योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-92
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अथ वातमयीं कृत्वा जगत्प्रेक्षणकौतुकात् ।
धारणां धीरया वृत्त्या विततामहमागतः ॥ १ ॥
अथ वातमयीं कृत्वा जगत्प्रेक्षणकौतुकात् ।
धारणां धीरया वृत्त्या विततामहमागतः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
atha vātamayīṃ kṛtvā jagatprekṣaṇakautukāt ,
dhāraṇāṃ dhīrayā vṛttyā vitatāmahamāgataḥ 1
atha vātamayīṃ kṛtvā jagatprekṣaṇakautukāt ,
dhāraṇāṃ dhīrayā vṛttyā vitatāmahamāgataḥ 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atha vātamayīm kṛtvā jagatprekṣaṇakautukāt
dhāraṇām dhīrayā vṛttyā vitatām aham āgataḥ
dhāraṇām dhīrayā vṛttyā vitatām aham āgataḥ
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atha jagatprekṣaṇakautukāt aham
dhīrayā vṛttyā vitatām dhāraṇām kṛtvā vātamayīm āgataḥ
dhīrayā vṛttyā vitatām dhāraṇām kṛtvā vātamayīm āgataḥ
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, driven by the curiosity to observe the world, I transformed myself into a being of wind, having attained an expansive mental concentration (dhāraṇā) with a steadfast attitude.
संपन्नोऽस्म्यनिलो वल्लीललनालोकलासकः ।
कमलोत्पलकुन्दादिजालकामोदपालकः ॥ २ ॥
कमलोत्पलकुन्दादिजालकामोदपालकः ॥ २ ॥
saṃpanno'smyanilo vallīlalanālokalāsakaḥ ,
kamalotpalakundādijālakāmodapālakaḥ 2
kamalotpalakundādijālakāmodapālakaḥ 2
2.
sampannaḥ asmi anilaḥ vallīlalanālokalāsakaḥ
kamalotpalkundādijālakāmodapālakaḥ
kamalotpalkundādijālakāmodapālakaḥ
2.
anilaḥ sampannaḥ asmi vallīlalanālokalāsakaḥ
kamalotpalkundādijālakāmodapālakaḥ
kamalotpalkundādijālakāmodapālakaḥ
2.
I became the wind (anila), causing the clusters of creeper-women to sway, and preserving the fragrance of various flowers like lotuses, water lilies, and jasmines.
सीकरोत्करनीहारहेलाहरणतत्परः ।
सुरतश्रान्तसर्वाङ्गसमाह्लादनतर्षुलः ॥ ३ ॥
सुरतश्रान्तसर्वाङ्गसमाह्लादनतर्षुलः ॥ ३ ॥
sīkarotkaranīhārahelāharaṇatatparaḥ ,
surataśrāntasarvāṅgasamāhlādanatarṣulaḥ 3
surataśrāntasarvāṅgasamāhlādanatarṣulaḥ 3
3.
sīkarotkaramīhārahelāharaṇatatparaḥ
surataśrāntasarvāṅgasamāhlādanatarṣulaḥ
surataśrāntasarvāṅgasamāhlādanatarṣulaḥ
3.
sīkarotkaramīhārahelāharaṇatatparaḥ
surataśrāntasarvāṅgasamāhlādanatarṣulaḥ
surataśrāntasarvāṅgasamāhlādanatarṣulaḥ
3.
I was adept at playfully dispersing masses of spray and mist, and eager to completely refresh every limb weary from romantic dalliances.
तृणगुल्मलतावल्लीदलताण्डवपण्डितः ।
लतौषधिफलोल्लासकुसुमामोदमण्डितः ॥ ४ ॥
लतौषधिफलोल्लासकुसुमामोदमण्डितः ॥ ४ ॥
tṛṇagulmalatāvallīdalatāṇḍavapaṇḍitaḥ ,
latauṣadhiphalollāsakusumāmodamaṇḍitaḥ 4
latauṣadhiphalollāsakusumāmodamaṇḍitaḥ 4
4.
tṛṇagulmalatāvallīdalatāṇḍavapaṇḍitaḥ
latauṣadhiphalollāsakusumāmodamaṇḍitaḥ
latauṣadhiphalollāsakusumāmodamaṇḍitaḥ
4.
tṛṇagulmalatāvallīdalatāṇḍavapaṇḍitaḥ
latauṣadhiphalollāsakusumāmodamaṇḍitaḥ
latauṣadhiphalollāsakusumāmodamaṇḍitaḥ
4.
I was skilled in making the leaves of grass, shrubs, creepers, and vines perform a vigorous dance, and was adorned with the joyous fragrance emanating from the flowers and fruits of creepers and herbs.
मृदुर्मङ्गलकालेषु ललनालोकलालकः ।
भीम उत्पातकालेषु पर्णवत्प्रौढपर्वतः ॥ ५ ॥
भीम उत्पातकालेषु पर्णवत्प्रौढपर्वतः ॥ ५ ॥
mṛdurmaṅgalakāleṣu lalanālokalālakaḥ ,
bhīma utpātakāleṣu parṇavatprauḍhaparvataḥ 5
bhīma utpātakāleṣu parṇavatprauḍhaparvataḥ 5
5.
mṛduḥ maṅgalakāleṣu lalanālokalālakaḥ bhīmaḥ
utpātakāleṣu parṇavat prauḍhaparvataḥ
utpātakāleṣu parṇavat prauḍhaparvataḥ
5.
[saḥ] maṅgalakāleṣu mṛduḥ lalanālokalālakaḥ [saḥ]
utpātakāleṣu bhīmaḥ parṇavat prauḍhaparvataḥ
utpātakāleṣu bhīmaḥ parṇavat prauḍhaparvataḥ
5.
He is gentle in auspicious times, attracting the affection of women. In times of calamity, he is formidable, a mighty mountain that sweeps things away like leaves.
नन्दने कुन्दमन्दारमकरन्दरजोरुणः ।
नरकेऽङ्गारसंभारभूरिनीहारभासुरः ॥ ६ ॥
नरकेऽङ्गारसंभारभूरिनीहारभासुरः ॥ ६ ॥
nandane kundamandāramakarandarajoruṇaḥ ,
narake'ṅgārasaṃbhārabhūrinīhārabhāsuraḥ 6
narake'ṅgārasaṃbhārabhūrinīhārabhāsuraḥ 6
6.
nandane kundamandāramakarandarajoruṇaḥ
narake aṅgārasaṃbhārabhūrinīhārabhāsuraḥ
narake aṅgārasaṃbhārabhūrinīhārabhāsuraḥ
6.
[saḥ] nandane kundamandāramakarandarajoruṇaḥ
[saḥ] narake aṅgārasaṃbhārabhūrinīhārabhāsuraḥ
[saḥ] narake aṅgārasaṃbhārabhūrinīhārabhāsuraḥ
6.
In the Nandana (paradise), he is reddish with the pollen and nectar of jasmine and coral trees. In Naraka (hell), he shines with a vast, frosty glow of heaped embers.
सागरे सरलावर्तलेखानुमितसर्पणः ।
दिवि वारिदसंचारमृष्टामृष्टेन्दुदर्पणः ॥ ७ ॥
दिवि वारिदसंचारमृष्टामृष्टेन्दुदर्पणः ॥ ७ ॥
sāgare saralāvartalekhānumitasarpaṇaḥ ,
divi vāridasaṃcāramṛṣṭāmṛṣṭendudarpaṇaḥ 7
divi vāridasaṃcāramṛṣṭāmṛṣṭendudarpaṇaḥ 7
7.
sāgare saralāvartalekhānumitasarpaṇaḥ
divi vāridasancāramṛṣṭāmṛṣṭendudarpaṇaḥ
divi vāridasancāramṛṣṭāmṛṣṭendudarpaṇaḥ
7.
[saḥ] sāgare saralāvartalekhānumitasarpaṇaḥ
[saḥ] divi vāridasancāramṛṣṭāmṛṣṭendudarpaṇaḥ
[saḥ] divi vāridasancāramṛṣṭāmṛṣṭendudarpaṇaḥ
7.
In the ocean, his movement is inferred by the straight lines of whirlpools he creates. In the sky, he is a mirror-like moon, sometimes clear and sometimes obscured by the movement of clouds.
नक्षत्रक्षत्रसैन्यस्य रथो रंहोविबृंहितः ।
त्रैलोक्यसिद्धसंचारविमानधरणे हितः ॥ ८ ॥
त्रैलोक्यसिद्धसंचारविमानधरणे हितः ॥ ८ ॥
nakṣatrakṣatrasainyasya ratho raṃhovibṛṃhitaḥ ,
trailokyasiddhasaṃcāravimānadharaṇe hitaḥ 8
trailokyasiddhasaṃcāravimānadharaṇe hitaḥ 8
8.
nakṣatrakṣatrasainyasya rathaḥ raṃhaḥ vibṛṃhitaḥ
trailokyasiddhasaṃcāravimānadharaṇe hitaḥ
trailokyasiddhasaṃcāravimānadharaṇe hitaḥ
8.
[saḥ] nakṣatrakṣatrasainyasya raṃhovibṛṃhitaḥ rathaḥ
[saḥ] trailokyasiddhasaṃcāravimānadharaṇe hitaḥ
[saḥ] trailokyasiddhasaṃcāravimānadharaṇe hitaḥ
8.
He is the chariot of the army of stellar warriors, his speed greatly amplified. He is fit for supporting the celestial vehicles (vimāna) for the movement of perfected beings (siddhas) throughout the three worlds.
