Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-7, chapter-7

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भुशुण्ड उवाच ।
ततस्तस्य मया ब्रह्मंस्तच्छ्रुत्वा पावनं वचः ।
इदमुक्तं यथापृष्टं सुस्पष्टपदया गिरा ॥ १ ॥
bhuśuṇḍa uvāca ,
tatastasya mayā brahmaṃstacchrutvā pāvanaṃ vacaḥ ,
idamuktaṃ yathāpṛṣṭaṃ suspaṣṭapadayā girā 1
1. Bhuśuṇḍaḥ uvāca tataḥ tasya mayā brahman tat śrutvā
pāvanaṃ vacaḥ idam uktaṃ yathāpṛṣṭaṃ suspaṣṭapadayā girā
1. Bhuśuṇḍaḥ uvāca brahman tataḥ mayā tasya pāvanaṃ tat
vacaḥ śrutvā yathāपृṣṭaṃ idam suspaṣṭapadayā girā uktaṃ
1. Bhushunda said: O Brahman, then, upon hearing his purifying words, I replied to him with this speech, just as he had inquired, using clearly articulated words.
साधु विद्याधराधीश दिष्ट्या बुद्धोऽसि भूतये ।
भवान्धकूपकुहराच्चिरेणोत्थानमिच्छसि ॥ २ ॥
sādhu vidyādharādhīśa diṣṭyā buddho'si bhūtaye ,
bhavāndhakūpakuharāccireṇotthānamicchasi 2
2. sādhu vidyādharādhīśa diṣṭyā buddhaḥ asi bhūtaye
bhavāndhakūpakuharāt cireṇa utthānam icchasi
2. vidyādharādhīśa sādhu diṣṭyā bhūtaye buddhaḥ
asi bhavāndhakūpakuharāt cireṇa utthānam icchasi
2. Excellent, O lord of the Vidyadharas! Fortunately, you have awakened for your true welfare. You desire, after a long time, to rise up from the deep cavern of the blind well of worldly existence (saṃsāra).
पावनीयं तव मती राजते घनरूपिणी ।
विवेकेनानलेनेव कनकद्रवसंततिः ॥ ३ ॥
pāvanīyaṃ tava matī rājate ghanarūpiṇī ,
vivekenānaleneva kanakadravasaṃtatiḥ 3
3. pāvanīyaṃ tava mati rājate ghanarūpiṇī
vivekena analena iva kanakadravasaṃtatiḥ
3. tava pāvanīyaṃ mati ghanarūpiṇī rājate
vivekena analena iva kanakadravasaṃtatiḥ
3. Your purifying intellect (matī) shines brilliantly, like a dense, flowing stream of molten gold refined by the fire of discrimination (viveka).
उपदेशगिरामर्थमादत्ते हारिहेलया ।
मुकुरे निर्मले द्रव्यमयत्नेनैव बिम्बति ॥ ४ ॥
upadeśagirāmarthamādatte hārihelayā ,
mukure nirmale dravyamayatnenaiva bimbati 4
4. upadeśagirām arthaṃ ādatte hārihelayā
mukure nirmale dravyam ayatnena eva bimbati
4. mati upadeśagirām arthaṃ hārihelayā ādatte
nirmale mukure dravyam ayatnena eva bimbati
4. Your intellect grasps the meaning of words of instruction with charming ease, just as an object is effortlessly reflected in a spotless mirror.
यदिदं वच्मि तत्सर्वमोमित्यादातुमर्हसि ।
अस्माभिश्चिरमन्विष्टं नात्र कार्या विचारणा ॥ ५ ॥
yadidaṃ vacmi tatsarvamomityādātumarhasi ,
asmābhiściramanviṣṭaṃ nātra kāryā vicāraṇā 5
5. yat idam vacmi tat sarvam om iti ādātum arhasi
asmābhiḥ ciram anviṣṭam na atra kāryā vicāraṇā
5. You should accept all that I say as truth (Om), because it has been long investigated by us. There is no need for further deliberation here.
