योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-24
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
दूराद्दूरमभिप्लुत्य शनैरुच्चैः पदं गते ।
हस्तं हस्ते समालम्ब्य यान्त्यौ ददृशतुर्नभः ॥ १ ॥
दूराद्दूरमभिप्लुत्य शनैरुच्चैः पदं गते ।
हस्तं हस्ते समालम्ब्य यान्त्यौ ददृशतुर्नभः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
dūrāddūramabhiplutya śanairuccaiḥ padaṃ gate ,
hastaṃ haste samālambya yāntyau dadṛśaturnabhaḥ 1
dūrāddūramabhiplutya śanairuccaiḥ padaṃ gate ,
hastaṃ haste samālambya yāntyau dadṛśaturnabhaḥ 1
1.
śrī-vasiṣṭhaḥ uvāca dūrāt dūram abhiplutya śanaiḥ uccaiḥ
padam gate hastam haste sam ālambya yāntyau dadṛśatuḥ nabhaḥ
padam gate hastam haste sam ālambya yāntyau dadṛśatuḥ nabhaḥ
1.
śrī-vasiṣṭhaḥ uvāca dūrāt dūram abhiplutya śanaiḥ uccaiḥ
padam gate hastam haste sam ālambya yāntyau dadṛśatuḥ nabhaḥ
padam gate hastam haste sam ālambya yāntyau dadṛśatuḥ nabhaḥ
1.
Shri Vasishtha said: Having flown further and further, and having slowly reached a high position, the two, proceeding hand in hand, then saw the sky.
एकार्णवमिवोच्छूनं गम्भीरं निर्मलान्तरम् ।
कोमलं कोमलमरुदासङ्गसुखभोगदम् ॥ २ ॥
कोमलं कोमलमरुदासङ्गसुखभोगदम् ॥ २ ॥
ekārṇavamivocchūnaṃ gambhīraṃ nirmalāntaram ,
komalaṃ komalamarudāsaṅgasukhabhogadam 2
komalaṃ komalamarudāsaṅgasukhabhogadam 2
2.
eka-arṇavam iva ucchūnam gambhīram nirmala-antaram
komalam komala-marut-āsanga-sukha-bhogadam
komalam komala-marut-āsanga-sukha-bhogadam
2.
eka-arṇavam iva ucchūnam gambhīram nirmala-antaram
komalam komala-marut-āsanga-sukha-bhogadam
komalam komala-marut-āsanga-sukha-bhogadam
2.
They saw the sky (nabhaḥ) as if it were a single swollen ocean, deep, with a clear interior, soft, and bestowing the pleasure of contact with gentle breezes.
आह्लादकमलं सौम्यं शून्यताम्भोनिमज्जनात् ।
अत्यन्तशुद्धं गम्भीरं प्रसन्नमपि सज्जनात् ॥ ३ ॥
अत्यन्तशुद्धं गम्भीरं प्रसन्नमपि सज्जनात् ॥ ३ ॥
āhlādakamalaṃ saumyaṃ śūnyatāmbhonimajjanāt ,
atyantaśuddhaṃ gambhīraṃ prasannamapi sajjanāt 3
atyantaśuddhaṃ gambhīraṃ prasannamapi sajjanāt 3
3.
āhlādakamalam saumyam śūnyatāmbhonimajjanāt
atyantaśuddham gambhīram prasannam api sajjanāt
atyantaśuddham gambhīram prasannam api sajjanāt
3.
āhlādakamalam saumyam atyantaśuddham gambhīram
prasannam śūnyatāmbhonimajjanāt api sajjanāt
prasannam śūnyatāmbhonimajjanāt api sajjanāt
3.
Joyful, gentle, and lotus-like, it emerges from immersion in the waters of emptiness. It is extremely pure, profound, and serene, even more so than a virtuous person.
शृङ्गस्थनिर्मलाम्भोदपीनोदरसुधालये ।
विशश्रमतुराशासु पूर्णचन्द्रोदरामले ॥ ४ ॥
विशश्रमतुराशासु पूर्णचन्द्रोदरामले ॥ ४ ॥
śṛṅgasthanirmalāmbhodapīnodarasudhālaye ,
viśaśramaturāśāsu pūrṇacandrodarāmale 4
viśaśramaturāśāsu pūrṇacandrodarāmale 4
4.
śṛṅgasthanirmalāmbhodapīnodarasudhālaye
viśaśramatuḥ āśāsu pūrṇacandrodarāmale
viśaśramatuḥ āśāsu pūrṇacandrodarāmale
4.
viśaśramatuḥ āśāsu śṛṅgasthanirmalāmbhodapīnodarasudhālaye
pūrṇacandrodarāmale
pūrṇacandrodarāmale
4.
They both rested amidst the directions (āśāsu), (a setting) like an abode of nectar with the swollen interior of clear clouds upon mountain peaks, and spotless and magnificent like the rising full moon.
सिद्धगन्धर्वमन्दारमालामोदमनोहरे ।
चन्द्रमण्डलनिष्क्रान्ते रेमाते मधुरानिले ॥ ५ ॥
चन्द्रमण्डलनिष्क्रान्ते रेमाते मधुरानिले ॥ ५ ॥
siddhagandharvamandāramālāmodamanohare ,
candramaṇḍalaniṣkrānte remāte madhurānile 5
candramaṇḍalaniṣkrānte remāte madhurānile 5
5.
siddhagandharvamandāramālāmodamanohare
candramaṇḍalaniṣkrānte remāte madhurānile
candramaṇḍalaniṣkrānte remāte madhurānile
5.
siddhagandharvamandāramālāmodamanohare
candramaṇḍalaniṣkrānte remāte madhurānile
candramaṇḍalaniṣkrānte remāte madhurānile
5.
They both, charming with the fragrance of garlands from perfect beings (Siddhas), celestial musicians (Gandharvas), and Mandāra flowers, and having emerged from the moon's orb, sported in the pleasant breeze.
सस्नतुर्भूरिघर्मान्ते तडिद्रक्ताब्जसंकुले ।
सरसीव जलापूरमन्थरे मेघमण्डले ॥ ६ ॥
सरसीव जलापूरमन्थरे मेघमण्डले ॥ ६ ॥
sasnaturbhūrigharmānte taḍidraktābjasaṃkule ,
sarasīva jalāpūramanthare meghamaṇḍale 6
sarasīva jalāpūramanthare meghamaṇḍale 6
6.
sasnatuḥ bhūrigharmānte taḍidraktābjasankule
sarasī iva jalāpūramanathare meghamaṇḍale
sarasī iva jalāpūramanathare meghamaṇḍale
6.
bhūrigharmānte meghamaṇḍale jalāpūramanathare
taḍidraktābjasankule sarasī iva sasnatuḥ
taḍidraktābjasankule sarasī iva sasnatuḥ
6.
They both bathed at the close of intense summer heat, within a mass of clouds that was swollen with an abundance of water and crowded with lotuses as red as lightning, just like in a lake.
भूतलौघमहाशैलमृणालाङ्कुरकोटिषु ।
दिक्षु बभ्रमतुः स्वैरं भ्रमर्यौ सरसीष्विव ॥ ७ ॥
दिक्षु बभ्रमतुः स्वैरं भ्रमर्यौ सरसीष्विव ॥ ७ ॥
bhūtalaughamahāśailamṛṇālāṅkurakoṭiṣu ,
dikṣu babhramatuḥ svairaṃ bhramaryau sarasīṣviva 7
dikṣu babhramatuḥ svairaṃ bhramaryau sarasīṣviva 7
7.
bhūtalaughamahāśailamṛṇalāṅkurakoṭiṣu dikṣu
babramatuḥ svairam bhramaryau sarasīṣu iva
babramatuḥ svairam bhramaryau sarasīṣu iva
7.
bhramaryau iva sarasīṣu svairam babramatuḥ
bhūtalaughamahāśailamṛṇalāṅkurakoṭiṣu dikṣu
bhūtalaughamahāśailamṛṇalāṅkurakoṭiṣu dikṣu
7.
Like two female bees, they roamed freely in all directions across countless realms, vast mountains, and nascent sprouts of creation, just as bees wander among ponds.
धारागृहधिया धीरगङ्गानिर्झरधारिणि ।
भ्रेमतुर्वातविक्षुब्धमेघमण्डलमण्डपे ॥ ८ ॥
भ्रेमतुर्वातविक्षुब्धमेघमण्डलमण्डपे ॥ ८ ॥
dhārāgṛhadhiyā dhīragaṅgānirjharadhāriṇi ,
bhrematurvātavikṣubdhameghamaṇḍalamaṇḍape 8
bhrematurvātavikṣubdhameghamaṇḍalamaṇḍape 8
8.
dhārāgṛhadhiyā dhīragaṅgānirjharadhāriṇi
bhrematuḥ vātavikṣubdhameghamaṇḍalamaṇḍape
bhrematuḥ vātavikṣubdhameghamaṇḍalamaṇḍape
8.
dhārāgṛhadhiyā bhrematuḥ vātavikṣubdhameghamaṇḍalamaṇḍape
dhīragaṅgānirjharadhāriṇi
dhīragaṅgānirjharadhāriṇi
8.
They wandered, mistaking a pavilion (or expanse) of cloud masses, agitated by the wind and containing steady streams like those of the Ganga, for a shower house.
