ,
yathāprāptena hṛṣyāmi tenāhaṃ śrīmatī sthitā 29
yathāprāptena hṛṣyāmi tenāhaṃ śrīmatī sthitā 29
29.
na sukham prārthaye na artham na anartham na itarām
sthitim yathāprāptena hṛṣyāmi tena aham śrīmatī sthitā
sthitim yathāprāptena hṛṣyāmi tena aham śrīmatī sthitā
29.
aham sukham na prārthaye artham na anartham na itarām
sthitim na yathāprāptena hṛṣyāmi tena aham śrīmatī sthitā
sthitim na yathāprāptena hṛṣyāmi tena aham śrīmatī sthitā
29.
I do not pray for pleasure, nor for wealth, nor for misfortune, nor for any other specific state. I rejoice in whatever comes my way. Thus, I am established in prosperity (śrīmatī).
तनुविद्वेषराजाभिः प्रज्ञाभिः शास्त्रदृष्टिभिः ।
रमे सह वयस्याभिस्तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ ३० ॥
रमे सह वयस्याभिस्तेनाहं श्रीमती स्थिता ॥ ३० ॥
tanuvidveṣarājābhiḥ prajñābhiḥ śāstradṛṣṭibhiḥ ,
rame saha vayasyābhistenāhaṃ śrīmatī sthitā 30
rame saha vayasyābhistenāhaṃ śrīmatī sthitā 30
30.
tanuvidveṣarājābhiḥ prajñābhiḥ śāstradṛṣṭibhiḥ
rame saha vayasyābhiḥ tena aham śrīmatī sthitā
rame saha vayasyābhiḥ tena aham śrīmatī sthitā
30.
aham tanuvidveṣarājābhiḥ prajñābhiḥ śāstradṛṣṭibhiḥ
vayasyābhiḥ saha rame tena aham śrīmatī sthitā
vayasyābhiḥ saha rame tena aham śrīmatī sthitā
30.
I rejoice with companions who are wise, possess insight from the scriptures, and are like kings in their mastery over the body's aversions. Therefore, I am established in prosperity (śrīmatī).
पश्यामि यन्नयनरश्मिभिरिन्द्रियैर्वा चित्तेन चेह हि तदङ्ग नकिंचिदेव ।
पश्यामि तद्विरहितं तु नकिंचिदन्तः पश्यामि सम्यगिति नाथ चिरोदयास्मि ॥ ३१ ॥
पश्यामि तद्विरहितं तु नकिंचिदन्तः पश्यामि सम्यगिति नाथ चिरोदयास्मि ॥ ३१ ॥
paśyāmi yannayanaraśmibhirindriyairvā cittena ceha hi tadaṅga nakiṃcideva ,
paśyāmi tadvirahitaṃ tu nakiṃcidantaḥ paśyāmi samyagiti nātha cirodayāsmi 31
paśyāmi tadvirahitaṃ tu nakiṃcidantaḥ paśyāmi samyagiti nātha cirodayāsmi 31
31.
paśyāmi yat nayanaraśmibhiḥ indriyaiḥ vā
cittena ca iha hi tat aṅga na kiñcit eva
paśyāmi tat virahitam tu na kiñcit antaḥ
paśyāmi samyak iti nātha cirodayā asmi
cittena ca iha hi tat aṅga na kiñcit eva
paśyāmi tat virahitam tu na kiñcit antaḥ
paśyāmi samyak iti nātha cirodayā asmi
31.
aṅga iha yat nayanaraśmibhiḥ vā indriyaiḥ
vā cittena ca paśyāmi tat hi na kiñcit
eva nātha tu tat virahitam antaḥ na kiñcit
paśyāmi iti samyak paśyāmi cirodayā asmi
vā cittena ca paśyāmi tat hi na kiñcit
eva nātha tu tat virahitam antaḥ na kiñcit
paśyāmi iti samyak paśyāmi cirodayā asmi
31.
O dear one (aṅga), what I perceive here, whether by the light of my eyes, or by the senses, or by the mind, that is truly nothing at all. But, O Lord (nātha), when I perceive that (reality) which is devoid of these (sensory objects and mental constructs), I see nothing else within. Thus, I see perfectly, for I am one whose awakening is ancient (cirodayā).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79 (current chapter)
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216