यत्किंचित्स्वदतेऽन्तस्ते बुध्यस्वाबोधमुत्सृजन् ।
नासि त्वं चिरमप्यन्तः प्रेक्षितोऽपि न लभ्यसे ॥ ६ ॥
yatkiṃcitsvadate'ntaste budhyasvābodhamutsṛjan ,
nāsi tvaṃ ciramapyantaḥ prekṣito'pi na labhyase 6
6. yat kiṃcit svadate antaḥ te budhyasva abodham utsṛjan
na asi tvam ciram api antaḥ prekṣitaḥ api na labhyase
6. Whatever brings delight to your inner self (ātman), realize it by abandoning ignorance. You are not (truly) present, and even after being observed within for a long time, you cannot be found.
नाहंत्वमस्ति न जगदिति निश्चयिनस्तव ।
सर्वमस्ति शिवं तच्च न दुःखाय सुखाय ते ॥ ७ ॥
nāhaṃtvamasti na jagaditi niścayinastava ,
sarvamasti śivaṃ tacca na duḥkhāya sukhāya te 7
7. na ahaṃtvam asti na jagat iti niścayinaḥ tava
sarvam asti śivam tat ca na duḥkhāya sukhāya te
7. For you who are convinced that there is no ego (ahaṃtva) and no world (jagat), everything exists as benevolent (śivam). And that (state) is for your happiness, not for sorrow.
किमज्ञत्वाज्जगज्जातं जगतोऽथ किमज्ञता ।
विचार्यापीति नो विद्म एकत्वादलमेतयोः ॥ ८ ॥
kimajñatvājjagajjātaṃ jagato'tha kimajñatā ,
vicāryāpīti no vidma ekatvādalametayoḥ 8
8. kim ajñatvāt jagat jātam jagataḥ atha kim ajñatā
vicārya api iti na u vidma ekatvāt alam etayoḥ
8. Is the world (jagat) born from ignorance? Or is ignorance a characteristic of the world (jagat)? Even after much deliberation on this, we do not know, because of the inherent oneness of these two (concepts), making further distinction unnecessary.
मृगतृष्णाम्बुवद्विश्वमवस्तुत्वात्सदप्यसत् ।
यश्चेदं भाति तद्ब्रह्म न किंचित्किंचिदेव वा ॥ ९ ॥
mṛgatṛṣṇāmbuvadviśvamavastutvātsadapyasat ,
yaścedaṃ bhāti tadbrahma na kiṃcitkiṃcideva vā 9
9. mṛgatṛṣṇāmbuvat viśvam avastutvāt sat api asat yaḥ
ca idam bhāti tat brahma na kiṃcit kiṃcit eva vā
9. viśvam mṛgatṛṣṇāmbuvat avastutvāt sat api asat ca
yaḥ idam bhāti tat brahma tat na kiṃcit vā kiṃcit eva
9. The world, like water in a mirage, is devoid of true substance, and thus, though it appears to exist, it is fundamentally non-existent. That which shines forth as this [world] is (brahman). It is neither nothing at all nor truly something specific.
मृगतृष्णाम्बुवद्विश्वं नास्ति त्वमथवास्ति च ।
प्रतिभासोऽपि नास्त्यत्र तदभावादतः शिवम् ॥ १० ॥
mṛgatṛṣṇāmbuvadviśvaṃ nāsti tvamathavāsti ca ,
pratibhāso'pi nāstyatra tadabhāvādataḥ śivam 10
10. mṛgatṛṣṇāmbuvat viśvam na asti tu athavā asti ca
pratibhāsaḥ api na asti atra tat abhāvāt ataḥ śivam
10. viśvam mṛgatṛṣṇāmbuvat na asti tu athavā asti ca
atra pratibhāsaḥ api na asti tat abhāvāt ataḥ śivam
10. The world, like water in a mirage, is not truly existent, or perhaps it is. Even its appearance is not present here, because of its non-existence. Therefore, it is auspicious (śivam).
विश्वबीजमहंत्वं त्वं विद्धि तस्माद्धि जायते ।
साद्र्यब्ध्युर्वीनदीशादिजगज्जरठपादपः ॥ ११ ॥
viśvabījamahaṃtvaṃ tvaṃ viddhi tasmāddhi jāyate ,
sādryabdhyurvīnadīśādijagajjaraṭhapādapaḥ 11
11. viśvabījam ahaṃtvam tvam viddhi tasmāt hi jāyate
sādryabdhyurvīnadīśādijagajjaraṭhapādapaḥ
11. tvam ahaṃtvam viśvabījam viddhi hi tasmāt
sādryabdhyurvīnadīśādijagajjaraṭhapādapaḥ jāyate
11. Know that egoity (ahaṃtvam) is the seed of the world. Indeed, from that [seed] is born the ancient world-tree, complete with mountains, oceans, lands, rivers, rulers, and so forth.