ततो मधुरगामिन्यौ विश्राम्यन्त्यौ स्वशक्तितः ।
शून्ये ददृशतुर्व्योम महारम्भातिमन्थरम् ॥ ९ ॥
शून्ये ददृशतुर्व्योम महारम्भातिमन्थरम् ॥ ९ ॥
tato madhuragāminyau viśrāmyantyau svaśaktitaḥ ,
śūnye dadṛśaturvyoma mahārambhātimantharam 9
śūnye dadṛśaturvyoma mahārambhātimantharam 9
9.
tataḥ madhuragāminyau viśrāmyantyau svaśaktitaḥ
śūnye dadṛśatuḥ vyoma mahārambhātimantharam
śūnye dadṛśatuḥ vyoma mahārambhātimantharam
9.
tataḥ madhuragāminyau svaśaktitaḥ viśrāmyantyau
śūnye mahārambhātimantharam vyoma dadṛśatuḥ
śūnye mahārambhātimantharam vyoma dadṛśatuḥ
9.
Then, the two, gracefully proceeding and resting according to their capacity (śakti), saw in the emptiness a vast expanse of space, exceedingly slow in its grand formation.
अदृष्टपूर्वमन्योन्यं सर्वसंकटकोटरम् ।
अपूर्यमाणमाशून्यं जगत्कोटिशतैरपि ॥ १० ॥
अपूर्यमाणमाशून्यं जगत्कोटिशतैरपि ॥ १० ॥
adṛṣṭapūrvamanyonyaṃ sarvasaṃkaṭakoṭaram ,
apūryamāṇamāśūnyaṃ jagatkoṭiśatairapi 10
apūryamāṇamāśūnyaṃ jagatkoṭiśatairapi 10
10.
adṛṣṭapūrvam anyonyam sarvasaṅkaṭakoṭaram
apūryamāṇam āśūnyam jagatkoṭiśataiḥ api
apūryamāṇam āśūnyam jagatkoṭiśataiḥ api
10.
adṛṣṭapūrvam anyonyam sarvasaṅkaṭakoṭaram
apūryamāṇam āśūnyam jagatkoṭiśataiḥ api
apūryamāṇam āśūnyam jagatkoṭiśataiḥ api
10.
(They saw a space that was) never before seen by anyone, a hollow (koṭara) of all distress, which remained utterly empty and could not be filled even by hundreds of millions of worlds.
उपर्युपर्युपर्युच्चैरन्यैरन्यैर्वृतं पृथक् ।
विचित्राभरणाकारैर्भूतलैः सुविमानकैः ॥ ११ ॥
विचित्राभरणाकारैर्भूतलैः सुविमानकैः ॥ ११ ॥
uparyuparyuparyuccairanyairanyairvṛtaṃ pṛthak ,
vicitrābharaṇākārairbhūtalaiḥ suvimānakaiḥ 11
vicitrābharaṇākārairbhūtalaiḥ suvimānakaiḥ 11
11.
uparyuparyuparyuccaiḥ anyaiḥ anyaiḥ vṛtam pṛthak
vicitrābharaṇākāraiḥ bhūtalaiḥ suvimānakaiḥ
vicitrābharaṇākāraiḥ bhūtalaiḥ suvimānakaiḥ
11.
uparyuparyuparyuccaiḥ pṛthak anyaiḥ anyaiḥ
vicitrābharaṇākāraiḥ bhūtalaiḥ suvimānakaiḥ vṛtam
vicitrābharaṇākāraiḥ bhūtalaiḥ suvimānakaiḥ vṛtam
11.
Layer upon layer, very high above, it is separately encircled by various ground-levels, which appear like diverse ornaments and are equipped with magnificent aerial chariots (vimānas).
परितः पूरितव्योम्नां मेर्वादिकुलभूभृताम् ।
पद्मरागतटोद्द्योतैः कल्पज्वालोपमोदरम् ॥ १२ ॥
पद्मरागतटोद्द्योतैः कल्पज्वालोपमोदरम् ॥ १२ ॥
paritaḥ pūritavyomnāṃ mervādikulabhūbhṛtām ,
padmarāgataṭoddyotaiḥ kalpajvālopamodaram 12
padmarāgataṭoddyotaiḥ kalpajvālopamodaram 12
12.
paritaḥ pūritavyomnām mervādikulabhūbhṛtām
padmarāgataṭoddyotaiḥ kalpajvālupamodaram
padmarāgataṭoddyotaiḥ kalpajvālupamodaram
12.
paritaḥ pūritavyomnām mervādikulabhūbhṛtām
kalpajvālupamodaram padmarāgataṭoddyotaiḥ
kalpajvālupamodaram padmarāgataṭoddyotaiḥ
12.
All around it are the Meru and other principal mountains, filling the sky. (The central entity) has an interior resembling the destructive flames of the cosmic dissolution (kalpa), and it shines with the radiance from ruby-red slopes.
मुक्ताशिखरभापूरैर्हिमवत्सानुसुन्दरम् ।
काञ्चनाद्रिस्थलार्चिर्भिः काञ्चनस्थलभासुरम् ॥ १३ ॥
काञ्चनाद्रिस्थलार्चिर्भिः काञ्चनस्थलभासुरम् ॥ १३ ॥
muktāśikharabhāpūrairhimavatsānusundaram ,
kāñcanādristhalārcirbhiḥ kāñcanasthalabhāsuram 13
kāñcanādristhalārcirbhiḥ kāñcanasthalabhāsuram 13
13.
muktāśikharabhāpūraiḥ himavatsānusundaram
kāñcanādristhalarciurbhiḥ kāñcanasthalabhāsuram
kāñcanādristhalarciurbhiḥ kāñcanasthalabhāsuram
13.
himavatsānusundaram muktāśikharabhāpūraiḥ
kāñcanasthalabhāsuram kāñcanādristhalarciurbhiḥ
kāñcanasthalabhāsuram kāñcanādristhalarciurbhiḥ
13.
(It is) beautiful like the slopes of the Himalayas, with abundant radiance from its pearl-like peaks. (It is also) resplendent like golden regions, with glows emanating from its golden mountain-sides.
महामरकताभाभिः शाद्वलस्थलनीलिमम् ।
द्रष्टृदृश्यक्षयासक्तजातध्वान्तोत्थकालिमम् ॥ १४ ॥
द्रष्टृदृश्यक्षयासक्तजातध्वान्तोत्थकालिमम् ॥ १४ ॥
mahāmarakatābhābhiḥ śādvalasthalanīlimam ,
draṣṭṛdṛśyakṣayāsaktajātadhvāntotthakālimam 14
draṣṭṛdṛśyakṣayāsaktajātadhvāntotthakālimam 14
14.
mahāmarakatābhābhiḥ śādvalasthalanīlimam
draṣṭṛdṛśyakṣayāsaktajātadhvāntotthakālimam
draṣṭṛdṛśyakṣayāsaktajātadhvāntotthakālimam
14.
mahāmarakatābhābhiḥ śādvalasthalanīlimam
draṣṭṛdṛśyakṣayāsaktajātadhvāntotthakālimam
draṣṭṛdṛśyakṣayāsaktajātadhvāntotthakālimam
14.
(It appears) with magnificent emerald-like splendors, possessing a bluish hue in its grassy regions. And it manifests a profound blackness that arises from the darkness produced by the mind's attachment to the cessation of the seer-seen duality.
पारिजातलतालोलविमानगणकेतनम् ।
अतो मञ्जरिकाकारमिव वैदूर्यभूतलम् ॥ १५ ॥
अतो मञ्जरिकाकारमिव वैदूर्यभूतलम् ॥ १५ ॥
pārijātalatālolavimānagaṇaketanam ,
ato mañjarikākāramiva vaidūryabhūtalam 15
ato mañjarikākāramiva vaidūryabhūtalam 15
15.
pārijātalatālola-vimānagaṇaketanam ataḥ
mañjarikākāram iva vaidūryabhūtalam
mañjarikākāram iva vaidūryabhūtalam
15.
pārijātalatālola-vimānagaṇaketanam ataḥ
vaidūryabhūtalam mañjarikākāram iva
vaidūryabhūtalam mañjarikākāram iva
15.
Its distinguishing feature is a multitude of aerial chariots swaying among pārijāta creepers. Then, its lapis lazuli ground appears like a cluster of blossoms.
मनोवेगमहासिद्धजितवातगमागमम् ।
विमानगृहदेवस्त्रीगेयवाद्यसघुंघुमम् ॥ १६ ॥
विमानगृहदेवस्त्रीगेयवाद्यसघुंघुमम् ॥ १६ ॥
manovegamahāsiddhajitavātagamāgamam ,
vimānagṛhadevastrīgeyavādyasaghuṃghumam 16
vimānagṛhadevastrīgeyavādyasaghuṃghumam 16
16.
manovegamahāsiddhajitavātagamāgamam
vimānagṛhadevastrīgeya-vādyasaghuṃghumam
vimānagṛhadevastrīgeya-vādyasaghuṃghumam
16.
manovegamahāsiddhajitavātagamāgamam
vimānagṛhadevastrīgeya-vādyasaghuṃghumam
vimānagṛhadevastrīgeya-vādyasaghuṃghumam
16.
It is a place where the movements of the wind are surpassed by great perfected beings (siddhas) who possess the speed of thought, and which resounds with songs and instrumental music performed by celestial women in their aerial mansions, accompanied by jingling sounds.
त्रैलोक्यवरभूतौघसंचाराविरलान्तरम् ।
अन्योन्यादृष्टसंचारसुरासुरकुलाकुलम् ॥ १७ ॥
अन्योन्यादृष्टसंचारसुरासुरकुलाकुलम् ॥ १७ ॥
trailokyavarabhūtaughasaṃcārāviralāntaram ,
anyonyādṛṣṭasaṃcārasurāsurakulākulam 17
anyonyādṛṣṭasaṃcārasurāsurakulākulam 17
17.
trailokyavarabhūtaughasañcārāviralāntaram
anyonyādṛṣṭasañcārasurāsurakulākulam
anyonyādṛṣṭasañcārasurāsurakulākulam
17.
trailokyavarabhūtaughasañcārāviralāntaram
anyonyādṛṣṭasañcārasurāsurakulākulam
anyonyādṛṣṭasañcārasurāsurakulākulam
17.
