Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-7, chapter-152

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
मुनिरुवाच ।
इत्युक्त्वा स मुनिस्तत्र तूष्णीं स्वशयने निशि ।
आसीद्विस्मयतश्चाहमथाऽऽसं प्रोह्यमानवत् ॥ १ ॥
muniruvāca ,
ityuktvā sa munistatra tūṣṇīṃ svaśayane niśi ,
āsīdvismayataścāhamathā''saṃ prohyamānavat 1
1. muniḥ uvāca iti uktvā saḥ muniḥ tatra tūṣṇīm svaśayane
niśi āsīt vismayataḥ ca aham atha āsam prohyamānavat
1. muniḥ uvāca iti uktvā saḥ muniḥ tatra niśi svaśayane
tūṣṇīm āsīt ca aham vismayataḥ atha prohyamānavat āsam
1. The sage (muni) said: Having spoken thus, that sage (muni) remained silent on his own bed that night. And I, due to astonishment, then felt as if I were being carried away.
ततश्चिरेण कालेन मयोक्तं तस्य सन्मुने ।
एवं स्वप्नो विभो सर्वः सद्रूप इति मे मतिः ॥ २ ॥
tataścireṇa kālena mayoktaṃ tasya sanmune ,
evaṃ svapno vibho sarvaḥ sadrūpa iti me matiḥ 2
2. tataḥ cireṇa kālena mayā uktam tasya sanmune
evam svapnaḥ vibho sarvaḥ sadrūpaḥ iti me matiḥ
2. tataḥ cireṇa kālena mayā tasya sanmune uktam
vibho evam sarvaḥ svapnaḥ sadrūpaḥ iti me matiḥ
2. Then, after a long time, I said to that venerable sage (muni): 'O Lord, my conviction is that every dream (svapna), in this way, is real.'
अन्यमुनिरुवाच ।
सत्संभवति यत्रान्यत्तत्रेदं सदिति स्मयः ।
युक्तो यत्र त्वेतदेव सत्ताल्पं तत्र का प्रमा ॥ ३ ॥
anyamuniruvāca ,
satsaṃbhavati yatrānyattatredaṃ saditi smayaḥ ,
yukto yatra tvetadeva sattālpaṃ tatra kā pramā 3
3. anyaḥ muniḥ uvāca | sat saṃbhavati
yatra anyat tatra idaṃ sat iti
smayaḥ | yuktaḥ yatra tu etat eva sat
sattā alpaṃ tatra kā pramā || 3 ||
3. anyaḥ muniḥ uvāca yatra anyat sat saṃbhavati,
tatra idaṃ sat iti smayaḥ yuktaḥ tu yatra etat eva sat,
sattā alpam tatra kā pramā?
3. Another sage said: Where something real (sat) emerges from another source, it is fitting to exclaim, 'This is real!' But where this (one thing) itself is the only reality (sat), and that existence (sattā) is subtle, what valid means of knowledge (pramā) can there be to prove it?
यथा स्वप्नस्तथैवायमादौ सर्गोऽवभासते ।
पृथ्व्यादिरहितोऽप्येष पृथ्व्यादिभिरवस्थितः ॥ ४ ॥
yathā svapnastathaivāyamādau sargo'vabhāsate ,
pṛthvyādirahito'pyeṣa pṛthvyādibhiravasthitaḥ 4
4. yathā svapnaḥ tathā eva ayam ādau sargaḥ avabhāsate |
pṛthvyādi rahitaḥ api eṣaḥ pṛthvyādibhiḥ avasthitaḥ || 4 ||
4. yathā svapnaḥ,
tathā eva ayam sargaḥ ādau avabhāsate eṣaḥ pṛthvyādi-rahitaḥ api pṛthvyādibhiḥ avasthitaḥ
4. Just as a dream, so too does this creation (sarga) appear in the beginning. Although it is devoid of elements like earth (pṛthvī) and others, it nonetheless exists as if composed of these very elements.
