योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-36
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अथ श्रृङ्गोपमानेषु स्थितेषु शरराशिषु ।
सर्वभीरुषु भग्नेषु विद्रुतेषु दिशो दश ॥ १ ॥
अथ श्रृङ्गोपमानेषु स्थितेषु शरराशिषु ।
सर्वभीरुषु भग्नेषु विद्रुतेषु दिशो दश ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
atha śrṛṅgopamāneṣu sthiteṣu śararāśiṣu ,
sarvabhīruṣu bhagneṣu vidruteṣu diśo daśa 1
atha śrṛṅgopamāneṣu sthiteṣu śararāśiṣu ,
sarvabhīruṣu bhagneṣu vidruteṣu diśo daśa 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atha śṛṅgopamāneṣu sthiteṣu
śararāśiṣu sarvabhīruṣu bhagneṣu vidruteṣu diśaḥ daśa
śararāśiṣu sarvabhīruṣu bhagneṣu vidruteṣu diśaḥ daśa
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca.
atha śararāśiṣu śṛṅgopamāneṣu sthiteṣu sarvabhīruṣu bhagneṣu vidruteṣu daśa diśaḥ
atha śararāśiṣu śṛṅgopamāneṣu sthiteṣu sarvabhīruṣu bhagneṣu vidruteṣu daśa diśaḥ
1.
Śrī Vasiṣṭha said: "Then, when the heaps of arrows, resembling mountain peaks, remained in place, and all the fearful ones were shattered and had fled in the ten directions..."
मातङ्गशवशैलेषु विश्रान्ताम्बुदपङ्कतिषु ।
यक्षरक्षःपिशाचेषु क्रीडत्सु रुधिरार्णवे ॥ २ ॥
यक्षरक्षःपिशाचेषु क्रीडत्सु रुधिरार्णवे ॥ २ ॥
mātaṅgaśavaśaileṣu viśrāntāmbudapaṅkatiṣu ,
yakṣarakṣaḥpiśāceṣu krīḍatsu rudhirārṇave 2
yakṣarakṣaḥpiśāceṣu krīḍatsu rudhirārṇave 2
2.
mātaṅgaśavaśaileṣu viśrāntāmbudapaṅkatiṣu
yakṣarakṣaḥpiśāceṣu krīḍatsu rudhirārṇave
yakṣarakṣaḥpiśāceṣu krīḍatsu rudhirārṇave
2.
yakṣarakṣaḥpiśāceṣu krīḍatsu rudhirārṇave
mātaṅgaśavaśaileṣu viśrāntāmbudapaṅkatiṣu
mātaṅgaśavaśaileṣu viśrāntāmbudapaṅkatiṣu
2.
While Yakṣas, Rākṣasas, and Piśācas (demonic beings) played in an ocean of blood, on mountains formed from elephant corpses where rows of clouds rested.
महतां धर्मनिष्ठानां शीलौजःसत्त्वशालिनाम् ।
शुद्धानां कुलपद्मानां वीराणामनिवर्तिनाम् ॥ ३ ॥
शुद्धानां कुलपद्मानां वीराणामनिवर्तिनाम् ॥ ३ ॥
mahatāṃ dharmaniṣṭhānāṃ śīlaujaḥsattvaśālinām ,
śuddhānāṃ kulapadmānāṃ vīrāṇāmanivartinām 3
śuddhānāṃ kulapadmānāṃ vīrāṇāmanivartinām 3
3.
mahatām dharmaniṣṭhānām śīlaujaḥsattvaśālinām
śuddhānām kulapadmānām vīrāṇām anivartinām
śuddhānām kulapadmānām vīrāṇām anivartinām
3.
mahatām dharmaniṣṭhānām śīlaujaḥsattvaśālinām
śuddhānām kulapadmānām vīrāṇām anivartinām
śuddhānām kulapadmānām vīrāṇām anivartinām
3.
Of the great ones, steadfast in their natural law (dharma), possessing character, valor, and courage, pure, like lotuses of their noble families, and heroes who never retreat.
द्वन्द्वयुद्धानि जातानि मेघानामिव गर्जताम् ।
मिथोनिगरणोत्कानि मिलन्त्यापगपूरवत् ॥ ४ ॥
मिथोनिगरणोत्कानि मिलन्त्यापगपूरवत् ॥ ४ ॥
dvandvayuddhāni jātāni meghānāmiva garjatām ,
mithonigaraṇotkāni milantyāpagapūravat 4
mithonigaraṇotkāni milantyāpagapūravat 4
4.
dvandvayuddhāni jātāni meghānām iva garjatām
mithaḥ nigaraṇautkāni milanti āpagapūravat
mithaḥ nigaraṇautkāni milanti āpagapūravat
4.
dvandvayuddhāni jātāni meghānām garjatām iva
mithaḥ nigaraṇautkāni āpagapūravat milanti
mithaḥ nigaraṇautkāni āpagapūravat milanti
4.
Intense duels ensued, resembling thundering clouds. Eager to devour each other, they clashed like surging river torrents.
पञ्जरः पञ्जरेणेव गजौघेन गजोच्चयः ।
सवनः सवनेनाद्रिरद्रिणेवामिलद्वलात् ॥ ५ ॥
सवनः सवनेनाद्रिरद्रिणेवामिलद्वलात् ॥ ५ ॥
pañjaraḥ pañjareṇeva gajaughena gajoccayaḥ ,
savanaḥ savanenādriradriṇevāmiladvalāt 5
savanaḥ savanenādriradriṇevāmiladvalāt 5
5.
pañjaraḥ pañjareṇa iva gajoccayaḥ gajaughena
savanaḥ savanena adriḥ adriṇā iva amilat balāt
savanaḥ savanena adriḥ adriṇā iva amilat balāt
5.
pañjaraḥ pañjareṇa iva gajoccayaḥ gajaughena
savanaḥ savanena adriḥ adriṇā iva balāt amilat
savanaḥ savanena adriḥ adriṇā iva balāt amilat
5.
Like cage with cage, a mass of elephants with an elephant multitude, a forest with a forest, and a mountain with a mountain - so they clashed with force.
अश्वौघो मिलदश्वानां वृन्देनाराविरंहसा ।
तरङ्गौघेन घोषेण तरङ्गौघ इवार्णवे ॥ ६ ॥
तरङ्गौघेन घोषेण तरङ्गौघ इवार्णवे ॥ ६ ॥
aśvaugho miladaśvānāṃ vṛndenārāviraṃhasā ,
taraṅgaughena ghoṣeṇa taraṅgaugha ivārṇave 6
taraṅgaughena ghoṣeṇa taraṅgaugha ivārṇave 6
6.
aśvaughaḥ miladaśvānām vṛndena arāvirahaṃsā
taraṅgaughena ghoṣeṇa taraṅgaugha iva arṇave
taraṅgaughena ghoṣeṇa taraṅgaugha iva arṇave
6.
aśvaughaḥ miladaśvānām vṛndena arāvirahaṃsā
taraṅgaughena ghoṣeṇa arṇave taraṅgaugha iva
taraṅgaughena ghoṣeṇa arṇave taraṅgaugha iva
6.
A multitude of horses, engaging with a host of rapidly advancing horses with unimpeded speed, created a roar like that produced by a multitude of waves, similar to a great many waves in the ocean itself.
नरानीकं नरानीकः समायुधमयोधयत् ।
वेण्वोघमिव वेण्वोघो मरुल्लोलो मरुद्वलम् ॥ ७ ॥
वेण्वोघमिव वेण्वोघो मरुल्लोलो मरुद्वलम् ॥ ७ ॥
narānīkaṃ narānīkaḥ samāyudhamayodhayat ,
veṇvoghamiva veṇvogho marullolo marudvalam 7
veṇvoghamiva veṇvogho marullolo marudvalam 7
7.
narānīkam narānīkaḥ samāyudham ayodhayat
veṇvaugham iva veṇvaughaḥ marullolaḥ marudvalam
veṇvaugham iva veṇvaughaḥ marullolaḥ marudvalam
7.
narānīkaḥ samāyudham narānīkam ayodhayat,
iva marullolaḥ veṇvaughaḥ marudvalam veṇvaugham (ayodhayat)
iva marullolaḥ veṇvaughaḥ marudvalam veṇvaugham (ayodhayat)
7.
One army of men fought another well-armed army of men, just as a wind-swayed multitude of bamboos fought another wind-strong multitude of bamboos.
रथौघश्च रथौघेन निष्पिपेषाखिलं वपुः ।
नगरं नगरेणेव दैवेनोड्डीनमासुरम् ॥ ८ ॥
नगरं नगरेणेव दैवेनोड्डीनमासुरम् ॥ ८ ॥
rathaughaśca rathaughena niṣpipeṣākhilaṃ vapuḥ ,
nagaraṃ nagareṇeva daivenoḍḍīnamāsuram 8
nagaraṃ nagareṇeva daivenoḍḍīnamāsuram 8
8.
rathaughaḥ ca rathaughena niṣpipeṣa akhilaṃ
vapuḥ nagaram nagareṇa iva daivena udḍīnam āsuram
vapuḥ nagaram nagareṇa iva daivena udḍīnam āsuram
8.
rathaughaḥ ca rathaughena akhilaṃ vapuḥ niṣpipeṣa,
iva daivena udḍīnam āsuram nagaram nagareṇa
iva daivena udḍīnam āsuram nagaram nagareṇa
8.
And a multitude of chariots, by means of another host of chariots, completely crushed the entire [enemy] force, just as a demonic city, dispersed by divine power, is [overwhelmed] by another city.
सरच्छरभरासाररचितापूर्ववारिदम् ।
युयुधे स्थगिताकाशा धनुर्धरपताकिनी ॥ ९ ॥
युयुधे स्थगिताकाशा धनुर्धरपताकिनी ॥ ९ ॥
saraccharabharāsāraracitāpūrvavāridam ,
yuyudhe sthagitākāśā dhanurdharapatākinī 9
yuyudhe sthagitākāśā dhanurdharapatākinī 9
9.
saracchara-bharāsāra-racitāpūrva-vāridam
yuyudhe sthagitākāśā dhanurdharapatākinī
yuyudhe sthagitākāśā dhanurdharapatākinī
9.
dhanurdharapatākinī sthagitākāśā
saracchara-bharāsāra-racitāpūrva-vāridam yuyudhe
saracchara-bharāsāra-racitāpūrva-vāridam yuyudhe
9.
An army of archers with banners, having obscured the sky, fought, creating unprecedented clouds formed by an intense shower of rushing arrows.