Its spaces are densely filled by the movements of the most excellent hosts of beings from the three worlds, and it is crowded with multitudes of gods and demons who move without perceiving each other.
पर्यन्तस्थितकूष्माण्डरक्षःपैशाचमण्डलम् ।
वातस्कन्धमहावेगवहद्वैमानिकव्रजम् ॥ १८ ॥
वातस्कन्धमहावेगवहद्वैमानिकव्रजम् ॥ १८ ॥
paryantasthitakūṣmāṇḍarakṣaḥpaiśācamaṇḍalam ,
vātaskandhamahāvegavahadvaimānikavrajam 18
vātaskandhamahāvegavahadvaimānikavrajam 18
18.
paryantasthitakūṣmāṇḍarakṣaḥpaiśācamaṇḍalam
vātaskandhamahāvegavahadvaimānikavrajanam
vātaskandhamahāvegavahadvaimānikavrajanam
18.
paryantasthitakūṣmāṇḍarakṣaḥpaiśācamaṇḍalam
vātaskandhamahāvegavahadvaimānikavrajanam
vātaskandhamahāvegavahadvaimānikavrajanam
18.
At its borders are situated multitudes of kūṣmāṇḍa, rākṣasa, and piśāca demons, and it contains throngs of aerial chariots (or their occupants) moving with the immense speed of a powerful gale.
वहद्विमानसीत्कारमुष्टिग्राह्यघनध्वनि ।
ग्रहर्क्षघनसंचारात्प्रचलद्वातयन्त्रकम् ॥ १९ ॥
ग्रहर्क्षघनसंचारात्प्रचलद्वातयन्त्रकम् ॥ १९ ॥
vahadvimānasītkāramuṣṭigrāhyaghanadhvani ,
graharkṣaghanasaṃcārātpracaladvātayantrakam 19
graharkṣaghanasaṃcārātpracaladvātayantrakam 19
19.
vahadvimānasītkāramuṣṭigrāhyaghanadhvani
graharkṣaghanasaṃcārātpracaladvātayantrakam
graharkṣaghanasaṃcārātpracaladvātayantrakam
19.
vahadvimānasītkāramuṣṭigrāhyaghanadhvani
graharkṣaghanasaṃcārātpracaladvātayantrakam
graharkṣaghanasaṃcārātpracaladvātayantrakam
19.
A place filled with the loud, palpable sound of whizzing, moving celestial vehicles (vimāna); and containing wind-machines (vāta-yantraka) set in motion by the constant movement of planets (graha) and constellations (ṛkṣa).
निकटातपदग्धाल्पसिद्धसिद्धोज्झितास्पदम् ।
अर्काश्वमुखवातास्तदग्धमुग्धविमानकम् ॥ २० ॥
अर्काश्वमुखवातास्तदग्धमुग्धविमानकम् ॥ २० ॥
nikaṭātapadagdhālpasiddhasiddhojjhitāspadam ,
arkāśvamukhavātāstadagdhamugdhavimānakam 20
arkāśvamukhavātāstadagdhamugdhavimānakam 20
20.
nikaṭātapadagdhālpasiddhasiddhojjhitāspadam
arkāśvamukhavātaḥ tadagdhamugdhavimānaka
arkāśvamukhavātaḥ tadagdhamugdhavimānaka
20.
nikaṭātapadagdhālpasiddhasiddhojjhitāspadam
arkāśvamukhavātaḥ tadagdhamugdhavimānaka
arkāśvamukhavātaḥ tadagdhamugdhavimānaka
20.
An abode abandoned by a few perfected beings (siddha) who were scorched by the nearby heat; and charming small celestial vehicles (vimānaka) that were burnt by the winds emanating from the mouths of the sun's horses (arkāśva).
लोकपालाप्सरोवृन्दसंचाराचारचञ्चलम ।
देव्यन्तःपुरिकादग्धधूपधूमाम्बुदाम्बरम् ॥ २१ ॥
देव्यन्तःपुरिकादग्धधूपधूमाम्बुदाम्बरम् ॥ २१ ॥
lokapālāpsarovṛndasaṃcārācāracañcalama ,
devyantaḥpurikādagdhadhūpadhūmāmbudāmbaram 21
devyantaḥpurikādagdhadhūpadhūmāmbudāmbaram 21
21.
lokapālāpsarovṛndasaṃcārācāracañcalam
devyantaḥpurikādagdhadhūpadhūmāmbudāmbara
devyantaḥpurikādagdhadhūpadhūmāmbudāmbara
21.
lokapālāpsarovṛndasaṃcārācāracañcalam
devyantaḥpurikādagdhadhūpadhūmāmbudāmbara
devyantaḥpurikādagdhadhūpadhūmāmbudāmbara
21.
A place restless and agitated due to the movements and customary conduct of hosts of guardians of the quarters (lokapāla) and celestial nymphs (apsaras); its sky filled with clouds of smoke from the burnt incense offered by the female attendants of the goddesses' (devī) inner apartments.
स्वस्वर्गाहूतदेवस्त्रीस्वाङ्गविभ्रष्टभूषणम् ।
सामान्यसिद्धसङ्घोग्रतेजःपुञ्जतमोबलम् ॥ २२ ॥
सामान्यसिद्धसङ्घोग्रतेजःपुञ्जतमोबलम् ॥ २२ ॥
svasvargāhūtadevastrīsvāṅgavibhraṣṭabhūṣaṇam ,
sāmānyasiddhasaṅghogratejaḥpuñjatamobalam 22
sāmānyasiddhasaṅghogratejaḥpuñjatamobalam 22
22.
svasvargāhūtadevastrīsvāṅgavibhraṣṭabhūṣaṇam
sāmānyasiddhasaṅghogratejaḥpuñjatamo-balam
sāmānyasiddhasaṅghogratejaḥpuñjatamo-balam
22.
svasvargāhūtadevastrīsvāṅgavibhraṣṭabhūṣaṇam
sāmānyasiddhasaṅghogratejaḥpuñjatamo-balam
sāmānyasiddhasaṅghogratejaḥpuñjatamo-balam
22.
A place possessing ornaments (bhūṣaṇa) dislodged from the bodies (svāṅga) of divine women (deva-strī) who were invited to their own celestial abodes (svarga); and its power of darkness (tamo-bala) is such that it rivals the fierce mass of energy (tejas-puñja) of even common multitudes of perfected beings (siddha).
वलवत्सिद्धसंघट्टगमागमविघट्टितैः ।
घनैः सांशुकपार्श्वस्थहिमवन्मेरुमन्दरम् ॥ २३ ॥
घनैः सांशुकपार्श्वस्थहिमवन्मेरुमन्दरम् ॥ २३ ॥
valavatsiddhasaṃghaṭṭagamāgamavighaṭṭitaiḥ ,
ghanaiḥ sāṃśukapārśvasthahimavanmerumandaram 23
ghanaiḥ sāṃśukapārśvasthahimavanmerumandaram 23
23.
valavat siddha-saṅghaṭṭa-gamāgama-vighaṭṭitaiḥ
ghanaiḥ sāṃśuka-pārśvastha-himavan-meru-mandaram
ghanaiḥ sāṃśuka-pārśvastha-himavan-meru-mandaram
23.
valavat siddha-saṅghaṭṭa-gamāgama-vighaṭṭitaiḥ
ghanaiḥ sāṃśuka-pārśvastha-himavan-meru-mandaram
ghanaiḥ sāṃśuka-pārśvastha-himavan-meru-mandaram
23.
[It was a place] disturbed by the powerful impacts of the coming and going of hosts of perfected beings (siddhas), with dense clouds on its flanks appearing like garments, resembling the mountains Himavan, Meru, and Mandara.
काकोलूकैर्गृध्रभासै राशिभूतैश्चलैर्वृतम् ।
नृत्यद्भिर्डाकिनीसङ्घैस्तरङ्गैरिव वारिधिम् ॥ २४ ॥
नृत्यद्भिर्डाकिनीसङ्घैस्तरङ्गैरिव वारिधिम् ॥ २४ ॥
kākolūkairgṛdhrabhāsai rāśibhūtaiścalairvṛtam ,
nṛtyadbhirḍākinīsaṅghaistaraṅgairiva vāridhim 24
nṛtyadbhirḍākinīsaṅghaistaraṅgairiva vāridhim 24
24.
kāka-ulūkaiḥ gṛdhra-bhāsaiḥ rāśibhūtaiḥ calaiḥ vṛtam
nṛtyadbhiḥ ḍākinī-saṅghaiḥ taraṅgaiḥ iva vāridhim
nṛtyadbhiḥ ḍākinī-saṅghaiḥ taraṅgaiḥ iva vāridhim
24.
calaiḥ rāśibhūtaiḥ kāka-ulūkaiḥ gṛdhra-bhāsaiḥ
nṛtyadbhiḥ ḍākinī-saṅghaiḥ taraṅgaiḥ iva vāridhim vṛtam
nṛtyadbhiḥ ḍākinī-saṅghaiḥ taraṅgaiḥ iva vāridhim vṛtam
24.
[It was] surrounded by restless throngs of crows, owls, vultures, and other predatory birds, and by dancing hosts of ḍākinīs, like an ocean by its waves.