सहोदर इव क्षिप्रगामित्वादस्य चेतसः ।
अनङ्गोऽपि समस्ताङ्गः स्पन्दानन्दनचन्दनः ॥ ९ ॥
अनङ्गोऽपि समस्ताङ्गः स्पन्दानन्दनचन्दनः ॥ ९ ॥
sahodara iva kṣipragāmitvādasya cetasaḥ ,
anaṅgo'pi samastāṅgaḥ spandānandanacandanaḥ 9
anaṅgo'pi samastāṅgaḥ spandānandanacandanaḥ 9
9.
sah-udaraḥ iva kṣipra-gāmitvāt asya cetasaḥ |
anaṅgaḥ api samasta-aṅgaḥ spanda-ānandana-candanaḥ ||
anaṅgaḥ api samasta-aṅgaḥ spanda-ānandana-candanaḥ ||
9.
asya cetasaḥ kṣipra-gāmitvāt sah-udaraḥ iva anaṅgaḥ
api samasta-aṅgaḥ spanda-ānandana-candanaḥ (ca asti)
api samasta-aṅgaḥ spanda-ānandana-candanaḥ (ca asti)
9.
Because of its swift movement, it is like a sibling to this mind. Though bodiless (anaṅga), it is complete with all its parts, like a sandalwood that delights with its vibrant pulsation.
तुषारसीकरासारजरारोमविजर्जरः ।
आमोदयौवनोन्मादो मौनमार्दवशैशवः ॥ १० ॥
आमोदयौवनोन्मादो मौनमार्दवशैशवः ॥ १० ॥
tuṣārasīkarāsārajarāromavijarjaraḥ ,
āmodayauvanonmādo maunamārdavaśaiśavaḥ 10
āmodayauvanonmādo maunamārdavaśaiśavaḥ 10
10.
tuṣāra-sīkara-āsāra-jarā-roma-vijarjaraḥ |
āmoda-yauvana-unmādaḥ mauna-mārdava-śaiśavaḥ ||
āmoda-yauvana-unmādaḥ mauna-mārdava-śaiśavaḥ ||
10.
tuṣāra-sīkara-āsāra-jarā-roma-vijarjaraḥ (asti)
āmoda-yauvana-unmādaḥ (asti) mauna-mārdava-śaiśavaḥ (asti)
āmoda-yauvana-unmādaḥ (asti) mauna-mārdava-śaiśavaḥ (asti)
10.
It is worn out and shattered by the torrent of frost-spray and withered hair; it is the intoxicating delight of youth; and the silent tenderness of childhood.
नन्दनामोदमधुरो मधुरोदारसंसृतिः ।
चारुचैत्ररथोन्मुक्तो हृतकान्तारतश्रमः ॥ ११ ॥
चारुचैत्ररथोन्मुक्तो हृतकान्तारतश्रमः ॥ ११ ॥
nandanāmodamadhuro madhurodārasaṃsṛtiḥ ,
cārucaitrarathonmukto hṛtakāntārataśramaḥ 11
cārucaitrarathonmukto hṛtakāntārataśramaḥ 11
11.
nandana-āmoda-madhuraḥ madhura-udāra-saṃsṛtiḥ |
cāru-caitraratha-unmuktaḥ hṛta-kāntāra-ata-śramaḥ ||
cāru-caitraratha-unmuktaḥ hṛta-kāntāra-ata-śramaḥ ||
11.
nandana-āmoda-madhuraḥ (asti)
madhura-udāra-saṃsṛtiḥ (asti)
cāru-caitraratha-unmuktaḥ (asti)
hṛta-kāntāra-ata-śramaḥ (ca asti)
madhura-udāra-saṃsṛtiḥ (asti)
cāru-caitraratha-unmuktaḥ (asti)
hṛta-kāntāra-ata-śramaḥ (ca asti)
11.
It is sweet with the delight of Nandana, and its worldly existence (saṃsāra) is sweet and noble. It is liberated by the beautiful Chaitraratha, and its weariness from wandering in the wilderness has been removed.
चिरं गङ्गातरङ्गाङ्गदोलान्दोलनसश्रमः ।
श्रमस्वरूपाज्ञतया निवारितततश्रमः ॥ १२ ॥
श्रमस्वरूपाज्ञतया निवारितततश्रमः ॥ १२ ॥
ciraṃ gaṅgātaraṅgāṅgadolāndolanasaśramaḥ ,
śramasvarūpājñatayā nivāritatataśramaḥ 12
śramasvarūpājñatayā nivāritatataśramaḥ 12
12.
ciram gaṅgā-taraṅga-aṅga-dola-āndolana-sa-śramaḥ
| śrama-svarūpa-ajñatayā nivārita-tata-śramaḥ ||
| śrama-svarūpa-ajñatayā nivārita-tata-śramaḥ ||
12.
ciram gaṅgā-taraṅga-aṅga-dola-āndolana-sa-śramaḥ (asti)
śrama-svarūpa-ajñatayā nivārita-tata-śramaḥ (ca asti)
śrama-svarūpa-ajñatayā nivārita-tata-śramaḥ (ca asti)
12.
For a long time, it was weary from the prolonged swaying motion of the elements of the Gaṅgā's waves. And its extensive fatigue was dispelled due to the ignorance of the nature of weariness.
पुष्पभारानताः स्पर्शैर्वसन्तवनितालताः ।
चिरं चपलयँल्लोलदलहस्तालिलोचनाः ॥ १३ ॥
चिरं चपलयँल्लोलदलहस्तालिलोचनाः ॥ १३ ॥
puṣpabhārānatāḥ sparśairvasantavanitālatāḥ ,
ciraṃ capalayaṃlloladalahastālilocanāḥ 13
ciraṃ capalayaṃlloladalahastālilocanāḥ 13
13.
puṣpabhārānatāḥ sparśaiḥ vasantavanitālatāḥ
ciram capalayan loladalahastālililocanāḥ
ciram capalayan loladalahastālililocanāḥ
13.
vasantavanitālatāḥ puṣpabhārānatāḥ
loladalahastālililocanāḥ ciram sparśaiḥ capalayan
loladalahastālililocanāḥ ciram sparśaiḥ capalayan
13.
The spring creepers, resembling women, are bent low by the heavy burden of their flowers. For a long time, they stir the senses with their touches, their fluttering leaves acting as hands and the bees within them as eyes.
चिरं भुकत्वेन्दुबिम्बाग्रं सुप्ता पूर्णाभ्रतल्पके ।
विधूय कमलानीकमपनीतरतश्रमः ॥ १४ ॥
विधूय कमलानीकमपनीतरतश्रमः ॥ १४ ॥
ciraṃ bhukatvendubimbāgraṃ suptā pūrṇābhratalpake ,
vidhūya kamalānīkamapanītarataśramaḥ 14
vidhūya kamalānīkamapanītarataśramaḥ 14
14.
ciraṃ bhuktvā indubimbāgram suptā pūrṇābhratalpake
vidhūya kamalānīkam apanītarataśramaḥ
vidhūya kamalānīkam apanītarataśramaḥ
14.
(sā) indubimbāgram ciraṃ bhuktvā pūrṇābhratalpake suptā
(abhūt); (saḥ) kamalānīkam vidhūya apanītarataśramaḥ (abhūt)
(abhūt); (saḥ) kamalānīkam vidhūya apanītarataśramaḥ (abhūt)
14.
For a long time, having enjoyed the moon's full orb, [a woman] slept on a bed of dense clouds. Then, having cast aside the multitude of lotuses, [a man's] fatigue from dalliance (rataśrama) was dispelled.
समस्तरजसामेको व्योमगामी तुरंगमः ।
आमोदमदमातङ्गसमुल्लासमहासुहृत् ॥ १५ ॥
आमोदमदमातङ्गसमुल्लासमहासुहृत् ॥ १५ ॥
samastarajasāmeko vyomagāmī turaṃgamaḥ ,
āmodamadamātaṅgasamullāsamahāsuhṛt 15
āmodamadamātaṅgasamullāsamahāsuhṛt 15
15.
samastarajāsām ekaḥ vyomagāmī turaṅgamaḥ
āmodamadamātaṅgasamullāsamahāsuhṛt
āmodamadamātaṅgasamullāsamahāsuhṛt
15.
turaṅgamaḥ samastarajāsām ekaḥ vyomagāmī
āmodamadamātaṅgasamullāsamahāsuhṛt
āmodamadamātaṅgasamullāsamahāsuhṛt
15.
The unrivaled horse, traversing the sky, unique among all forms of dust, and a great friend to the immense joy and intoxication of elephants.
धीरेणाप्य तडिच्छृङ्गं पयोदपशुपालकः ।
तन्तुः सीकरमुक्तानामरिधर्मा रजोरुजाम् ॥ १६ ॥
तन्तुः सीकरमुक्तानामरिधर्मा रजोरुजाम् ॥ १६ ॥
dhīreṇāpya taḍicchṛṅgaṃ payodapaśupālakaḥ ,
tantuḥ sīkaramuktānāmaridharmā rajorujām 16
tantuḥ sīkaramuktānāmaridharmā rajorujām 16
16.
dhīreṇa āpya taḍicchṛṅgam payodapaśupālakaḥ
tantuḥ sīkaramuktānām aridharmā rajorujām
tantuḥ sīkaramuktānām aridharmā rajorujām
16.
payodapaśupālakaḥ dhīreṇa taḍicchṛṅgam āpya sīkaramuktānām tantuḥ rajorujām aridharmā (asti).
16.
The cloud-cowherd, who steadily grasps the lightning's horn, is a string for pearls of spray, and whose intrinsic nature (dharma) makes him an enemy of the discomforts caused by dust.