विषमायुधयुद्धेषु योद्धारः पेलवाशयाः ।
यदा युक्त्या पलायन्ते रणकल्पानले तदा ॥ १० ॥
यदा युक्त्या पलायन्ते रणकल्पानले तदा ॥ १० ॥
viṣamāyudhayuddheṣu yoddhāraḥ pelavāśayāḥ ,
yadā yuktyā palāyante raṇakalpānale tadā 10
yadā yuktyā palāyante raṇakalpānale tadā 10
10.
viṣamāyudhayuddheṣu yoddhāraḥ pelavāśayāḥ
yadā yuktyā palāyante raṇakalpānale tadā
yadā yuktyā palāyante raṇakalpānale tadā
10.
yadā pelavāśayāḥ yoddhāraḥ viṣamāyudhayuddheṣu
raṇakalpānale yuktyā palāyante tadā
raṇakalpānale yuktyā palāyante tadā
10.
When faint-hearted warriors, confronted with difficult weapon-based battles, tactfully retreat from the fiery ordeal of the battlefield, then...
मिलिताश्चक्रिणश्चक्रैर्धनुर्धारैर्धनुर्धराः ।
खङ्गिभिः खङ्गयोद्धारो भुशुण्डीभिर्भुशुण्डयः ॥ ११ ॥
खङ्गिभिः खङ्गयोद्धारो भुशुण्डीभिर्भुशुण्डयः ॥ ११ ॥
militāścakriṇaścakrairdhanurdhārairdhanurdharāḥ ,
khaṅgibhiḥ khaṅgayoddhāro bhuśuṇḍībhirbhuśuṇḍayaḥ 11
khaṅgibhiḥ khaṅgayoddhāro bhuśuṇḍībhirbhuśuṇḍayaḥ 11
11.
militāḥ cakriṇaḥ cakraiḥ dhanurdhāraiḥ dhanurdharāḥ
khaṅgibhiḥ khaṅgayoddhāraḥ bhuśuṇḍībhiḥ bhuśuṇḍayaḥ
khaṅgibhiḥ khaṅgayoddhāraḥ bhuśuṇḍībhiḥ bhuśuṇḍayaḥ
11.
militāḥ cakriṇaḥ cakraiḥ dhanurdharāḥ dhanurdhāraiḥ
khaṅgayoddhāraḥ khaṅgibhiḥ bhuśuṇḍayaḥ bhuśuṇḍībhiḥ
khaṅgayoddhāraḥ khaṅgibhiḥ bhuśuṇḍayaḥ bhuśuṇḍībhiḥ
11.
Discus-wielders gathered with their discuses; bow-wielders with their bows; sword-fighters with their swords; and carbine-wielders with their carbines.
मुसलैर्मुसलोदाराः कुन्तिनः कुन्तिधारिभिः ।
ऋष्ट्यायुधा ऋष्टिधरैः प्रासिभिः प्रासपाणयः ॥ १२ ॥
ऋष्ट्यायुधा ऋष्टिधरैः प्रासिभिः प्रासपाणयः ॥ १२ ॥
musalairmusalodārāḥ kuntinaḥ kuntidhāribhiḥ ,
ṛṣṭyāyudhā ṛṣṭidharaiḥ prāsibhiḥ prāsapāṇayaḥ 12
ṛṣṭyāyudhā ṛṣṭidharaiḥ prāsibhiḥ prāsapāṇayaḥ 12
12.
musalaiḥ musalodārāḥ kuntinaḥ kuntidhāribhiḥ
ṛṣṭyāyudhāḥ ṛṣṭidharaiḥ prāsibhiḥ prāsapāṇayaḥ
ṛṣṭyāyudhāḥ ṛṣṭidharaiḥ prāsibhiḥ prāsapāṇayaḥ
12.
musalodārāḥ musalaiḥ kuntinaḥ kuntidhāribhiḥ
ṛṣṭyāyudhāḥ ṛṣṭidharaiḥ prāsapāṇayaḥ prāsibhiḥ
ṛṣṭyāyudhāḥ ṛṣṭidharaiḥ prāsapāṇayaḥ prāsibhiḥ
12.
Mace-wielders (gathered) with their maces; spear-wielders with their spears; those armed with lances with their lances; and those holding javelins with their javelins.
समुद्गरा मुद्गरिभिः सगदैर्विलसद्गदाः ।
शाक्तिकैः शक्तियोद्धारः शूलैः शूलविशारदाः ॥ १३ ॥
शाक्तिकैः शक्तियोद्धारः शूलैः शूलविशारदाः ॥ १३ ॥
samudgarā mudgaribhiḥ sagadairvilasadgadāḥ ,
śāktikaiḥ śaktiyoddhāraḥ śūlaiḥ śūlaviśāradāḥ 13
śāktikaiḥ śaktiyoddhāraḥ śūlaiḥ śūlaviśāradāḥ 13
13.
samudgarāḥ mudgaribhiḥ sagadaiḥ vilasadgadāḥ
śāktikaiḥ śaktiyoddhāraḥ śūlaiḥ śūlaviśāradāḥ
śāktikaiḥ śaktiyoddhāraḥ śūlaiḥ śūlaviśāradāḥ
13.
samudgarāḥ mudgaribhiḥ vilasadgadāḥ sagadaiḥ
śaktiyoddhāraḥ śāktikaiḥ śūlaviśāradāḥ śūlaiḥ
śaktiyoddhāraḥ śāktikaiḥ śūlaviśāradāḥ śūlaiḥ
13.
Club-wielders with their clubs; those wielding shining maces with their maces; spear-fighters with their spears; and those skilled with pikes with their pikes.
प्रासासनविदः प्रासैः परशूक्ताः परश्वधैः ।
लकुटोद्यैर्लकुटिनश्चोपलैरुपलायुधाः ॥ १४ ॥
लकुटोद्यैर्लकुटिनश्चोपलैरुपलायुधाः ॥ १४ ॥
prāsāsanavidaḥ prāsaiḥ paraśūktāḥ paraśvadhaiḥ ,
lakuṭodyairlakuṭinaścopalairupalāyudhāḥ 14
lakuṭodyairlakuṭinaścopalairupalāyudhāḥ 14
14.
prāsāsanavidaḥ prāsaiḥ paraśūktāḥ paraśvadaiḥ
lakuṭodyaiḥ lakuṭinaḥ ca upalaiḥ upalāyudhāḥ
lakuṭodyaiḥ lakuṭinaḥ ca upalaiḥ upalāyudhāḥ
14.
prāsāsanavidaḥ prāsaiḥ paraśūktāḥ paraśvadaiḥ
lakuṭinaḥ lakuṭodyaiḥ ca upalāyudhāḥ upalaiḥ
lakuṭinaḥ lakuṭodyaiḥ ca upalāyudhāḥ upalaiḥ
14.
Those skilled in wielding javelins fought with javelins; those equipped with battle-axes fought with battle-axes; those wielding staffs fought with staffs; and those whose weapons were stones fought with stones.
पाशिभिः पाशधारिण्यः शङ्कुभिः शङ्कुधारिणः ।
क्षुरिकाभिस्तु क्षुरिका भिन्दिपालैश्च तद्गताः ॥ १५ ॥
क्षुरिकाभिस्तु क्षुरिका भिन्दिपालैश्च तद्गताः ॥ १५ ॥
pāśibhiḥ pāśadhāriṇyaḥ śaṅkubhiḥ śaṅkudhāriṇaḥ ,
kṣurikābhistu kṣurikā bhindipālaiśca tadgatāḥ 15
kṣurikābhistu kṣurikā bhindipālaiśca tadgatāḥ 15
15.
pāśibhiḥ pāśadhāriṇyaḥ śaṅkubhiḥ śaṅkudhāriṇaḥ
kṣurikābhiḥ tu kṣurikāḥ bhindipālaiḥ ca tadgatāḥ
kṣurikābhiḥ tu kṣurikāḥ bhindipālaiḥ ca tadgatāḥ
15.
pāśadhāriṇyaḥ pāśibhiḥ śaṅkudhāriṇaḥ śaṅkubhiḥ
kṣurikāḥ tu kṣurikābhiḥ ca tadgatāḥ bhindipālaiḥ
kṣurikāḥ tu kṣurikābhiḥ ca tadgatāḥ bhindipālaiḥ
15.
Noose-wielding women fought with nooses; pike-wielders fought with pikes; dagger-wielders with daggers; and those armed with javelins fought with javelins.
वज्रमुष्टिधरा वज्रैरङ्कुशैरङ्कुशोद्धताः ।
हलैर्हलनिकाषज्ञास्त्रिशूलैश्च त्रिशूलिनः ॥ १६ ॥
हलैर्हलनिकाषज्ञास्त्रिशूलैश्च त्रिशूलिनः ॥ १६ ॥
vajramuṣṭidharā vajrairaṅkuśairaṅkuśoddhatāḥ ,
halairhalanikāṣajñāstriśūlaiśca triśūlinaḥ 16
halairhalanikāṣajñāstriśūlaiśca triśūlinaḥ 16
16.
vajramuṣṭidharāḥ vajraiḥ aṅkuśaiḥ aṅkuśoddhatāḥ
halaiḥ halanikāṣajñāḥ triśūlaiḥ ca triśūlinaḥ
halaiḥ halanikāṣajñāḥ triśūlaiḥ ca triśūlinaḥ
16.
vajramuṣṭidharāḥ vajraiḥ aṅkuśoddhatāḥ aṅkuśaiḥ
halanikāṣajñāḥ halaiḥ ca triśūlinaḥ triśūlaiḥ
halanikāṣajñāḥ halaiḥ ca triśūlinaḥ triśūlaiḥ
16.
Those who held thunderbolt-fists fought with thunderbolt weapons; those wielding goads fought with goads; those skilled in using ploughs fought with ploughs; and trident-wielders fought with tridents.
श्रृङ्खलाजालिनो जालैः श्रृङ्खलैरलिकोमलैः ।
क्षुभिताकल्पविक्षुब्धसागरोर्मिघटा इव ॥ १७ ॥
क्षुभिताकल्पविक्षुब्धसागरोर्मिघटा इव ॥ १७ ॥
śrṛṅkhalājālino jālaiḥ śrṛṅkhalairalikomalaiḥ ,
kṣubhitākalpavikṣubdhasāgarormighaṭā iva 17
kṣubhitākalpavikṣubdhasāgarormighaṭā iva 17
17.
śṛṅkhalājālinaḥ jālaiḥ śṛṅkhalaiḥ alikomalaiḥ
kṣubhitākalpavikṣubdhasāgarormighaṭāḥ iva
kṣubhitākalpavikṣubdhasāgarormighaṭāḥ iva
17.
śṛṅkhalājālinaḥ jālaiḥ ca alikomalaiḥ śṛṅkhalaiḥ
kṣubhitākalpavikṣubdhasāgarormighaṭāḥ iva
kṣubhitākalpavikṣubdhasāgarormighaṭāḥ iva
17.