प्रवृत्तैर्योगिनीसङ्घैः श्वकाकोष्ट्रखराननैः ।
निरर्थं योजनशतं गत्वागच्छद्भिरावृतम् ॥ २५ ॥
निरर्थं योजनशतं गत्वागच्छद्भिरावृतम् ॥ २५ ॥
pravṛttairyoginīsaṅghaiḥ śvakākoṣṭrakharānanaiḥ ,
nirarthaṃ yojanaśataṃ gatvāgacchadbhirāvṛtam 25
nirarthaṃ yojanaśataṃ gatvāgacchadbhirāvṛtam 25
25.
pravṛttaiḥ yoginī-saṅghaiḥ śva-kāka-uṣṭra-khara-ānanaiḥ
nirartham yojana-śatam gatvā-āgacchadbhiḥ āvṛtam
nirartham yojana-śatam gatvā-āgacchadbhiḥ āvṛtam
25.
śva-kāka-uṣṭra-khara-ānanaiḥ nirartham yojana-śatam
gatvā-āgacchadbhiḥ pravṛttaiḥ yoginī-saṅghaiḥ āvṛtam
gatvā-āgacchadbhiḥ pravṛttaiḥ yoginī-saṅghaiḥ āvṛtam
25.
[It was] surrounded by active hosts of yoginīs, some having the faces of dogs, crows, camels, and donkeys, who fruitlessly traveled and returned a hundred yojanas.
लोकपालपुरोध्वान्तधूमधूम्रेऽभ्रमन्दिरे ।
सिद्धगन्धर्वमिथुनप्रारब्धसुरतोत्सवम् ॥ २६ ॥
सिद्धगन्धर्वमिथुनप्रारब्धसुरतोत्सवम् ॥ २६ ॥
lokapālapurodhvāntadhūmadhūmre'bhramandire ,
siddhagandharvamithunaprārabdhasuratotsavam 26
siddhagandharvamithunaprārabdhasuratotsavam 26
26.
lokapāla-pura-udhvānta-dhūma-dhūmre abramandire
siddha-gandharva-mithuna-prārabdha-surata-utsavam
siddha-gandharva-mithuna-prārabdha-surata-utsavam
26.
lokapāla-pura-udhvānta-dhūma-dhūmre abramandire
siddha-gandharva-mithuna-prārabdha-surata-utsavam
siddha-gandharva-mithuna-prārabdha-surata-utsavam
26.
In that cloud-palace, dark and smoky like the rising darkness and smoke from the cities of the world-guardians (lokapālas), a festival of lovemaking was initiated by pairs of perfected beings (siddhas) and gandharvas.
स्वर्गगीतस्तवोन्मत्तमदनाक्रान्तमार्गगम् ।
अनारतवहद्धिष्ण्यचक्रलक्षितपक्षकम् ॥ २७ ॥
अनारतवहद्धिष्ण्यचक्रलक्षितपक्षकम् ॥ २७ ॥
svargagītastavonmattamadanākrāntamārgagam ,
anāratavahaddhiṣṇyacakralakṣitapakṣakam 27
anāratavahaddhiṣṇyacakralakṣitapakṣakam 27
27.
svargagītastavounmattamadanākrāntamārgagam
anāratavahaddhiṣṇyacakralakṣitapakṣakam
anāratavahaddhiṣṇyacakralakṣitapakṣakam
27.
svargagītastavounmattamadanākrāntamārgagam
anāratavahaddhiṣṇyacakralakṣitapakṣakam
anāratavahaddhiṣṇyacakralakṣitapakṣakam
27.
One whose path is traversed by Cupid (madana), intoxicated and overwhelmed by the songs of praise from heaven; and whose sides are marked by the continuously moving celestial spheres.
वातस्कन्धनिखातोन्तर्वहत्त्रिपथगाजलम् ।
आश्चर्यालोकनव्यग्रसंचरत्त्रिदशार्भकम् ॥ २८ ॥
आश्चर्यालोकनव्यग्रसंचरत्त्रिदशार्भकम् ॥ २८ ॥
vātaskandhanikhātontarvahattripathagājalam ,
āścaryālokanavyagrasaṃcarattridaśārbhakam 28
āścaryālokanavyagrasaṃcarattridaśārbhakam 28
28.
vātaskandhanikhātontarvahattripathagājalam
āścaryālokanavyagrasañcarattridaśārbhakam
āścaryālokanavyagrasañcarattridaśārbhakam
28.
vātaskandhanikhātontarvahattripathagājalam
āścaryālokanavyagrasañcarattridaśārbhakam
āścaryālokanavyagrasañcarattridaśārbhakam
28.
One whose inner flowing water of the celestial river (tripaṭhagā) is embedded within a column of wind; and where young deities (tridaśārbhaka) wander about, engrossed in the wondrous sights.
सदेहसंचरद्वज्रचक्रशूलासिशक्तिमत् ।
क्वचिन्निर्भित्ति भवनं गायन्नारदतुम्बुरु ॥ २९ ॥
क्वचिन्निर्भित्ति भवनं गायन्नारदतुम्बुरु ॥ २९ ॥
sadehasaṃcaradvajracakraśūlāsiśaktimat ,
kvacinnirbhitti bhavanaṃ gāyannāradatumburu 29
kvacinnirbhitti bhavanaṃ gāyannāradatumburu 29
29.
sadehasañcaradvajracakraśūlāsiśaktimat kvacit
nirbhitti bhavanam gāyan nāradatumburu
nirbhitti bhavanam gāyan nāradatumburu
29.
sadehasañcaradvajracakraśūlāsiśaktimat
nirbhitti bhavanam kvacit gāyan nāradatumburu
nirbhitti bhavanam kvacit gāyan nāradatumburu
29.
Possessing embodied and moving "vajra" (thunderbolt), "cakra" (discus), "śūla" (trident), "asi" (sword), and "śakti" (spear); an abode (bhavanam) that is sometimes wall-less, while Nārada (nārada) sings alongside Tumburu (tumburu).
मेघमार्गमहामेघमहारम्भाकुलं क्वचित् ।
चित्रन्यस्तसमाकारमूककल्पान्तवारिदम् ॥ ३० ॥
चित्रन्यस्तसमाकारमूककल्पान्तवारिदम् ॥ ३० ॥
meghamārgamahāmeghamahārambhākulaṃ kvacit ,
citranyastasamākāramūkakalpāntavāridam 30
citranyastasamākāramūkakalpāntavāridam 30
30.
meghamārgamahāmeghamahārambhākulam kvacit
citranyastasamākāramūkakalpāntavāridam
citranyastasamākāramūkakalpāntavāridam
30.
kvacit meghamārgamahāmeghamahārambhākulam
citranyastasamākāramūkakalpāntavāridam
citranyastasamākāramūkakalpāntavāridam
30.
Sometimes, it (the abode) is agitated by the great commotion of massive clouds in the sky; and it possesses silent clouds of the cosmic dissolution (kalpānta) which resemble those depicted in a painting.
उत्पतत्कज्जलाद्रीन्द्रसुन्दराम्भोधरं क्वचित् ।
क्वचित्कनकनिष्पन्दकान्ततापान्तवारिदम् ॥ ३१ ॥
क्वचित्कनकनिष्पन्दकान्ततापान्तवारिदम् ॥ ३१ ॥
utpatatkajjalādrīndrasundarāmbhodharaṃ kvacit ,
kvacitkanakaniṣpandakāntatāpāntavāridam 31
kvacitkanakaniṣpandakāntatāpāntavāridam 31
31.
utpatatkajjala-adrīndra-sundarāmbhodharam kvacit
kvacit kanaka-niṣpanda-kānta-tāpānta-vāridam
kvacit kanaka-niṣpanda-kānta-tāpānta-vāridam
31.
kvacit utpatatkajjala-adrīndra-sundarāmbhodharam
kvacit kanaka-niṣpanda-kānta-tāpānta-vāridam
kvacit kanaka-niṣpanda-kānta-tāpānta-vāridam
31.
In some places, there are clouds (ambhodhara) as beautiful as rising, majestic mountains (adri) of collyrium (kajjala). In other places, there are clouds (vāridam) lovely and shining like unmoving gold, marking the end of the summer heat.
क्वचिद्दिग्दाहतापाढ्यमृष्यमूकाम्बुदांशुकम् ।
क्वचिन्निष्पवनाम्भोधिसंरम्भं शून्यताजलम् ॥ ३२ ॥
क्वचिन्निष्पवनाम्भोधिसंरम्भं शून्यताजलम् ॥ ३२ ॥
kvaciddigdāhatāpāḍhyamṛṣyamūkāmbudāṃśukam ,
kvacinniṣpavanāmbhodhisaṃrambhaṃ śūnyatājalam 32
kvacinniṣpavanāmbhodhisaṃrambhaṃ śūnyatājalam 32
32.
kvacit digdāhatāpāḍhyam ṛṣyamūkāmbudāṃśukam
kvacit niṣpavanāmbhodhisaṃrambham śūnyatājalam
kvacit niṣpavanāmbhodhisaṃrambham śūnyatājalam
32.
kvacit ṛṣyamūkāmbudāṃśukam digdāhatāpāḍhyam
kvacit śūnyatājalam niṣpavanāmbhodhisaṃrambham
kvacit śūnyatājalam niṣpavanāmbhodhisaṃrambham
32.
In some places, there are clouds like a light mist of Ṛṣyamūka mountain's clouds, filled with the scorching heat (tāpa) of the horizon's conflagration (digdāha). In other places, there is water of emptiness (śūnyatā), resembling the turmoil of a windless ocean (ambhodhi).
