योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-6, chapter-14
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अस्ति तावदनन्तस्य तस्य क्वचिदयं किल ।
जगद्रूपः परिस्पन्दो मृगतृष्णा मराविव ॥ १ ॥
अस्ति तावदनन्तस्य तस्य क्वचिदयं किल ।
जगद्रूपः परिस्पन्दो मृगतृष्णा मराविव ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
asti tāvadanantasya tasya kvacidayaṃ kila ,
jagadrūpaḥ parispando mṛgatṛṣṇā marāviva 1
asti tāvadanantasya tasya kvacidayaṃ kila ,
jagadrūpaḥ parispando mṛgatṛṣṇā marāviva 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca asti tāvat anantasya tasya kvacit
ayam kila jagadrūpaḥ parispandaḥ mṛgatṛṣṇā marau iva
ayam kila jagadrūpaḥ parispandaḥ mṛgatṛṣṇā marau iva
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca anantasya tasya kvacit ayam jagadrūpaḥ
parispandaḥ tāvat asti marau mṛgatṛṣṇā iva kila
parispandaḥ tāvat asti marau mṛgatṛṣṇā iva kila
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Indeed, this manifestation, which takes the form of the world, exists at some point within that infinite (being), much like a mirage appears in a desert.
तत्र कारणतां यातो ब्रह्मा कमलसंभवः ।
स्थितः पितामहत्वेन सृष्टभूतभरभ्रमः ॥ २ ॥
स्थितः पितामहत्वेन सृष्टभूतभरभ्रमः ॥ २ ॥
tatra kāraṇatāṃ yāto brahmā kamalasaṃbhavaḥ ,
sthitaḥ pitāmahatvena sṛṣṭabhūtabharabhramaḥ 2
sthitaḥ pitāmahatvena sṛṣṭabhūtabharabhramaḥ 2
2.
tatra kāraṇatām yātaḥ brahmā kamalasaṃbhavaḥ
sthitaḥ pitāmahatvena sṛṣṭabhūtabharabhramaḥ
sthitaḥ pitāmahatvena sṛṣṭabhūtabharabhramaḥ
2.
tatra kamalasaṃbhavaḥ brahmā kāraṇatām yātaḥ
sṛṣṭabhūtabharabhramaḥ pitāmahatvena sthitaḥ
sṛṣṭabhūtabharabhramaḥ pitāmahatvena sthitaḥ
2.
In that context, Brahmā, who originated from a lotus, became the cause of creation. He is established as the grandfather, (seemingly) bewildered by the immense task of creating beings.
तस्याहं मानसः पुत्रो वसिष्ठः श्रेष्ठचेष्टितः ।
ऋक्षचक्रे ध्रुवधृते निवसामि युगं प्रति ॥ ३ ॥
ऋक्षचक्रे ध्रुवधृते निवसामि युगं प्रति ॥ ३ ॥
tasyāhaṃ mānasaḥ putro vasiṣṭhaḥ śreṣṭhaceṣṭitaḥ ,
ṛkṣacakre dhruvadhṛte nivasāmi yugaṃ prati 3
ṛkṣacakre dhruvadhṛte nivasāmi yugaṃ prati 3
3.
tasya aham mānasaḥ putraḥ vasiṣṭhaḥ śreṣṭaceṣṭitaḥ
ṛkṣacakre dhruvadhṛte nivasāmi yugam prati
ṛkṣacakre dhruvadhṛte nivasāmi yugam prati
3.
aham tasya mānasaḥ putraḥ śreṣṭaceṣṭitaḥ vasiṣṭhaḥ
dhruvadhṛte ṛkṣacakre yugam prati nivasāmi
dhruvadhṛte ṛkṣacakre yugam prati nivasāmi
3.
I am Vasiṣṭha, his (Brahmā's) mind-born son, known for excellent conduct. I reside in the constellation of the Great Bear (Ṛkṣacakra), which is held firm by the Pole Star (Dhruva), through each cosmic age (yuga).
