योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-5, chapter-28
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अथ ते दानवास्तत्र बलेरनुचरास्तदा ।
तद्गेहं स्फाटिकं सौधमुच्चैरारुरुहुः क्षणात् ॥ १ ॥
अथ ते दानवास्तत्र बलेरनुचरास्तदा ।
तद्गेहं स्फाटिकं सौधमुच्चैरारुरुहुः क्षणात् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
atha te dānavāstatra baleranucarāstadā ,
tadgehaṃ sphāṭikaṃ saudhamuccairāruruhuḥ kṣaṇāt 1
atha te dānavāstatra baleranucarāstadā ,
tadgehaṃ sphāṭikaṃ saudhamuccairāruruhuḥ kṣaṇāt 1
1.
śrī vasiṣṭhaḥ uvāca atha te dānavāḥ tatra baleḥ anucarāḥ
tadā tat geham sphāṭikam saudham uccaiḥ āruruhuḥ kṣaṇāt
tadā tat geham sphāṭikam saudham uccaiḥ āruruhuḥ kṣaṇāt
1.
śrī vasiṣṭhaḥ uvāca atha tadā baleḥ anucarāḥ te dānavāḥ
tatra sphāṭikam tat saudham geham uccaiḥ kṣaṇāt āruruhuḥ
tatra sphāṭikam tat saudham geham uccaiḥ kṣaṇāt āruruhuḥ
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, at that time, those demons, the followers of Bali, instantly ascended to the top of that crystal palace, their abode.
डिम्भाद्या मन्त्रिणो धीराः सामन्ताः कुमुदादयः ।
सुराद्याश्चैव राजानो वृत्ताद्या बलहारिणः ॥ २ ॥
सुराद्याश्चैव राजानो वृत्ताद्या बलहारिणः ॥ २ ॥
ḍimbhādyā mantriṇo dhīrāḥ sāmantāḥ kumudādayaḥ ,
surādyāścaiva rājāno vṛttādyā balahāriṇaḥ 2
surādyāścaiva rājāno vṛttādyā balahāriṇaḥ 2
2.
ḍimbha-ādyāḥ mantriṇaḥ dhīrāḥ sāmantāḥ kumuda-ādayaḥ
sura-ādyāḥ ca eva rājānaḥ vṛtta-ādyāḥ balahāriṇaḥ
sura-ādyāḥ ca eva rājānaḥ vṛtta-ādyāḥ balahāriṇaḥ
2.
ḍimbha-ādyāḥ mantriṇaḥ,
dhīrāḥ sāmantāḥ kumuda-ādayaḥ,
ca eva sura-ādyāḥ rājānaḥ,
vṛtta-ādyāḥ balahāriṇaḥ
dhīrāḥ sāmantāḥ kumuda-ādayaḥ,
ca eva sura-ādyāḥ rājānaḥ,
vṛtta-ādyāḥ balahāriṇaḥ
2.
Ministers such as Dimbha and others, along with resolute feudatory chiefs like Kumuda and others, as well as kings such as Sura and others, and powerful warriors like Vṛtta and others [were present].
हयग्रीवादयः सैन्याश्चाक्राजाद्याश्च बान्धवाः ।
लडुकाद्याश्च सुहृदो वलूकाद्याश्च लालकाः ॥ ३ ॥
लडुकाद्याश्च सुहृदो वलूकाद्याश्च लालकाः ॥ ३ ॥
hayagrīvādayaḥ sainyāścākrājādyāśca bāndhavāḥ ,
laḍukādyāśca suhṛdo valūkādyāśca lālakāḥ 3
laḍukādyāśca suhṛdo valūkādyāśca lālakāḥ 3
3.
hayagrīva-ādayaḥ ca sainyāḥ ca ākrarāja-ādyāḥ ca bāndhavāḥ
laḍuka-ādyāḥ ca suhṛdaḥ ca valūka-ādyāḥ ca lālakāḥ
laḍuka-ādyāḥ ca suhṛdaḥ ca valūka-ādyāḥ ca lālakāḥ
3.
hayagrīva-ādayaḥ ca sainyāḥ,
ākrarāja-ādyāḥ ca bāndhavāḥ,
laḍuka-ādyāḥ ca suhṛdaḥ,
valūka-ādyāḥ ca lālakāḥ
ākrarāja-ādyāḥ ca bāndhavāḥ,
laḍuka-ādyāḥ ca suhṛdaḥ,
valūka-ādyāḥ ca lālakāḥ
3.