क्वचिद्वातनदीप्रौढविमानतृणपल्लवम् ।
क्वचिच्चलदलिव्रातपृष्ठत्वक्कान्तिनिर्मलम् ॥ ३३ ॥
क्वचिच्चलदलिव्रातपृष्ठत्वक्कान्तिनिर्मलम् ॥ ३३ ॥
kvacidvātanadīprauḍhavimānatṛṇapallavam ,
kvaciccaladalivrātapṛṣṭhatvakkāntinirmalam 33
kvaciccaladalivrātapṛṣṭhatvakkāntinirmalam 33
33.
kvacit vātanadīprauḍhavimānatṛṇapallavam kvacit
ca caladalīvrātapr̥ṣṭhatvakkāntinirmalam
ca caladalīvrātapr̥ṣṭhatvakkāntinirmalam
33.
kvacit vātanadīprauḍhavimānatṛṇapallavam kvacit
ca caladalīvrātapr̥ṣṭhatvakkāntinirmalam
ca caladalīvrātapr̥ṣṭhatvakkāntinirmalam
33.
In some places, there are sprouts (pallava) of grass (tṛṇa) and powerful aerial cars (vimāna) flowing in a river of wind (vātanadī). In other places, it is pure and spotless like the shimmering backs (pṛṣṭha) of swarms of moving bees (ali).
क्वचिन्मेरुनदीकल्पवातधूलिविधूसरम् ।
क्वचिद्विमानगीर्वाणप्रभाचित्रबलाङ्गकम् ॥ ३४ ॥
क्वचिद्विमानगीर्वाणप्रभाचित्रबलाङ्गकम् ॥ ३४ ॥
kvacinmerunadīkalpavātadhūlividhūsaram ,
kvacidvimānagīrvāṇaprabhācitrabalāṅgakam 34
kvacidvimānagīrvāṇaprabhācitrabalāṅgakam 34
34.
kvacit merunadīkalpavātadhūlividhūsaram
kvacit vimānagīrvāṇaprabhācitrabalāṅgakam
kvacit vimānagīrvāṇaprabhācitrabalāṅgakam
34.
kvacit merunadīkalpavātadhūlividhūsaram
kvacit vimānagīrvāṇaprabhācitrabalāṅgakam
kvacit vimānagīrvāṇaprabhācitrabalāṅgakam
34.
In some places, it is gray (vidhūsaram) and dusty from the wind-blown dust (vāta-dhūli) that resembles a river of Mount Meru (nadī). In other places, its form (aṅgakam) is variegated and powerful (citra-bala), shining with the splendor (prabhā) of celestial beings (gīrvāṇa) in their aerial cars (vimāna).
क्वचिन्निरम्बरोन्नृत्तमातृमण्डलमालितम् ।
क्वचिन्नित्यं नवक्षीबक्षुब्धयोगीश्वरीगणम् ॥ ३५ ॥
क्वचिन्नित्यं नवक्षीबक्षुब्धयोगीश्वरीगणम् ॥ ३५ ॥
kvacinnirambaronnṛttamātṛmaṇḍalamālitam ,
kvacinnityaṃ navakṣībakṣubdhayogīśvarīgaṇam 35
kvacinnityaṃ navakṣībakṣubdhayogīśvarīgaṇam 35
35.
kvacit niramabara unnṛtta mātṛmaṇḍala mālitam
kvacit nityam navakṣībakṣubdhayogīśvarīgaṇam
kvacit nityam navakṣībakṣubdhayogīśvarīgaṇam
35.
kvacit niramabara unnṛtta mātṛmaṇḍala mālitam
kvacit nityam navakṣībakṣubdhayogīśvarīgaṇam
kvacit nityam navakṣībakṣubdhayogīśvarīgaṇam
35.
In some places, it is adorned by circles of sky-clad Matrikas dancing intensely. In other places, it is perpetually filled with throngs of newly intoxicated and agitated Yoginis.
क्वचिच्छान्तसमाधिस्थविश्रान्तमुनिमालितम् ।
समं दूरास्तसंरम्भसाधुचित्तमनोहरम् ॥ ३६ ॥
समं दूरास्तसंरम्भसाधुचित्तमनोहरम् ॥ ३६ ॥
kvacicchāntasamādhisthaviśrāntamunimālitam ,
samaṃ dūrāstasaṃrambhasādhucittamanoharam 36
samaṃ dūrāstasaṃrambhasādhucittamanoharam 36
36.
kvacit śāntasamādhisthaviśrāntamunimālitam
samam dūrāstasaṃrambhasādhucittamanoharam
samam dūrāstasaṃrambhasādhucittamanoharam
36.
kvacit śāntasamādhisthaviśrāntamunimālitam
samam dūrāstasaṃrambhasādhucittamanoharam
samam dūrāstasaṃrambhasādhucittamanoharam
36.
Elsewhere, it is adorned with tranquil sages (muni) who are abiding in peaceful meditative absorption (samādhi) and are fully at rest. And it is equally captivating to the minds (citta) of the virtuous, who have renounced all agitation.
गायत्किन्नरगन्धर्वसुरस्त्रीमण्डलं क्वचित् ।
क्वचित्स्तब्धपुराकीर्णं वहत्पुरवरं क्वचित् ॥ ३७ ॥
क्वचित्स्तब्धपुराकीर्णं वहत्पुरवरं क्वचित् ॥ ३७ ॥
gāyatkinnaragandharvasurastrīmaṇḍalaṃ kvacit ,
kvacitstabdhapurākīrṇaṃ vahatpuravaraṃ kvacit 37
kvacitstabdhapurākīrṇaṃ vahatpuravaraṃ kvacit 37
37.
kvacit gāyatkinnaragandharvasurastrīmaṇḍalam
kvacit stabdhapurākīrṇam kvacit vahatpuravaram
kvacit stabdhapurākīrṇam kvacit vahatpuravaram
37.
kvacit gāyatkinnaragandharvasurastrīmaṇḍalam
kvacit stabdhapurākīrṇam kvacit vahatpuravaram
kvacit stabdhapurākīrṇam kvacit vahatpuravaram
37.
Elsewhere, it is filled with circles of singing Kinnaras, Gandharvas, and celestial women. In some parts, it is crowded with stationary cities, while in others, excellent cities are in motion.
क्वचिद्रुद्रपुरापूर्णं क्वचिद्ब्रह्ममहापुरम् ।
क्वचिन्मायाकृतपुरं क्वचिदागामिपत्तनम् ॥ ३८ ॥
क्वचिन्मायाकृतपुरं क्वचिदागामिपत्तनम् ॥ ३८ ॥
kvacidrudrapurāpūrṇaṃ kvacidbrahmamahāpuram ,
kvacinmāyākṛtapuraṃ kvacidāgāmipattanam 38
kvacinmāyākṛtapuraṃ kvacidāgāmipattanam 38
38.
kvacit rudrapura āpūrṇam kvacit brahmamahāpuram
kvacit māyākṛtapuram kvacit āgāmipattanam
kvacit māyākṛtapuram kvacit āgāmipattanam
38.
kvacit rudrapura āpūrṇam kvacit brahmamahāpuram
kvacit māyākṛtapuram kvacit āgāmipattanam
kvacit māyākṛtapuram kvacit āgāmipattanam
38.
In some places, it is completely filled with cities of Rudra, while in others, there are great cities of Brahma. Elsewhere, it contains cities created by illusion (māyā), and in yet other places, cities yet to come.
क्वचिद्भ्रमच्चन्द्रसरः क्वचित्स्तब्धमयंसरः ।
क्वचित्सरत्सिद्धगणं क्वचिदिन्दुकृतोदयम् ॥ ३९ ॥
क्वचित्सरत्सिद्धगणं क्वचिदिन्दुकृतोदयम् ॥ ३९ ॥
kvacidbhramaccandrasaraḥ kvacitstabdhamayaṃsaraḥ ,
kvacitsaratsiddhagaṇaṃ kvacidindukṛtodayam 39
kvacitsaratsiddhagaṇaṃ kvacidindukṛtodayam 39
39.
kvacit bhramat candra-saraḥ kvacit stabdha-mayam-saraḥ
kvacit sarat siddha-gaṇam kvacit indu-kṛta-udayam
kvacit sarat siddha-gaṇam kvacit indu-kṛta-udayam
39.
kvacit bhramat candra-saraḥ kvacit stabdha-mayam-saraḥ
kvacit sarat siddha-gaṇam kvacit indu-kṛta-udayam
kvacit sarat siddha-gaṇam kvacit indu-kṛta-udayam
39.
Somewhere, there are lakes with wandering moons; somewhere, there are lakes of perfect stillness. Somewhere, hosts of perfected beings (siddhas) are moving; somewhere, the moon causes its rising.
क्वचित्सूर्योदयमयं क्वचिद्रात्रितमोमयम् ।
क्वचित्संध्यांशुकपिलं क्वचिन्नीहारधूसरम् ॥ ४० ॥
क्वचित्संध्यांशुकपिलं क्वचिन्नीहारधूसरम् ॥ ४० ॥
kvacitsūryodayamayaṃ kvacidrātritamomayam ,
kvacitsaṃdhyāṃśukapilaṃ kvacinnīhāradhūsaram 40
kvacitsaṃdhyāṃśukapilaṃ kvacinnīhāradhūsaram 40
40.
kvacit sūryodayamayam kvacit rātritamomayam
kvacit saṃdhyāṃśukakapilam kvacit nīhāra-dhūsaram
kvacit saṃdhyāṃśukakapilam kvacit nīhāra-dhūsaram
40.
kvacit sūryodayamayam kvacit rātritamomayam
kvacit saṃdhyāṃśukakapilam kvacit nīhāra-dhūsaram
kvacit saṃdhyāṃśukakapilam kvacit nīhāra-dhūsaram
40.
Somewhere, it consists of sunrise; somewhere, it consists of night's darkness. Somewhere, it is reddish-brown like twilight's rays; somewhere, it is gray like mist.