Those with nets of chains fought with nets and with chains that were deceptively soft. They were like throngs of ocean waves, violently agitated and disturbed as if by a cosmic dissolution.
क्षुब्धचक्रदलावर्तः शरसीकरमारुतः ।
प्रभ्रमद्धेतिमकरो व्योमैकार्णव आबभौ ॥ १८ ॥
प्रभ्रमद्धेतिमकरो व्योमैकार्णव आबभौ ॥ १८ ॥
kṣubdhacakradalāvartaḥ śarasīkaramārutaḥ ,
prabhramaddhetimakaro vyomaikārṇava ābabhau 18
prabhramaddhetimakaro vyomaikārṇava ābabhau 18
18.
kṣubdhacakradalāvartaḥ śarasīkaramārutaḥ
prabhramaddhetimakaraḥ vyomāikārṇavaḥ ābabhau
prabhramaddhetimakaraḥ vyomāikārṇavaḥ ābabhau
18.
vyomāikārṇavaḥ kṣubdhacakradalāvartaḥ
śarasīkaramārutaḥ prabhramaddhetimakaraḥ ābabhau
śarasīkaramārutaḥ prabhramaddhetimakaraḥ ābabhau
18.
It appeared as a single, turbulent ocean (ekārṇava) in the sky, with whirlpools formed by agitated discs (or wheel-blades), the wind carrying sprays of arrows, and whirling weapons acting like fearsome sea creatures (makara).
उत्फुल्लायुधकल्लोलशिराकुलजलेचरः ।
रोदोरन्ध्रसमुद्रोऽसौ बभूवामरदुस्तरः ॥ १९ ॥
रोदोरन्ध्रसमुद्रोऽसौ बभूवामरदुस्तरः ॥ १९ ॥
utphullāyudhakallolaśirākulajalecaraḥ ,
rodorandhrasamudro'sau babhūvāmaradustaraḥ 19
rodorandhrasamudro'sau babhūvāmaradustaraḥ 19
19.
utphullāyudhakallolaśirākulajaleccaraḥ
rodorandhrasamudraḥ asau babhūva amaradustaraḥ
rodorandhrasamudraḥ asau babhūva amaradustaraḥ
19.
asau rodorandhrasamudraḥ
utphullāyudhakallolaśirākulajaleccaraḥ amaradustaraḥ babhūva
utphullāyudhakallolaśirākulajaleccaraḥ amaradustaraḥ babhūva
19.
That ocean, filling the chasms between heaven and earth, became difficult for even the immortals to cross, its waves formed by flashing weapons, and its channels agitated by aquatic creatures.
दिव्याष्टकजनानीकं पक्षद्वयतया तया ।
अर्धेनार्धेन कुपितं भूपालाभ्यां तथा स्थितम् ॥ २० ॥
अर्धेनार्धेन कुपितं भूपालाभ्यां तथा स्थितम् ॥ २० ॥
divyāṣṭakajanānīkaṃ pakṣadvayatayā tayā ,
ardhenārdhena kupitaṃ bhūpālābhyāṃ tathā sthitam 20
ardhenārdhena kupitaṃ bhūpālābhyāṃ tathā sthitam 20
20.
divyāṣṭakajanānīkam pakṣadvayatayā tayā ardhena
ardhena kupitam bhūpālābhyām tathā sthitam
ardhena kupitam bhūpālābhyām tathā sthitam
20.
divyāṣṭakajanānīkam bhūpālābhyām kupitam tathā
tayā pakṣadvayatayā ardhena ardhena sthitam
tayā pakṣadvayatayā ardhena ardhena sthitam
20.
That army (anīkam) of eight categories of divine beings, enraged by the two kings, was thus situated (sthitam) in two halves due to its two factions.
मध्यदेशादिसंख्याने प्राग्दिभ्योऽभ्यागतानिमान् ।
लीलानाथस्य पद्मस्य पक्षे जनपदाञ्छृणु ॥ २१ ॥
लीलानाथस्य पद्मस्य पक्षे जनपदाञ्छृणु ॥ २१ ॥
madhyadeśādisaṃkhyāne prāgdibhyo'bhyāgatānimān ,
līlānāthasya padmasya pakṣe janapadāñchṛṇu 21
līlānāthasya padmasya pakṣe janapadāñchṛṇu 21
21.
madhyadeśādisaṃkhyāne prāgdibhyaḥ abhyāgatān
imān līlānāthasya padmasya pakṣe janapadān śṛṇu
imān līlānāthasya padmasya pakṣe janapadān śṛṇu
21.
madhyadeśādisaṃkhyāne prāgdibhyaḥ abhyāgatān
imān janapadān līlānāthasya padmasya pakṣe śṛṇu
imān janapadān līlānāthasya padmasya pakṣe śṛṇu
21.
Now, listen! (śṛṇu) to these regions (janapada) that have come from the eastern quarters, including Madhyadeśa and others in the enumeration, to the side (pakṣe) of Līlānātha Padma.
पूर्वस्यां कोसलाः काशिमागधा मिथिलोत्कलाः ।
मेखलाः कर्करा मुद्रास्तथा संग्रामशौण्डकाः ॥ २२ ॥
मेखलाः कर्करा मुद्रास्तथा संग्रामशौण्डकाः ॥ २२ ॥
pūrvasyāṃ kosalāḥ kāśimāgadhā mithilotkalāḥ ,
mekhalāḥ karkarā mudrāstathā saṃgrāmaśauṇḍakāḥ 22
mekhalāḥ karkarā mudrāstathā saṃgrāmaśauṇḍakāḥ 22
22.
pūrvasyām kosalāḥ kāśimāgadhāḥ mithilotkalāḥ
mekhalāḥ karkarāḥ mudrāḥ tathā saṃgrāmaśauṇḍakāḥ
mekhalāḥ karkarāḥ mudrāḥ tathā saṃgrāmaśauṇḍakāḥ
22.
pūrvasyām kosalāḥ kāśimāgadhāḥ mithilotkalāḥ
mekhalāḥ karkarāḥ mudrāḥ tathā saṃgrāmaśauṇḍakāḥ
mekhalāḥ karkarāḥ mudrāḥ tathā saṃgrāmaśauṇḍakāḥ
22.
In the east are the Kosalas, the Kashis and Magadhas, the Mithilas and Utkalas, the Mekhalas, Karkaras, Mudras, and also the Sangramashauṇḍakas (people valorous in battle).
मुख्या हिमा रुद्रमुख्यास्ताम्रलिप्तास्तथैव च ।
प्राग्ज्योतिषा वाजिमुखा अम्बष्ठाः पुरुषादकाः ॥ २३ ॥
प्राग्ज्योतिषा वाजिमुखा अम्बष्ठाः पुरुषादकाः ॥ २३ ॥
mukhyā himā rudramukhyāstāmraliptāstathaiva ca ,
prāgjyotiṣā vājimukhā ambaṣṭhāḥ puruṣādakāḥ 23
prāgjyotiṣā vājimukhā ambaṣṭhāḥ puruṣādakāḥ 23
23.
mukhyāḥ himāḥ rudramukhyāḥ tāmrāliptāḥ tathā eva
ca prāgjyotiṣāḥ vājimukhāḥ ambaṣṭhāḥ puruṣādakāḥ
ca prāgjyotiṣāḥ vājimukhāḥ ambaṣṭhāḥ puruṣādakāḥ
23.
mukhyāḥ himāḥ rudramukhyāḥ tāmrāliptāḥ tathā eva
ca prāgjyotiṣāḥ vājimukhāḥ ambaṣṭhāḥ puruṣādakāḥ
ca prāgjyotiṣāḥ vājimukhāḥ ambaṣṭhāḥ puruṣādakāḥ
23.
The prominent Hima people, the Rudramukhyas, and likewise the Tamraliptas, the Pragjyotishas, the Vajimukhas (horse-faced people), the Ambashthas, and the Purushadakas (man-eaters).
वर्णकोष्ठाः सविश्वोत्रा आममीनाशनास्तथा ।
व्याघ्रवक्राः किराताश्च सौवीरा एकपादकाः ॥ २४ ॥
व्याघ्रवक्राः किराताश्च सौवीरा एकपादकाः ॥ २४ ॥
varṇakoṣṭhāḥ saviśvotrā āmamīnāśanāstathā ,
vyāghravakrāḥ kirātāśca sauvīrā ekapādakāḥ 24
vyāghravakrāḥ kirātāśca sauvīrā ekapādakāḥ 24
24.
varṇakoṣṭhāḥ saviśvotrāḥ āmamīnāśanāḥ tathā
vyāghravakrāḥ kirātāḥ ca sauvīrāḥ ekapādakāḥ
vyāghravakrāḥ kirātāḥ ca sauvīrāḥ ekapādakāḥ
24.
varṇakoṣṭhāḥ saviśvotrāḥ āmamīnāśanāḥ tathā
vyāghravakrāḥ kirātāḥ ca sauvīrāḥ ekapādakāḥ
vyāghravakrāḥ kirātāḥ ca sauvīrāḥ ekapādakāḥ
24.
The Varṇakoṣṭhas, Saviśvotras, and the Āmamīnāśanas (raw-fish eaters); likewise, the Vyāghravakras (tiger-mouthed people), the Kirātas, the Sauviras, and the Ekapadakas (one-footed people).
माल्यवान्नाम शैलोऽत्र शिविराञ्जन एव च ।
वृषलध्वजपद्माद्यास्तथोदयकरोगिरिः ॥ २५ ॥
वृषलध्वजपद्माद्यास्तथोदयकरोगिरिः ॥ २५ ॥
mālyavānnāma śailo'tra śivirāñjana eva ca ,
vṛṣaladhvajapadmādyāstathodayakarogiriḥ 25
vṛṣaladhvajapadmādyāstathodayakarogiriḥ 25
25.
mālyavān nāma śailaḥ atra śivirāñjanaḥ eva ca
vṛṣaladhvajapadmādyāḥ tathā udayakaraḥ giriḥ
vṛṣaladhvajapadmādyāḥ tathā udayakaraḥ giriḥ
25.
atra mālyavān nāma śailaḥ śivirāñjanaḥ eva ca
vṛṣaladhvajapadmādyāḥ tathā udayakaraḥ giriḥ
vṛṣaladhvajapadmādyāḥ tathā udayakaraḥ giriḥ
25.
Here (in the east) are mountains, including Malyavan by name, and also Shiviranjana. Likewise, the group of mountains beginning with Vrishala, Dhvaja, and Padma, as well as Mount Udayakara.