आकाशकुसुमामोदः सर्वशब्दसहोदरः ।
नाडीप्रणालीसलिलं भूताङ्गोपाङ्गवर्तकः ॥ १७ ॥
नाडीप्रणालीसलिलं भूताङ्गोपाङ्गवर्तकः ॥ १७ ॥
ākāśakusumāmodaḥ sarvaśabdasahodaraḥ ,
nāḍīpraṇālīsalilaṃ bhūtāṅgopāṅgavartakaḥ 17
nāḍīpraṇālīsalilaṃ bhūtāṅgopāṅgavartakaḥ 17
17.
ākāśakusumāmodaḥ sarvaśabdasahodaraḥ
nāḍīpraṇālīsalilam bhūtāṅgopāṅgavartakaḥ
nāḍīpraṇālīsalilam bhūtāṅgopāṅgavartakaḥ
17.
ākāśakusumāmodaḥ sarvaśabdasahodaraḥ
nāḍīpraṇālīsalilam bhūtāṅgopāṅgavartakaḥ
nāḍīpraṇālīsalilam bhūtāṅgopāṅgavartakaḥ
17.
He is like the fragrance of a sky-flower, elusive and subtle; he is the silent companion to all sounds. He is the vital fluid in the channels (nāḍī system), and the animator of the main and subsidiary limbs of all living beings.
मर्मकर्मकरैकात्मा हृद्गुहागेहकेसरी ।
नित्यमेकान्तपथिकः सारविज्जातवेदसः ॥ १८ ॥
नित्यमेकान्तपथिकः सारविज्जातवेदसः ॥ १८ ॥
marmakarmakaraikātmā hṛdguhāgehakesarī ,
nityamekāntapathikaḥ sāravijjātavedasaḥ 18
nityamekāntapathikaḥ sāravijjātavedasaḥ 18
18.
marmakarmakaraikātmā hṛdguhāgehakesarī
nityam ekāntapathikaḥ sāravit jātavedasaḥ
nityam ekāntapathikaḥ sāravit jātavedasaḥ
18.
marmakarmakaraikātmā hṛdguhāgehakesarī
nityam ekāntapathikaḥ sāravit jātavedasaḥ
nityam ekāntapathikaḥ sāravit jātavedasaḥ
18.
He is the one (ātman) who performs the actions that affect the vital points, the lion residing in the cave-like abode of the heart. He is always a solitary traveler, and the knower of the essence (sāra) of all that is manifest (jātavedas).
प्राणापानकलारज्ज्वा प्राणिनां यन्त्रवाहकः ।
अरिर्मित्रं च द्वीपानां द्वीपसंचारणे रतः ॥ २० ॥
अरिर्मित्रं च द्वीपानां द्वीपसंचारणे रतः ॥ २० ॥
prāṇāpānakalārajjvā prāṇināṃ yantravāhakaḥ ,
arirmitraṃ ca dvīpānāṃ dvīpasaṃcāraṇe rataḥ 20
arirmitraṃ ca dvīpānāṃ dvīpasaṃcāraṇe rataḥ 20
20.
prāṇāpānakalārajjvā prāṇinām yantravāhakaḥ
ariḥ mitram ca dvīpānām dvīpasaṃcāraṇe rataḥ
ariḥ mitram ca dvīpānām dvīpasaṃcāraṇe rataḥ
20.
prāṇinām yantravāhakaḥ prāṇāpānakalārajjvā
dvīpānām ariḥ mitram ca dvīpasaṃcāraṇe rataḥ
dvīpānām ariḥ mitram ca dvīpasaṃcāraṇe rataḥ
20.
He drives the machine of living beings by means of the rope of the vital breath (prāṇa) and downward breath (apāna) energies. He is both an enemy and a friend to the continents, engaged in causing their movement.
पुरोगतोऽप्यदृश्यात्मा मनोराज्यपुरोपमः ।
तालवृन्ततिलेतैलमालानं स्पन्ददन्तिनः ॥ २१ ॥
तालवृन्ततिलेतैलमालानं स्पन्ददन्तिनः ॥ २१ ॥
purogato'pyadṛśyātmā manorājyapuropamaḥ ,
tālavṛntatiletailamālānaṃ spandadantinaḥ 21
tālavṛntatiletailamālānaṃ spandadantinaḥ 21
21.
puragataḥ api adṛśyātmā manorājyapuropamaḥ
tālavṛntatile tailam ālānam spandadantinaḥ
tālavṛntatile tailam ālānam spandadantinaḥ
21.
api puragataḥ adṛśyātmā manorājyapuropamaḥ
tālavṛntatile tailam spandadantinaḥ ālānam
tālavṛntatile tailam spandadantinaḥ ālānam
21.
Though he advances, his true self (ātman) remains invisible; he is comparable to a city existing only in the realm of imagination (manorājya). He is like oil in a palm-fan seed (i.e., something subtle or non-existent in the expected place), and the tethering post for the restless (spanda) elephant.
एकक्षणलवेनैव चालिताखिलभूधरः ।
वर्णावलितरङ्गाणां गङ्गावाह इवैककृत् ॥ २२ ॥
वर्णावलितरङ्गाणां गङ्गावाह इवैककृत् ॥ २२ ॥
ekakṣaṇalavenaiva cālitākhilabhūdharaḥ ,
varṇāvalitaraṅgāṇāṃ gaṅgāvāha ivaikakṛt 22
varṇāvalitaraṅgāṇāṃ gaṅgāvāha ivaikakṛt 22
22.
eka-kṣaṇa-lavena eva cālitākhilabhūdharaḥ
varṇāvalitaraṅgāṇām gaṅgāvāhaḥ iva ekakṛt
varṇāvalitaraṅgāṇām gaṅgāvāhaḥ iva ekakṛt
22.
eka-kṣaṇa-lavena eva cālitākhilabhūdharaḥ
varṇāvalitaraṅgāṇām gaṅgāvāhaḥ iva ekakṛt
varṇāvalitaraṅgāṇām gaṅgāvāhaḥ iva ekakṛt
22.
He who, in just a fraction of a single moment, moved all mountains. He is the sole creator, like the flowing current of the Gaṅgā, of the waves of rows of letters (varṇāvali).
धूमाम्बुवाहरजसां महावर्तकृदम्भसाम् ।
द्युनदीवाहवार्योघनभोनीलोत्पलालिकः ॥ २३ ॥
द्युनदीवाहवार्योघनभोनीलोत्पलालिकः ॥ २३ ॥
dhūmāmbuvāharajasāṃ mahāvartakṛdambhasām ,
dyunadīvāhavāryoghanabhonīlotpalālikaḥ 23
dyunadīvāhavāryoghanabhonīlotpalālikaḥ 23
23.
dhūmāmbuvāharajasām mahāvartakṛt ambhasām
dyunadīvāhavāryoghanabhonīlotpalālikah
dyunadīvāhavāryoghanabhonīlotpalālikah
23.
dhūmāmbuvāharajasām ambhasām mahāvartakṛt
dyunadīvāhavāryoghanabhonīlotpalālikah
dyunadīvāhavāryoghanabhonīlotpalālikah
23.
He is the creator of great whirlwinds among the waters, and of the dust stirred up by smoke-clouds. He is the bee drawn to the blue lotus-like sky, which is the massive flow of the celestial river.
शरीरावेष्टितोन्मुक्तपुराणतृणचोपनः ।
स्पन्दपद्मवनादित्यः शब्दवर्षैकवारिदः ॥ २४ ॥
स्पन्दपद्मवनादित्यः शब्दवर्षैकवारिदः ॥ २४ ॥
śarīrāveṣṭitonmuktapurāṇatṛṇacopanaḥ ,
spandapadmavanādityaḥ śabdavarṣaikavāridaḥ 24
spandapadmavanādityaḥ śabdavarṣaikavāridaḥ 24
24.
śarīrāveṣṭitonmuktapūrāṇatṛṇacopanaḥ
spandapadmavanādityaḥ śabdavarṣaikavāridaḥ
spandapadmavanādityaḥ śabdavarṣaikavāridaḥ
24.
śarīrāveṣṭitonmuktapūrāṇatṛṇacopanaḥ
spandapadmavanādityaḥ śabdavarṣaikavāridaḥ
spandapadmavanādityaḥ śabdavarṣaikavāridaḥ
24.
He is the one who discards old bodies (śarīra) like ancient grass (tṛṇa) that has encircled them. He is the sun to the lotus forest of vibration (spanda), and the sole cloud for the rain of sound (śabda).
व्योमकाननमातङ्गः शरीरगृहगर्गटः ।
धूलीकदम्बविपिनमालालिङ्गननायकः ॥ २५ ॥
धूलीकदम्बविपिनमालालिङ्गननायकः ॥ २५ ॥
vyomakānanamātaṅgaḥ śarīragṛhagargaṭaḥ ,
dhūlīkadambavipinamālāliṅgananāyakaḥ 25
dhūlīkadambavipinamālāliṅgananāyakaḥ 25
25.
vyomakānanāmātaṅgaḥ śarīragṛhagargaṭaḥ
dhūlīkadambavipināmālāliṅgananāyakaḥ
dhūlīkadambavipināmālāliṅgananāyakaḥ
25.
vyomakānanāmātaṅgaḥ śarīragṛhagargaṭaḥ
dhūlīkadambavipināmālāliṅgananāyakaḥ
dhūlīkadambavipināmālāliṅgananāyakaḥ
25.
He is the magnificent elephant (mātaṅga) roaming in the forest of the sky (vyoma). He is the tortoise (gargaṭa) within the house of the body (śarīra). He is the lord who embraces the garland of kadamba (kadamba) tree-forests of dust (dhūlī).