क्वचिद्धिमाभ्रधवलं क्वचिद्वर्षत्पयोधरम् ।
क्वचित्स्थल इवाकाश एव विश्रान्तलोकपम् ॥ ४१ ॥
क्वचित्स्थल इवाकाश एव विश्रान्तलोकपम् ॥ ४१ ॥
kvaciddhimābhradhavalaṃ kvacidvarṣatpayodharam ,
kvacitsthala ivākāśa eva viśrāntalokapam 41
kvacitsthala ivākāśa eva viśrāntalokapam 41
41.
kvacit hima-abhra-dhavalam kvacit varṣat payodharam
kvacit sthala iva ākāśa eva viśrānta-lokapam
kvacit sthala iva ākāśa eva viśrānta-lokapam
41.
kvacit hima-abhra-dhavalam kvacit varṣat payodharam
kvacit sthala iva ākāśa eva viśrānta-lokapam
kvacit sthala iva ākāśa eva viśrānta-lokapam
41.
Somewhere, it is white as snow-clouds; somewhere, rain-bearing clouds are showering. Somewhere, the guardians of the world (lokapas) rest in the sky as if on land.
ऊर्ध्वाधोगमनव्यग्रसुरासुरगणं क्वचित् ।
पूर्वापरोत्तरायाम्यदिक्संचाराकुलं क्वचित् ॥ ४२ ॥
पूर्वापरोत्तरायाम्यदिक्संचाराकुलं क्वचित् ॥ ४२ ॥
ūrdhvādhogamanavyagrasurāsuragaṇaṃ kvacit ,
pūrvāparottarāyāmyadiksaṃcārākulaṃ kvacit 42
pūrvāparottarāyāmyadiksaṃcārākulaṃ kvacit 42
42.
ūrdhvādhogamanavyagrasurāsuragaṇam kvacit
pūrvāparottarāyāmyadiksaṃcārākulam kvacit
pūrvāparottarāyāmyadiksaṃcārākulam kvacit
42.
ūrdhvādhogamanavyagrasurāsuragaṇam kvacit
pūrvāparottarāyāmyadiksaṃcārākulam kvacit
pūrvāparottarāyāmyadiksaṃcārākulam kvacit
42.
Somewhere, there are hosts of gods and demons (suras and asuras) busy moving up and down. Somewhere, it is crowded with movement in the eastern, western, northern, and southern directions.
अपि योजनलक्षाणि क्वचिद्दुष्प्रापभूधरम् ।
अविनाशितमःपूर्णं दृषद्गर्भोपमं क्वचित् ॥ ४३ ॥
अविनाशितमःपूर्णं दृषद्गर्भोपमं क्वचित् ॥ ४३ ॥
api yojanalakṣāṇi kvacidduṣprāpabhūdharam ,
avināśitamaḥpūrṇaṃ dṛṣadgarbhopamaṃ kvacit 43
avināśitamaḥpūrṇaṃ dṛṣadgarbhopamaṃ kvacit 43
43.
api yojana-lakṣāṇi kvacit duṣprāpa-bhū-dharam
avināśi-tamaḥ-pūrṇam dṛṣad-garbhopamam kvacit
avināśi-tamaḥ-pūrṇam dṛṣad-garbhopamam kvacit
43.
api kvacit yojana-lakṣāṇi duṣprāpa-bhū-dharam,
kvacit avināśi-tamaḥ-pūrṇam dṛṣad-garbhopamam.
kvacit avināśi-tamaḥ-pūrṇam dṛṣad-garbhopamam.
43.
And also, extending for millions of yojanas, it is sometimes characterized by mountains difficult to access. In other places, it is filled with imperishable darkness, resembling the core of a rock.
अविनाशिबृहत्तेजः क्वचिदर्कानलोपमम् ।
हिमानीजठराशीतं क्वचिच्चन्द्रादिसद्मसु ॥ ४४ ॥
हिमानीजठराशीतं क्वचिच्चन्द्रादिसद्मसु ॥ ४४ ॥
avināśibṛhattejaḥ kvacidarkānalopamam ,
himānījaṭharāśītaṃ kvaciccandrādisadmasu 44
himānījaṭharāśītaṃ kvaciccandrādisadmasu 44
44.
avināśi-bṛhat-tejaḥ kvacit arka-anala-upamam
himānī-jaṭhara-āśītam kvacit candra-ādi-sadmasu
himānī-jaṭhara-āśītam kvacit candra-ādi-sadmasu
44.
kvacit avināśi-bṛhat-tejaḥ arka-anala-upamam,
kvacit himānī-jaṭhara-āśītam candra-ādi-sadmasu.
kvacit himānī-jaṭhara-āśītam candra-ādi-sadmasu.
44.
Elsewhere, there is imperishable, immense radiance, comparable to the sun and fire. And sometimes, in the abodes of the moon and similar celestial bodies, it is intensely cold, like the heart of a glacier.
क्वचिद्वहत्पुरोवृत्तकल्पवृक्षलतावनम् ।
क्वचिद्दैत्यहतोत्तुङ्गप्रपतद्देवपत्तनम् ॥ ४५ ॥
क्वचिद्दैत्यहतोत्तुङ्गप्रपतद्देवपत्तनम् ॥ ४५ ॥
kvacidvahatpurovṛttakalpavṛkṣalatāvanam ,
kvaciddaityahatottuṅgaprapataddevapattanam 45
kvaciddaityahatottuṅgaprapataddevapattanam 45
45.
kvacit vahant puro-vṛtta-kalpa-vṛkṣa-latā-vanam
kvacit daitya-hata-uttuṅga-prapatat-deva-pattanam
kvacit daitya-hata-uttuṅga-prapatat-deva-pattanam
45.
kvacit vahant puro-vṛtta-kalpa-vṛkṣa-latā-vanam,
kvacit daitya-hata-uttuṅga-prapatat-deva-pattanam.
kvacit daitya-hata-uttuṅga-prapatat-deva-pattanam.
45.
In some places, there are ancient forests of wish-fulfilling trees and vines through which streams flow. In others, there are lofty cities of the gods, struck down by demons and collapsing.
वैमानिकनिपातेन वहिलेखाङ्कितं क्वचित् ।
क्वचित्केतुशतोत्पातमिथःसंघट्टपट्टितम् ॥ ४६ ॥
क्वचित्केतुशतोत्पातमिथःसंघट्टपट्टितम् ॥ ४६ ॥
vaimānikanipātena vahilekhāṅkitaṃ kvacit ,
kvacitketuśatotpātamithaḥsaṃghaṭṭapaṭṭitam 46
kvacitketuśatotpātamithaḥsaṃghaṭṭapaṭṭitam 46
46.
vaimānika-nipātena vahni-lekhā-aṅkitam kvacit
kvacit ketu-śata-utpāta-mithaḥ-saṅghaṭṭa-paṭṭitam
kvacit ketu-śata-utpāta-mithaḥ-saṅghaṭṭa-paṭṭitam
46.
kvacit vaimānika-nipātena vahni-lekhā-aṅkitam,
kvacit ketu-śata-utpāta-mithaḥ-saṅghaṭṭa-paṭṭitam.
kvacit ketu-śata-utpāta-mithaḥ-saṅghaṭṭa-paṭṭitam.
46.
Elsewhere, it is marked by streaks of fire from the crashing of aerial vehicles. And sometimes, it is shattered by the mutual collision of hundreds of comet-like phenomena.
क्वचिच्छुभग्रहगणप्रगृहीताग्र्यमण्डलम् ।
क्वचिद्रात्रितमोव्याप्तं क्वचिद्दिवसभास्वरम् ॥ ४७ ॥
क्वचिद्रात्रितमोव्याप्तं क्वचिद्दिवसभास्वरम् ॥ ४७ ॥
kvacicchubhagrahagaṇapragṛhītāgryamaṇḍalam ,
kvacidrātritamovyāptaṃ kvaciddivasabhāsvaram 47
kvacidrātritamovyāptaṃ kvaciddivasabhāsvaram 47
47.
kvacit śubhagrahagaṇapragṛhītāgryamaṇḍalam
kvacit rātritamovyāptam kvacit divasabhāsvaram
kvacit rātritamovyāptam kvacit divasabhāsvaram
47.
kvacit śubhagrahagaṇapragṛhītāgryamaṇḍalam
kvacit rātritamovyāptam kvacit divasabhāsvaram
kvacit rātritamovyāptam kvacit divasabhāsvaram
47.
At times, its chief disc is graced by a host of auspicious planets. At other times, it is enveloped in the darkness of night. And sometimes, it shines brilliantly like the day.
क्वचिदुद्गर्जदम्भोदं क्वचिन्मूकामलाम्बुदम् ।
वातावकीर्णशुक्लाभ्रखण्डपुष्पोत्तरं क्वचित् ॥ ४८ ॥
वातावकीर्णशुक्लाभ्रखण्डपुष्पोत्तरं क्वचित् ॥ ४८ ॥
kvacidudgarjadambhodaṃ kvacinmūkāmalāmbudam ,
vātāvakīrṇaśuklābhrakhaṇḍapuṣpottaraṃ kvacit 48
vātāvakīrṇaśuklābhrakhaṇḍapuṣpottaraṃ kvacit 48
48.
kvacit udgarjat ambhodam kvacit mūka-amalāmbudam
vātāvaki_irṇaśuklābhrakhaṇḍapuṣpottaram kvacit
vātāvaki_irṇaśuklābhrakhaṇḍapuṣpottaram kvacit
48.
kvacit udgarjat ambhodam kvacit mūka-amalāmbudam
kvacit vātāvaki_irṇaśuklābhrakhaṇḍapuṣpottaram
kvacit vātāvaki_irṇaśuklābhrakhaṇḍapuṣpottaram
48.
At times, it has thundering clouds. At other times, it possesses silent, clear clouds. And sometimes, it is covered with white cloud fragments, scattered like flowers by the wind.
