योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-122
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
ततः प्रभाते प्रसभं पृथिव्याः कृत्वा यथाशास्त्रमलं व्यवस्थाम् ।
आविष्टदेहा इव ते रसेन निषेध्यमाना इव मन्त्रिमुख्यैः ॥ १ ॥
ततः प्रभाते प्रसभं पृथिव्याः कृत्वा यथाशास्त्रमलं व्यवस्थाम् ।
आविष्टदेहा इव ते रसेन निषेध्यमाना इव मन्त्रिमुख्यैः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
tataḥ prabhāte prasabhaṃ pṛthivyāḥ kṛtvā yathāśāstramalaṃ vyavasthām ,
āviṣṭadehā iva te rasena niṣedhyamānā iva mantrimukhyaiḥ 1
tataḥ prabhāte prasabhaṃ pṛthivyāḥ kṛtvā yathāśāstramalaṃ vyavasthām ,
āviṣṭadehā iva te rasena niṣedhyamānā iva mantrimukhyaiḥ 1
1.
śrīvasiṣṭha uvāca tataḥ prabhāte
prasabham pṛthivyāḥ kṛtvā yathāśāstram
alam vyavasthām āviṣṭadehāḥ iva te
rasena niṣedhyamānāḥ iva mantrimukhyaiḥ
prasabham pṛthivyāḥ kṛtvā yathāśāstram
alam vyavasthām āviṣṭadehāḥ iva te
rasena niṣedhyamānāḥ iva mantrimukhyaiḥ
1.
śrīvasiṣṭha uvāca tataḥ prabhāte
pṛthivyāḥ vyavasthām prasabham yathāśāstram
alam kṛtvā te rasena āviṣṭadehāḥ
iva mantrimukhyaiḥ niṣedhyamānāḥ iva
pṛthivyāḥ vyavasthām prasabham yathāśāstram
alam kṛtvā te rasena āviṣṭadehāḥ
iva mantrimukhyaiḥ niṣedhyamānāḥ iva
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, in the morning, having forcibly and properly settled the affairs of the earth (pṛthivī) according to the sacred texts (śāstra), they acted as if their bodies were possessed by a strong emotion (rasa), and as if they were being restrained by the chief ministers.
निवार्य सर्वं परिवारमात्रमाक्रन्दमानं वदनै रुदद्भिः ।
निरस्य चास्नेहतयाभिमानमात्सर्यलोभाभिभवैषणादि ॥ २ ॥
निरस्य चास्नेहतयाभिमानमात्सर्यलोभाभिभवैषणादि ॥ २ ॥
nivārya sarvaṃ parivāramātramākrandamānaṃ vadanai rudadbhiḥ ,
nirasya cāsnehatayābhimānamātsaryalobhābhibhavaiṣaṇādi 2
nirasya cāsnehatayābhimānamātsaryalobhābhibhavaiṣaṇādi 2
2.
nivārya sarvam parivāramātram ākrandamānam vadanaiḥ rudadbhiḥ
nirasya ca āsnehatayā abhimānamātsaryalobhābhibhavaiṣaṇādi
nirasya ca āsnehatayā abhimānamātsaryalobhābhibhavaiṣaṇādi
2.
sarvam parivāramātram vadanaiḥ rudadbhiḥ ākrandamānam nivārya
ca āsnehatayā abhimānamātsaryalobhābhibhavaiṣaṇādi nirasya
ca āsnehatayā abhimānamātsaryalobhābhibhavaiṣaṇādi nirasya
2.
...having restrained their entire retinue, which was lamenting with weeping faces, and having cast off pride, envy, greed, overwhelming desires, and other similar attachments due to a lack of affection (for these worldly things).
दिगन्तमालोक्य समुद्रपारे क्षणात्समायाम इति ब्रुवन्तः ।
स्वमन्त्रशक्त्योत्तमतां गतैस्तैरब्धिः पदैरेव तदा प्रविष्टः ॥ ३ ॥
स्वमन्त्रशक्त्योत्तमतां गतैस्तैरब्धिः पदैरेव तदा प्रविष्टः ॥ ३ ॥
digantamālokya samudrapāre kṣaṇātsamāyāma iti bruvantaḥ ,
svamantraśaktyottamatāṃ gataistairabdhiḥ padaireva tadā praviṣṭaḥ 3
svamantraśaktyottamatāṃ gataistairabdhiḥ padaireva tadā praviṣṭaḥ 3
3.
digantam ālokya samudrapāre kṣaṇāt
samāyāmi iti bruvantaḥ
svamantraśaktyottamātām gataiḥ taiḥ
abdhiḥ padaiḥ eva tadā praviṣṭaḥ
samāyāmi iti bruvantaḥ
svamantraśaktyottamātām gataiḥ taiḥ
abdhiḥ padaiḥ eva tadā praviṣṭaḥ
3.
digantam samudrapāre ālokya kṣaṇāt
samāyāmi iti bruvantaḥ
svamantraśaktyottamātām gataiḥ taiḥ
tadā abdhiḥ padaiḥ eva praviṣṭaḥ
samāyāmi iti bruvantaḥ
svamantraśaktyottamātām gataiḥ taiḥ
tadā abdhiḥ padaiḥ eva praviṣṭaḥ
3.