स्त्यानीकरणसंशोषधृतिस्पन्दनसौरभैः ।
सशैत्यैः कर्मभिः षड्भिरलब्धक्षण आक्षयम् ॥ २६ ॥
सशैत्यैः कर्मभिः षड्भिरलब्धक्षण आक्षयम् ॥ २६ ॥
styānīkaraṇasaṃśoṣadhṛtispandanasaurabhaiḥ ,
saśaityaiḥ karmabhiḥ ṣaḍbhiralabdhakṣaṇa ākṣayam 26
saśaityaiḥ karmabhiḥ ṣaḍbhiralabdhakṣaṇa ākṣayam 26
26.
styānanīkaraṇasaṃśoṣadhṛtispandanasaurabhaiḥ
saśaiytyaiḥ karmabhiḥ ṣaḍbhiḥ alabdhakṣaṇaḥ ākṣayam
saśaiytyaiḥ karmabhiḥ ṣaḍbhiḥ alabdhakṣaṇaḥ ākṣayam
26.
alabdhakṣaṇaḥ styānanīkaraṇasaṃśoṣadhṛtispandanasaurabhaiḥ
saśaiytyaiḥ ṣaḍbhiḥ karmabhiḥ ākṣayam
saśaiytyaiḥ ṣaḍbhiḥ karmabhiḥ ākṣayam
26.
It, unopposed, performs until complete dissolution, these six actions: solidifying, drying, supporting, pulsating, imparting fragrance, and imparting coolness.
रसाकर्षणसव्यग्रो नित्यं भ्रातेव तेजसः ।
हरणादानकर्तॄणामङ्गानां विनियोगकृत् ॥ २७ ॥
हरणादानकर्तॄणामङ्गानां विनियोगकृत् ॥ २७ ॥
rasākarṣaṇasavyagro nityaṃ bhrāteva tejasaḥ ,
haraṇādānakartṝṇāmaṅgānāṃ viniyogakṛt 27
haraṇādānakartṝṇāmaṅgānāṃ viniyogakṛt 27
27.
rasākarṣaṇasavyagraḥ nityam bhrātā iva
tejasaḥ haraṇādānakartṝṇām aṅgānām viniyogakṛt
tejasaḥ haraṇādānakartṝṇām aṅgānām viniyogakṛt
27.
nityam tejasaḥ bhrātā iva rasākarṣaṇasavyagraḥ
haraṇādānakartṝṇām aṅgānām viniyogakṛt
haraṇādānakartṝṇām aṅgānām viniyogakṛt
27.
Constantly, like a brother of fire (tejas), it is diligently occupied with drawing out the vital essence (rasa). It ensures the proper distribution to the body parts responsible for grasping and releasing.
शरीरनगरे नाडीमार्गैर्गतिनिरर्गलः ।
रसभाण्डे परावर्तादायुर्मणिमहावणिक् ॥ २८ ॥
रसभाण्डे परावर्तादायुर्मणिमहावणिक् ॥ २८ ॥
śarīranagare nāḍīmārgairgatinirargalaḥ ,
rasabhāṇḍe parāvartādāyurmaṇimahāvaṇik 28
rasabhāṇḍe parāvartādāyurmaṇimahāvaṇik 28
28.
śarīranagare nāḍīmārgaiḥ gatinirargalaḥ
rasabhāṇḍe parāvartāt āyurmaṇimahāvaṇik
rasabhāṇḍe parāvartāt āyurmaṇimahāvaṇik
28.
śarīranagare nāḍīmārgaiḥ gatinirargalaḥ
rasabhāṇḍe parāvartāt āyurmaṇimahāvaṇik
rasabhāṇḍe parāvartāt āyurmaṇimahāvaṇik
28.
In the body (śarīra) as a city, its movement is unimpeded through the channels (nāḍī). It is a great merchant of the jewel of longevity (āyus) due to its circulation within the repository of vital essence (rasa).
शरीरनगरीनाशनिर्माणैकपरायणः ।
रसकिट्टकलाधातुपृथक्करणकोविदः ॥ २९ ॥
रसकिट्टकलाधातुपृथक्करणकोविदः ॥ २९ ॥
śarīranagarīnāśanirmāṇaikaparāyaṇaḥ ,
rasakiṭṭakalādhātupṛthakkaraṇakovidaḥ 29
rasakiṭṭakalādhātupṛthakkaraṇakovidaḥ 29
29.
śarīranagarīnāśanirmāṇaikaparāyaṇaḥ
rasakiṭṭakalādhātupṛthakkaraṇakovidaḥ
rasakiṭṭakalādhātupṛthakkaraṇakovidaḥ
29.
śarīranagarīnāśanirmāṇaikaparāyaṇaḥ
rasakiṭṭakalādhātupṛthakkaraṇakovidaḥ
rasakiṭṭakalādhātupṛthakkaraṇakovidaḥ
29.
It is solely dedicated to the destruction and creation of the body (śarīra) as a city. It is an expert in separating the vital essence (rasa), waste products (kiṭṭa), subtle tissues (kalā), and bodily constituents (dhātu).
प्रतिसूक्ष्माणुकं देहे ततो दृष्टं मया जगत् ।
तत्रेत्थं रूपवानस्मि स्फुटमाभोगि सुस्थिरम् ॥ ३० ॥
तत्रेत्थं रूपवानस्मि स्फुटमाभोगि सुस्थिरम् ॥ ३० ॥
pratisūkṣmāṇukaṃ dehe tato dṛṣṭaṃ mayā jagat ,
tatretthaṃ rūpavānasmi sphuṭamābhogi susthiram 30
tatretthaṃ rūpavānasmi sphuṭamābhogi susthiram 30
30.
pratisūkṣmāṇukam dehe tataḥ dṛṣṭam mayā jagat
tatra ittham rūpavān asmi sphuṭam ābhogi susthiram
tatra ittham rūpavān asmi sphuṭam ābhogi susthiram
30.
mayā dehe pratisūkṣmāṇukam jagat tataḥ dṛṣṭam
tatra ittham sphuṭam ābhogi susthiram rūpavān asmi
tatra ittham sphuṭam ābhogi susthiram rūpavān asmi
30.
Within the body (deha), I then saw the universe (jagat) in every minute atom. There, I exist in this very form, clearly manifest, all-encompassing, and very stable.
परमाणुप्रति त्वत्र प्रोह्यन्त इव सर्गकाः ।
न च किंचित्किलोह्यन्ते स्वा कृते किमिवोह्यते ॥ ३१ ॥
न च किंचित्किलोह्यन्ते स्वा कृते किमिवोह्यते ॥ ३१ ॥
paramāṇuprati tvatra prohyanta iva sargakāḥ ,
na ca kiṃcitkilohyante svā kṛte kimivohyate 31
na ca kiṃcitkilohyante svā kṛte kimivohyate 31
31.
paramāṇuprati tu atra prohyante iva sargakāḥ na
ca kiñcit kila uhyante svā kṛte kim iva uhyate
ca kiñcit kila uhyante svā kṛte kim iva uhyate
31.
tu atra sargakāḥ paramāṇuprati iva prohyante ca
kiñcit kila na uhyante svā kṛte kim iva uhyate
kiñcit kila na uhyante svā kṛte kim iva uhyate
31.
Here (atra), as if cycles of creation (sarga) are carried forth towards every atom. Yet, nothing at all is truly carried forth. For whom, indeed, is anything carried out by one's own action?
सचन्द्रार्कानिलाग्नीन्द्रपद्मवैश्रवणेश्वराः ।
सब्रह्महरिगन्धर्वा विद्याधरमहोरगाः ॥ ३२ ॥
सब्रह्महरिगन्धर्वा विद्याधरमहोरगाः ॥ ३२ ॥
sacandrārkānilāgnīndrapadmavaiśravaṇeśvarāḥ ,
sabrahmaharigandharvā vidyādharamahoragāḥ 32
sabrahmaharigandharvā vidyādharamahoragāḥ 32
32.
sacandrārkānilāgnīndrapadmavaiśravaṇeśvarāḥ
sabrahmaharigandharvāḥ vidyādharamahoragāḥ
sabrahmaharigandharvāḥ vidyādharamahoragāḥ
32.
sacandrārkānilāgnīndrapadmavaiśravaṇeśvarāḥ
sabrahmaharigandharvāḥ vidyādharamahoragāḥ
sabrahmaharigandharvāḥ vidyādharamahoragāḥ
32.
Including the moon, sun, wind, fire, Indra, Padmā (Lakshmi or Brahmā), Kubera, and other deities (īśvara); along with Brahmā, Hari (Viṣṇu), Gandharvas, Vidyādharas, and great serpents.
ससागरगिरिद्वीपदिगन्तरमहार्णवाः ।
सलोकान्तरलोकेशक्रियाकालकलाक्रमाः ॥ ३३ ॥
सलोकान्तरलोकेशक्रियाकालकलाक्रमाः ॥ ३३ ॥
sasāgaragiridvīpadigantaramahārṇavāḥ ,
salokāntaralokeśakriyākālakalākramāḥ 33
salokāntaralokeśakriyākālakalākramāḥ 33
33.
sasāgaragiridvīpadigantaramahārṇavāḥ
salokāntaralokeśakriyākālakalākramāḥ
salokāntaralokeśakriyākālakalākramāḥ
33.
sasāgaragiridvīpadigantaramahārṇavāḥ
salokāntaralokeśakriyākālakalākramāḥ
salokāntaralokeśakriyākālakalākramāḥ
33.
Along with oceans, mountains, continents, all directions and intermediate spaces, and the great waters; including other worlds, their lords, all actions, time, its divisions, and sequences.