शुक्रवाहनभेकौघैः क्वचिद्गलकृतारवम् ।
शून्यतावारिवलितं क्षेत्रमाकाशवासिनाम् ॥ ५० ॥
शून्यतावारिवलितं क्षेत्रमाकाशवासिनाम् ॥ ५० ॥
śukravāhanabhekaughaiḥ kvacidgalakṛtāravam ,
śūnyatāvārivalitaṃ kṣetramākāśavāsinām 50
śūnyatāvārivalitaṃ kṣetramākāśavāsinām 50
50.
śukravāhanabhekaughaiḥ kvacit galakṛtāravam
śūnyatāvārivalitam kṣetram ākāśavāsinām
śūnyatāvārivalitam kṣetram ākāśavāsinām
50.
kvacit galakṛtāravam śukravāhanabhekaughaiḥ
kṣetram ākāśavāsinām śūnyatāvārivalitam
kṣetram ākāśavāsinām śūnyatāvārivalitam
50.
Sometimes, it resonates with the croaking sounds made by multitudes of frogs, which are the vehicles for Shukra. This is the field (kṣetra) of the sky-dwellers (ākāśavāsin), enveloped by the waters of emptiness (śūnyatā).
मयूरहेमचूडादिपक्षिभिः क्वचिदावृतम् ।
विद्याधरीणां देवीनां वाहनैर्विहितास्पदैः ॥ ५१ ॥
विद्याधरीणां देवीनां वाहनैर्विहितास्पदैः ॥ ५१ ॥
mayūrahemacūḍādipakṣibhiḥ kvacidāvṛtam ,
vidyādharīṇāṃ devīnāṃ vāhanairvihitāspadaiḥ 51
vidyādharīṇāṃ devīnāṃ vāhanairvihitāspadaiḥ 51
51.
mayūrahemacūḍādipakṣibhiḥ kvacit āvṛtam
vidyādharīṇām devīnām vāhanaiḥ vihitāspadaiḥ
vidyādharīṇām devīnām vāhanaiḥ vihitāspadaiḥ
51.
kvacit āvṛtam mayūrahemacūḍādipakṣibhiḥ
vidyādharīṇām devīnām vāhanaiḥ vihitāspadaiḥ
vidyādharīṇām devīnām vāhanaiḥ vihitāspadaiḥ
51.
At times, it is covered by peacocks, golden-crested and other such birds. It is also covered by the vehicles of the Vidyādharīs and goddesses, which have established their abodes there.
क्वचिदभ्रान्तरोन्नृत्यद्गुहमायूरमण्डलम् ।
क्वचिदग्निशुकैः श्यामं शाद्वलानामिव स्थलम् ॥ ५२ ॥
क्वचिदग्निशुकैः श्यामं शाद्वलानामिव स्थलम् ॥ ५२ ॥
kvacidabhrāntaronnṛtyadguhamāyūramaṇḍalam ,
kvacidagniśukaiḥ śyāmaṃ śādvalānāmiva sthalam 52
kvacidagniśukaiḥ śyāmaṃ śādvalānāmiva sthalam 52
52.
kvacit abhrāntara unnṛtyat guhamāyūramaṇḍalam
kvacit agniśukaiḥ śyāmam śādvalānām iva sthalam
kvacit agniśukaiḥ śyāmam śādvalānām iva sthalam
52.
kvacit abhrāntara unnṛtyat guhamāyūramaṇḍalam [asti]
kvacit agniśukaiḥ śādvalānām sthalam iva śyāmam [asti]
kvacit agniśukaiḥ śādvalānām sthalam iva śyāmam [asti]
52.
In some places, Kartikeya's peacock formations dance high within the clouds. In other places, the ground appears dark, like a verdant pasture, due to fire-colored parrots.
क्वचित्प्रेतेशमहिषमहिम्ना वामनाम्बुदम् ।
क्वचिदश्वैस्तृणग्रामशङ्काग्रस्तासिताम्बुदम् ॥ ५३ ॥
क्वचिदश्वैस्तृणग्रामशङ्काग्रस्तासिताम्बुदम् ॥ ५३ ॥
kvacitpreteśamahiṣamahimnā vāmanāmbudam ,
kvacidaśvaistṛṇagrāmaśaṅkāgrastāsitāmbudam 53
kvacidaśvaistṛṇagrāmaśaṅkāgrastāsitāmbudam 53
53.
kvacit preteśa mahiṣa mahimnā vāmanāmbudam
kvacit aśvaiḥ tṛṇagrāmaśaṅkāgrastāsitāmbudam
kvacit aśvaiḥ tṛṇagrāmaśaṅkāgrastāsitāmbudam
53.
kvacit preteśa mahiṣa mahimnā ambudam vāmanam [asti]
kvacit aśvaiḥ tṛṇagrāmaśaṅkāgrasta asitāmbudam [asti]
kvacit aśvaiḥ tṛṇagrāmaśaṅkāgrasta asitāmbudam [asti]
53.
In some places, clouds are dwarfed by the majestic buffalo of Yama, the lord of the dead (preteśa). In other places, black clouds are 'eaten' by horses, who mistake them for bundles of grass.
क्वचिद्देवपुरव्याप्तं क्वचिद्दैत्यपुरान्वितम् ।
अन्योन्याप्राप्यनगरं नगरन्ध्रकरानिलम् ॥ ५४ ॥
अन्योन्याप्राप्यनगरं नगरन्ध्रकरानिलम् ॥ ५४ ॥
kvaciddevapuravyāptaṃ kvaciddaityapurānvitam ,
anyonyāprāpyanagaraṃ nagarandhrakarānilam 54
anyonyāprāpyanagaraṃ nagarandhrakarānilam 54
54.
kvacit devapura vyāptam kvacit daityapura anvitam
anyonya aprāpya nagaram nagara randhra kara anilam
anyonya aprāpya nagaram nagara randhra kara anilam
54.
kvacit [idam] devapura vyāptam [asti]
kvacit [idam] daityapura anvitam [asti]
[idam] anyonya aprāpya nagaram [ca asti]
[idam] nagara randhra kara anilam [ca asti]
kvacit [idam] daityapura anvitam [asti]
[idam] anyonya aprāpya nagaram [ca asti]
[idam] nagara randhra kara anilam [ca asti]
54.
In some places, it is pervaded by cities of gods, and in other places, it is accompanied by cities of demons. It has cities that cannot reach each other, and it experiences winds that create holes in cities.
क्वचित्कुलाचलाकारनृत्यद्भैरवभासुरम् ।
क्वचित्सपक्षशैलेन्द्रसमनृत्यद्विनायकम् ॥ ५५ ॥
क्वचित्सपक्षशैलेन्द्रसमनृत्यद्विनायकम् ॥ ५५ ॥
kvacitkulācalākāranṛtyadbhairavabhāsuram ,
kvacitsapakṣaśailendrasamanṛtyadvināyakam 55
kvacitsapakṣaśailendrasamanṛtyadvināyakam 55
55.
kvacit kulācalākāra nṛtyat bhairava bhāsuram
kvacit sapakṣa śailendra samanṛtyat vināyakam
kvacit sapakṣa śailendra samanṛtyat vināyakam
55.
kvacit [idam] kulācalākāra nṛtyat bhairava bhāsuram [asti]
kvacit [idam] sapakṣa śailendra samanṛtyat vināyakam [asti]
kvacit [idam] sapakṣa śailendra samanṛtyat vināyakam [asti]
55.
In some places, it is brilliant with dancing Bhairavas resembling the great mythical family mountains. In other places, it contains Vinayakas (Ganeshas) dancing together with the mighty winged mountains.
क्वचिद्धर्घरवातौघपक्षप्रोड्डीनपर्वतम् ।
क्वचिद्गन्धर्वनगरसुरस्त्रीवृन्दबन्धुरम् ॥ ५६ ॥
क्वचिद्गन्धर्वनगरसुरस्त्रीवृन्दबन्धुरम् ॥ ५६ ॥
kvaciddhargharavātaughapakṣaproḍḍīnaparvatam ,
kvacidgandharvanagarasurastrīvṛndabandhuram 56
kvacidgandharvanagarasurastrīvṛndabandhuram 56
56.
kvacit ghargharavātāughapakṣaproḍḍīnaparvatam
kvacit gandharvanagarasurastrīvṛndabandhuram
kvacit gandharvanagarasurastrīvṛndabandhuram
56.
kvacit ghargharavātāughapakṣaproḍḍīnaparvatam,
kvacit gandharvanagarasurastrīvṛndabandhuram
kvacit gandharvanagarasurastrīvṛndabandhuram
56.
Sometimes, it features mountains that are lifted and soar by the force of roaring gusts of wind; and sometimes, it is enchanting with throngs of celestial women (surastrī) in cities of the Gandharvas.
क्वचिद्वहद्गिरिध्वस्तवृक्षलक्षोच्छ्रिताम्बुदम् ।
क्वचिन्मायाकृताकाशनलिनीजलशीतलम् ॥ ५७ ॥
क्वचिन्मायाकृताकाशनलिनीजलशीतलम् ॥ ५७ ॥
kvacidvahadgiridhvastavṛkṣalakṣocchritāmbudam ,
kvacinmāyākṛtākāśanalinījalaśītalam 57
kvacinmāyākṛtākāśanalinījalaśītalam 57
57.
kvacit vahadgiridhvastavṛkṣalakṣocchritāmbudam
kvacit māyākṛtākāśanalinījalaśītalam
kvacit māyākṛtākāśanalinījalaśītalam
57.
kvacit vahadgiridhvastavṛkṣalakṣocchritāmbudam,
kvacit māyākṛtākāśanalinījalaśītalam
kvacit māyākṛtākāśanalinījalaśītalam
57.