Military commanders such as Hayagrīva and others, along with relatives like Ākrarāja and others, friends such as Laḍuka and others, and guardians like Valūka and others [were also present].
कुबेरयमशक्राद्या उपायनकराः सुराः ।
यक्षविद्याधरा नागाः सेवावसरकाङ्क्षिणः ॥ ४ ॥
यक्षविद्याधरा नागाः सेवावसरकाङ्क्षिणः ॥ ४ ॥
kuberayamaśakrādyā upāyanakarāḥ surāḥ ,
yakṣavidyādharā nāgāḥ sevāvasarakāṅkṣiṇaḥ 4
yakṣavidyādharā nāgāḥ sevāvasarakāṅkṣiṇaḥ 4
4.
kubera-yama-śakra-ādyāḥ upāyana-karāḥ surāḥ
yakṣa-vidyādharāḥ nāgāḥ sevā-avasara-kāṅkṣiṇaḥ
yakṣa-vidyādharāḥ nāgāḥ sevā-avasara-kāṅkṣiṇaḥ
4.
kubera-yama-śakra-ādyāḥ upāyana-karāḥ surāḥ,
yakṣa-vidyādharāḥ nāgāḥ ca sevā-avasara-kāṅkṣiṇaḥ
yakṣa-vidyādharāḥ nāgāḥ ca sevā-avasara-kāṅkṣiṇaḥ
4.
Gods like Kubera, Yama, and Śakra, bearing gifts, as well as Yakṣas, Vidyādharas, and Nāgas, all desiring an opportunity for service, [were also there].
रम्भातिलोत्तमाद्याश्च चामरिण्यो वराङ्गनाः ।
सागराः सरितः शैला दिशश्च विदिशस्तथा ॥ ५ ॥
सागराः सरितः शैला दिशश्च विदिशस्तथा ॥ ५ ॥
rambhātilottamādyāśca cāmariṇyo varāṅganāḥ ,
sāgarāḥ saritaḥ śailā diśaśca vidiśastathā 5
sāgarāḥ saritaḥ śailā diśaśca vidiśastathā 5
5.
rambhā tilottamā ādyāḥ ca cāmariṇyaḥ varāṅganāḥ
sāgarāḥ saritaḥ śailāḥ diśaḥ ca vidiśaḥ tathā
sāgarāḥ saritaḥ śailāḥ diśaḥ ca vidiśaḥ tathā
5.
rambhā tilottamā ādyāḥ ca cāmariṇyaḥ varāṅganāḥ
sāgarāḥ saritaḥ śailāḥ diśaḥ ca vidiśaḥ tathā
sāgarāḥ saritaḥ śailāḥ diśaḥ ca vidiśaḥ tathā
5.
Rambha, Tilottama, and other chief celestial maidens (varāṅganāḥ) holding whisks (cāmariṇyaḥ), as well as the oceans, rivers, mountains, and the main and intermediate directions (diśas ca vidiśas) -
सेवार्थमाययुस्तस्य तं प्रदेशं तदा बलेः ।
अन्ये च बहवः सिद्धास्त्रेलोक्योदरवासिनः ॥ ६ ॥
अन्ये च बहवः सिद्धास्त्रेलोक्योदरवासिनः ॥ ६ ॥
sevārthamāyayustasya taṃ pradeśaṃ tadā baleḥ ,
anye ca bahavaḥ siddhāstrelokyodaravāsinaḥ 6
anye ca bahavaḥ siddhāstrelokyodaravāsinaḥ 6
6.
sevārtham āyayuḥ tasya tam pradeśam tadā baleḥ
anye ca bahavaḥ siddhāḥ trailokya-udara-vāsinaḥ
anye ca bahavaḥ siddhāḥ trailokya-udara-vāsinaḥ
6.
tadā anye ca bahavaḥ trailokya-udara-vāsinaḥ
siddhāḥ tasya baleḥ sevārtham tam pradeśam āyayuḥ
siddhāḥ tasya baleḥ sevārtham tam pradeśam āyayuḥ
6.