सोऽहं कदाचिदास्थाने स्वर्गे तिष्ठञ्छतक्रतोः ।
श्रुतवान्नारदादिभ्यः कथां सुचिरजीविनाम् ॥ ४ ॥
श्रुतवान्नारदादिभ्यः कथां सुचिरजीविनाम् ॥ ४ ॥
so'haṃ kadācidāsthāne svarge tiṣṭhañchatakratoḥ ,
śrutavānnāradādibhyaḥ kathāṃ sucirajīvinām 4
śrutavānnāradādibhyaḥ kathāṃ sucirajīvinām 4
4.
saḥ aham kadācit āsthāne svarge tiṣṭhan śatakratoḥ
śrutavān nāradādibhyaḥ kathām sucirjīvinām
śrutavān nāradādibhyaḥ kathām sucirjīvinām
4.
saḥ aham kadācit śatakratoḥ svarge āsthāne
tiṣṭhan nāradādibhyaḥ sucirjīvinām kathām śrutavān
tiṣṭhan nāradādibhyaḥ sucirjīvinām kathām śrutavān
4.
Once, I, that same Vasiṣṭha, while present in the assembly hall in Indra's (Śatakratu's) heaven, heard stories from Nārada and other sages about those who have very long lifespans.
कथाप्रसङ्गे कस्मिंश्चिदथ तत्राभ्युवाच ह ।
शातातपो नाम मुनिमौनी मानी महामतिः ॥ ५ ॥
शातातपो नाम मुनिमौनी मानी महामतिः ॥ ५ ॥
kathāprasaṅge kasmiṃścidatha tatrābhyuvāca ha ,
śātātapo nāma munimaunī mānī mahāmatiḥ 5
śātātapo nāma munimaunī mānī mahāmatiḥ 5
5.
kathāprasaṅge kasmin cit atha tatra abhyuvāca
ha śātātapaḥ nāma muni maunī mānī mahāmatiḥ
ha śātātapaḥ nāma muni maunī mānī mahāmatiḥ
5.
atha kasmin cit kathāprasaṅge tatra śātātapaḥ
nāma muni maunī mānī mahāmatiḥ ha abhyuvāca
nāma muni maunī mānī mahāmatiḥ ha abhyuvāca
5.
Then, during a certain discussion, a greatly intelligent sage named Śātātapa, who was contemplative and self-respecting, spoke there.
मेरोरीशानकोणस्थे पद्मरागमये दिवि ।
अस्ति कल्पतरुः श्रीमाञ्छृङ्गे चूत इति श्रुतः ॥ ६ ॥
अस्ति कल्पतरुः श्रीमाञ्छृङ्गे चूत इति श्रुतः ॥ ६ ॥
merorīśānakoṇasthe padmarāgamaye divi ,
asti kalpataruḥ śrīmāñchṛṅge cūta iti śrutaḥ 6
asti kalpataruḥ śrīmāñchṛṅge cūta iti śrutaḥ 6
6.
meroḥ īśānakoṇasthe padmarāgamaye divi asti
kalpataruḥ śrīmān śṛṅge cūtaḥ iti śrutaḥ
kalpataruḥ śrīmān śṛṅge cūtaḥ iti śrutaḥ
6.
meroḥ īśānakoṇasthe padmarāgamaye divi
śrīmān kalpataruḥ cūtaḥ iti śrutaḥ asti
śrīmān kalpataruḥ cūtaḥ iti śrutaḥ asti
6.
On a ruby-like celestial region, situated in the northeastern corner of Mount Meru, there exists a glorious wish-fulfilling tree (kalpataru), known by the name 'Cūta'.
तस्य कल्पतरोर्मूर्ध्नि दक्षिणस्कन्धकोटरे ।
कलधौतलताप्रोते विद्यते विहगालयः ॥ ७ ॥
कलधौतलताप्रोते विद्यते विहगालयः ॥ ७ ॥
tasya kalpatarormūrdhni dakṣiṇaskandhakoṭare ,
kaladhautalatāprote vidyate vihagālayaḥ 7
kaladhautalatāprote vidyate vihagālayaḥ 7
7.
tasya kalpataroḥ mūrdhni dakṣiṇaskandhakoṭare
kaladhautalatāprote vidyate vihagālayaḥ
kaladhautalatāprote vidyate vihagālayaḥ
7.
tasya kalpataroḥ mūrdhni dakṣiṇaskandhakoṭare
kaladhautalatāprote vihagālayaḥ vidyate
kaladhautalatāprote vihagālayaḥ vidyate
7.