अथ प्राग्दक्षिणायां तु इमे विन्ध्यादिवासिनः ।
चेदयो वत्सदाशार्णा अङ्गवङ्गोपवङ्गकाः ॥ २६ ॥
चेदयो वत्सदाशार्णा अङ्गवङ्गोपवङ्गकाः ॥ २६ ॥
atha prāgdakṣiṇāyāṃ tu ime vindhyādivāsinaḥ ,
cedayo vatsadāśārṇā aṅgavaṅgopavaṅgakāḥ 26
cedayo vatsadāśārṇā aṅgavaṅgopavaṅgakāḥ 26
26.
atha prāk-dakṣiṇāyām tu ime vindhyādi-vāsinaḥ
cedayaḥ vatsadāśārṇāḥ aṅgavagopavaṅgakāḥ
cedayaḥ vatsadāśārṇāḥ aṅgavagopavaṅgakāḥ
26.
atha tu prāk-dakṣiṇāyām ime vindhyādi-vāsinaḥ
cedayaḥ vatsadāśārṇāḥ aṅgavagopavaṅgakāḥ
cedayaḥ vatsadāśārṇāḥ aṅgavagopavaṅgakāḥ
26.
Now, in the southeastern direction, these are the inhabitants of the Vindhya and surrounding regions: the Chedis, Vatsas, Daśārṇas, Aṅgas, Vaṅgas, and Upavaṅgas.
कलिङ्गपुण्ड्रजठरा विदर्भा मेखलास्तथा ।
शबराननवर्णाश्च कर्णात्रिपुरपूरकाः ॥ २७ ॥
शबराननवर्णाश्च कर्णात्रिपुरपूरकाः ॥ २७ ॥
kaliṅgapuṇḍrajaṭharā vidarbhā mekhalāstathā ,
śabarānanavarṇāśca karṇātripurapūrakāḥ 27
śabarānanavarṇāśca karṇātripurapūrakāḥ 27
27.
kaliṅgapuṇḍrajaṭharāḥ vidarbhāḥ mekhalāḥ
tathā śabarānanavarṇāḥ ca karṇātripurapūrakāḥ
tathā śabarānanavarṇāḥ ca karṇātripurapūrakāḥ
27.
tathā kaliṅgapuṇḍrajaṭharāḥ vidarbhāḥ mekhalāḥ
ca śabarānanavarṇāḥ karṇātripurapūrakāḥ
ca śabarānanavarṇāḥ karṇātripurapūrakāḥ
27.
Also listed are the Kalingas, Puṇḍras, Jaṭharas, Vidarbhas, and Mekhalas. Furthermore, there are the Śabaras, Ānanavarṇas, Karṇas, Tripuras, and Pūrakas.
कण्टकस्थलनामानः पृथग्दीपककोमलाः ।
कर्णान्ध्राश्चौलिकाश्चैव तथा चार्मण्वता अपि ॥ २८ ॥
कर्णान्ध्राश्चौलिकाश्चैव तथा चार्मण्वता अपि ॥ २८ ॥
kaṇṭakasthalanāmānaḥ pṛthagdīpakakomalāḥ ,
karṇāndhrāścaulikāścaiva tathā cārmaṇvatā api 28
karṇāndhrāścaulikāścaiva tathā cārmaṇvatā api 28
28.
kaṇṭakasthalanāmānaḥ pṛthagdīpakakomalāḥ
karṇāndhrāḥ caulikāḥ ca eva tathā cārmaṇvatāḥ api
karṇāndhrāḥ caulikāḥ ca eva tathā cārmaṇvatāḥ api
28.
kaṇṭakasthalanāmānaḥ pṛthagdīpakakomalāḥ
karṇāndhrāḥ caulikāḥ ca eva tathā cārmaṇvatāḥ api
karṇāndhrāḥ caulikāḥ ca eva tathā cārmaṇvatāḥ api
28.
Also present are those named Kaṇṭakasthala, the Pṛthagdīpakas, Komalas, Karṇāndhras (Karṇas and Andhras), and the Caulikas, as well as the Cārmaṇvatas.
काकका हेमकुड्याश्च तथा श्मश्रुधरा अपि ।
बलिग्रीवमहाग्रीवाः किष्किन्धा नालिकेरिणः ॥ २९ ॥
बलिग्रीवमहाग्रीवाः किष्किन्धा नालिकेरिणः ॥ २९ ॥
kākakā hemakuḍyāśca tathā śmaśrudharā api ,
baligrīvamahāgrīvāḥ kiṣkindhā nālikeriṇaḥ 29
baligrīvamahāgrīvāḥ kiṣkindhā nālikeriṇaḥ 29
29.
kākakāḥ hemakuḍyāḥ ca tathā śmaśrudharāḥ api
baligrīvamahāgrīvāḥ kiṣkindhāḥ nālikeriṇaḥ
baligrīvamahāgrīvāḥ kiṣkindhāḥ nālikeriṇaḥ
29.
tathā kākakāḥ hemakuḍyāḥ ca śmaśrudharāḥ api
baligrīvamahāgrīvāḥ kiṣkindhāḥ nālikeriṇaḥ
baligrīvamahāgrīvāḥ kiṣkindhāḥ nālikeriṇaḥ
29.
The Kākakas and Hemakuḍyas are also mentioned, as are the Śmaśrudharas. Additionally, there are the Baligrīvas, Mahāgrīvas, Kiṣkindhas, and Nālikeriṇas.
अथ लीलापतेरस्य दक्षिणस्यामिमे नृपाः ।
विन्ध्योऽथ कुसुमापीडो महेन्द्रो दर्दुरस्तथा ॥ ३० ॥
विन्ध्योऽथ कुसुमापीडो महेन्द्रो दर्दुरस्तथा ॥ ३० ॥
atha līlāpaterasya dakṣiṇasyāmime nṛpāḥ ,
vindhyo'tha kusumāpīḍo mahendro dardurastathā 30
vindhyo'tha kusumāpīḍo mahendro dardurastathā 30
30.
atha līlāpateḥ asya dakṣiṇasyām ime nṛpāḥ vindhyaḥ
atha kusumāpīḍaḥ mahendraḥ darduraḥ tathā
atha kusumāpīḍaḥ mahendraḥ darduraḥ tathā
30.
atha asya līlāpateḥ dakṣiṇasyām ime nṛpāḥ vindhyaḥ
atha kusumāpīḍaḥ mahendraḥ tathā darduraḥ
atha kusumāpīḍaḥ mahendraḥ tathā darduraḥ
30.
Now, these rulers (nṛpāḥ) from the southern region of this Lord of Play (līlāpati) are Vindhya, then Kusumāpīḍa, Mahendra, and also Dardura.
मलयः सूर्यवांश्चैव गणा राज्यसमृद्धकाः ।
अवन्तीरिति विख्यातास्तथा शाम्बवतीति च ॥ ३१ ॥
अवन्तीरिति विख्यातास्तथा शाम्बवतीति च ॥ ३१ ॥
malayaḥ sūryavāṃścaiva gaṇā rājyasamṛddhakāḥ ,
avantīriti vikhyātāstathā śāmbavatīti ca 31
avantīriti vikhyātāstathā śāmbavatīti ca 31
31.
malayaḥ sūryavān ca eva gaṇāḥ rājyasamṛddhakāḥ
avantīḥ iti vikhyātāḥ tathā śāmbavatīḥ iti ca
avantīḥ iti vikhyātāḥ tathā śāmbavatīḥ iti ca
31.
malayaḥ sūryavān ca eva gaṇāḥ rājyasamṛddhakāḥ
avantīḥ iti tathā śāmbavatīḥ iti ca vikhyātāḥ
avantīḥ iti tathā śāmbavatīḥ iti ca vikhyātāḥ
31.
Malaya and Sūryavān are indeed among the peoples (gaṇā) who are prosperous in their kingdoms. They are well-known as Avanti and also as Śāmbavatī.
दशपूरकथाचक्रारेषिकातुरकच्छपाः ।
वनवासोपगिरयस्ते भद्रगिरयस्तथा ॥ ३२ ॥
वनवासोपगिरयस्ते भद्रगिरयस्तथा ॥ ३२ ॥
daśapūrakathācakrāreṣikāturakacchapāḥ ,
vanavāsopagirayaste bhadragirayastathā 32
vanavāsopagirayaste bhadragirayastathā 32
32.
daśapūrakathācakrāreṣikāturakacchapāḥ
vanavāsopagirayaḥ te bhadragirayaḥ tathā
vanavāsopagirayaḥ te bhadragirayaḥ tathā
32.
te daśapūrakathācakrāreṣikāturakacchapāḥ
vanavāsopagirayaḥ tathā bhadragirayaḥ
vanavāsopagirayaḥ tathā bhadragirayaḥ
32.
Among them are Daśapura, Kathācakra, Āreṣikā, and Āturakacchapa. These are also Vanavāsa, Upagira, and Bhadragiri.
नागरा दण्डकाश्चैव गणराष्ट्रनृराष्ट्रकाः ।
साहा शैवार्प्यमूकाश्च कर्कोटा वनविम्बलाः ॥ ३३ ॥
साहा शैवार्प्यमूकाश्च कर्कोटा वनविम्बलाः ॥ ३३ ॥
nāgarā daṇḍakāścaiva gaṇarāṣṭranṛrāṣṭrakāḥ ,
sāhā śaivārpyamūkāśca karkoṭā vanavimbalāḥ 33
sāhā śaivārpyamūkāśca karkoṭā vanavimbalāḥ 33
33.
nāgarāḥ daṇḍakāḥ ca eva gaṇarāṣṭranṛrāṣṭrakāḥ
sāhāḥ śaivārpyamūkāḥ ca karkoṭāḥ vanavimbalāḥ
sāhāḥ śaivārpyamūkāḥ ca karkoṭāḥ vanavimbalāḥ
33.
nāgarāḥ ca eva daṇḍakāḥ gaṇarāṣṭranṛrāṣṭrakāḥ
sāhāḥ ca śaivārpyamūkāḥ karkoṭāḥ vanavimbalāḥ
sāhāḥ ca śaivārpyamūkāḥ karkoṭāḥ vanavimbalāḥ
33.
The Nāgaras and Daṇḍakas, along with the peoples of Gaṇarāṣṭra and Nṛrāṣṭra, are also listed. The Sāhas, Śaivas, Arpyamūkas, Karkoṭas, and Vanavimbalas are among them.
पम्पानिवासिनश्चैव कैरकाः कर्कवीरकाः ।
स्वेरिका यासिकाश्चैव धर्मपत्तनपञ्जिकाः ॥ ३४ ॥
स्वेरिका यासिकाश्चैव धर्मपत्तनपञ्जिकाः ॥ ३४ ॥
pampānivāsinaścaiva kairakāḥ karkavīrakāḥ ,
sverikā yāsikāścaiva dharmapattanapañjikāḥ 34
sverikā yāsikāścaiva dharmapattanapañjikāḥ 34
34.
pampānivāsinaḥ ca eva kairakāḥ karkavīrakāḥ
sverikāḥ yāsikāḥ ca eva dharmapattanaрañjikāḥ
sverikāḥ yāsikāḥ ca eva dharmapattanaрañjikāḥ
34.
pampānivāsinaḥ ca eva kairakāḥ karkavīrakāḥ
sverikāḥ yāsikāḥ ca eva dharmapattanaрañjikāḥ
sverikāḥ yāsikāḥ ca eva dharmapattanaрañjikāḥ
34.