Having looked towards the horizon beyond the ocean and proclaiming, "We will arrive there in an instant!", they, who had attained excellence through the power of their own counsel (mantra-śakti), then entered the ocean simply by their feet.
विपश्चितस्ते दिशि दिश्यनल्पैर्भृत्यैः समुद्रं प्रविशद्भिरेव ।
भृत्यैश्च कैश्चित्त्वनुगम्यमाना ययुर्यथा वारिणि पद्भिरेव ॥ ४ ॥
भृत्यैश्च कैश्चित्त्वनुगम्यमाना ययुर्यथा वारिणि पद्भिरेव ॥ ४ ॥
vipaścitaste diśi diśyanalpairbhṛtyaiḥ samudraṃ praviśadbhireva ,
bhṛtyaiśca kaiścittvanugamyamānā yayuryathā vāriṇi padbhireva 4
bhṛtyaiśca kaiścittvanugamyamānā yayuryathā vāriṇi padbhireva 4
4.
vipaścitaḥ te diśi diśi analpaiḥ
bhṛtyaiḥ samudram praviśadbhiḥ eva
bhṛtyaiḥ ca kaiścit tu anugamyamānāḥ
yayuḥ yathā vāriṇi padbhiḥ eva
bhṛtyaiḥ samudram praviśadbhiḥ eva
bhṛtyaiḥ ca kaiścit tu anugamyamānāḥ
yayuḥ yathā vāriṇi padbhiḥ eva
4.
te vipaścitaḥ diśi diśi analpaiḥ
samudram praviśadbhiḥ eva bhṛtyaiḥ
ca kaiścit bhṛtyaiḥ tu anugamyamānāḥ
yathā vāriṇi padbhiḥ eva yayuḥ
samudram praviśadbhiḥ eva bhṛtyaiḥ
ca kaiścit bhṛtyaiḥ tu anugamyamānāḥ
yathā vāriṇi padbhiḥ eva yayuḥ
4.
And those wise ones (vipascitaḥ), followed by numerous servants who were themselves entering the ocean in every direction, and also by some other servants, proceeded as if walking on water (vāri) by foot.
तरङ्गजालेषु पदानि कृत्वा पृष्ठे स्थलस्येव जलस्य चान्तः ।
चत्वार एकैकतयैव युक्ता भृशं वियुक्ता निजसेनया ते ॥ ५ ॥
चत्वार एकैकतयैव युक्ता भृशं वियुक्ता निजसेनया ते ॥ ५ ॥
taraṅgajāleṣu padāni kṛtvā pṛṣṭhe sthalasyeva jalasya cāntaḥ ,
catvāra ekaikatayaiva yuktā bhṛśaṃ viyuktā nijasenayā te 5
catvāra ekaikatayaiva yuktā bhṛśaṃ viyuktā nijasenayā te 5
5.
taraṅgajāleṣu padāni kṛtvā pṛṣṭhe
sthalasya iva jalasya ca antaḥ
catvāraḥ ekaikatayā eva yuktāḥ
bhṛśam viyuktāḥ nijasenayā te
sthalasya iva jalasya ca antaḥ
catvāraḥ ekaikatayā eva yuktāḥ
bhṛśam viyuktāḥ nijasenayā te
5.
te catvāraḥ ekaikatayā eva yuktāḥ
taraṅgajāleṣu sthalasya iva
jalasya ca antaḥ pṛṣṭhe padāni
kṛtvā bhṛśam nijasenayā viyuktāḥ
taraṅgajāleṣu sthalasya iva
jalasya ca antaḥ pṛṣṭhe padāni
kṛtvā bhṛśam nijasenayā viyuktāḥ
5.
Having placed their feet upon the networks of waves, as if walking on land, both on the surface and within the water, those four, joined one by one, became greatly separated from their own army.