On the top of that wish-fulfilling tree (kalpataru), in the hollow of its southern branch, which is entwined with golden creepers, a bird's nest is found.
तस्मिन्निवसति श्रीमान्भुशुण्डो नाम वायसः ।
वीतरागो बृहत्कोशे ब्रह्मेव निजपङ्कजे ॥ ८ ॥
वीतरागो बृहत्कोशे ब्रह्मेव निजपङ्कजे ॥ ८ ॥
tasminnivasati śrīmānbhuśuṇḍo nāma vāyasaḥ ,
vītarāgo bṛhatkośe brahmeva nijapaṅkaje 8
vītarāgo bṛhatkośe brahmeva nijapaṅkaje 8
8.
tasmin nivasati śrīmān bhuśuṇḍaḥ nāma vāyasaḥ
vītarāgaḥ bṛhatkośe brahma iva nijapaṅkaje
vītarāgaḥ bṛhatkośe brahma iva nijapaṅkaje
8.
tasmin śrīmān bhuśuṇḍaḥ nāma vāyasaḥ vītarāgaḥ
bṛhatkośe nijapaṅkaje brahma iva nivasati
bṛhatkośe nijapaṅkaje brahma iva nivasati
8.
In that (nest) resides a glorious crow named Bhuśuṇḍa, who is dispassionate, dwelling like the supreme reality (brahman) in its own lotus (heart-lotus) within the great cosmic sheath.
स यथा जगतां कोशे जीवतीह सुराश्चिरम् ।
चिरंजीवी तथा स्वर्गे न भूतो न भविष्यति ॥ ९ ॥
चिरंजीवी तथा स्वर्गे न भूतो न भविष्यति ॥ ९ ॥
sa yathā jagatāṃ kośe jīvatīha surāściram ,
ciraṃjīvī tathā svarge na bhūto na bhaviṣyati 9
ciraṃjīvī tathā svarge na bhūto na bhaviṣyati 9
9.
saḥ yathā jagatām kośe jīvati iha surāḥ ciram
cirañjīvī tathā svarge na bhūtaḥ na bhaviṣyati
cirañjīvī tathā svarge na bhūtaḥ na bhaviṣyati
9.
saḥ yathā iha jagatām kośe ciram jīvati surāḥ,
tathā svarge na cirañjīvī bhūtaḥ na bhaviṣyati
tathā svarge na cirañjīvī bhūtaḥ na bhaviṣyati
9.
Just as he lives for a long time here in the realm of beings, like the gods (who also live long), so no other long-lived one has ever existed in heaven, nor will one exist.
स दीर्घायुः स नीरागः स श्रीमान्स महामतिः ।
स विश्रान्तमतिः शान्तः स कान्तः कालकोविदः ॥ १० ॥
स विश्रान्तमतिः शान्तः स कान्तः कालकोविदः ॥ १० ॥
sa dīrghāyuḥ sa nīrāgaḥ sa śrīmānsa mahāmatiḥ ,
sa viśrāntamatiḥ śāntaḥ sa kāntaḥ kālakovidaḥ 10
sa viśrāntamatiḥ śāntaḥ sa kāntaḥ kālakovidaḥ 10
10.
saḥ dīrghāyuḥ saḥ nīrāgaḥ saḥ śrīmān saḥ mahāmatiḥ
saḥ viśrāntamatiḥ śāntaḥ saḥ kāntaḥ kālakovidaḥ
saḥ viśrāntamatiḥ śāntaḥ saḥ kāntaḥ kālakovidaḥ
10.
saḥ dīrghāyuḥ saḥ nīrāgaḥ saḥ śrīmān saḥ mahāmatiḥ
saḥ viśrāntamatiḥ śāntaḥ saḥ kāntaḥ kālakovidaḥ
saḥ viśrāntamatiḥ śāntaḥ saḥ kāntaḥ kālakovidaḥ
10.
He is long-lived, free from passion, glorious, and great-minded. He is one whose mind is tranquil, peaceful, charming, and an expert in time.