सस्वर्गभूमिपातालततलोकान्तरान्तराः ।
सभावाभाववैधुर्यजरामरणसंभ्रमाः ॥ ३४ ॥
सभावाभाववैधुर्यजरामरणसंभ्रमाः ॥ ३४ ॥
sasvargabhūmipātālatatalokāntarāntarāḥ ,
sabhāvābhāvavaidhuryajarāmaraṇasaṃbhramāḥ 34
sabhāvābhāvavaidhuryajarāmaraṇasaṃbhramāḥ 34
34.
sasvargabhūmipātālatatalokāntarāntarāḥ
sabhāvābhāvavaidhuryajarāmaraṇasaṃbhramāḥ
sabhāvābhāvavaidhuryajarāmaraṇasaṃbhramāḥ
34.
sasvargabhūmipātālatatalokāntarāntarāḥ
sabhāvābhāvavaidhuryajarāmaraṇasaṃbhramāḥ
sabhāvābhāvavaidhuryajarāmaraṇasaṃbhramāḥ
34.
Within and between these vast, extended worlds - which encompass heaven, earth, and the lower realms (pātāla) - are found the conditions of existence, non-existence, and absence, along with the delusions associated with old age and death.
एवं नाम तदा राम भूतपञ्चकरूपिणा ।
मया प्रविहृतं तत्र त्रैलोक्यनलिनोदरे ॥ ३५ ॥
मया प्रविहृतं तत्र त्रैलोक्यनलिनोदरे ॥ ३५ ॥
evaṃ nāma tadā rāma bhūtapañcakarūpiṇā ,
mayā pravihṛtaṃ tatra trailokyanalinodare 35
mayā pravihṛtaṃ tatra trailokyanalinodare 35
35.
evam nāma tadā rāma bhūta-pañcaka-rūpiṇā
mayā pravihṛtam tatra trailokya-nalina-udare
mayā pravihṛtam tatra trailokya-nalina-udare
35.
rāma tadā evam nāma mayā bhūta-pañcaka-rūpiṇā
tatra trailokya-nalina-udare pravihṛtam
tatra trailokya-nalina-udare pravihṛtam
35.
Then, O Rāma, I, in the form of the five elements (bhūta-pañcaka), indeed roamed about there within the lotus-like interior of the three worlds.
रसः पीतोऽनुभूतश्च क्ष्माजलानिलतेजसाम् ।
मूलजालेन वृक्षाणां प्राणिनां वसता मया ॥ ३६ ॥
मूलजालेन वृक्षाणां प्राणिनां वसता मया ॥ ३६ ॥
rasaḥ pīto'nubhūtaśca kṣmājalānilatejasām ,
mūlajālena vṛkṣāṇāṃ prāṇināṃ vasatā mayā 36
mūlajālena vṛkṣāṇāṃ prāṇināṃ vasatā mayā 36
36.
rasaḥ pītaḥ anubhūtaḥ ca kṣmā-jala-anila-tejasām
mūla-jālena vṛkṣāṇām prāṇinām vasatā mayā
mūla-jālena vṛkṣāṇām prāṇinām vasatā mayā
36.
mayā vasatā mūla-jālena vṛkṣāṇām prāṇinām
kṣmā-jala-anila-tejasām rasaḥ pītaḥ ca anubhūtaḥ
kṣmā-jala-anila-tejasām rasaḥ pītaḥ ca anubhūtaḥ
36.
Dwelling (in that elemental form), I, through a network of roots like those of trees and living beings, drank and experienced the essence of earth, water, air, and fire.
रसायनघनाङ्गेषु चन्दनद्रवशोभिषु ।
लुठितं चन्द्रबिम्बेषु तुषारशयनेष्विव ॥ ३७ ॥
लुठितं चन्द्रबिम्बेषु तुषारशयनेष्विव ॥ ३७ ॥
rasāyanaghanāṅgeṣu candanadravaśobhiṣu ,
luṭhitaṃ candrabimbeṣu tuṣāraśayaneṣviva 37
luṭhitaṃ candrabimbeṣu tuṣāraśayaneṣviva 37
37.
rasāyana-ghana-aṅgeṣu candana-drava-śobhiṣu
luṭhitam candra-bimbeṣu tuṣāra-śayaneṣu iva
luṭhitam candra-bimbeṣu tuṣāra-śayaneṣu iva
37.
rasāyana-ghana-aṅgeṣu candana-drava-śobhiṣu
candra-bimbeṣu tuṣāra-śayaneṣu iva luṭhitam
candra-bimbeṣu tuṣāra-śayaneṣu iva luṭhitam
37.
I sported on bodies dense with elixir and radiant with sandalwood paste, just as if upon moon-discs or beds of frost.
सर्वर्तुवनजालेषु नानामोदानि दिक्ष्वलम् ।
भुक्तानि पुष्पजालानि प्रोच्छिष्टं ददताऽलये ॥ ३८ ॥
भुक्तानि पुष्पजालानि प्रोच्छिष्टं ददताऽलये ॥ ३८ ॥
sarvartuvanajāleṣu nānāmodāni dikṣvalam ,
bhuktāni puṣpajālāni procchiṣṭaṃ dadatā'laye 38
bhuktāni puṣpajālāni procchiṣṭaṃ dadatā'laye 38
38.
sarvartuvanajāleṣu nānāmodāni dikṣu alam
bhuktāni puṣpajālāni procchiṣṭam dadatā alaye
bhuktāni puṣpajālāni procchiṣṭam dadatā alaye
38.
sarvartuvanajāleṣu nānāmodāni dikṣu alam
bhuktāni puṣpajālāni procchiṣṭam dadatā alaye
bhuktāni puṣpajālāni procchiṣṭam dadatā alaye
38.
In the forest groves of all seasons, where diverse delightful fragrances spread abundantly in every direction, the remnants of the enjoyed flower clusters were given by one giving to a bee.
ततोन्नतासु मृद्वीषु स्वास्तीर्णास्वम्बराजिरे ।
सुप्तं शुभ्राभ्रमालासु नवनीतस्थलीष्विव ॥ ३९ ॥
सुप्तं शुभ्राभ्रमालासु नवनीतस्थलीष्विव ॥ ३९ ॥
tatonnatāsu mṛdvīṣu svāstīrṇāsvambarājire ,
suptaṃ śubhrābhramālāsu navanītasthalīṣviva 39
suptaṃ śubhrābhramālāsu navanītasthalīṣviva 39
39.
tataḥ unnatāsu mṛdvīṣu svāstīrṇāsu ambarājire
suptam śubhrābhramālāsu navanītasthelīṣu iva
suptam śubhrābhramālāsu navanītasthelīṣu iva
39.
tataḥ suptam ambarājire unnatāsu mṛdvīṣu
svāstīrṇāsu śubhrābhramālāsu navanītasthelīṣu iva
svāstīrṇāsu śubhrābhramālāsu navanītasthelīṣu iva
39.
Then, in the expanse of the sky, [he] slept upon elevated, soft, and well-spread rows of white clouds, as if on mounds of fresh butter.
सुमनःपत्रमृदुषु नीललक्ष्मीविलासिषु ।
सुरसिद्धाङ्गनाङ्गेषु दूरास्तस्मरवासनम् ॥ ४० ॥
सुरसिद्धाङ्गनाङ्गेषु दूरास्तस्मरवासनम् ॥ ४० ॥
sumanaḥpatramṛduṣu nīlalakṣmīvilāsiṣu ,
surasiddhāṅganāṅgeṣu dūrāstasmaravāsanam 40
surasiddhāṅganāṅgeṣu dūrāstasmaravāsanam 40
40.
sumanaḥpatramṛduṣu nīlalakṣmīvilāsiṣu
surasiddhāṅganāṅgeṣu dūrāstasmara-vāsanam
surasiddhāṅganāṅgeṣu dūrāstasmara-vāsanam
40.
surasiddhāṅganāṅgeṣu sumanaḥpatramṛduṣu
nīlalakṣmīvilāsiṣu dūrāstasmara-vāsanam
nīlalakṣmīvilāsiṣu dūrāstasmara-vāsanam
40.
Upon the bodies of celestial Siddha women, which are as soft as flower petals and splendid with a dark allure, [he slept] in a state where the impression of desire was far removed.
कृतः कुमुदकह्रारकमले नलिनीवने ।
कोमलः कलहंसीभिर्लीलाकलकलारवः ॥ ४१ ॥
कोमलः कलहंसीभिर्लीलाकलकलारवः ॥ ४१ ॥
kṛtaḥ kumudakahrārakamale nalinīvane ,
komalaḥ kalahaṃsībhirlīlākalakalāravaḥ 41
komalaḥ kalahaṃsībhirlīlākalakalāravaḥ 41
41.
kṛtaḥ kumudakahlārakamale nalinīvane
komalaḥ kalahaṃsībhiḥ līlākalakalāravaḥ
komalaḥ kalahaṃsībhiḥ līlākalakalāravaḥ
41.
komalaḥ līlākalakalāravaḥ kalahaṃsībhiḥ
kumudakahlārakamale nalinīvane kṛtaḥ
kumudakahlārakamale nalinīvane kṛtaḥ
41.
A gentle, playful, sweet murmuring sound was produced by royal swans in the lotus pond amidst the kumuda, kahlāra, and kamala lotuses.
सरत्सरिच्छिरासारा मूलभूमण्डलान्विताः ।
अङ्गैरूढाः स्फुरद्भूता लोमालय इवाद्रयः ॥ ४२ ॥
अङ्गैरूढाः स्फुरद्भूता लोमालय इवाद्रयः ॥ ४२ ॥
saratsaricchirāsārā mūlabhūmaṇḍalānvitāḥ ,
aṅgairūḍhāḥ sphuradbhūtā lomālaya ivādrayaḥ 42
aṅgairūḍhāḥ sphuradbhūtā lomālaya ivādrayaḥ 42
42.
saratsaritchirāsārāḥ mūlabhūmaṇḍalānvitāḥ aṅgaiḥ
ūḍhāḥ sphuradbhūtāḥ lomalayaḥ iva adrayaḥ
ūḍhāḥ sphuradbhūtāḥ lomalayaḥ iva adrayaḥ
42.
adrayaḥ lomalayaḥ iva aṅgaiḥ ūḍhāḥ sphuradbhūtāḥ
saratsaritchirāsārāḥ mūlabhūmaṇḍalānvitāḥ
saratsaritchirāsārāḥ mūlabhūmaṇḍalānvitāḥ
42.