Then, for his service, others came to that region of Bali, including many perfected beings (siddhas) who dwell within the three worlds.
ध्यानमौनसमाधिस्थं चित्रार्पितमिवाचलम् ।
नमत्किरीटावलयो ददृशुर्बलिमादृताः ॥ ७ ॥
नमत्किरीटावलयो ददृशुर्बलिमादृताः ॥ ७ ॥
dhyānamaunasamādhisthaṃ citrārpitamivācalam ,
namatkirīṭāvalayo dadṛśurbalimādṛtāḥ 7
namatkirīṭāvalayo dadṛśurbalimādṛtāḥ 7
7.
dhyāna-mauna-samādhistham citra-arpitam iva
acalam namat-kirīṭa-avalayaḥ dadṛśuḥ balim ādṛtāḥ
acalam namat-kirīṭa-avalayaḥ dadṛśuḥ balim ādṛtāḥ
7.
namat-kirīṭa-avalayaḥ ādṛtāḥ te dhyāna-mauna-samādhistham
citra-arpitam iva acalam balim dadṛśuḥ
citra-arpitam iva acalam balim dadṛśuḥ
7.
With their rows of bowing crowns, they respectfully saw Bali, motionless as if painted in a picture, absorbed in meditation (dhyāna), silence, and deep concentration (samādhi).
तं दृष्ट्वा कृतकर्तव्यप्रणामास्ते महासुराः ।
विषादविस्मयानन्दभयमन्थरतां ययुः ॥ ८ ॥
विषादविस्मयानन्दभयमन्थरतां ययुः ॥ ८ ॥
taṃ dṛṣṭvā kṛtakartavyapraṇāmāste mahāsurāḥ ,
viṣādavismayānandabhayamantharatāṃ yayuḥ 8
viṣādavismayānandabhayamantharatāṃ yayuḥ 8
8.
tam dṛṣṭvā kṛta-kartavya-praṇāmāḥ te mahāsurāḥ
viṣāda-vismaya-ānanda-bhaya-mantharatām yayuḥ
viṣāda-vismaya-ānanda-bhaya-mantharatām yayuḥ
8.
tam dṛṣṭvā kṛta-kartavya-praṇāmāḥ te mahāsurāḥ
viṣāda-vismaya-ānanda-bhaya-mantharatām yayuḥ
viṣāda-vismaya-ānanda-bhaya-mantharatām yayuḥ
8.
Having seen him and performed their customary prostrations, those great demons (mahāsuras) fell into a state of hesitation, mixed with dejection, astonishment, joy, and fear.
मन्त्रिणः प्रविचार्यात्र किं प्राप्तमिति दानवाः ।
भार्गवं चिन्तयामासुर्गुरुं सर्वविदांवरम् ॥ ९ ॥
भार्गवं चिन्तयामासुर्गुरुं सर्वविदांवरम् ॥ ९ ॥
mantriṇaḥ pravicāryātra kiṃ prāptamiti dānavāḥ ,
bhārgavaṃ cintayāmāsurguruṃ sarvavidāṃvaram 9
bhārgavaṃ cintayāmāsurguruṃ sarvavidāṃvaram 9
9.
mantriṇaḥ pravicārya atra kim prāptam iti dānavāḥ
bhārgavaṃ cintayāmāsuḥ guruṃ sarvavidāmvaram
bhārgavaṃ cintayāmāsuḥ guruṃ sarvavidāmvaram
9.
dānavāḥ mantriṇaḥ atra kim prāptam iti pravicārya
sarvavidāmvaram guruṃ bhārgavaṃ cintayāmāsuḥ
sarvavidāmvaram guruṃ bhārgavaṃ cintayāmāsuḥ
9.
The Dānavas, after deliberating what should be done in this situation, remembered Bhārgava, their preceptor (guru), who was the foremost among all the wise.