स यथा जीवति खगस्तथेह यदि जीव्यते ।
तद्भवेज्जीवितं पुण्यं दीर्घं चोदयमेव च ॥ ११ ॥
तद्भवेज्जीवितं पुण्यं दीर्घं चोदयमेव च ॥ ११ ॥
sa yathā jīvati khagastatheha yadi jīvyate ,
tadbhavejjīvitaṃ puṇyaṃ dīrghaṃ codayameva ca 11
tadbhavejjīvitaṃ puṇyaṃ dīrghaṃ codayameva ca 11
11.
saḥ yathā jīvati khagaḥ tathā iha yadi jīvyate
tat bhavet jīvitam puṇyam dīrgham ca udayam eva ca
tat bhavet jīvitam puṇyam dīrgham ca udayam eva ca
11.
saḥ yathā khagaḥ jīvati,
tathā iha yadi jīvyate,
tat jīvitam puṇyam dīrgham ca udayam eva ca bhavet
tathā iha yadi jīvyate,
tat jīvitam puṇyam dīrgham ca udayam eva ca bhavet
11.
Just as that bird (Bhūṣuṇḍa) lives, if one lives here in that same manner, then such a life would be meritorious, long, and certainly prosperous.
इति तेन भुशुण्डोऽसौ भूयः पृष्टेन वर्णितः ।
यथावदेव देवानां सभायां सत्यमुक्तवान् ॥ १२ ॥
यथावदेव देवानां सभायां सत्यमुक्तवान् ॥ १२ ॥
iti tena bhuśuṇḍo'sau bhūyaḥ pṛṣṭena varṇitaḥ ,
yathāvadeva devānāṃ sabhāyāṃ satyamuktavān 12
yathāvadeva devānāṃ sabhāyāṃ satyamuktavān 12
12.
iti tena bhūṣuṇḍaḥ asau bhūyaḥ pṛṣṭena varṇitaḥ
yathāvat eva devānām sabhāyām satyam uktavān
yathāvat eva devānām sabhāyām satyam uktavān
12.
iti tena bhūyaḥ pṛṣṭena asau bhūṣuṇḍaḥ varṇitaḥ.
(saḥ bhūṣuṇḍaḥ) devānām sabhāyām yathāvat eva satyam uktavān.
(saḥ bhūṣuṇḍaḥ) devānām sabhāyām yathāvat eva satyam uktavān.
12.
Thus, this Bhūṣuṇḍa was described again by the one who had been questioned. He (Bhūṣuṇḍa) had indeed spoken the truth accurately in the assembly of the gods.
कथावसरसंशान्तावथ याते सुरव्रजे ।
भुशुण्डं विहगं द्रष्टुमहं यातः कुतूहलात् ॥ १३ ॥
भुशुण्डं विहगं द्रष्टुमहं यातः कुतूहलात् ॥ १३ ॥
kathāvasarasaṃśāntāvatha yāte suravraje ,
bhuśuṇḍaṃ vihagaṃ draṣṭumahaṃ yātaḥ kutūhalāt 13
bhuśuṇḍaṃ vihagaṃ draṣṭumahaṃ yātaḥ kutūhalāt 13
13.
kathāvasarasaṃśāntau atha yāte suravraje
bhusuṇḍam vihagam draṣṭum aham yātaḥ kutūhalāt
bhusuṇḍam vihagam draṣṭum aham yātaḥ kutūhalāt
13.
atha suravraje yāte kathāvasarasaṃśāntau aham
kutūhalāt bhusuṇḍam vihagam draṣṭum yātaḥ
kutūhalāt bhusuṇḍam vihagam draṣṭum yātaḥ
13.
Then, after the time for the story had concluded and the host of gods had departed, I, out of curiosity, went to see the bird Bhusuṇḍa.
भुशुण्डः संस्थितो यत्र मेरोः श्रृङ्गं तदुत्तमम् ।
संप्राप्तवान्क्षणेनाहं पद्मरागमयं बृहत् ॥ १४ ॥
संप्राप्तवान्क्षणेनाहं पद्मरागमयं बृहत् ॥ १४ ॥
bhuśuṇḍaḥ saṃsthito yatra meroḥ śrṛṅgaṃ taduttamam ,
saṃprāptavānkṣaṇenāhaṃ padmarāgamayaṃ bṛhat 14
saṃprāptavānkṣaṇenāhaṃ padmarāgamayaṃ bṛhat 14
14.
bhusuṇḍaḥ saṃsthitaḥ yatra meroḥ śṛṅgam tat uttamam
samprāptavān kṣaṇena aham padmarāgamayam bṛhat
samprāptavān kṣaṇena aham padmarāgamayam bṛhat
14.
aham kṣaṇena padmarāgamayam bṛhat tat meroḥ uttamam
śṛṅgam samprāptavān yatra bhusuṇḍaḥ saṃsthitaḥ
śṛṅgam samprāptavān yatra bhusuṇḍaḥ saṃsthitaḥ
14.