इत्थमद्यतनात्स्वप्नात्सर्गस्वप्नोऽमलात्मकः ।
श्रृणु पुष्करपत्राक्ष मुने व्याध महागुरो ॥ ५ ॥
itthamadyatanātsvapnātsargasvapno'malātmakaḥ ,
śrṛṇu puṣkarapatrākṣa mune vyādha mahāguro 5
5. ittham adyatanāt svapnāt sargasvapnaḥ amalātmakaḥ
| śṛṇu puṣkarapatrākṣa mune vyādha mahāguro || 5 ||
5. puṣkarapatrākṣa mune vyādha mahāguro,
śṛṇu.
ittham adyatanāt svapnāt sargasvapnaḥ amalātmakaḥ
5. In this manner, unlike a dream of today, the dream of creation (sargasvapna) is of a pure nature. Listen, O Lotus-Eyed (Puṣkarapatrākṣa), O Sage (muni), O Hunter (vyādha), O Great Guru (mahāguru)!
अद्य दृष्टपदार्थाभ्यां स्वप्नं स्वप्नवतोऽभवत् ।
सर्गस्वप्नस्तु दृष्टार्थ एवादौ खे विराजते ॥ ६ ॥
adya dṛṣṭapadārthābhyāṃ svapnaṃ svapnavato'bhavat ,
sargasvapnastu dṛṣṭārtha evādau khe virājate 6
6. adya dṛṣṭapadārthābhyām svapnam svapnavataḥ abhavat |
sargasvapnaḥ tu dṛṣṭārthaḥ eva ādau khe virājate || 6 ||
6. adya dṛṣṭapadārthābhyām svapnavataḥ svapnam abhavat
tu sargasvapnaḥ dṛṣṭārthaḥ eva ādau khe virājate
6. Today, a dream (svapna) occurred to the dreamer (svapnavat) from objects previously seen. But the dream of creation (sargasvapna), whose objects are immediately perceived, appears forth in the beginning in space (kha).
एवं सत्स्वप्न इत्येव संदिग्धमिव वक्षि किम् ।
स्फुटमप्यनुभूतं सत्स्वप्नध्यानोद्यमः कथम् ॥ ७ ॥
evaṃ satsvapna ityeva saṃdigdhamiva vakṣi kim ,
sphuṭamapyanubhūtaṃ satsvapnadhyānodyamaḥ katham 7
7. evaṃ sat-svapnaḥ iti eva saṃdigdham iva vakṣi kim
sphuṭam api anubhūtam sat-svapna-dhyāna-udyamah katham
7. evaṃ sat-svapnaḥ iti eva saṃdigdham iva kim vakṣi
sphuṭam api anubhūtam sat-svapna-dhyāna-udyamah katham
7. Why do you speak of it as if doubtful, merely calling it a 'real dream'? Even though it is clearly experienced, how can it then be an 'endeavor of meditating on a real dream'?
इदमित्थं यदाभोगि स्फुटं स्वप्नजगन्मुने ।
सदेवानुभवत्येव तत्र संदिग्धता कथम् ॥ ८ ॥
idamitthaṃ yadābhogi sphuṭaṃ svapnajaganmune ,
sadevānubhavatyeva tatra saṃdigdhatā katham 8
8. idam ittham yat ābhogi sphuṭam svapna-jagat mune
sadā eva anubhavati eva tatra saṃdigdhatā katham
8. mune,
yadā idam svapna-jagat ittham ābhogi sphuṭam (ca) sadā eva anubhavati eva,
tatra saṃdigdhatā katham
8. O sage, when this dream world is thus fully manifest and clear, and one always indeed experiences it, how can there be any doubt in that regard?
