Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-6, chapter-123

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीराम उवाच ।
एवं स्थिते हि भगवञ्जीवन्मुक्तस्य सन्मतेः ।
अपूर्वोऽतिशयः कोऽसौ भवत्यात्मविदां वर ॥ १ ॥
śrīrāma uvāca ,
evaṃ sthite hi bhagavañjīvanmuktasya sanmateḥ ,
apūrvo'tiśayaḥ ko'sau bhavatyātmavidāṃ vara 1
1. śrīrāma uvāca evam sthite hi bhagavan jīvanmuktasya
sanmateḥ apūrvaḥ atiśayaḥ kaḥ asau bhavati ātmanvidām vara
1. śrīrāma uvāca bhagavan ātmanvidām vara evam sthite hi
jīvanmuktasya sanmateḥ asau apūrvaḥ atiśayaḥ kaḥ bhavati
1. Śrī Rāma said: O Lord, best among the knowers of the Self (ātman), if this is the situation, what indeed is that extraordinary or unprecedented excellence that belongs to a person who is liberated while living (jīvanmukta) and possesses true wisdom?
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
ज्ञस्य कस्मिंश्चिदेवांशे भवत्यतिशयेन धीः ।
नित्यतृप्तः प्रशान्तात्मा स आत्मन्येव तिष्ठति ॥ २ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
jñasya kasmiṃścidevāṃśe bhavatyatiśayena dhīḥ ,
nityatṛptaḥ praśāntātmā sa ātmanyeva tiṣṭhati 2
2. śrīvasiṣṭha uvāca jñasya kasmin cid eva aṃśe bhavati
atiśayena dhīḥ nityatṛptaḥ praśāntātmā saḥ ātmani eva tiṣṭhati
2. śrīvasiṣṭha uvāca jñasya kasmin cit aṃśe eva atiśayena dhīḥ
bhavati saḥ nityatṛptaḥ praśāntātmā ātmani eva tiṣṭhati
2. Śrī Vasiṣṭha said: In some particular aspect, an exceptional intellect (dhīḥ) arises for the knower. Such a person, ever content (nityatṛpta) and with a tranquil Self (ātman) (praśāntātmā), abides solely in the Self (ātman).
मन्त्रसिद्धैस्तपःसिद्धैस्तन्त्रसिद्धैश्च भूरिशः ।
कृतमाकाशयानादि का तत्र स्यादपूर्वता ॥ ३ ॥
mantrasiddhaistapaḥsiddhaistantrasiddhaiśca bhūriśaḥ ,
kṛtamākāśayānādi kā tatra syādapūrvatā 3
3. mantrasiddhaiḥ tapaḥsiddhaiḥ tantrasiddhaiḥ ca
bhūriśaḥ kṛtam ākāśayānādi kā tatra syāt apūrvatā
3. mantrasiddhaiḥ tapaḥsiddhaiḥ tantrasiddhaiḥ ca
bhūriśaḥ ākāśayānādi kṛtam tatra kā apūrvatā syāt
3. Actions such as flying through the sky have been abundantly performed by those perfected through mantras, those perfected through austerity (tapas), and those perfected through tantras. What unprecedented quality (apūrvatā) could there be in that?
अणिमाद्यपि संप्राप्तं तादृशैरेव भूरिशः ।
यत्नेन साधितत्वात्तैर्नेतरेणात्मदर्शिना ॥ ४ ॥
aṇimādyapi saṃprāptaṃ tādṛśaireva bhūriśaḥ ,
yatnena sādhitatvāttairnetareṇātmadarśinā 4
4. aṇimādi api samprāptam tādṛśaiḥ eva bhūriśaḥ
yatnena sādhitatvāt taiḥ na itareṇa ātmadarśinā
4. aṇimādi api tādṛśaiḥ eva bhūriśaḥ samprāptam
taiḥ yatnena sādhitatvāt itareṇa ātmadarśinā na
4. Even powers like "aṇimā" (the ability to become minute) have been abundantly attained by such persons (those perfected through mantras, austerity (tapas), etc.). This is because these powers are achieved through strenuous effort by them, and not by the knowers of the Self (ātman).
एष एव विशेषोऽस्य न समो मूढबुद्धिभिः ।
सर्वत्रास्थापरित्यागान्नीरागममलं मनः ।
भवेत्तस्य महाबुद्धेर्नासौ वस्तुषु मज्जति ॥ ५ ॥
eṣa eva viśeṣo'sya na samo mūḍhabuddhibhiḥ ,
sarvatrāsthāparityāgānnīrāgamamalaṃ manaḥ ,
bhavettasya mahābuddhernāsau vastuṣu majjati 5
5. eṣaḥ eva viśeṣaḥ asya na samaḥ
mūḍhabuddhibhiḥ sarvatra āsthāparityāgāt
nīrāgam amalam manaḥ bhavet tasya
mahābuddheḥ na asau vastuṣu majjati
5. eṣaḥ eva asya viśeṣaḥ.
mūḍhabuddhibhiḥ na samaḥ.
sarvatra āsthāparityāgāt manaḥ nīrāgam amalam bhavet.
tasya mahābuddheḥ asau vastuṣu na majjati.
5. This indeed is his special characteristic: he is not like those with dull intellects. Because he abandons attachment everywhere, his mind is pure and free from desire. Possessing such a great intellect, he does not become absorbed in worldly objects.
एतावदेव खलु लिंगमलिंगमूर्तेः संशान्तसंसृतिचिरभ्रमनिर्वृतस्य ।
तज्ज्ञस्य यन्मदनकोपविषादमोहलोभापदामनुदिनं निपुणं तनुत्वम् ॥ ६ ॥
etāvadeva khalu liṃgamaliṃgamūrteḥ saṃśāntasaṃsṛticirabhramanirvṛtasya ,
tajjñasya yanmadanakopaviṣādamohalobhāpadāmanudinaṃ nipuṇaṃ tanutvam 6
6. etāvat eva khalu liṅgam aliṅgamūrteḥ
saṃśāntasaṃsṛticirabhramanirvṛtasya
tatjñasya yat madanakopaviṣādamohalobhāpadām
anudinam nipuṇam tanutvam
6. khalu etāvat eva liṅgam.
aliṅgamūrteḥ saṃśāntasaṃsṛticirabhramanirvṛtasya tatjñasya yat madanakopaviṣādamohalobhāpadām anudinam nipuṇam tanutvam.
6. Indeed, this alone is the true characteristic of one whose form is beyond attributes, who is liberated from the long-standing delusion of the cycle of rebirth (saṃsāra), and who is a knower of Reality (Brahman): that there is a skillful and constant diminishing, day by day, of the afflictions of lust, anger, sorrow, delusion (moha), and greed.