I quickly reached that excellent and great peak of Mount Meru, made of rubies, where Bhusuṇḍa resided.
रत्नगैरिककान्तेन तेजसा वह्निवर्चसा ।
मध्वासवरसेनेव रञ्जयत्ककुभां गणम् ॥ १५ ॥
मध्वासवरसेनेव रञ्जयत्ककुभां गणम् ॥ १५ ॥
ratnagairikakāntena tejasā vahnivarcasā ,
madhvāsavaraseneva rañjayatkakubhāṃ gaṇam 15
madhvāsavaraseneva rañjayatkakubhāṃ gaṇam 15
15.
ratnagaikakāntena tejasā vahnivarcasā
madhvāsavarasena iva rañjayat kakubhām gaṇam
madhvāsavarasena iva rañjayat kakubhām gaṇam
15.
(tat) ratnagaikakāntena vahnivarcasā tejasā
madhvāsavarasena iva kakubhām gaṇam rañjayat (āsīt)
madhvāsavarasena iva kakubhām gaṇam rañjayat (āsīt)
15.
It was coloring all the quarters (directions) with a fiery radiance, resplendent like red ocher (used for jewels), as if with the essence of intoxicating honey wine.
कल्पान्तज्वलनोज्ज्वालापिण्डाद्रिमिव संचितम् ।
इन्द्रनीलशिखाधूममालोकारुणिताम्बरम् ॥ १६ ॥
इन्द्रनीलशिखाधूममालोकारुणिताम्बरम् ॥ १६ ॥
kalpāntajvalanojjvālāpiṇḍādrimiva saṃcitam ,
indranīlaśikhādhūmamālokāruṇitāmbaram 16
indranīlaśikhādhūmamālokāruṇitāmbaram 16
16.
kalpāntajvalanojjvālāpiṇḍa adrim iva saṃcitam
indranīlaśikhādhūmamālālokāruṇitāmbaram
indranīlaśikhādhūmamālālokāruṇitāmbaram
16.
(tat) kalpāntajvalanojjvālāpiṇḍa adrim iva saṃcitam
indranīlaśikhādhūmamālālokāruṇitāmbaram (ca āsīt)
indranīlaśikhādhūmamālālokāruṇitāmbaram (ca āsīt)
16.
It appeared like a mountain accumulated from intensely blazing masses of fire at the end of a cosmic cycle (kalpa), with the sky reddened by the streaking smoke of sapphire-like flames.
सर्वेषामेव रागाणां राशिमद्राविव स्थितम् ।
सर्वसंध्याभ्रजालानां घनमेकमिवाकरम् ॥ १७ ॥
सर्वसंध्याभ्रजालानां घनमेकमिवाकरम् ॥ १७ ॥
sarveṣāmeva rāgāṇāṃ rāśimadrāviva sthitam ,
sarvasaṃdhyābhrajālānāṃ ghanamekamivākaram 17
sarvasaṃdhyābhrajālānāṃ ghanamekamivākaram 17
17.
sarveṣām eva rāgāṇām rāśim adrim iva sthitam
sarvasandhyābhrajālānām ghanam ekam iva ākaram
sarvasandhyābhrajālānām ghanam ekam iva ākaram
17.
sarveṣām eva rāgāṇām adrim iva rāśim sthitam
sarvasandhyābhrajālānām ekam ākaram iva ghanam
sarvasandhyābhrajālānām ekam ākaram iva ghanam
17.
It stood like a mountain, a mass, as it were, of all hues, and like a single mine, a dense collection of all twilight cloud formations.