चिन्तनानन्तरं दैत्या भार्गवं भास्वरं वपुः ।
ददृशुः कल्पितं प्राप्तं गन्धर्वनगरं यथा ॥ १० ॥
ददृशुः कल्पितं प्राप्तं गन्धर्वनगरं यथा ॥ १० ॥
cintanānantaraṃ daityā bhārgavaṃ bhāsvaraṃ vapuḥ ,
dadṛśuḥ kalpitaṃ prāptaṃ gandharvanagaraṃ yathā 10
dadṛśuḥ kalpitaṃ prāptaṃ gandharvanagaraṃ yathā 10
10.
cintanānantaram daityā bhārgavaṃ bhāsvaraṃ vapuḥ
dadṛśuḥ kalpitam prāptam gandharvanagaram yathā
dadṛśuḥ kalpitam prāptam gandharvanagaram yathā
10.
cintanānantaram daityā bhāsvaraṃ vapuḥ kalpitam
prāptam gandharvanagaram yathā bhārgavaṃ dadṛśuḥ
prāptam gandharvanagaram yathā bhārgavaṃ dadṛśuḥ
10.
After this contemplation, the Daityas saw Bhārgava appear with a radiant form, much like an illusory city of the Gandharvas that suddenly becomes visible.
पूज्यमानोऽसुरगणैर्निविष्टो गुरुविष्टरे ।
ददर्श ध्यानमौनस्थं भार्गवो दानवेश्वरम् ॥ ११ ॥
ददर्श ध्यानमौनस्थं भार्गवो दानवेश्वरम् ॥ ११ ॥
pūjyamāno'suragaṇairniviṣṭo guruviṣṭare ,
dadarśa dhyānamaunasthaṃ bhārgavo dānaveśvaram 11
dadarśa dhyānamaunasthaṃ bhārgavo dānaveśvaram 11
11.
pūjyamānaḥ asuragaṇaiḥ niviṣṭaḥ guruvistare
dadarśa dhyānamounastham bhārgavaḥ dānaveśvaram
dadarśa dhyānamounastham bhārgavaḥ dānaveśvaram
11.
asuragaṇaiḥ pūjyamānaḥ guruvistare niviṣṭaḥ
bhārgavaḥ dhyānamounastham dānaveśvaram dadarśa
bhārgavaḥ dhyānamounastham dānaveśvaram dadarśa
11.
Seated on the preceptor's (guru) throne, Bhārgava, who was being worshipped by the throngs of Asuras, saw the lord of the Dānavas, Bali, absorbed in silent meditation (dhyāna).
विश्रम्य स क्षणमिव प्रेमवानवलोक्य च ।
बलिं विचारयन्दृष्ट्वा परिक्षीणभवभ्रमम् ॥ १२ ॥
बलिं विचारयन्दृष्ट्वा परिक्षीणभवभ्रमम् ॥ १२ ॥
viśramya sa kṣaṇamiva premavānavalokya ca ,
baliṃ vicārayandṛṣṭvā parikṣīṇabhavabhramam 12
baliṃ vicārayandṛṣṭvā parikṣīṇabhavabhramam 12
12.
viśramya sa kṣaṇam iva premavān avalokya ca
balim vicārayan dṛṣṭvā parikṣīṇabhavabhramam
balim vicārayan dṛṣṭvā parikṣīṇabhavabhramam
12.
sa kṣaṇam iva viśramya ca premavān balim
avalokya parikṣīṇabhavabhramam dṛṣṭvā vicārayan
avalokya parikṣīṇabhavabhramam dṛṣṭvā vicārayan
12.
After resting for a moment and affectionately observing Bali, Bhārgava, upon seeing that Bali's delusion (māyā) of worldly existence (saṃsāra) was completely diminished, began to reflect.
देहरश्मिशतैर्दत्तदीप्तिभिः क्षीरसागरम् ।
क्षिपन्निव सभामाह हसन्वाक्यमिदं गुरुः ॥ १३ ॥
क्षिपन्निव सभामाह हसन्वाक्यमिदं गुरुः ॥ १३ ॥
deharaśmiśatairdattadīptibhiḥ kṣīrasāgaram ,
kṣipanniva sabhāmāha hasanvākyamidaṃ guruḥ 13
kṣipanniva sabhāmāha hasanvākyamidaṃ guruḥ 13
13.
deharaśmiśataiḥ dattadīptibhiḥ kṣīrasāgaram
kṣipan iva sabhām āha hasan vākyam idam guruḥ
kṣipan iva sabhām āha hasan vākyam idam guruḥ
13.
guruḥ deharaśmiśataiḥ dattadīptibhiḥ kṣīrasāgaram
kṣipan iva hasan idam vākyam sabhām āha
kṣipan iva hasan idam vākyam sabhām āha
13.