The mountains (adrayaḥ), appearing like rows of body hair (lomalaya), are borne upon the limbs (aṅgaiḥ). They are shining, manifested beings (sphuradbhūtā), endowed with flowing rivers, streams, and torrents (sarasaritchirāsārā), and are rooted in the fundamental sphere of the earth (mūlabhūmaṇḍalānvitā).
खाद्रयः प्रथिता दीर्घसरित्सूत्रैः समुद्रकैः ।
आदर्शैरिव विश्रान्तमङ्गेषु प्रतिबिम्बिभिः ॥ ४३ ॥
आदर्शैरिव विश्रान्तमङ्गेषु प्रतिबिम्बिभिः ॥ ४३ ॥
khādrayaḥ prathitā dīrghasaritsūtraiḥ samudrakaiḥ ,
ādarśairiva viśrāntamaṅgeṣu pratibimbibhiḥ 43
ādarśairiva viśrāntamaṅgeṣu pratibimbibhiḥ 43
43.
kha-adrayaḥ prathitāḥ dīrghasaritsūtraiḥ samudrakaiḥ
ādarśaiḥ iva viśrāntam aṅgeṣu pratibimbibhiḥ
ādarśaiḥ iva viśrāntam aṅgeṣu pratibimbibhiḥ
43.
khādrayaḥ dīrghasaritsūtraiḥ samudrakaiḥ prathitāḥ
aṅgeṣu ādarśaiḥ iva viśrāntam pratibimbibhiḥ
aṅgeṣu ādarśaiḥ iva viśrāntam pratibimbibhiḥ
43.
The sky-mountains (khādrayaḥ), renowned and widespread (prathitāḥ) with their long river-threads (dīrghasaritsūtraiḥ) and oceans (samudrakaiḥ), are reflected (pratibimbibhiḥ) peacefully (viśrāntam) within the limbs (aṅgeṣu), as if by mirrors (ādarśairiva).
भूतसर्गेण विश्रान्तं सिद्धविद्याधरादिना ।
मद्देहे चेतितेनेव मक्षिकायौकरूपिणा ॥ ४४ ॥
मद्देहे चेतितेनेव मक्षिकायौकरूपिणा ॥ ४४ ॥
bhūtasargeṇa viśrāntaṃ siddhavidyādharādinā ,
maddehe cetiteneva makṣikāyaukarūpiṇā 44
maddehe cetiteneva makṣikāyaukarūpiṇā 44
44.
bhūtasargeṇa viśrāntam siddhavidyādharādinā
mat-dehe cetitena iva makṣikāyaukarūpiṇā
mat-dehe cetitena iva makṣikāyaukarūpiṇā
44.
bhūtasargeṇa siddhavidyādharādinā viśrāntam
mat-dehe cetitena iva makṣikāyaukarūpiṇā
mat-dehe cetitena iva makṣikāyaukarūpiṇā
44.
The entire creation of beings (bhūtasarga), comprised of Siddhas, Vidyadharas, and others, reposes peacefully (viśrāntam) within my body (maddehe). It appears as if made conscious (cetiteneva) and takes the form of a multitude of flies (makṣikāyaukarūpiṇā).
मत्प्रसादेन मुदितैर्लब्धमर्कादिभिर्वपुः ।
कृष्णरक्तसितापीतहरितैर्हरितैरिव ॥ ४५ ॥
कृष्णरक्तसितापीतहरितैर्हरितैरिव ॥ ४५ ॥
matprasādena muditairlabdhamarkādibhirvapuḥ ,
kṛṣṇaraktasitāpītaharitairharitairiva 45
kṛṣṇaraktasitāpītaharitairharitairiva 45
45.
mat-prasādena muditaiḥ labdham arka-ādibhiḥ
vapuḥ kṛṣṇa-rakta-sita-pīta-haritaiḥ haritaiḥ iva
vapuḥ kṛṣṇa-rakta-sita-pīta-haritaiḥ haritaiḥ iva
45.
mat-prasādena muditaiḥ arka-ādibhiḥ vapuḥ labdham
kṛṣṇa-rakta-sita-pīta-haritaiḥ haritaiḥ iva
kṛṣṇa-rakta-sita-pīta-haritaiḥ haritaiḥ iva
45.
By my grace (matprasādena), the Sun (arka) and others (ādibhiḥ), filled with delight (muditaiḥ), obtained their bodies (vapaḥ). These bodies, displaying hues of black, red, white, yellow, and green (kṛṣṇaraktasitapītaharitaiḥ), resembled green foliage (haritaiḥ iva).
समुद्रमुद्रया सप्तद्वीपसप्तात्मरूपया ।
संस्थया स्थापिता भूमिः प्रकोष्ठे वलयोपमा ॥ ४६ ॥
संस्थया स्थापिता भूमिः प्रकोष्ठे वलयोपमा ॥ ४६ ॥
samudramudrayā saptadvīpasaptātmarūpayā ,
saṃsthayā sthāpitā bhūmiḥ prakoṣṭhe valayopamā 46
saṃsthayā sthāpitā bhūmiḥ prakoṣṭhe valayopamā 46
46.
samudramudrayā saptadvīpasaptātmarūpayā
saṃsthayā sthāpitā bhūmiḥ prakoṣṭhe valayopamā
saṃsthayā sthāpitā bhūmiḥ prakoṣṭhe valayopamā
46.
samudramudrayā saptadvīpasaptātmarūpayā
saṃsthayā bhūmiḥ valayopamā prakoṣṭhe sthāpitā
saṃsthayā bhūmiḥ valayopamā prakoṣṭhe sthāpitā
46.
The earth (bhūmi), with its seven continents and its seven essential principles, sealed by the ocean, was placed in my forearm like a bracelet.
विद्याधरपुरन्ध्रीणां परामृष्टाङ्गयष्टिना ।
अदृष्टेनैव विहितः पुलकोल्लास आत्मना ॥ ४७ ॥
अदृष्टेनैव विहितः पुलकोल्लास आत्मना ॥ ४७ ॥
vidyādharapurandhrīṇāṃ parāmṛṣṭāṅgayaṣṭinā ,
adṛṣṭenaiva vihitaḥ pulakollāsa ātmanā 47
adṛṣṭenaiva vihitaḥ pulakollāsa ātmanā 47
47.
vidyādharapūrandhrīṇām parāmṛṣṭāṅgayaṣṭinā
adṛṣṭena eva vihitaḥ pulakollāsaḥ ātmanā
adṛṣṭena eva vihitaḥ pulakollāsaḥ ātmanā
47.
adṛṣṭena eva parāmṛṣṭāṅgayaṣṭinā ātmanā
vidyādharapūrandhrīṇām pulakollāsaḥ vihitaḥ
vidyādharapūrandhrīṇām pulakollāsaḥ vihitaḥ
47.
The (ātman), though unseen, by touching the slender bodies of the Vidyādhara women, indeed caused an outburst of horripilation.
सरिच्छिरामलस्फाररसानि सुषिराणि च ।
जगन्त्येवास्थिजालानि ममासन्संस्थितानि च ॥ ४८ ॥
जगन्त्येवास्थिजालानि ममासन्संस्थितानि च ॥ ४८ ॥
saricchirāmalasphārarasāni suṣirāṇi ca ,
jagantyevāsthijālāni mamāsansaṃsthitāni ca 48
jagantyevāsthijālāni mamāsansaṃsthitāni ca 48
48.
saricchirāmalasphārarasāni suṣirāṇi ca jaganti
eva asthijālani mama āsan saṃsthitāni ca
eva asthijālani mama āsan saṃsthitāni ca
48.
jaganti eva suṣirāṇi ca mama asthijālani
saricchirāmalasphārarasāni ca saṃsthitāni āsan
saricchirāmalasphārarasāni ca saṃsthitāni āsan
48.
All the worlds (jaganti) were indeed my hollow and porous skeletal structures, and they were constituted, with rivers serving as their pure, abundant fluids.
असंख्यैर्व्योममातङ्गैश्चन्द्रार्कचलचामरैः ।
उदुम्बरान्तर्मशकैरिव मद्धृदये स्थितम् ॥ ४९ ॥
उदुम्बरान्तर्मशकैरिव मद्धृदये स्थितम् ॥ ४९ ॥
asaṃkhyairvyomamātaṅgaiścandrārkacalacāmaraiḥ ,
udumbarāntarmaśakairiva maddhṛdaye sthitam 49
udumbarāntarmaśakairiva maddhṛdaye sthitam 49
49.
asaṅkhyaiḥ vyomamātaṅgaiḥ candrārkacalacāmaraiḥ
udumbarāntarmaśakaiḥ iva madhṛdaye sthitam
udumbarāntarmaśakaiḥ iva madhṛdaye sthitam
49.
asaṅkhyaiḥ vyomamātaṅgaiḥ candrārkacalacāmaraiḥ [yuktam
jagat] udumbarāntarmaśakaiḥ iva madhṛdaye sthitam
jagat] udumbarāntarmaśakaiḥ iva madhṛdaye sthitam
49.
The universe, characterized by innumerable sky-elephants with the moon and sun serving as their waving whisks, was situated in my heart as if it were mosquitoes inside an udumbara fruit.