उत्क्रान्तिं कुर्वतो मेरोर्ब्रह्मनाड्येव निर्गतम् ।
मूर्धानमागतं कान्तं वाडवं जठरानलम् ॥ १८ ॥
मूर्धानमागतं कान्तं वाडवं जठरानलम् ॥ १८ ॥
utkrāntiṃ kurvato merorbrahmanāḍyeva nirgatam ,
mūrdhānamāgataṃ kāntaṃ vāḍavaṃ jaṭharānalam 18
mūrdhānamāgataṃ kāntaṃ vāḍavaṃ jaṭharānalam 18
18.
utkrāntim kurvataḥ meroḥ brahmanāḍyā iva nirgatam
mūrdhānam āgatam kāntam vāḍavam jaṭharānalam
mūrdhānam āgatam kāntam vāḍavam jaṭharānalam
18.
meroḥ utkrāntim kurvataḥ brahmanāḍyā iva nirgatam,
mūrdhānam āgatam,
kāntam vāḍavam jaṭharānalam
mūrdhānam āgatam,
kāntam vāḍavam jaṭharānalam
18.
It was the shining *vāḍava* fire, the digestive fire (jaṭharānala), which had emerged as if from the *brahmanāḍī* as Mount Meru was making its upward ascent (utkrānti), and had reached the summit.
सुमेरुवनदेव्येव नवालक्तकरञ्जितम् ।
लीलयाऽऽदातुमिन्दुं खे नीतं हस्तशिखाङ्गुलिम् ॥ १९ ॥
लीलयाऽऽदातुमिन्दुं खे नीतं हस्तशिखाङ्गुलिम् ॥ १९ ॥
sumeruvanadevyeva navālaktakarañjitam ,
līlayā''dātuminduṃ khe nītaṃ hastaśikhāṅgulim 19
līlayā''dātuminduṃ khe nītaṃ hastaśikhāṅgulim 19
19.
sumeruvanadevyā iva navālaktakarañjitam līlayā
ādātum indum khe nītam hastaśikhāṅgulim
ādātum indum khe nītam hastaśikhāṅgulim
19.
sumeruvanadevyā iva navālaktakarañjitam,
khe indum līlayā ādātum nītam hastaśikhāṅgulim
khe indum līlayā ādātum nītam hastaśikhāṅgulim
19.
It was the fingertip of a hand, raised playfully (līlayā) into the sky to grasp the moon, and stained with fresh lac (alaktaka) as if by the forest goddess of Sumeru.
ज्वालाभिरिव मालाभिररुणाभिः पयोमुखम् ।
खं गन्तुमिव सस्पन्दं शैलस्थमिव वाडवम् ॥ २० ॥
खं गन्तुमिव सस्पन्दं शैलस्थमिव वाडवम् ॥ २० ॥
jvālābhiriva mālābhiraruṇābhiḥ payomukham ,
khaṃ gantumiva saspandaṃ śailasthamiva vāḍavam 20
khaṃ gantumiva saspandaṃ śailasthamiva vāḍavam 20
20.
jvālābhiḥ iva mālābhiḥ aruṇābhiḥ payomukham kham
gantum iva saspandam śailastham iva vāḍavam
gantum iva saspandam śailastham iva vāḍavam
20.
aruṇābhiḥ jvālābhiḥ iva mālābhiḥ payomukham,
kham gantum iva saspandam,
śailastham iva vāḍavam
kham gantum iva saspandam,
śailastham iva vāḍavam
20.
It was like the mouth of the waters (payomukha), adorned with red garlands as if with flames, pulsating as if to ascend to the sky, and resembling the *vāḍava* fire even though situated on a mountain.
ताराः स्प्रष्टुमिवाकाशमङ्गुलीभिरिव त्रिभिः ।
कचदंशुनखाग्राभिः परिचुम्बदिवोन्नतम् ॥ २१ ॥
कचदंशुनखाग्राभिः परिचुम्बदिवोन्नतम् ॥ २१ ॥
tārāḥ spraṣṭumivākāśamaṅgulībhiriva tribhiḥ ,
kacadaṃśunakhāgrābhiḥ paricumbadivonnatam 21
kacadaṃśunakhāgrābhiḥ paricumbadivonnatam 21
21.
tārāḥ spraṣṭum iva ākāśam aṅgulībhiḥ iva tribhiḥ
kacad-aṃśu-nakhāgrābhiḥ paricumbat iva unnatam
kacad-aṃśu-nakhāgrābhiḥ paricumbat iva unnatam
21.