अहंत्वबीजादणुतो जायतेऽसौ जगद्द्रुमः ।
तस्येन्द्रियरसाढ्यानि मूलानि भुवनानि हि ॥ १२ ॥
ahaṃtvabījādaṇuto jāyate'sau jagaddrumaḥ ,
tasyendriyarasāḍhyāni mūlāni bhuvanāni hi 12
12. ahaṃtvabījāt aṇutaḥ jāyate asau jagaddrumaḥ
tasya indriyarāsāḍhyāni mūlāni bhuvanāni hi
12. ahaṃtvabījāt aṇutaḥ asau jagaddrumaḥ jāyate
hi tasya mūlāni indriyarāsāḍhyāni bhuvanāni
12. From the minute seed of egoity (ahaṃtvam) is born that world-tree. Indeed, its roots are the worlds, rich with sense-objects.
तारकाजालकलिका ऋक्षौघः कोरकोत्करः ।
वासनागुच्छविसराः पूर्णचन्द्रः फलालयः ॥ १३ ॥
tārakājālakalikā ṛkṣaughaḥ korakotkaraḥ ,
vāsanāgucchavisarāḥ pūrṇacandraḥ phalālayaḥ 13
13. tārakājālakalikā ṛkṣaughaḥ korakotkaraḥ
vāsanāgucchavisarāḥ pūrṇacandraḥ phalālayaḥ
13. tārakājālakalikā ṛkṣaughaḥ korakotkaraḥ
vāsanāgucchavisarāḥ pūrṇacandraḥ phalālayaḥ
13. The bud of the star-network; the multitude of constellations are a mass of buds. The expansive clusters of latent impressions (vāsanā); the full moon is the abode of fruits.
स्वर्गादयो बृहद्वर्गा महाविटपकोटराः ।
मेरुमन्दरसह्यादिगिरयः पत्रराजयः ॥ १४ ॥
svargādayo bṛhadvargā mahāviṭapakoṭarāḥ ,
merumandarasahyādigirayaḥ patrarājayaḥ 14
14. svargādayaḥ bṛhadvargāḥ mahāviṭapakoṭarāḥ
merumandrasahyādigirayaḥ patrarājayaḥ
14. svargādayaḥ bṛhadvargāḥ mahāviṭapakoṭarāḥ
merumandrasahyādigirayaḥ patrarājayaḥ
14. The heavens and other great categories are the hollows of great branches. The mountains like Meru, Mandara, and Sahya are rows of leaves.
सप्ताब्धयोऽग्रसुतयः पातालं मूलकोटरम् ।
युगानि घुणवृन्दानि पर्वाणि गुणपङ्क्तयः ॥ १५ ॥
saptābdhayo'grasutayaḥ pātālaṃ mūlakoṭaram ,
yugāni ghuṇavṛndāni parvāṇi guṇapaṅktayaḥ 15
15. saptābdhayaḥ agrasutayaḥ pātālam mūlakoṭaram
yugāni ghuṇavṛndāni parvāṇi guṇapaṅktayaḥ
15. saptābdhayaḥ agrasutayaḥ pātālam mūlakoṭaram
yugāni ghuṇavṛndāni parvāṇi guṇapaṅktayaḥ
15. The seven oceans are its topmost shoots; the netherworld (pātāla) is the hollow of its root. The epochs are multitudes of worms, and the joints are rows of qualities.
अज्ञानमुत्पत्तिमही नरा विहगकोटयः ।
उपलम्भो बृहत्स्तम्भो दवो निर्वाणनिर्वृतिः ॥ १६ ॥
ajñānamutpattimahī narā vihagakoṭayaḥ ,
upalambho bṛhatstambho davo nirvāṇanirvṛtiḥ 16
16. ajñānam utpattimahī narāḥ vihagakoṭayaḥ
upalambhaḥ bṛhatstambhaḥ davaḥ nirvāṇanirvṛtiḥ
16. ajñānam utpattimahī narāḥ vihagakoṭayaḥ
upalambhaḥ bṛhatstambhaḥ davaḥ nirvāṇanirvṛtiḥ
16. Ignorance is the ground of origin; human beings are millions of birds. Perception is the great trunk, and a forest fire is the tranquility of final liberation (nirvāṇa).