सर्वपातालपादेन भूतलोदरधारिणा ।
स्वमूर्ध्नापि तदा राम न त्यक्ताथ पराणुता ॥ ५० ॥
स्वमूर्ध्नापि तदा राम न त्यक्ताथ पराणुता ॥ ५० ॥
sarvapātālapādena bhūtalodaradhāriṇā ,
svamūrdhnāpi tadā rāma na tyaktātha parāṇutā 50
svamūrdhnāpi tadā rāma na tyaktātha parāṇutā 50
50.
sarva-pātāla-pādena bhūtalodara-dhāriṇā
sva-mūrdhnā api tadā rāma na tyaktā atha parāṇutā
sva-mūrdhnā api tadā rāma na tyaktā atha parāṇutā
50.
rāma tadā sarva-pātāla-pādena bhūtalodara-dhāriṇā
sva-mūrdhnā api atha parāṇutā na tyaktā
sva-mūrdhnā api atha parāṇutā na tyaktā
50.
O Rama, then, (the cosmic Self,) with a foot reaching all netherworlds and bearing the belly of the earth, did not abandon its supreme subtlety (parāṇutā), not even with its own head.
दिक्षु सर्वासु सर्वत्र सर्वदा सर्वकारिणा ।
सर्वात्मनाप्यसर्वेण शून्यरूपेण संस्थितम् ॥ ५१ ॥
सर्वात्मनाप्यसर्वेण शून्यरूपेण संस्थितम् ॥ ५१ ॥
dikṣu sarvāsu sarvatra sarvadā sarvakāriṇā ,
sarvātmanāpyasarveṇa śūnyarūpeṇa saṃsthitam 51
sarvātmanāpyasarveṇa śūnyarūpeṇa saṃsthitam 51
51.
dikṣu sarvāsu sarvatra sarvadā sarva-kāriṇā
sarva-ātmanā api asarveṇa śūnya-rūpeṇa saṃsthitam
sarva-ātmanā api asarveṇa śūnya-rūpeṇa saṃsthitam
51.
(tat) dikṣu sarvāsu sarvatra sarvadā sarva-kāriṇā
sarva-ātmanā api asarveṇa śūnya-rūpeṇa saṃsthitam
sarva-ātmanā api asarveṇa śūnya-rūpeṇa saṃsthitam
51.
It (the Self) is established in all directions, everywhere, always, as the agent of all (actions). Though it is the Self (ātman) of all, it is also non-composite and exists in the form of void (śūnya).
किंचित्त्वे सदकिंचित्त्वं साकृतित्वं निराकृति ।
अनुभूतं सजाड्यं च चेतनत्वमलं मया ॥ ५२ ॥
अनुभूतं सजाड्यं च चेतनत्वमलं मया ॥ ५२ ॥
kiṃcittve sadakiṃcittvaṃ sākṛtitvaṃ nirākṛti ,
anubhūtaṃ sajāḍyaṃ ca cetanatvamalaṃ mayā 52
anubhūtaṃ sajāḍyaṃ ca cetanatvamalaṃ mayā 52
52.
kiṃcit-tve sat akiṃcit-tvam sa-ākṛti-tvam nir-ākṛti
anubhūtam sa-jāḍyam ca cetana-tvam alam mayā
anubhūtam sa-jāḍyam ca cetana-tvam alam mayā
52.
mayā kiṃcit-tve sat akiṃcit-tvam sa-ākṛti-tvam
nir-ākṛti sa-jāḍyam ca cetana-tvam alam anubhūtam
nir-ākṛti sa-jāḍyam ca cetana-tvam alam anubhūtam
52.
By me, in the context of 'something-ness' (kiṃcit-tve), both 'existent nothing-ness' (sadakiṃcit-tvam), 'formed-ness', 'formless-ness', and along with 'inertness', 'consciousness' have all been thoroughly experienced.
मैनाकमुग्धपीनस्य सागरस्यावनिं प्रति ।
सन्ति सर्गसहस्राणि स्थाणुभूतान्यथो मया ॥ ५३ ॥
सन्ति सर्गसहस्राणि स्थाणुभूतान्यथो मया ॥ ५३ ॥
mainākamugdhapīnasya sāgarasyāvaniṃ prati ,
santi sargasahasrāṇi sthāṇubhūtānyatho mayā 53
santi sargasahasrāṇi sthāṇubhūtānyatho mayā 53
53.
maināka-mugdha-pīnasya sāgarasya avanim prati
santi sarga-sahasrāṇi sthāṇu-bhūtāni atha u mayā
santi sarga-sahasrāṇi sthāṇu-bhūtāni atha u mayā
53.
maināka-mugdha-pīnasya sāgarasya avanim prati
sarga-sahasrāṇi sthāṇu-bhūtāni atha u mayā santi
sarga-sahasrāṇi sthāṇu-bhūtāni atha u mayā santi
53.
For me, thousands of creations (sarga), which became as fixed as pillars, have existed towards the earth, like the ocean made beautiful and vast by Mainaka.
जगन्त्यङ्गे मयोढानि गूढानि प्रकटान्यपि ।
प्रतिबिम्बपुराणीव मुकुरेणाजडात्मना ॥ ५४ ॥
प्रतिबिम्बपुराणीव मुकुरेणाजडात्मना ॥ ५४ ॥
jagantyaṅge mayoḍhāni gūḍhāni prakaṭānyapi ,
pratibimbapurāṇīva mukureṇājaḍātmanā 54
pratibimbapurāṇīva mukureṇājaḍātmanā 54
54.
jaganti aṅge mayā ūḍhāni gūḍhāni prakaṭāni
api pratibimbapurāṇi iva mukureṇa ajaḍātmanā
api pratibimbapurāṇi iva mukureṇa ajaḍātmanā
54.
mayā ajaḍātmanā aṅge jaganti gūḍhāni prakaṭāni
api ūḍhāni pratibimbapurāṇi mukureṇa iva
api ūḍhāni pratibimbapurāṇi mukureṇa iva
54.
All the worlds, both hidden and manifest, are sustained within my essential being (aṅge), just like cities appear as mere reflections in a non-inert mirror (ātman).
एवं जलानिलाग्नित्वं भूमित्वं खात्मना मया ।
कृतं चितेव स्वप्नेषु बत मायाविजृम्भितम् ॥ ५५ ॥
कृतं चितेव स्वप्नेषु बत मायाविजृम्भितम् ॥ ५५ ॥
evaṃ jalānilāgnitvaṃ bhūmitvaṃ khātmanā mayā ,
kṛtaṃ citeva svapneṣu bata māyāvijṛmbhitam 55
kṛtaṃ citeva svapneṣu bata māyāvijṛmbhitam 55
55.
evam jalānilāgnitvam bhūmitvam khātmanā mayā
kṛtam citā iva svapneṣu bata māyāvijṛmbhitam
kṛtam citā iva svapneṣu bata māyāvijṛmbhitam
55.
evam mayā khātmanā jalānilāgnitvam bhūmitvam
kṛtam citā iva svapneṣu bata māyāvijṛmbhitam
kṛtam citā iva svapneṣu bata māyāvijṛmbhitam
55.
Thus, by my own spatial self (ātman), the nature of water, air, fire, and earth was created by me, just as by consciousness (cit) in dreams. Alas, what a wondrous expansion of illusion (māyā)!
परमाणु प्रति व्योम परमाणु प्रति स्थितम् ।
सर्गवृन्दं यथा स्वप्ने स्वप्नान्तरयुतं पुरम् ॥ ५७ ॥
सर्गवृन्दं यथा स्वप्ने स्वप्नान्तरयुतं पुरम् ॥ ५७ ॥
paramāṇu prati vyoma paramāṇu prati sthitam ,
sargavṛndaṃ yathā svapne svapnāntarayutaṃ puram 57
sargavṛndaṃ yathā svapne svapnāntarayutaṃ puram 57
57.
paramāṇu prati vyoma paramāṇu prati sthitam
sargavṛndam yathā svapne svapnāntarayutam puram
sargavṛndam yathā svapne svapnāntarayutam puram
57.
yathā svapne svapnāntarayutam puram vyoma
paramāṇu prati sargavṛndam paramāṇu prati sthitam
paramāṇu prati sargavṛndam paramāṇu prati sthitam
57.
Just as in a dream (svapna) a city associated with another dream (svapna) appears, so too, within each atom (paramāṇu), space (vyoma) and the multitude of creations are situated.
स्वमेवाहमभूवं भूमण्डलं द्वीपकुण्डलम् ।
सर्वात्मनापि न व्याप्तं किंचनापि मया क्वचित् ॥ ५८ ॥
सर्वात्मनापि न व्याप्तं किंचनापि मया क्वचित् ॥ ५८ ॥
svamevāhamabhūvaṃ bhūmaṇḍalaṃ dvīpakuṇḍalam ,
sarvātmanāpi na vyāptaṃ kiṃcanāpi mayā kvacit 58
sarvātmanāpi na vyāptaṃ kiṃcanāpi mayā kvacit 58
58.
svam eva aham abhūvam bhūmaṇḍalam dvīpakuṇḍalam
sarvātmanā api na vyāptam kiñcana api mayā kvacit
sarvātmanā api na vyāptam kiñcana api mayā kvacit
58.
aham svam eva dvīpakuṇḍalam bhūmaṇḍalam abhūvam
api sarvātmanā mayā kiñcana api kvacit na vyāptam
api sarvātmanā mayā kiñcana api kvacit na vyāptam
58.
I myself became the entire earth (bhūmaṇḍala) with its island-rings (dvīpakunḍala). Yet, by my all-pervading (sarvātmanā) nature, nothing at all was enveloped or filled by me anywhere.