The dwellers of Pampa, the Kairakas, the Karkavirakas, the Sverikas, the Yasikas, and also the Pañjikas of Dharmapattana.
काशिकास्तृष्णखल्लूला यादास्ते ताम्रपर्णकाः ।
गोनर्दाः कनकाश्चैव दीनपत्तनमामकाः ॥ ३५ ॥
गोनर्दाः कनकाश्चैव दीनपत्तनमामकाः ॥ ३५ ॥
kāśikāstṛṣṇakhallūlā yādāste tāmraparṇakāḥ ,
gonardāḥ kanakāścaiva dīnapattanamāmakāḥ 35
gonardāḥ kanakāścaiva dīnapattanamāmakāḥ 35
35.
kāśikāḥ tṛṣṇakhallūlāḥ yādāste tāmraрarṇakāḥ
gonardāḥ kanakāḥ ca eva dīnapattanamāmakāḥ
gonardāḥ kanakāḥ ca eva dīnapattanamāmakāḥ
35.
kāśikāḥ tṛṣṇakhallūlāḥ yādāste tāmraрarṇakāḥ
gonardāḥ kanakāḥ ca eva dīnapattanamāmakāḥ
gonardāḥ kanakāḥ ca eva dīnapattanamāmakāḥ
35.
The Kaśikas, the Tṛṣṇakhallūlas, the Yadāste, the Tamraparnakas, the Gonardas, the Kanakas, and also the Māmakas of Dinapattana.
ताम्रीका दम्भराकीर्णाः सहकौरणकास्तथा ।
वैतुण्डकास्तुम्बवनालाजिनद्वीपकर्णिकाः ॥ ३६ ॥
वैतुण्डकास्तुम्बवनालाजिनद्वीपकर्णिकाः ॥ ३६ ॥
tāmrīkā dambharākīrṇāḥ sahakauraṇakāstathā ,
vaituṇḍakāstumbavanālājinadvīpakarṇikāḥ 36
vaituṇḍakāstumbavanālājinadvīpakarṇikāḥ 36
36.
tāmrīkāḥ dambharākīrṇāḥ sahakaurṇakāḥ tathā
vaituṇḍakāḥ tumbavanalājinadvīpakarṇikāḥ
vaituṇḍakāḥ tumbavanalājinadvīpakarṇikāḥ
36.
tāmrīkāḥ dambharākīrṇāḥ sahakaurṇakāḥ tathā
vaituṇḍakāḥ tumbavanalājinadvīpakarṇikāḥ
vaituṇḍakāḥ tumbavanalājinadvīpakarṇikāḥ
36.
The Tamrikas, the Dambharākīrṇas, and similarly the Sahakaurṇakas, the Vaituṇḍakas, and the Tumbavanalājinadvīpakarṇikas.
कर्णिकाभाश्च शिवयः कौङ्कणाश्चित्रकूटकाः ।
कर्णाटमण्टवटका महाकटकिकास्तथा ॥ ३७ ॥
कर्णाटमण्टवटका महाकटकिकास्तथा ॥ ३७ ॥
karṇikābhāśca śivayaḥ kauṅkaṇāścitrakūṭakāḥ ,
karṇāṭamaṇṭavaṭakā mahākaṭakikāstathā 37
karṇāṭamaṇṭavaṭakā mahākaṭakikāstathā 37
37.
karṇikābhāḥ ca śivayaḥ kauṅkaṇāḥ citrakūṭakāḥ
karṇāṭamaṇṭavaṭakāḥ mahākaṭakikāḥ tathā
karṇāṭamaṇṭavaṭakāḥ mahākaṭakikāḥ tathā
37.
karṇikābhāḥ ca śivayaḥ kauṅkaṇāḥ citrakūṭakāḥ
karṇāṭamaṇṭavaṭakāḥ mahākaṭakikāḥ tathā
karṇāṭamaṇṭavaṭakāḥ mahākaṭakikāḥ tathā
37.
And the Karṇikābhas, the Śivayas, the Kauṅkaṇas, the Citrakūṭakas, the Karṇāṭamaṇṭavaṭakas, and similarly the Mahākaṭakikas.
आन्ध्राश्च कोलगिरयश्चावन्तिकविचेरिकाः ।
चण्डायत्ता देवनकाः क्रौञ्चा वाहास्तथैव च ॥ ३८ ॥
चण्डायत्ता देवनकाः क्रौञ्चा वाहास्तथैव च ॥ ३८ ॥
āndhrāśca kolagirayaścāvantikavicerikāḥ ,
caṇḍāyattā devanakāḥ krauñcā vāhāstathaiva ca 38
caṇḍāyattā devanakāḥ krauñcā vāhāstathaiva ca 38
38.
āndhrāḥ ca kolagirayaḥ ca avantikavicerikāḥ
caṇḍāyattāḥ devanakāḥ krauñcāḥ vāhāḥ tathā eva ca
caṇḍāyattāḥ devanakāḥ krauñcāḥ vāhāḥ tathā eva ca
38.
āndhrāḥ ca kolagirayaḥ ca avantikavicerikāḥ
caṇḍāyattāḥ devanakāḥ krauñcāḥ vāhāḥ tathā eva ca
caṇḍāyattāḥ devanakāḥ krauñcāḥ vāhāḥ tathā eva ca
38.
And the Andhras, and the Kolagiris, and the Avanti-vicerikas, the Caṇḍāyattas, Devanakas, Krauñcas, and also the Vāhas (are present in this region).
शिलाक्षारोदभोनन्दमर्दना मलयाभिधाः ।
ते चित्रकूटशिखरा लङ्कारक्षोगणाः स्मृताः ॥ ३९ ॥
ते चित्रकूटशिखरा लङ्कारक्षोगणाः स्मृताः ॥ ३९ ॥
śilākṣārodabhonandamardanā malayābhidhāḥ ,
te citrakūṭaśikharā laṅkārakṣogaṇāḥ smṛtāḥ 39
te citrakūṭaśikharā laṅkārakṣogaṇāḥ smṛtāḥ 39
39.
śilākṣārodabhonandamardanāḥ malayābhidhāḥ
te citrakūṭaśikharāḥ laṅkārakṣogaṇāḥ smṛtāḥ
te citrakūṭaśikharāḥ laṅkārakṣogaṇāḥ smṛtāḥ
39.
śilākṣārodabhonandamardanāḥ malayābhidhāḥ
te citrakūṭaśikharāḥ laṅkārakṣogaṇāḥ smṛtāḥ
te citrakūṭaśikharāḥ laṅkārakṣogaṇāḥ smṛtāḥ
39.
The Śilākṣārodabhonandamardanas and those called Malayas – they are considered to be the Citrakūṭa peaks and the hordes of rākṣasas (demons) belonging to Laṅkā.
अथ प्रत्यग्दक्षिणस्यां महाराज्यसुराष्ट्रकाः ।
सिन्धुसौवीरशूद्राख्या आभीरा द्रविडास्तथा ॥ ४० ॥
सिन्धुसौवीरशूद्राख्या आभीरा द्रविडास्तथा ॥ ४० ॥
atha pratyagdakṣiṇasyāṃ mahārājyasurāṣṭrakāḥ ,
sindhusauvīraśūdrākhyā ābhīrā draviḍāstathā 40
sindhusauvīraśūdrākhyā ābhīrā draviḍāstathā 40
40.
atha pratyak dakṣiṇasyām mahārājyasurāṣṭrakāḥ
sindhusauvīraśūdrākhyāḥ ābhīrāḥ draviḍāḥ tathā
sindhusauvīraśūdrākhyāḥ ābhīrāḥ draviḍāḥ tathā
40.
atha pratyak dakṣiṇasyām mahārājyasurāṣṭrakāḥ
sindhusauvīraśūdrākhyāḥ ābhīrāḥ draviḍāḥ tathā
sindhusauvīraśūdrākhyāḥ ābhīrāḥ draviḍāḥ tathā
40.
Now, in the southwest are the Mahārājya-Surāṣṭrakas, those called Sindhu-Sauvīra-Śūdras, the Ābhīras, and also the Draviḍas.
कीकटाः सिद्धखण्डाख्यास्तथा कालिरुहा अपि ।
अत्र हेमगिरिः शैलस्तथा रैवतको गिरिः ॥ ४१ ॥
अत्र हेमगिरिः शैलस्तथा रैवतको गिरिः ॥ ४१ ॥
kīkaṭāḥ siddhakhaṇḍākhyāstathā kāliruhā api ,
atra hemagiriḥ śailastathā raivatako giriḥ 41
atra hemagiriḥ śailastathā raivatako giriḥ 41
41.
kīkaṭāḥ siddhakhaṇḍākhyāḥ tathā kāliruhāḥ api
atra hemagiriḥ śailaḥ tathā raivatakaḥ giriḥ
atra hemagiriḥ śailaḥ tathā raivatakaḥ giriḥ
41.
kīkaṭāḥ siddhakhaṇḍākhyāḥ tathā kāliruhāḥ api
atra hemagiriḥ śailaḥ tathā raivatakaḥ giriḥ
atra hemagiriḥ śailaḥ tathā raivatakaḥ giriḥ
41.
The Kīkaṭas, those called Siddhakhaṇḍas, and also the Kāli-ruhas (are found here). In this region, there is the Hemagiri mountain and the Raivataka mountain.
जयकच्छो मयवरो यवनास्तत्र जन्तवः ।
बाह्लीका मार्गणावन्ता धूम्रास्तुम्बकनामकाः ॥ ४२ ॥
बाह्लीका मार्गणावन्ता धूम्रास्तुम्बकनामकाः ॥ ४२ ॥
jayakaccho mayavaro yavanāstatra jantavaḥ ,
bāhlīkā mārgaṇāvantā dhūmrāstumbakanāmakāḥ 42
bāhlīkā mārgaṇāvantā dhūmrāstumbakanāmakāḥ 42
42.
jayakacchaḥ mayavaraḥ yavanāḥ tatra jantavaḥ
bāhlīkāḥ mārgaṇāvantaḥ dhūmrāḥ tumbakanāmakāḥ
bāhlīkāḥ mārgaṇāvantaḥ dhūmrāḥ tumbakanāmakāḥ
42.
jayakacchaḥ mayavaraḥ yavanāḥ bāhlīkāḥ
mārgaṇāvantaḥ dhūmrāḥ tumbakanāmakāḥ tatra jantavaḥ
mārgaṇāvantaḥ dhūmrāḥ tumbakanāmakāḥ tatra jantavaḥ
42.