अथेवंवादिनस्तस्य वाक्यमाक्षिप्तवानहम् ।
पृष्टवान्व्याधगुरुता कासौ मे कथ्यतामिति ॥ ९ ॥
athevaṃvādinastasya vākyamākṣiptavānaham ,
pṛṣṭavānvyādhagurutā kāsau me kathyatāmiti 9
9. atha evaṃ-vādinaḥ tasya vākyam ākṣiptavān aham
pṛṣṭavān vyādha-gurutā kā asau me kathyatām iti
9. atha aham evaṃ-vādinaḥ tasya vākyam ākṣiptavān.
pṛṣṭavān (ca),
'asau vyādha-gurutā kā? me kathyatām iti.
'
9. Then I interrupted his speech, the one who spoke thus. I asked, 'What is that teaching (gurutā) of the hunter (vyādha)? Let it be told to me.'
अन्यमुनिरुवाच ।
श्रूयतामिदमाख्यानमपरं कथयामि ते ।
संक्षेपेण महाप्राज्ञ नास्त्यन्तो विस्तरस्य मे ॥ १० ॥
anyamuniruvāca ,
śrūyatāmidamākhyānamaparaṃ kathayāmi te ,
saṃkṣepeṇa mahāprājña nāstyanto vistarasya me 10
10. anya muniḥ uvāca śrūyatām idam ākhyānam aparam kathayāmi
te saṃkṣepeṇa mahā-prājña na asti antaḥ vistarasya me
10. anya muniḥ uvāca: 'mahā-prājña,
te idam aparam ākhyānam saṃkṣepeṇa kathayāmi,
śrūyatām.
me vistarasya antaḥ na asti.
'
10. Another sage said: 'Listen, I will tell you another story, in brief, O greatly wise one. There is no end to my full exposition (vistara), but I will be concise.'
अस्म्यहं तावदादीर्घतपास्त्वमतिधार्मिकः ।
श्रुत्वेदं मद्वचः सत्यमिहैव रतिमेष्यसि ॥ ११ ॥
asmyahaṃ tāvadādīrghatapāstvamatidhārmikaḥ ,
śrutvedaṃ madvacaḥ satyamihaiva ratimeṣyasi 11
11. asmi aham tāvat ādīrghatapāḥ tvam atidhārmikaḥ
śrutvā idam mad-vacaḥ satyam iha eva ratim eṣyasi
11. aham tāvat ādīrghatapāḥ asmi tvam atidhārmikaḥ
idam satyam mad-vacaḥ śrutvā iha eva ratim eṣyasi
11. I am indeed one who has performed long austerities (tapas), and you are extremely observant of natural law (dharma). After hearing this truthful statement of mine, you will certainly find delight right here.
इहस्थं मामिमं त्वं च न त्यक्ष्यसि सपर्यया ।
अहं भवद्भिः सहितो निवत्स्यामीति निश्चयः ॥ १२ ॥
ihasthaṃ māmimaṃ tvaṃ ca na tyakṣyasi saparyayā ,
ahaṃ bhavadbhiḥ sahito nivatsyāmīti niścayaḥ 12
12. ihastham mām imam tvam ca na tyakṣyasi saparyayā
aham bhavadbhiḥ sahitaḥ nivatsyāmi iti niścayaḥ
12. tvam ca saparyayā ihastham imam mām na tyakṣyasi
aham bhavadbhiḥ sahitaḥ nivatsyāmi iti niścayaḥ
12. You will also not abandon me, who resides here, with your worship. It is certain that I will reside together with you all.