समुत्पादयताशेषं लतातरुतृणाङ्कुरम् ।
भूतलेन रसाः कृष्टा मयार्थेनैव पुंभृताम् ॥ ५९ ॥
भूतलेन रसाः कृष्टा मयार्थेनैव पुंभृताम् ॥ ५९ ॥
samutpādayatāśeṣaṃ latātarutṛṇāṅkuram ,
bhūtalena rasāḥ kṛṣṭā mayārthenaiva puṃbhṛtām 59
bhūtalena rasāḥ kṛṣṭā mayārthenaiva puṃbhṛtām 59
59.
samutpādayatā aśeṣam latātarutṛṇāṅkuram
bhūtalena rasāḥ kṛṣṭāḥ mayā arthena eva puṃbhṛtām
bhūtalena rasāḥ kṛṣṭāḥ mayā arthena eva puṃbhṛtām
59.
bhūtalena aśeṣam latātarutṛṇāṅkuram samutpādayatā
rasāḥ kṛṣṭāḥ mayā arthena eva puṃbhṛtām
rasāḥ kṛṣṭāḥ mayā arthena eva puṃbhṛtām
59.
Just as the earth, by entirely producing all creepers, trees, grass, and sprouts, draws forth vital fluids (rasa), similarly, by me, for the sole purpose (artha) of embodied beings, (such things are brought forth).
अवदाततमे युद्धबोधकालमुपेयुषि ।
जगल्लक्षाणि तिष्ठन्ति न तिष्ठन्ति च कानिचित् ॥ ६० ॥
जगल्लक्षाणि तिष्ठन्ति न तिष्ठन्ति च कानिचित् ॥ ६० ॥
avadātatame yuddhabodhakālamupeyuṣi ,
jagallakṣāṇi tiṣṭhanti na tiṣṭhanti ca kānicit 60
jagallakṣāṇi tiṣṭhanti na tiṣṭhanti ca kānicit 60
60.
avadātatame yuddhabodhakālam upeyuṣi jagat
lakṣāṇi tiṣṭhanti na tiṣṭhanti ca kānicit
lakṣāṇi tiṣṭhanti na tiṣṭhanti ca kānicit
60.
avadātatame yuddhabodhakālam upeyuṣi jagat
lakṣāṇi tiṣṭhanti ca kānicit na tiṣṭhanti
lakṣāṇi tiṣṭhanti ca kānicit na tiṣṭhanti
60.
At the most excellent time, when the period of awakening to (spiritual) conflict (yuddhabodha) has been reached, myriads of worlds exist, and some do not exist.
चिति यास्तु चमत्कारं चमत्कुर्वन्ति यस्त्वतः ।
स्वचमत्कृतयोऽन्तस्थास्तदेताः सृष्टिदृष्टयः ॥ ६१ ॥
स्वचमत्कृतयोऽन्तस्थास्तदेताः सृष्टिदृष्टयः ॥ ६१ ॥
citi yāstu camatkāraṃ camatkurvanti yastvataḥ ,
svacamatkṛtayo'ntasthāstadetāḥ sṛṣṭidṛṣṭayaḥ 61
svacamatkṛtayo'ntasthāstadetāḥ sṛṣṭidṛṣṭayaḥ 61
61.
citi yāḥ tu camatkāram camatkurvanti yaḥ tu ataḥ
svacamatkṛtayaḥ antasthāḥ tat etāḥ sṛṣṭidṛṣṭayaḥ
svacamatkṛtayaḥ antasthāḥ tat etāḥ sṛṣṭidṛṣṭayaḥ
61.
citi yāḥ tu camatkāram camatkurvanti yaḥ tu ataḥ
svacamatkṛtayaḥ antasthāḥ tat etāḥ sṛṣṭidṛṣṭayaḥ
svacamatkṛtayaḥ antasthāḥ tat etāḥ sṛṣṭidṛṣṭayaḥ
61.
These are the visions of creation (sṛṣṭidṛṣṭayaḥ): those which indeed create a wondrous manifestation (camatkāra) in consciousness (citi); and that (camatkāra), therefore, is their own inherent (sva) wondrous creations, dwelling within (antasthāḥ).
अनुभूतं कृतं कष्टं यावत्क्वचन किंचन ।
परमार्थचमत्कारादृते नेहोपलभ्यते ॥ ६२ ॥
परमार्थचमत्कारादृते नेहोपलभ्यते ॥ ६२ ॥
anubhūtaṃ kṛtaṃ kaṣṭaṃ yāvatkvacana kiṃcana ,
paramārthacamatkārādṛte nehopalabhyate 62
paramārthacamatkārādṛte nehopalabhyate 62
62.
anubhūtam kṛtam kaṣṭam yāvat kvacana kiṃcana
paramārthacamatkārāt ṛte na iha upalabhyate
paramārthacamatkārāt ṛte na iha upalabhyate
62.
yāvat kvacana kiṃcana anubhūtam kṛtam kaṣṭam
paramārthacamatkārāt ṛte iha na upalabhyate
paramārthacamatkārāt ṛte iha na upalabhyate
62.
Whatever suffering, whether experienced or caused, anywhere, even a small amount, is not realized here except as the wondrous manifestation (camatkāra) of the ultimate reality (paramārtha).
प्रत्येकं विश्वरूपात्मा सर्वकर्ता निरामयः ।
प्रबुद्धः शुद्धबोधात्मा सर्वं ब्रह्मात्मकं यतः ॥ ६३ ॥
प्रबुद्धः शुद्धबोधात्मा सर्वं ब्रह्मात्मकं यतः ॥ ६३ ॥
pratyekaṃ viśvarūpātmā sarvakartā nirāmayaḥ ,
prabuddhaḥ śuddhabodhātmā sarvaṃ brahmātmakaṃ yataḥ 63
prabuddhaḥ śuddhabodhātmā sarvaṃ brahmātmakaṃ yataḥ 63
63.
pratyekam viśvarūpātmā sarvakartā nirāmayaḥ
prabuddhaḥ śuddhabodhātmā sarvam brahmātmakam yataḥ
prabuddhaḥ śuddhabodhātmā sarvam brahmātmakam yataḥ
63.
prabuddhaḥ śuddhabodhātmā pratyekam viśvarūpātmā
sarvakartā nirāmayaḥ yataḥ sarvam brahmātmakam
sarvakartā nirāmayaḥ yataḥ sarvam brahmātmakam
63.
The awakened one, whose essential nature (ātman) is pure consciousness and the cosmic form, is individually the doer of all and free from blemish. This is because everything is of the nature of Brahman (brahman).
सर्वः सर्वत्र सर्वात्मा सर्वगः सर्वसंश्रयः ।
एतत्प्रबुद्धविषयमप्रबुद्धं न वेद्म्यहम् ॥ ६४ ॥
एतत्प्रबुद्धविषयमप्रबुद्धं न वेद्म्यहम् ॥ ६४ ॥
sarvaḥ sarvatra sarvātmā sarvagaḥ sarvasaṃśrayaḥ ,
etatprabuddhaviṣayamaprabuddhaṃ na vedmyaham 64
etatprabuddhaviṣayamaprabuddhaṃ na vedmyaham 64
64.
sarvaḥ sarvatra sarvātmā sarvagaḥ sarvasaṃśrayaḥ
etat prabuddhaviṣayam aprabuddham na vedmi aham
etat prabuddhaviṣayam aprabuddham na vedmi aham
64.
sarvaḥ sarvatra sarvātmā sarvagaḥ sarvasaṃśrayaḥ
etat prabuddhaviṣayam aham aprabuddham na vedmi
etat prabuddhaviṣayam aham aprabuddham na vedmi
64.
The awakened one is all, is everywhere, is the Self (ātman) of all, is all-pervading, and is the support of all. This is the realm of the awakened. I do not know the unawakened (aprabuddha) state.
आकाशकोशविशदात्मनि चित्स्वरूपे येयं सदा कचति सर्गपरम्परेति ।
सान्तस्तदेव किल ताप इवान्तरूष्मा भेदोपलम्भ इति नास्ति सदस्त्यनन्तम् ॥ ६५ ॥
सान्तस्तदेव किल ताप इवान्तरूष्मा भेदोपलम्भ इति नास्ति सदस्त्यनन्तम् ॥ ६५ ॥
ākāśakośaviśadātmani citsvarūpe yeyaṃ sadā kacati sargaparampareti ,
sāntastadeva kila tāpa ivāntarūṣmā bhedopalambha iti nāsti sadastyanantam 65
sāntastadeva kila tāpa ivāntarūṣmā bhedopalambha iti nāsti sadastyanantam 65
65.
ākāśakośaviśadātmani cit svarūpe yā iyam
sadā kacati sargaparamparā iti sā antaḥ
tat eva kila tāpaḥ iva antarūṣmā
bhedopalambhaḥ iti na asti sat asti anantam
sadā kacati sargaparamparā iti sā antaḥ
tat eva kila tāpaḥ iva antarūṣmā
bhedopalambhaḥ iti na asti sat asti anantam
65.
ākāśakośaviśadātmani cit svarūpe yā iyam sargaparamparā sadā kacati,
sā antaḥ tat eva kila tāpaḥ iva antarūṣmā.
iti bhedopalambhaḥ na asti.
sat anantam asti.
sā antaḥ tat eva kila tāpaḥ iva antarūṣmā.
iti bhedopalambhaḥ na asti.
sat anantam asti.
65.
Within the essential nature (ātman) of consciousness, which is pure and clear like the space of the sky, this sequence of creation that constantly appears is, in truth, merely an inner heat, like warmth. Therefore, the perception of difference (bheda) does not actually exist. Only the infinite (ananta) reality (sat) truly exists.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92 (current chapter)
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216