Among them were the Jayakaccha, Mayavara, and Yavana peoples. Also present were the Bahlikas, the Marganavanta, the Dhumras, and those named Tumbaka.
तथा लाजगणाश्चैव तथात्र गिरिवासिनः ।
ततोऽब्धितोकनियुता एते लीलापतेर्जनाः ॥ ४३ ॥
ततोऽब्धितोकनियुता एते लीलापतेर्जनाः ॥ ४३ ॥
tathā lājagaṇāścaiva tathātra girivāsinaḥ ,
tato'bdhitokaniyutā ete līlāpaterjanāḥ 43
tato'bdhitokaniyutā ete līlāpaterjanāḥ 43
43.
tathā lājagaṇāḥ ca eva tathā atra girivāsinaḥ
tataḥ abdhītokaniyutāḥ ete līlāpateḥ janāḥ
tataḥ abdhītokaniyutāḥ ete līlāpateḥ janāḥ
43.
tathā lājagaṇāḥ ca eva tathā atra girivāsinaḥ
tataḥ abdhītokaniyutāḥ ete janāḥ līlāpateḥ
tataḥ abdhītokaniyutāḥ ete janāḥ līlāpateḥ
43.
Similarly, there were also the Laja-ganas, and here, the mountain dwellers. Furthermore, there were the Abdhītoka-niyuta. All these are the peoples of the Lord of Sport (līlāpati).
अथ तत्प्रतिपक्षस्थानिमाञ्जनपदाञ्श्रृणु ।
पश्चिमायां दिशि प्रौढा इमे तावन्महाद्रयः ॥ ४४ ॥
पश्चिमायां दिशि प्रौढा इमे तावन्महाद्रयः ॥ ४४ ॥
atha tatpratipakṣasthānimāñjanapadāñśrṛṇu ,
paścimāyāṃ diśi prauḍhā ime tāvanmahādrayaḥ 44
paścimāyāṃ diśi prauḍhā ime tāvanmahādrayaḥ 44
44.
atha tatpratipakṣasthān imān janapadān śṛṇu
paścimāyām diśi prauḍhāḥ ime tāvat mahādrayaḥ
paścimāyām diśi prauḍhāḥ ime tāvat mahādrayaḥ
44.
atha imān tatpratipakṣasthān janapadān śṛṇu
paścimāyām diśi tāvat ime prauḍhāḥ mahādrayaḥ
paścimāyām diśi tāvat ime prauḍhāḥ mahādrayaḥ
44.
Now, listen to these regions (janapadān) situated opposite to them. These prominent great mountains (mahādrayaḥ) are located in the western direction.
मणिमान्नाम शैलेन्द्रः कुरार्पणगिरिस्तथा ।
वनोऽर्कहो मेघभवश्चक्रवानस्तपर्वतः ॥ ४५ ॥
वनोऽर्कहो मेघभवश्चक्रवानस्तपर्वतः ॥ ४५ ॥
maṇimānnāma śailendraḥ kurārpaṇagiristathā ,
vano'rkaho meghabhavaścakravānastaparvataḥ 45
vano'rkaho meghabhavaścakravānastaparvataḥ 45
45.
maṇimān nāma śailendraḥ kurārpaṇagiriḥ tathā
vanaḥ arkahaḥ meghabhavaḥ cakravān astaparvataḥ
vanaḥ arkahaḥ meghabhavaḥ cakravān astaparvataḥ
45.
maṇimān nāma śailendraḥ kurārpaṇagiriḥ tathā
vanaḥ arkahaḥ meghabhavaḥ cakravān astaparvataḥ
vanaḥ arkahaḥ meghabhavaḥ cakravān astaparvataḥ
45.
These include Maṇimān, the king of mountains; similarly, the Kurārpaṇa mountain; and Vana, Arkaha, Meghabhava, Cakravān, and Astaparvata.
जनाः पञ्चजना नाम काशब्रह्मचयान्तकाः ।
तथैव भारक्षतथाः पारकाः शान्तिकास्तथा ॥ ४६ ॥
तथैव भारक्षतथाः पारकाः शान्तिकास्तथा ॥ ४६ ॥
janāḥ pañcajanā nāma kāśabrahmacayāntakāḥ ,
tathaiva bhārakṣatathāḥ pārakāḥ śāntikāstathā 46
tathaiva bhārakṣatathāḥ pārakāḥ śāntikāstathā 46
46.
janāḥ pañcajanā nāma kāśabrahmacayāntakāḥ tathā
eva bhārakṣatatathāḥ pārakāḥ śāntikāḥ tathā
eva bhārakṣatatathāḥ pārakāḥ śāntikāḥ tathā
46.
janāḥ pañcajanā nāma,
kāśabrahmacayāntakāḥ,
tathā eva bhārakṣatatathāḥ,
pārakāḥ,
tathā śāntikāḥ (santi)
kāśabrahmacayāntakāḥ,
tathā eva bhārakṣatatathāḥ,
pārakāḥ,
tathā śāntikāḥ (santi)
46.
There are people named Pañcajanā, along with those called Kāśabrahmacayāntaka. Likewise, there are Bhārakṣatatathā, Pāraka, and also Śāntika.
शैव्यारमरकायाच्छा गुहुत्वा नियमास्तथा ।
हैहयाः सुह्मगायाश्च ताजिका हूणकास्तथा ॥ ४७ ॥
हैहयाः सुह्मगायाश्च ताजिका हूणकास्तथा ॥ ४७ ॥
śaivyāramarakāyācchā guhutvā niyamāstathā ,
haihayāḥ suhmagāyāśca tājikā hūṇakāstathā 47
haihayāḥ suhmagāyāśca tājikā hūṇakāstathā 47
47.
śaivyāramarākāyācchā guhutvā niyamāḥ tathā
haihayāḥ suhmagāyāḥ ca tājikā hūṇakāḥ tathā
haihayāḥ suhmagāyāḥ ca tājikā hūṇakāḥ tathā
47.
śaivyāramarākāyācchā,
guhutvā,
tathā niyamāḥ; haihayāḥ,
suhmagāyāḥ ca,
tājikāḥ,
tathā hūṇakāḥ (santi)
guhutvā,
tathā niyamāḥ; haihayāḥ,
suhmagāyāḥ ca,
tājikāḥ,
tathā hūṇakāḥ (santi)
47.
Also (included are) the Śaivyāramarākāyācchā, Guhutvā, and Niyamāḥ; the Haihayāḥ, Suhmagāyāḥ, and Tājikāḥ, and also the Hūṇakāḥ.
पार्श्वेकतकयोः कर्का गिरिपर्णावमास्तथा ।
संत्यक्तधर्ममर्यादास्ते वर्णा म्लेच्छजातयः ॥ ४८ ॥
संत्यक्तधर्ममर्यादास्ते वर्णा म्लेच्छजातयः ॥ ४८ ॥
pārśvekatakayoḥ karkā giriparṇāvamāstathā ,
saṃtyaktadharmamaryādāste varṇā mlecchajātayaḥ 48
saṃtyaktadharmamaryādāste varṇā mlecchajātayaḥ 48
48.
pārśvekatakayoḥ karkā giriparṇāvamāḥ tathā
saṃtyaktadharmamaryādāḥ te varṇā mlecchajātayaḥ
saṃtyaktadharmamaryādāḥ te varṇā mlecchajātayaḥ
48.
pārśvekatakayoḥ karkā,
tathā giriparṇāvamāḥ,
te varṇā saṃtyaktadharmamaryādāḥ mlecchajātayaḥ (santi)
tathā giriparṇāvamāḥ,
te varṇā saṃtyaktadharmamaryādāḥ mlecchajātayaḥ (santi)
48.
The Karkas, pertaining to Pārśveka and Kataka, and also the Giriparṇāvamā - those classes (varṇā) are Mleccha races who have abandoned the boundaries of natural law (dharma).
ततोऽजनपदा भूमिर्योजनानां शतद्वयम् ।
ततो महेन्द्रशिखरी मुक्तामणिमयावनिः ॥ ४९ ॥
ततो महेन्द्रशिखरी मुक्तामणिमयावनिः ॥ ४९ ॥
tato'janapadā bhūmiryojanānāṃ śatadvayam ,
tato mahendraśikharī muktāmaṇimayāvaniḥ 49
tato mahendraśikharī muktāmaṇimayāvaniḥ 49
49.
tataḥ ajanapadā bhūmiḥ yojanānām śatadvayam
tataḥ mahendraśikharī muktāmaṇimayā avaniḥ
tataḥ mahendraśikharī muktāmaṇimayā avaniḥ
49.
tataḥ ajanapadā bhūmiḥ yojanānām śatadvayam (asti).
tataḥ mahendraśikharī muktāmaṇimayā avaniḥ (asti).
tataḥ mahendraśikharī muktāmaṇimayā avaniḥ (asti).
49.
Thereafter, the land is uninhabited for two hundred yojanas. Then, the Mahendra mountain peak has a ground made of pearls and jewels.
युते महीधरशतैरथाश्वो नाम पर्वतः ।
ततो महार्णवो भीमः पारियात्रगिरिस्तटे ॥ ५० ॥
ततो महार्णवो भीमः पारियात्रगिरिस्तटे ॥ ५० ॥
yute mahīdharaśatairathāśvo nāma parvataḥ ,
tato mahārṇavo bhīmaḥ pāriyātragiristaṭe 50
tato mahārṇavo bhīmaḥ pāriyātragiristaṭe 50
50.
yute mahīdharaśataiḥ atha aśvaḥ nāma parvataḥ
tataḥ mahārṇavaḥ bhīmaḥ pāriyātragiriḥ taṭe
tataḥ mahārṇavaḥ bhīmaḥ pāriyātragiriḥ taṭe
50.
atha aśvaḥ nāma parvataḥ mahīdharaśataiḥ yute tataḥ bhīmaḥ
mahārṇavaḥ (asti) (yasya) taṭe pāriyātragiriḥ (asti)
mahārṇavaḥ (asti) (yasya) taṭe pāriyātragiriḥ (asti)
50.
Then, there is a mountain named Aśva, connected with hundreds of other mountains. Beyond that, a formidable great ocean exists, on the bank of which is the Pāriyātra mountain.