The preceptor, as if churning the ocean of milk with the hundreds of radiating rays emanating from his body, smiled and addressed this statement to the assembly.
अतिमात्रमिदं दैत्याः स्वविचारणयैव यत् ।
संप्राप्तविमलावासः सिद्धोऽयं भगवान्बलिः ॥ १४ ॥
संप्राप्तविमलावासः सिद्धोऽयं भगवान्बलिः ॥ १४ ॥
atimātramidaṃ daityāḥ svavicāraṇayaiva yat ,
saṃprāptavimalāvāsaḥ siddho'yaṃ bhagavānbaliḥ 14
saṃprāptavimalāvāsaḥ siddho'yaṃ bhagavānbaliḥ 14
14.
atimātram idam daityāḥ svavicāraṇayā eva yat
samprāptavimalāvāsaḥ siddhaḥ ayam bhagavān baliḥ
samprāptavimalāvāsaḥ siddhaḥ ayam bhagavān baliḥ
14.
daityāḥ idam atimātram (asti) yat,
ayam bhagavān baliḥ svavicāraṇayā eva samprāptavimalāvāsaḥ siddhaḥ (asti)
ayam bhagavān baliḥ svavicāraṇayā eva samprāptavimalāvāsaḥ siddhaḥ (asti)
14.
O Daityas, this is indeed remarkable: that this venerable Bali, purely through his own introspection, has become a perfected being (siddha) who has attained a pure abode.
अयं तदेवमेवेह तिष्ठन्दानवसत्तमाः ।
स्वात्मनि स्थितिमाप्नोतु पदं पश्यत्वनामयम् ॥ १५ ॥
स्वात्मनि स्थितिमाप्नोतु पदं पश्यत्वनामयम् ॥ १५ ॥
ayaṃ tadevameveha tiṣṭhandānavasattamāḥ ,
svātmani sthitimāpnotu padaṃ paśyatvanāmayam 15
svātmani sthitimāpnotu padaṃ paśyatvanāmayam 15
15.
ayam tat evam eva iha tiṣṭhan dānavasattamāḥ
sva ātmani sthitim āpnotu padam paśyatu anāmayam
sva ātmani sthitim āpnotu padam paśyatu anāmayam
15.
dānavasattamāḥ,
ayam iha tat evam eva tiṣṭhan svātmani sthitim āpnotu,
anāmayam padam paśyatu
ayam iha tat evam eva tiṣṭhan svātmani sthitim āpnotu,
anāmayam padam paśyatu
15.
O best of Dānavas, let him (Bali), remaining precisely as he is here, attain a steady state in his own inner being (ātman), and let him perceive the unblemished state.
श्रान्तो विश्राममायातः क्षीणचित्तभवभ्रमः ।
शान्तसंसारनीहारो वाचनीयो न दानवाः ॥ १६ ॥
शान्तसंसारनीहारो वाचनीयो न दानवाः ॥ १६ ॥
śrānto viśrāmamāyātaḥ kṣīṇacittabhavabhramaḥ ,
śāntasaṃsāranīhāro vācanīyo na dānavāḥ 16
śāntasaṃsāranīhāro vācanīyo na dānavāḥ 16
16.
śrāntaḥ viśrāmam āyātaḥ kṣīṇacittabhavabhramaḥ
śāntasaṃsāranīhāraḥ vācanīyaḥ na dānavāḥ
śāntasaṃsāranīhāraḥ vācanīyaḥ na dānavāḥ
16.
dānavāḥ,
śrāntaḥ (yaḥ),
viśrāmam āyātaḥ,
kṣīṇacittabhavabhramaḥ,
śāntasaṃsāranīhāraḥ (saḥ) na vācanīyaḥ
śrāntaḥ (yaḥ),
viśrāmam āyātaḥ,
kṣīṇacittabhavabhramaḥ,
śāntasaṃsāranīhāraḥ (saḥ) na vācanīyaḥ
16.
O Dānavas, he who is weary, who has attained rest, whose mental illusion regarding existence is dissipated, and whose mist of transmigration (saṃsāra) has settled - such a one should not be admonished.