ākāśam tārāḥ tribhiḥ aṅgulībhiḥ iva spraṣṭum
unnatam kacad-aṃśu-nakhāgrābhiḥ iva paricumbat
unnatam kacad-aṃśu-nakhāgrābhiḥ iva paricumbat
21.
As if to touch the stars in the sky with three fingers, and as if kissing its elevated (peaks) with its shining rays, which are like fingernail tips.
गर्जज्जीमूतमुरजं भूभृतानां तु मण्डपम् ।
हसत्कुसुमगुच्छाढ्यं ध्वनत्षट्पदपेटकम् ॥ २२ ॥
हसत्कुसुमगुच्छाढ्यं ध्वनत्षट्पदपेटकम् ॥ २२ ॥
garjajjīmūtamurajaṃ bhūbhṛtānāṃ tu maṇḍapam ,
hasatkusumagucchāḍhyaṃ dhvanatṣaṭpadapeṭakam 22
hasatkusumagucchāḍhyaṃ dhvanatṣaṭpadapeṭakam 22
22.
garjat-jīmūta-murajam bhūbhṛtānām tu maṇḍapam
hasat-kusuma-guccha-āḍhyam dhvanat-ṣaṭpada-peṭakam
hasat-kusuma-guccha-āḍhyam dhvanat-ṣaṭpada-peṭakam
22.
maṇḍapam tu bhūbhṛtānām garjat-jīmūta-murajam
hasat-kusuma-guccha-āḍhyam dhvanat-ṣaṭpada-peṭakam
hasat-kusuma-guccha-āḍhyam dhvanat-ṣaṭpada-peṭakam
22.
Indeed, it is a pavilion for mountains, with thundering clouds as its drums, rich in laughing (blooming) bunches of flowers, and buzzing with swarms of bees.
दन्ततालदलावल्या परिहासादिव स्फुरत् ।
दोलालोलाप्सरोवृन्दमुदारमदमन्मथम् ॥ २३ ॥
दोलालोलाप्सरोवृन्दमुदारमदमन्मथम् ॥ २३ ॥
dantatāladalāvalyā parihāsādiva sphurat ,
dolālolāpsarovṛndamudāramadamanmatham 23
dolālolāpsarovṛndamudāramadamanmatham 23
23.
danta-tāla-dala-āvalyā parihāsāt iva sphurat
dolā-lola-apsaras-vṛndam udāra-mada-manmatham
dolā-lola-apsaras-vṛndam udāra-mada-manmatham
23.
udāra-mada-manmatham dolā-lola-apsaras-vṛndam
danta-tāla-dala-āvalyā parihāsāt iva sphurat
danta-tāla-dala-āvalyā parihāsāt iva sphurat
23.
It has a multitude of swaying Apsaras, who sparkle (or flutter) as if in jest with rows of palmyra leaves acting as their teeth, and who are imbued with generous, intoxicated passion.
शिलाविश्रान्तविबुधमिथुनाश्रितकन्दरम् ।
वराम्बराजिनं शुभ्रगङ्गायज्ञोपवीति च ॥ २४ ॥
वराम्बराजिनं शुभ्रगङ्गायज्ञोपवीति च ॥ २४ ॥
śilāviśrāntavibudhamithunāśritakandaram ,
varāmbarājinaṃ śubhragaṅgāyajñopavīti ca 24
varāmbarājinaṃ śubhragaṅgāyajñopavīti ca 24
24.
śilā-viśrānta-vibudha-mithuna-āśrita-kandaram
vara-ambara-ājinam śubhra-gaṅgā-yajñopavītī ca
vara-ambara-ājinam śubhra-gaṅgā-yajñopavītī ca
24.
śilā-viśrānta-vibudha-mithuna-āśrita-kandaram
vara-ambara-ājinam ca śubhra-gaṅgā-yajñopavītī
vara-ambara-ājinam ca śubhra-gaṅgā-yajñopavītī
24.
It possesses caves frequented by divine couples resting on rocks. It is adorned with excellent garments and (animal) hides, and it wears the pure Ganga as its sacred thread (yajñopavīta).