रूपालोकमनस्कारा विविधामोदवृत्तयः ।
वनं विपुलमाकाशं शुक्तिजालं मुखत्वचः ॥ १७ ॥
rūpālokamanaskārā vividhāmodavṛttayaḥ ,
vanaṃ vipulamākāśaṃ śuktijālaṃ mukhatvacaḥ 17
17. rūpālokamanaskārāḥ vividhāmōdavṛttayaḥ
vanam vipulam ākāśam śuktijālam mukhatvacaḥ
17. rūpālokamanaskārāḥ vividhāmōdavṛttayaḥ vanam
vipulam ākāśam śuktijālam mukhatvacaḥ (bhavanti)
17. Mental activities related to the perception of forms and various joyous experiences manifest as a vast forest, the sky, a multitude of shells, and the skin of the face.
विचित्रशाखा ऋतव उपशाखा दिशो दश ।
संविद्रसमहापूरो वातस्पन्दो निवर्तनः ॥ १८ ॥
vicitraśākhā ṛtava upaśākhā diśo daśa ,
saṃvidrasamahāpūro vātaspando nivartanaḥ 18
18. vicitraśākhāḥ ṛtavaḥ upaśākhāḥ diśaḥ daśa
saṃvidrasamahāpūraḥ vātaspandaḥ nivartanaḥ
18. ṛtavaḥ vicitraśākhāḥ (bhavanti) daśa diśaḥ upaśākhāḥ (bhavanti)
saṃvidrasamahāpūraḥ vātaspandaḥ nivartanaḥ (bhavati ca)
18. The seasons are its diverse branches; the ten directions are its sub-branches. The great flood of the essence of consciousness (saṃvid-rasa) is the movement of wind and its cessation.
चन्द्रार्करुचयो लोला मज्जनोन्मज्जनोन्मुखाः ।
रम्याः कुसुममञ्जर्यस्तिमिरं भ्रमरभ्रमः ॥ १९ ॥
candrārkarucayo lolā majjanonmajjanonmukhāḥ ,
ramyāḥ kusumamañjaryastimiraṃ bhramarabhramaḥ 19
19. candrārkarucayaḥ lolāḥ majjanonmajjanonmukhāḥ
ramyāḥ kusumamañjaryaḥ timiram bhramarabhrāmaḥ
19. candrārkarucayaḥ lolāḥ majjanonmajjanonmukhāḥ
(bhavanti) ramyāḥ
kusumamañjaryaḥ (bhavanti) timiram
(bhavati) bhramarabhrāmaḥ (bhavati ca)
19. The flickering rays of the moon and sun, prone to sinking and emerging, are (also like) delightful flower clusters, darkness, and the wandering of bees.
पातालमाशागणमन्तरिक्षमापूर्य तिष्ठत्यसदेव सद्वत् ।
तस्यानहन्ताग्निहतेऽहमर्थबीजे पुनर्नास्ति सतोऽपि रोहः ॥ २० ॥
pātālamāśāgaṇamantarikṣamāpūrya tiṣṭhatyasadeva sadvat ,
tasyānahantāgnihate'hamarthabīje punarnāsti sato'pi rohaḥ 20
20. pātālam āśāgaṇam antarikṣam āpūrya
tiṣṭhati asat eva satvat
tasya anahantāgnihate ahamarthabīje
punar na asti sataḥ api rohaḥ
20. pātālam āśāgaṇam antarikṣam āpūrya
asat eva satvat tiṣṭhati tasya
anahantāgnihate ahamarthabīje (sati)
punaḥ sataḥ api rohaḥ na asti
20. The netherworld, the multitude of directions, and the atmosphere, pervading all, appear to exist as if real, even though they are inherently unreal. When the seed of the ego-sense (aham-artha) is destroyed by the fire of non-ego (anahantā), there is no re-growth for it, even of what (seemingly) exists.