स्व एवालोक एतेन संप्राप्तोऽज्ञानसंकटे ।
शान्तेऽत्र संभ्रमे सौरो दिनेनेव करोत्करः ॥ १७ ॥
शान्तेऽत्र संभ्रमे सौरो दिनेनेव करोत्करः ॥ १७ ॥
sva evāloka etena saṃprāpto'jñānasaṃkaṭe ,
śānte'tra saṃbhrame sauro dineneva karotkaraḥ 17
śānte'tra saṃbhrame sauro dineneva karotkaraḥ 17
17.
svaḥ eva ālokaḥ etena samprāptaḥ ajñānasaṅkaṭe
śānte atra sambhrame sauraḥ dinena iva karotkaraḥ
śānte atra sambhrame sauraḥ dinena iva karotkaraḥ
17.
etena ajñānasaṅkaṭe api svaḥ ālokaḥ samprāptaḥ eva
atra sambhrame śānte dinena iva sauraḥ karotkaraḥ
atra sambhrame śānte dinena iva sauraḥ karotkaraḥ
17.
Through this, one's own light is attained even amidst the crisis of ignorance. When the confusion here subsides, it is like the sun's rays appearing at dawn.
स्वयमेव हि कालेन प्रबोधमयमेष्यति ।
बीजकोशात्स्वसंवित्त्या सुप्तमूर्तिरिवांकुरः ॥ १८ ॥
बीजकोशात्स्वसंवित्त्या सुप्तमूर्तिरिवांकुरः ॥ १८ ॥
svayameva hi kālena prabodhamayameṣyati ,
bījakośātsvasaṃvittyā suptamūrtirivāṃkuraḥ 18
bījakośātsvasaṃvittyā suptamūrtirivāṃkuraḥ 18
18.
svayam eva hi kālena prabodham eṣyati
bījakkośāt svasaṃvittyā suptamūrtiḥ iva aṅkuraḥ
bījakkośāt svasaṃvittyā suptamūrtiḥ iva aṅkuraḥ
18.
hi svayam eva kālena prabodham eṣyati
bījakkośāt svasaṃvittyā suptamūrtiḥ aṅkuraḥ iva
bījakkośāt svasaṃvittyā suptamūrtiḥ aṅkuraḥ iva
18.
Indeed, it will awaken by itself in due course, just as a sprout, by its own intrinsic awareness (svasaṃvitti), emerges from a seed-pod, even though its form was dormant.
कुरुध्वं स्वामिकार्याणि सर्वे दानवनायकाः ।
बलिर्वर्षसहस्रेण समाधेर्बोधमेष्यति ॥ १९ ॥
बलिर्वर्षसहस्रेण समाधेर्बोधमेष्यति ॥ १९ ॥
kurudhvaṃ svāmikāryāṇi sarve dānavanāyakāḥ ,
balirvarṣasahasreṇa samādherbodhameṣyati 19
balirvarṣasahasreṇa samādherbodhameṣyati 19
19.
kurudhvam svāmikāryāṇi sarve dānavanāyakāḥ
baliḥ varṣasahastreṇa samādheḥ bodham eṣyati
baliḥ varṣasahastreṇa samādheḥ bodham eṣyati
19.
sarve dānavanāyakāḥ svāmikāryāṇi kurudhvam
baliḥ varṣasahastreṇa samādheḥ bodham eṣyati
baliḥ varṣasahastreṇa samādheḥ bodham eṣyati
19.
All you demon chiefs, perform your master's duties. Bali will attain awakening from his deep meditation (samādhi) in a thousand years.
इत्युक्ता गुरुणा तत्र हर्षामर्षविषादजाम् ।
दैत्याश्चिन्तां जहुः शुष्कां मञ्जरीमिव पादपाः ॥ २० ॥
दैत्याश्चिन्तां जहुः शुष्कां मञ्जरीमिव पादपाः ॥ २० ॥
ityuktā guruṇā tatra harṣāmarṣaviṣādajām ,
daityāścintāṃ jahuḥ śuṣkāṃ mañjarīmiva pādapāḥ 20
daityāścintāṃ jahuḥ śuṣkāṃ mañjarīmiva pādapāḥ 20
20.
iti uktā guruṇā tatra harṣāmarṣaviṣādajām
daityāḥ cintām jahuḥ śuṣkām mañjarīm iva pādapāḥ
daityāḥ cintām jahuḥ śuṣkām mañjarīm iva pādapāḥ
20.
tatra guruṇā iti uktā (sati) daityāḥ harṣāmarṣaviṣādajām
cintām jahuḥ pādapāḥ śuṣkām mañjarīm iva (jahati)
cintām jahuḥ pādapāḥ śuṣkām mañjarīm iva (jahati)
20.