तापसं पिङ्गलमिव वेणुदण्डधरं स्थितम् ।
गङ्गानिर्झरनिर्ह्रादि लतागृहगतामरम् ॥ २५ ॥
गङ्गानिर्झरनिर्ह्रादि लतागृहगतामरम् ॥ २५ ॥
tāpasaṃ piṅgalamiva veṇudaṇḍadharaṃ sthitam ,
gaṅgānirjharanirhrādi latāgṛhagatāmaram 25
gaṅgānirjharanirhrādi latāgṛhagatāmaram 25
25.
tāpasaṃ piṅgalam iva veṇudaṇḍadharam sthitam
gaṅgānirjharanirhrādi latāgṛhagatāmaram
gaṅgānirjharanirhrādi latāgṛhagatāmaram
25.
śiraḥ tāpasaṃ piṅgalam iva veṇudaṇḍadharam
sthitam gaṅgānirjharanirhrādi latāgṛhagatāmaram
sthitam gaṅgānirjharanirhrādi latāgṛhagatāmaram
25.
The tawny head of Mount Meru was like an ascetic, holding a bamboo staff. It resonated with the roar of Gaṅgā’s waterfalls, and gods resided within its arbors of vines.
गन्धर्वगीतसुभगमामोदमधुरानिलम् ।
फुल्लहेमाम्बुजोत्तंसं तारारत्नविभूषितम् ।
व्योम्नः पारमिव प्राप्तं पिङ्गलं मैरवं शिरः ॥ २६ ॥
फुल्लहेमाम्बुजोत्तंसं तारारत्नविभूषितम् ।
व्योम्नः पारमिव प्राप्तं पिङ्गलं मैरवं शिरः ॥ २६ ॥
gandharvagītasubhagamāmodamadhurānilam ,
phullahemāmbujottaṃsaṃ tārāratnavibhūṣitam ,
vyomnaḥ pāramiva prāptaṃ piṅgalaṃ mairavaṃ śiraḥ 26
phullahemāmbujottaṃsaṃ tārāratnavibhūṣitam ,
vyomnaḥ pāramiva prāptaṃ piṅgalaṃ mairavaṃ śiraḥ 26
26.
gandharvagītasubhagam āmodamadhurānilam
phullahemāmbujottaṃsam
tārāratnavibhūṣitam vyomnaḥ pāram iva
prāptam piṅgalam mairavam śiraḥ
phullahemāmbujottaṃsam
tārāratnavibhūṣitam vyomnaḥ pāram iva
prāptam piṅgalam mairavam śiraḥ
26.
mairavam piṅgalam śiraḥ
gandharvagītasubhagam āmodamadhurānilam
phullahemāmbujottaṃsam tārāratnavibhūṣitam
vyomnaḥ pāram iva prāptam
gandharvagītasubhagam āmodamadhurānilam
phullahemāmbujottaṃsam tārāratnavibhūṣitam
vyomnaḥ pāram iva prāptam
26.
The tawny head of Mount Meru, beautiful with the songs of Gandharvas, having fragrant and sweet breezes, crowned with blooming golden lotuses, and adorned with gem-like stars, seemed to have reached the very end of the sky.
सितहरितपीतपाटलधवलैर्वनकुसुमराशिनवरङ्गैः ।
दिवि विहितामलचित्रं लीलाचलममरयुवतिवर्गस्य ॥ २७ ॥
दिवि विहितामलचित्रं लीलाचलममरयुवतिवर्गस्य ॥ २७ ॥
sitaharitapītapāṭaladhavalairvanakusumarāśinavaraṅgaiḥ ,
divi vihitāmalacitraṃ līlācalamamarayuvativargasya 27
divi vihitāmalacitraṃ līlācalamamarayuvativargasya 27
27.
sitaharitapītapāṭaladhavalaiḥ vanakusumarāśinavaraṅgaiḥ
divi vihitāmalacitram līlācalam amarayuvatīvargasya
divi vihitāmalacitram līlācalam amarayuvatīvargasya
27.
amarayuvatīvargasya līlācalam,
divi sitaharitapītapāṭaladhavalaiḥ vanakusumarāśinavaraṅgaiḥ vihitāmalacitram (śiraḥ)
divi sitaharitapītapāṭaladhavalaiḥ vanakusumarāśinavaraṅgaiḥ vihitāmalacitram (śiraḥ)
27.
With new, varying hues of forest flowers - white, green, yellow, pink, and bright white - it displayed flawless artistry in the sky, serving as a pleasure mountain for groups of divine maidens.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14 (current chapter)
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216