Sometimes, it has clouds rising high due to countless trees crushed by moving mountains; and sometimes, it is cool like the water of sky-lotuses conjured by illusion (māyā).
क्वचिदिन्दुकराकृष्टिशीतलाह्लादमारुतम् ।
क्वचित्तप्तानिलादग्धद्रुमपर्वतवारिदम् ॥ ५८ ॥
क्वचित्तप्तानिलादग्धद्रुमपर्वतवारिदम् ॥ ५८ ॥
kvacidindukarākṛṣṭiśītalāhlādamārutam ,
kvacittaptānilādagdhadrumaparvatavāridam 58
kvacittaptānilādagdhadrumaparvatavāridam 58
58.
kvacit indukarākṛṣṭiśītalāhlādamārutam
kvacit taptānilādagdhadrumaparvatavāridam
kvacit taptānilādagdhadrumaparvatavāridam
58.
kvacit indukarākṛṣṭiśītalāhlādamārutam,
kvacit taptānilādagdhadrumaparvatavāridam
kvacit taptānilādagdhadrumaparvatavāridam
58.
Sometimes, it has delightful, cool breezes drawn in by moonbeams; and sometimes, it has trees, mountains, and clouds scorched by hot winds.
क्वचिदत्यन्तसंशान्तवातादेकान्तनिर्ध्वनि ।
क्वचित्पर्वततुल्याभ्रशिखाकूटशतोदयम् ॥ ५९ ॥
क्वचित्पर्वततुल्याभ्रशिखाकूटशतोदयम् ॥ ५९ ॥
kvacidatyantasaṃśāntavātādekāntanirdhvani ,
kvacitparvatatulyābhraśikhākūṭaśatodayam 59
kvacitparvatatulyābhraśikhākūṭaśatodayam 59
59.
kvacit atyantasaṃśāntavātāt ekāntanirdhvani
kvacit parvatatulyābhraśikhākūṭaśatodayam
kvacit parvatatulyābhraśikhākūṭaśatodayam
59.
kvacit atyantasaṃśāntavātāt ekāntanirdhvani,
kvacit parvatatulyābhraśikhākūṭaśatodayam
kvacit parvatatulyābhraśikhākūṭaśatodayam
59.
Sometimes, it is utterly silent due to extremely calm winds; and sometimes, it features the rising of hundreds of cloud-peaks resembling mountains.
क्वचित्प्रावृड्भवोन्मत्तघनाभ्ररवघर्घरम् ।
क्वचित्सुरासुरगणप्रवृत्तरणदुगमम् ॥ ६० ॥
क्वचित्सुरासुरगणप्रवृत्तरणदुगमम् ॥ ६० ॥
kvacitprāvṛḍbhavonmattaghanābhraravaghargharam ,
kvacitsurāsuragaṇapravṛttaraṇadugamam 60
kvacitsurāsuragaṇapravṛttaraṇadugamam 60
60.
kvacit prāvṛḍbhavonmattaghanābhraravaghargharam
kvacit surāsuragaṇapravṛttaraṇadurgamam
kvacit surāsuragaṇapravṛttaraṇadurgamam
60.
kvacit prāvṛḍbhavonmattaghanābhraravaghargharam
kvacit surāsuragaṇapravṛttaraṇadurgamam
kvacit surāsuragaṇapravṛttaraṇadurgamam
60.
At times, it was marked by the rumbling roar of frenzied, dense clouds born of the rainy season. At other times, it was made impassable by the fierce battle between hosts of gods and demons.
क्वचिद्व्योमाब्जिनीहंसीस्वनाहूताब्जवाहनम् ।
क्वचिन्मन्दाकिनीतीरनलिनीलुण्ठकानिलम् ॥ ६१ ॥
क्वचिन्मन्दाकिनीतीरनलिनीलुण्ठकानिलम् ॥ ६१ ॥
kvacidvyomābjinīhaṃsīsvanāhūtābjavāhanam ,
kvacinmandākinītīranalinīluṇṭhakānilam 61
kvacinmandākinītīranalinīluṇṭhakānilam 61
61.
kvacit vyomābjinīhaṃsīsvanāhūtābjavāhanam
kvacit mandākinītīranalinīluṇṭhakānilam
kvacit mandākinītīranalinīluṇṭhakānilam
61.
kvacit vyomābjinīhaṃsīsvanāhūtābjavāhanam
kvacit mandākinītīranalinīluṇṭhakānilam
kvacit mandākinītīranalinīluṇṭhakānilam
61.
At times, it was characterized by Brahmā (abjavāhanam) being summoned by the cries of female swans from the celestial lotus-ponds. At other times, by winds that scattered the lotus plants on the banks of the Mandākinī (celestial Ganga).
स्वशरीरेण गङ्गादिसरितां सन्निधानतः ।
प्रोड्डीनमत्स्यमकरकुलीराम्बुजकूर्मकम् ॥ ६२ ॥
प्रोड्डीनमत्स्यमकरकुलीराम्बुजकूर्मकम् ॥ ६२ ॥
svaśarīreṇa gaṅgādisaritāṃ sannidhānataḥ ,
proḍḍīnamatsyamakarakulīrāmbujakūrmakam 62
proḍḍīnamatsyamakarakulīrāmbujakūrmakam 62
62.
svasarīreṇa gaṅgādisaritām sannidhānataḥ
proḍḍīnamatsyamakarakulīrāmbujakūrmakam
proḍḍīnamatsyamakarakulīrāmbujakūrmakam
62.
svasarīreṇa gaṅgādisaritām sannidhānataḥ
proḍḍīnamatsyamakarakulīrāmbujakūrmakam
proḍḍīnamatsyamakarakulīrāmbujakūrmakam
62.
By virtue of the presence of Ganga and other rivers within its own body, it was replete with leaping fish, crocodiles, and crabs, along with lotuses and turtles.
पातालगार्कजनितभूच्छायाकाकचोपनैः ।
क्वचित्क्वचिन्मण्डलेषु ग्रस्तचन्द्रार्कमण्डलम् ॥ ६३ ॥
क्वचित्क्वचिन्मण्डलेषु ग्रस्तचन्द्रार्कमण्डलम् ॥ ६३ ॥
pātālagārkajanitabhūcchāyākākacopanaiḥ ,
kvacitkvacinmaṇḍaleṣu grastacandrārkamaṇḍalam 63
kvacitkvacinmaṇḍaleṣu grastacandrārkamaṇḍalam 63
63.
pātālagārkajanitabhūcchāyākākacopanaiḥ kvacit
kvacit maṇḍaleṣu grastacandrārkamaṇḍalam
kvacit maṇḍaleṣu grastacandrārkamaṇḍalam
63.
kvacit kvacit maṇḍaleṣu pātālagārkajanitabhūcchāyākākacopanaiḥ
grastacandrārkamaṇḍalam
grastacandrārkamaṇḍalam
63.
Sometimes, in various spheres, the discs of the moon and sun were eclipsed by the earth's shadows and other darknesses (kākacopa) generated by a subterranean sun (pātālagārka).
क्वचित्सर्गानिलाधूतमायाकुसुमकाननम् ।
पतत्पुष्पहिमासारत्रसद्वैमानिकाङ्गनम् ॥ ६४ ॥
पतत्पुष्पहिमासारत्रसद्वैमानिकाङ्गनम् ॥ ६४ ॥
kvacitsargānilādhūtamāyākusumakānanam ,
patatpuṣpahimāsāratrasadvaimānikāṅganam 64
patatpuṣpahimāsāratrasadvaimānikāṅganam 64
64.
kvacit sargānilādhūtamāyākusumakānanam
patatpuṣpahimāsāratrasadvaimānikaṅganam
patatpuṣpahimāsāratrasadvaimānikaṅganam
64.
kvacit sargānilādhūtamāyākusumakānanam
patatpuṣpahimāsāratrasadvaimānikaṅganam
patatpuṣpahimāsāratrasadvaimānikaṅganam
64.
Somewhere, there is a forest of illusory (māyā) flowers, shaken by the cosmic wind of creation. It is a place where celestial women tremble, startled by showers of falling flowers resembling snow.
उदुम्बरोदरमशकक्रमभ्रमज्जगत्त्रयान्तरगतभूतसंचयम् ।
विलङ्घ्य तद्वरललने खमुच्चकैर्महीतलं पुनरपि गन्तुमुद्यते ॥ ६५ ॥
विलङ्घ्य तद्वरललने खमुच्चकैर्महीतलं पुनरपि गन्तुमुद्यते ॥ ६५ ॥
udumbarodaramaśakakramabhramajjagattrayāntaragatabhūtasaṃcayam ,
vilaṅghya tadvaralalane khamuccakairmahītalaṃ punarapi gantumudyate 65
vilaṅghya tadvaralalane khamuccakairmahītalaṃ punarapi gantumudyate 65
65.
udumbarodaramasakakramabhramajjagattrayāntaragatabhūtasaṃcayam
vilaṅghya tat varalalane kham uccakaiḥ
mahītalam punar api gantum udyate
vilaṅghya tat varalalane kham uccakaiḥ
mahītalam punar api gantum udyate
65.
varalalane tat
udumbarodaramasakakramabhramajjagattrayāntaragatabhūtasaṃcayam
vilaṅghya uccakaiḥ kham gantum
punar api mahītalam gantum udyate
udumbarodaramasakakramabhramajjagattrayāntaragatabhūtasaṃcayam
vilaṅghya uccakaiḥ kham gantum
punar api mahītalam gantum udyate
65.
O excellent ladies, having transcended that entire aggregation of beings (bhūta-saṃcaya) - which wanders within the three worlds like mosquitoes inside an udumbara fruit - you are prepared to go high into the sky and also once again to the surface of the earth.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24 (current chapter)
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216