Having thus been addressed by the guru (guru) there, the demons cast off their worry – which was born of joy, anger, and sorrow – just as trees shed dry blossoms.
वैरोचनिसभासंस्थां विधाय प्राग्व्यवस्थया ।
स्वव्यापारपरास्तस्थुः सर्वं एवासुरास्ततः ॥ २१ ॥
स्वव्यापारपरास्तस्थुः सर्वं एवासुरास्ततः ॥ २१ ॥
vairocanisabhāsaṃsthāṃ vidhāya prāgvyavasthayā ,
svavyāpāraparāstasthuḥ sarvaṃ evāsurāstataḥ 21
svavyāpāraparāstasthuḥ sarvaṃ evāsurāstataḥ 21
21.
vairocanisabhāsaṃsthām vidhāya prāgvyavasthayā
svavyāpāraparāḥ tasthuḥ sarve eva asurāḥ tataḥ
svavyāpāraparāḥ tasthuḥ sarve eva asurāḥ tataḥ
21.
tataḥ prāgvyavasthayā vairocanisabhāsaṃsthām
vidhāya sarve eva asurāḥ svavyāpāraparāḥ tasthuḥ
vidhāya sarve eva asurāḥ svavyāpāraparāḥ tasthuḥ
21.
Having established the assembly of Bali, the son of Virocana, according to the prior arrangement, all the asuras then remained engaged in their respective activities.
नरा मही महिपतयो रसातलं ग्रहा नभस्त्रिदशगणास्त्रिविष्टपम् ।
दिशोऽद्रयो दिक्पतयश्च कंदरान्वनेचरा गगनचराश्च खं ययुः ॥ २२ ॥
दिशोऽद्रयो दिक्पतयश्च कंदरान्वनेचरा गगनचराश्च खं ययुः ॥ २२ ॥
narā mahī mahipatayo rasātalaṃ grahā nabhastridaśagaṇāstriviṣṭapam ,
diśo'drayo dikpatayaśca kaṃdarānvanecarā gaganacarāśca khaṃ yayuḥ 22
diśo'drayo dikpatayaśca kaṃdarānvanecarā gaganacarāśca khaṃ yayuḥ 22
22.
narāḥ mahīm mahīpatayaḥ rasātalam
grahāḥ nabhaḥ tridaśagaṇāḥ triviṣṭapam
diśaḥ adrayaḥ dikpatayaḥ ca kandarān
vanecharāḥ gaganacarāḥ ca kham yayuḥ
grahāḥ nabhaḥ tridaśagaṇāḥ triviṣṭapam
diśaḥ adrayaḥ dikpatayaḥ ca kandarān
vanecharāḥ gaganacarāḥ ca kham yayuḥ
22.
narāḥ mahīm yayuḥ.
mahīpatayaḥ rasātalam yayuḥ.
grahāḥ nabhaḥ yayuḥ.
tridaśagaṇāḥ triviṣṭapam yayuḥ.
diśaḥ adrayaḥ [svasthānam] yayuḥ.
dikpatayaḥ ca kandarān yayuḥ.
vanecharāḥ gaganacarāḥ ca kham yayuḥ.
mahīpatayaḥ rasātalam yayuḥ.
grahāḥ nabhaḥ yayuḥ.
tridaśagaṇāḥ triviṣṭapam yayuḥ.
diśaḥ adrayaḥ [svasthānam] yayuḥ.
dikpatayaḥ ca kandarān yayuḥ.
vanecharāḥ gaganacarāḥ ca kham yayuḥ.
22.
Men went to the earth, kings to the nether regions, planets to the sky, and the hosts of gods to heaven. The directions and mountains remained in their places, and the guardians of directions went to the caves. Forest dwellers and sky-dwellers went to the sky.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28 (current chapter)
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216