पश्चिमोत्तरदिग्भागे देशो गिरिमति स्थितः ।
तथा वेणुपतिश्चैव ततो नरपतिर्मही ॥ ५१ ॥
तथा वेणुपतिश्चैव ततो नरपतिर्मही ॥ ५१ ॥
paścimottaradigbhāge deśo girimati sthitaḥ ,
tathā veṇupatiścaiva tato narapatirmahī 51
tathā veṇupatiścaiva tato narapatirmahī 51
51.
paścimottaradigbhāge deśaḥ girimati sthitaḥ
tathā veṇupatiḥ ca eva tataḥ narapatiḥ mahī
tathā veṇupatiḥ ca eva tataḥ narapatiḥ mahī
51.
paścimottaradigbhāge girimati deśaḥ sthitaḥ
tathā veṇupatiḥ ca eva tataḥ narapatiḥ mahī
tathā veṇupatiḥ ca eva tataḥ narapatiḥ mahī
51.
In the north-western region, a land called Girimati is situated. And likewise, Veṇupati. Beyond that is Narapati's land.
तथा फल्गुणकाश्चैव माण्डव्यानेकनेत्रकाः ।
पुरुकुन्दाश्च पाराश्च भानुमण्डलभावनाः ॥ ५२ ॥
पुरुकुन्दाश्च पाराश्च भानुमण्डलभावनाः ॥ ५२ ॥
tathā phalguṇakāścaiva māṇḍavyānekanetrakāḥ ,
purukundāśca pārāśca bhānumaṇḍalabhāvanāḥ 52
purukundāśca pārāśca bhānumaṇḍalabhāvanāḥ 52
52.
tathā phalguṇakāḥ ca eva māṇḍavyāḥ anekanetrakāḥ
purukundāḥ ca pārāḥ ca bhānumaṇḍalabhāvanāḥ
purukundāḥ ca pārāḥ ca bhānumaṇḍalabhāvanāḥ
52.
tathā phalguṇakāḥ ca eva māṇḍavyāḥ anekanetrakāḥ
purukundāḥ ca pārāḥ ca bhānumaṇḍalabhāvanāḥ
purukundāḥ ca pārāḥ ca bhānumaṇḍalabhāvanāḥ
52.
And similarly, there are the Phalguṇakas, the Māṇḍavyas, and the many-eyed ones. Also, the Purukundas and the Pāras, who meditate on the sun's orb.
वन्मिला नलिना दीर्घा दीर्घकेशाङ्गबाहवः ।
रङ्गाश्च स्तनिकाश्चान्या गुरुहाश्चलुहास्तथा ॥ ५३ ॥
रङ्गाश्च स्तनिकाश्चान्या गुरुहाश्चलुहास्तथा ॥ ५३ ॥
vanmilā nalinā dīrghā dīrghakeśāṅgabāhavaḥ ,
raṅgāśca stanikāścānyā guruhāścaluhāstathā 53
raṅgāśca stanikāścānyā guruhāścaluhāstathā 53
53.
vanmilāḥ nalināḥ dīrghāḥ dīrghakeśāṅgabāhavaḥ raṅgāḥ
ca stanikāḥ ca anyāḥ guruhaḥ ca caluhaḥ tathā
ca stanikāḥ ca anyāḥ guruhaḥ ca caluhaḥ tathā
53.
vanmilāḥ nalināḥ dīrghāḥ dīrghakeśāṅgabāhavaḥ raṅgāḥ
ca anyāḥ stanikāḥ ca guruhaḥ ca caluhaḥ tathā
ca anyāḥ stanikāḥ ca guruhaḥ ca caluhaḥ tathā
53.
There are the Vanmilās, the Nalinās, and the tall ones with long hair, long limbs, and long arms. Also, the Raṅgas, and other Stanikas, as well as the Guruhas and the Caluhas.
ततः स्त्रीराष्ट्रमतुलं गोवृषापत्यभोजनम् ।
अथोत्तरस्यां हिमवान्क्रौञ्चोऽथ मधुमान्गिरिः ॥ ५४ ॥
अथोत्तरस्यां हिमवान्क्रौञ्चोऽथ मधुमान्गिरिः ॥ ५४ ॥
tataḥ strīrāṣṭramatulaṃ govṛṣāpatyabhojanam ,
athottarasyāṃ himavānkrauñco'tha madhumāngiriḥ 54
athottarasyāṃ himavānkrauñco'tha madhumāngiriḥ 54
54.
tataḥ strīrāṣṭram atulam govṛṣāpatyabhojanam | atha
uttarasyām himavān krauñcaḥ atha madhumān giriḥ
uttarasyām himavān krauñcaḥ atha madhumān giriḥ
54.
tataḥ atulam strīrāṣṭram govṛṣāpatyabhojanam atha
uttarasyām himavān krauñcaḥ atha madhumān giriḥ
uttarasyām himavān krauñcaḥ atha madhumān giriḥ
54.
Thereafter, there is the incomparable country of women, where cows, bulls, and their offspring are consumed as food. Then, in the northern region, are the snowy mountain (Himavat), Krauñca, and Madhumat mountains.
कैलासो वसुमान्मेरुस्तत्पादेषु जना उभे ।
मद्रावारेवयौधेया मालवाः शूरसेनिकाः ॥ ५५ ॥
मद्रावारेवयौधेया मालवाः शूरसेनिकाः ॥ ५५ ॥
kailāso vasumānmerustatpādeṣu janā ubhe ,
madrāvārevayaudheyā mālavāḥ śūrasenikāḥ 55
madrāvārevayaudheyā mālavāḥ śūrasenikāḥ 55
55.
kailāsaḥ vasumān meruḥ tatpādeṣu janāḥ ubhe
madrāvrevayaudheyāḥ mālavāḥ śūrasenikāḥ
madrāvrevayaudheyāḥ mālavāḥ śūrasenikāḥ
55.
kailāsaḥ vasumān meruḥ [ca santi] tatpādeṣu ubhe janāḥ [vasanti],
madrāvrevayaudheyāḥ mālavāḥ śūrasenikāḥ [ca santi]
madrāvrevayaudheyāḥ mālavāḥ śūrasenikāḥ [ca santi]
55.
There are Kailasa, Vasumat, and Meru mountains. At their feet dwell people, comprising both (kinds of people/regions), such as the Madras, Avrevas, Yaudheyas, Malavas, and Shurasenikas.
राजन्याश्च तथा ज्ञेया अर्जुनातनयस्तथा ।
त्रिगर्त एकपात्क्षुद्रामबलास्वस्तवासिनः ॥ ५६ ॥
त्रिगर्त एकपात्क्षुद्रामबलास्वस्तवासिनः ॥ ५६ ॥
rājanyāśca tathā jñeyā arjunātanayastathā ,
trigarta ekapātkṣudrāmabalāsvastavāsinaḥ 56
trigarta ekapātkṣudrāmabalāsvastavāsinaḥ 56
56.
rājanyāḥ ca tathā jñeyāḥ arjunātanayaḥ tathā
trigartaḥ ekapāt kṣudrāmabalāsvastavāsinaḥ
trigartaḥ ekapāt kṣudrāmabalāsvastavāsinaḥ
56.
rājanyāḥ ca tathā jñeyāḥ,
arjunātanayaḥ tathā [ca jñeyāḥ] trigartaḥ ekapāt [ca jñeyāḥ],
kṣudrāmabalāsvastavāsinaḥ [ca jñeyāḥ]
arjunātanayaḥ tathā [ca jñeyāḥ] trigartaḥ ekapāt [ca jñeyāḥ],
kṣudrāmabalāsvastavāsinaḥ [ca jñeyāḥ]
56.
Similarly, the Rājanyas should be known, as should the Arjunātanayas. Also, the Trigartas, the Ekapatas, and the Kṣudrāmbalāsvastavāsins.
अबलाः प्रखलाः शाकाः क्षेमधूर्तय एव च ।
दशधानागावसन्यदण्डाहन्यसनास्तथा ॥ ५७ ॥
दशधानागावसन्यदण्डाहन्यसनास्तथा ॥ ५७ ॥
abalāḥ prakhalāḥ śākāḥ kṣemadhūrtaya eva ca ,
daśadhānāgāvasanyadaṇḍāhanyasanāstathā 57
daśadhānāgāvasanyadaṇḍāhanyasanāstathā 57
57.
abalāḥ prakhalāḥ śākāḥ kṣemadhūrtayaḥ eva
ca daśadhānāgāvāsanyadaṇḍāhanyasanāḥ tathā
ca daśadhānāgāvāsanyadaṇḍāhanyasanāḥ tathā
57.
abalāḥ prakhalāḥ śākāḥ kṣemadhūrtayaḥ eva ca
daśadhānāgāvāsanyadaṇḍāhanyasanāḥ tathā [ca jñeyāḥ]
daśadhānāgāvāsanyadaṇḍāhanyasanāḥ tathā [ca jñeyāḥ]
57.
The Abalas, Prakhalas, Shakas, and Kṣemadhūrtas are also (to be known). Similarly, the Daśadhānāgāvāsanyadaṇḍāhanyasanas (a collective name for several tribes).
धानदाः सरकाश्चैव वाटधानास्तथैव च ।
अन्तरद्वीपगान्धारास्तथावन्तिसुरास्तथा ॥ ५८ ॥
अन्तरद्वीपगान्धारास्तथावन्तिसुरास्तथा ॥ ५८ ॥
dhānadāḥ sarakāścaiva vāṭadhānāstathaiva ca ,
antaradvīpagāndhārāstathāvantisurāstathā 58
antaradvīpagāndhārāstathāvantisurāstathā 58
58.
dhānadāḥ sarakāḥ ca eva vāṭadhānāḥ tathā eva ca
antaradvīpagāndhārāḥ tathā avantisurāḥ tathā
antaradvīpagāndhārāḥ tathā avantisurāḥ tathā
58.
dhānadāḥ sarakāḥ ca eva vāṭadhānāḥ tathā eva ca
antaradvīpagāndhārāḥ tathā avantisurāḥ tathā
antaradvīpagāndhārāḥ tathā avantisurāḥ tathā
58.
There are the Dhānadas, and also the Sarakas, and similarly the Vāṭadhānas. Likewise, the people of Antaradvīpa and Gāndhāra, as well as the Avantisuras.
अथ तक्षशिला नाम ततो वीलवगोधनी ।
पुष्करावर्तदेशस्य यशोवतिमही ततः ॥ ५९ ॥
पुष्करावर्तदेशस्य यशोवतिमही ततः ॥ ५९ ॥
atha takṣaśilā nāma tato vīlavagodhanī ,
puṣkarāvartadeśasya yaśovatimahī tataḥ 59
puṣkarāvartadeśasya yaśovatimahī tataḥ 59
59.
atha takṣaśilā nāma tataḥ vīlavagodhanī
puṣkarāvartadeśasya yaśovatīmahī tataḥ
puṣkarāvartadeśasya yaśovatīmahī tataḥ
59.
atha takṣaśilā nāma tataḥ vīlavagodhanī (asti)
tataḥ puṣkarāvartadeśasya yaśovatīmahī (asti)
tataḥ puṣkarāvartadeśasya yaśovatīmahī (asti)
59.