साधो यातेषु वर्षेषु ततः कतिपयेष्विह ।
सर्वबन्धुविनाशस्ते दुर्भिक्षेण भविष्यति ॥ १३ ॥
sādho yāteṣu varṣeṣu tataḥ katipayeṣviha ,
sarvabandhuvināśaste durbhikṣeṇa bhaviṣyati 13
13. sādho yāteṣu varṣeṣu tataḥ katipayeṣu iha
sarvabandhuvināśaḥ te durbhikṣeṇa bhaviṣyati
13. sādho tataḥ katipayeṣu varṣeṣu yāteṣu iha te
sarvabandhuvināśaḥ durbhikṣeṇa bhaviṣyati
13. O righteous one, after some years have passed, there will be a destruction of all your relatives here by famine.
मत्तसीमान्तसामन्तविग्रहेण तदैव च ।
सर्वो गृहात्तनुप्राणिर्ग्रामकोऽयं विनङ्क्ष्यति ॥ १४ ॥
mattasīmāntasāmantavigraheṇa tadaiva ca ,
sarvo gṛhāttanuprāṇirgrāmako'yaṃ vinaṅkṣyati 14
14. mattasīmāntasāmanta-vigraheṇa tadā eva ca sarvaḥ
gṛhāt tanuprāṇiḥ grāmakaḥ ayam vinakṣyati
14. ca tadā eva mattasīmāntasāmanta-vigraheṇa ayam
grāmakaḥ sarvaḥ gṛhāt tanuprāṇiḥ vinakṣyati
14. And at that very time, due to the conflict with the arrogant neighboring chiefs at the border, this entire village, including every living being in its houses, will perish.
इहैवैकत्र कस्मिंश्चित्तरुखण्डकजालके ।
समाचारौ निवत्स्यावः शून्ये चन्द्ररवी यथा ॥ १६ ॥
ihaivaikatra kasmiṃścittarukhaṇḍakajālake ,
samācārau nivatsyāvaḥ śūnye candraravī yathā 16
16. iha eva ekatra kasmiñcit tarukhaṇḍakajālake
samācārau nivatsyāvaḥ śūnye candraravī yathā
16. samācārau nivatsyāvaḥ iha eva ekatra kasmiñcit
tarukhaṇḍakajālake yathā candraravī śūnye
16. Here, in a single cluster of trees, we two shall reside, just as the sun and moon exist in the empty sky.
उत्पत्स्यते त्वरण्येऽस्मिन्कालेन वनमुत्तमम् ।
शालताललताजालवलिताखिलभूतलम् ॥ १७ ॥
utpatsyate tvaraṇye'sminkālena vanamuttamam ,
śālatālalatājālavalitākhilabhūtalam 17
17. utpatsyate tu araṇye asmin kālena vanam
uttamam śālatālalatājālavalitākhilabhūtalam
17. tu asmin araṇye kālena uttamam vanam
utpatsyate śālatālalatājālavalitākhilabhūtalam
17. But in time, an excellent forest will arise in this very wilderness, with its entire ground covered by a network of śāla trees, palm trees, and creepers.
तालीतमालदलताण्डवमण्डिताशं व्याकोशपद्मवनवन्द्यविकासिवृक्षम् ।
कूजच्चकोरचयचारुलतानिकुञ्जमुद्भासि नन्दनमिवागतमन्तरिक्षात् ॥ १८ ॥
tālītamāladalatāṇḍavamaṇḍitāśaṃ vyākośapadmavanavandyavikāsivṛkṣam ,
kūjaccakoracayacārulatānikuñjamudbhāsi nandanamivāgatamantarikṣāt 18
18. tālītamāladalatāṇḍavamaṇḍitāśam
vyākośapadmavanavandyavikāsivṛkṣam
kūjaccakoracayacārulatanikuñjam
udbhāsi nandanam iva āgatam antarikṣāt
18. udbhāsi tālītamāladalatāṇḍavamaṇḍitāśam
vyākośapadmavanavandyavikāsivṛkṣam
kūjaccakoracayacārulatanikuñjam
nandanam iva antarikṣāt āgatam
18. It will be splendid, with its directions adorned by the dancing leaves of tāla and tamāla trees, its expanding trees revered like groves of blooming lotuses, and its charming creeper-bowers filled with cooing flocks of cakora birds, appearing as if the Nandan (garden) itself has descended from the sky.