Then there is Takṣaśilā by name, and after that, Vīlavagodhanī. Subsequently, there is the land of Yaśovatī, which belongs to the Puṣkarāvarta region.
ततो नाभिमतिर्भूमिस्तिक्षा कालवरास्तथा ।
काहकं नगरं चैव सुरभूतिपुरं तथा ॥ ६० ॥
काहकं नगरं चैव सुरभूतिपुरं तथा ॥ ६० ॥
tato nābhimatirbhūmistikṣā kālavarāstathā ,
kāhakaṃ nagaraṃ caiva surabhūtipuraṃ tathā 60
kāhakaṃ nagaraṃ caiva surabhūtipuraṃ tathā 60
60.
tataḥ nābhimatiḥ bhūmiḥ tikṣā kālavarāḥ tathā
kāhakam nagaram ca eva surabhūtipuram tathā
kāhakam nagaram ca eva surabhūtipuram tathā
60.
tataḥ nābhimatiḥ bhūmiḥ tikṣā kālavarāḥ tathā
ca eva kāhakam nagaram surabhūtipuram tathā
ca eva kāhakam nagaram surabhūtipuram tathā
60.
Then comes the land of Nābhimati, and Tikṣā, and the Kālavaras; and also the city of Kāhaka, as well as Surabhūtipura.
तथैव रतिकादर्शा अन्तरादर्श एव च ।
ततः पिङ्गलपाण्डव्यं यामुने यातुधानकाः ॥ ६१ ॥
ततः पिङ्गलपाण्डव्यं यामुने यातुधानकाः ॥ ६१ ॥
tathaiva ratikādarśā antarādarśa eva ca ,
tataḥ piṅgalapāṇḍavyaṃ yāmune yātudhānakāḥ 61
tataḥ piṅgalapāṇḍavyaṃ yāmune yātudhānakāḥ 61
61.
tathā eva ratikādarśāḥ antarādarśaḥ eva ca
tataḥ piṅgalapāṇḍavyam yāmune yātudhānakāḥ
tataḥ piṅgalapāṇḍavyam yāmune yātudhānakāḥ
61.
tathā eva ratikādarśāḥ ca eva antarādarśaḥ tataḥ
yāmune piṅgalapāṇḍavyam (asti) yātudhānakāḥ (santi)
yāmune piṅgalapāṇḍavyam (asti) yātudhānakāḥ (santi)
61.
Similarly, there are the Ratikādarśas and the Antarādarśas. Then, in the Yamunā region, come the Piṅgalapāṇḍavyas and the Yātudhānakas.
मानवा नांगना हेमतालाः स्वस्वमुखास्तथा ।
हिमवान्वसुमान्क्रौञ्चकैलासावित्यगास्तथा ॥ ६२ ॥
हिमवान्वसुमान्क्रौञ्चकैलासावित्यगास्तथा ॥ ६२ ॥
mānavā nāṃganā hematālāḥ svasvamukhāstathā ,
himavānvasumānkrauñcakailāsāvityagāstathā 62
himavānvasumānkrauñcakailāsāvityagāstathā 62
62.
mānavāḥ nāṅganāḥ hemātālāḥ svasvamukhāḥ tathā
himavān vasumān krauñcakailāsau iti agāḥ tathā
himavān vasumān krauñcakailāsau iti agāḥ tathā
62.
mānavāḥ nāṅganāḥ hemātālāḥ svasvamukhāḥ tathā (santi)
tathā himavān vasumān krauñcakailāsau iti agāḥ (santi)
tathā himavān vasumān krauñcakailāsau iti agāḥ (santi)
62.
There are humans, nāga-women, people from Hemātala, and various distinct peoples. Similarly, mountains such as Himavat, Vasumat, Krauñca, and Kailāsa are also found there.
ततोऽजनपदा भूमिरशीतिशतयोजना ।
अथ प्रागुत्तरस्यां तु क्रमाज्जनपदाञ्छृणु ॥ ६३ ॥
अथ प्रागुत्तरस्यां तु क्रमाज्जनपदाञ्छृणु ॥ ६३ ॥
tato'janapadā bhūmiraśītiśatayojanā ,
atha prāguttarasyāṃ tu kramājjanapadāñchṛṇu 63
atha prāguttarasyāṃ tu kramājjanapadāñchṛṇu 63
63.
tataḥ ajanapadā bhūmiḥ aśītiśatayojanā atha
prāguttarasyām tu kramāt janapadān śṛṇu
prāguttarasyām tu kramāt janapadān śṛṇu
63.
tataḥ ajanapadā bhūmiḥ aśītiśatayojanā (āsīt)
atha tu prāguttarasyām kramāt janapadān śṛṇu
atha tu prāguttarasyām kramāt janapadān śṛṇu
63.
Thereafter, the land was an unpopulated region extending for one hundred and eighty yojanas. Now, listen in order to the populated regions in the north-east.
कालुता ब्रह्मपुत्राश्च कुणिदाः खदिनास्तथा ।
मालवा रन्ध्रराज्याश्च वना राष्ट्रास्तथैव च ॥ ६४ ॥
मालवा रन्ध्रराज्याश्च वना राष्ट्रास्तथैव च ॥ ६४ ॥
kālutā brahmaputrāśca kuṇidāḥ khadināstathā ,
mālavā randhrarājyāśca vanā rāṣṭrāstathaiva ca 64
mālavā randhrarājyāśca vanā rāṣṭrāstathaiva ca 64
64.
kālutāḥ brahmaputrāḥ ca kuṇidāḥ khadināḥ tathā
mālavāḥ randhrarājyāḥ ca vanāḥ rāṣṭrāḥ tathaiva ca
mālavāḥ randhrarājyāḥ ca vanāḥ rāṣṭrāḥ tathaiva ca
64.
kālutāḥ ca brahmaputrāḥ ca
kuṇidāḥ tathā khadināḥ (ca santi)
mālavāḥ ca randhrarājyāḥ vanāḥ
ca rāṣṭrāḥ tathaiva ca (santi)
kuṇidāḥ tathā khadināḥ (ca santi)
mālavāḥ ca randhrarājyāḥ vanāḥ
ca rāṣṭrāḥ tathaiva ca (santi)
64.
The Kālutas, Brahmaputras, Kuṇidas, and Khadinas; also the Mālavās, Randhrarājyas, Vanas, and Rāṣṭras, and similar such (peoples and kingdoms).
केडवस्ताः सिंहपुत्रास्तथा वामनतां गताः ।
सावाकच्चापलवहाः कामिरा दरदास्तथा ॥ ६५ ॥
सावाकच्चापलवहाः कामिरा दरदास्तथा ॥ ६५ ॥
keḍavastāḥ siṃhaputrāstathā vāmanatāṃ gatāḥ ,
sāvākaccāpalavahāḥ kāmirā daradāstathā 65
sāvākaccāpalavahāḥ kāmirā daradāstathā 65
65.
keḍavastāḥ siṃhaputrāḥ tathā vāmanatām gatāḥ
sāvākaccāpalavahāḥ kāmīrāḥ daradāḥ tathā
sāvākaccāpalavahāḥ kāmīrāḥ daradāḥ tathā
65.
keḍavastāḥ siṃhaputrāḥ tathā vāmanatām gatāḥ (ca santi)
sāvākaccāpalavahāḥ kāmīrāḥ daradāḥ tathā (ca santi)
sāvākaccāpalavahāḥ kāmīrāḥ daradāḥ tathā (ca santi)
65.
The Keḍavastas, the Siṃhaputras, and those who have become of short stature; the Sāvākaccāpalavahās, the Kāmīras, and the Daradas are also present.
अभिसासदजार्वाकाः पलोलकुविकौतुकाः ।
किरातायामुपाताश्च दीनाः स्वर्णमही ततः ॥ ६६ ॥
किरातायामुपाताश्च दीनाः स्वर्णमही ततः ॥ ६६ ॥
abhisāsadajārvākāḥ palolakuvikautukāḥ ,
kirātāyāmupātāśca dīnāḥ svarṇamahī tataḥ 66
kirātāyāmupātāśca dīnāḥ svarṇamahī tataḥ 66
66.
abhisāsadajārāvākāḥ palolakuvikautukāḥ
kirātāyām upātāḥ ca dīnāḥ svarṇamahī tataḥ
kirātāyām upātāḥ ca dīnāḥ svarṇamahī tataḥ
66.
tataḥ abhisāsadajārāvākāḥ palolakuvikautukāḥ
dīnāḥ kirātāyām svarṇamahī ca upātāḥ
dīnāḥ kirātāyām svarṇamahī ca upātāḥ
66.
Then, the wretched ones, decaying and born from base, lowly origins, and eager for vile flesh and dirt, reached the region of the Kiratas and the golden land.
देवस्थलोपवनभूस्तदनूदितश्रीर्विश्वावसोस्तदनु मन्दिरमुत्तमं च ।
कैलासभूस्तदनु मञ्जुवनश्च शैलो विद्याधरामरविमानसमानभूमिः ॥ ६७ ॥
कैलासभूस्तदनु मञ्जुवनश्च शैलो विद्याधरामरविमानसमानभूमिः ॥ ६७ ॥
devasthalopavanabhūstadanūditaśrīrviśvāvasostadanu mandiramuttamaṃ ca ,
kailāsabhūstadanu mañjuvanaśca śailo vidyādharāmaravimānasamānabhūmiḥ 67
kailāsabhūstadanu mañjuvanaśca śailo vidyādharāmaravimānasamānabhūmiḥ 67
67.
devasthala-upavana-bhūḥ tadanu udita-śrīḥ
viśvāvasoḥ tadanu mandiram uttamam ca
kailāsa-bhūḥ tadanu mañju-vanaḥ ca
śailaḥ vidyādhara-amara-vimāna-samāna-bhūmiḥ
viśvāvasoḥ tadanu mandiram uttamam ca
kailāsa-bhūḥ tadanu mañju-vanaḥ ca
śailaḥ vidyādhara-amara-vimāna-samāna-bhūmiḥ
67.
devasthala-upavana-bhūḥ tadanu udita-śrīḥ
ca tadanu viśvāvasoḥ uttamam mandiram
kailāsa-bhūḥ ca tadanu mañju-vanaḥ
śailaḥ vidyādhara-amara-vimāna-samāna-bhūmiḥ
ca tadanu viśvāvasoḥ uttamam mandiram
kailāsa-bhūḥ ca tadanu mañju-vanaḥ
śailaḥ vidyādhara-amara-vimāna-samāna-bhūmiḥ
67.
There was a land of sacred groves, whose glory then manifested, and thereafter, an excellent temple of Viśvāvasu. Then, the Kailasa region, and a mountain with beautiful forests, a land equal to the celestial chariots of Vidyadharas and immortal beings.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36 (current chapter)
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216