पदक्रमेणैव महार्णवान्तस्तावत्प्रविष्टा अवलोकितास्ते ।
तटस्थितैर्यावददृश्यभावं शरन्नभोमेघलवा इवापुः ॥ ६ ॥
तटस्थितैर्यावददृश्यभावं शरन्नभोमेघलवा इवापुः ॥ ६ ॥
padakrameṇaiva mahārṇavāntastāvatpraviṣṭā avalokitāste ,
taṭasthitairyāvadadṛśyabhāvaṃ śarannabhomeghalavā ivāpuḥ 6
taṭasthitairyāvadadṛśyabhāvaṃ śarannabhomeghalavā ivāpuḥ 6
6.
padakrameṇa eva mahārṇavāntaḥ
tāvat praviṣṭāḥ avalokitāḥ te
taṭasthitaiḥ yāvat adṛśyabhāvam
śarat nabhaḥ meghalavāḥ iva āpuḥ
tāvat praviṣṭāḥ avalokitāḥ te
taṭasthitaiḥ yāvat adṛśyabhāvam
śarat nabhaḥ meghalavāḥ iva āpuḥ
6.
te tāvat padakrameṇa eva
mahārṇavāntaḥ praviṣṭāḥ taṭasthitaiḥ
avalokitāḥ yāvat śarat nabhaḥ
meghalavāḥ iva adṛśyabhāvam āpuḥ
mahārṇavāntaḥ praviṣṭāḥ taṭasthitaiḥ
avalokitāḥ yāvat śarat nabhaḥ
meghalavāḥ iva adṛśyabhāvam āpuḥ
6.
Those standing on the bank watched them enter the vast ocean step by step, until they became invisible, just like fragments of clouds in an autumn sky.
तमध्वानमथोहुस्ते जलधौ पादचारिणः ।
वितताध्यवसायेन बद्धकक्षाहरा इव ॥ ७ ॥
वितताध्यवसायेन बद्धकक्षाहरा इव ॥ ७ ॥
tamadhvānamathohuste jaladhau pādacāriṇaḥ ,
vitatādhyavasāyena baddhakakṣāharā iva 7
vitatādhyavasāyena baddhakakṣāharā iva 7
7.
tam adhvānam atha ūhuḥ te jaladhau pādacāriṇaḥ
vitata adhyavasāyena baddhakakṣāharaḥ iva
vitata adhyavasāyena baddhakakṣāharaḥ iva
7.
atha te pādacāriṇaḥ vitata adhyavasāyena
baddhakakṣāharaḥ iva jaladhau tam adhvānam ūhuḥ
baddhakakṣāharaḥ iva jaladhau tam adhvānam ūhuḥ
7.
Then, those foot-travelers traversed that path across the ocean, as if with girded loins, driven by their extensive resolve.
उन्नतावनतामद्रिसमारोहावरोहणैः ।
श्रियं वारितरङ्गाणां हरन्तो हरिमूर्तयः ॥ ८ ॥
श्रियं वारितरङ्गाणां हरन्तो हरिमूर्तयः ॥ ८ ॥
unnatāvanatāmadrisamārohāvarohaṇaiḥ ,
śriyaṃ vāritaraṅgāṇāṃ haranto harimūrtayaḥ 8
śriyaṃ vāritaraṅgāṇāṃ haranto harimūrtayaḥ 8
8.
unnatāvanatām adri samāroha avaroahaṇaiḥ
śriyam vāri taraṅgāṇām harantaḥ hari mūrtayaḥ
śriyam vāri taraṅgāṇām harantaḥ hari mūrtayaḥ
8.
harimūrtayaḥ unnatāvanatām adrisamārohāvarohaṇaiḥ
vāritaraṅgāṇām śriyam harantaḥ
vāritaraṅgāṇām śriyam harantaḥ
8.
As the forms of Hari rose and fell, like ascending and descending mountains, they seemed to diminish the beauty of the water's waves.
आवर्तेषु तृणानीव भ्रान्ता विगतसंभ्रमम् ।
चिरं चञ्चलमत्ताभ्रचन्द्रमण्डलशोभिषु ॥ ९ ॥
चिरं चञ्चलमत्ताभ्रचन्द्रमण्डलशोभिषु ॥ ९ ॥
āvarteṣu tṛṇānīva bhrāntā vigatasaṃbhramam ,
ciraṃ cañcalamattābhracandramaṇḍalaśobhiṣu 9
ciraṃ cañcalamattābhracandramaṇḍalaśobhiṣu 9
9.
āvarteṣu tṛṇāni iva bhrāntāḥ vigatasaṃbhramam
ciram cañcalamattābhracandramaṇḍalaśobhiṣu
ciram cañcalamattābhracandramaṇḍalaśobhiṣu
9.
tṛṇāni iva bhrāntāḥ vigatasaṃbhramam ciram
cañcalamattābhracandramaṇḍalaśobhiṣu āvarteṣu
cañcalamattābhracandramaṇḍalaśobhiṣu āvarteṣu
9.
Helplessly tossed about for a long time like blades of grass in the whirlpools, which shone with moon-orbs that resembled restless, intoxicated clouds.
मन्त्रविद्याबलौजोभिर्दुर्जयाः शस्त्रपाणयः ।
क्वचित्प्रमत्तैर्मकरैर्निगीर्णोद्गीर्णदेहकाः ॥ १० ॥
क्वचित्प्रमत्तैर्मकरैर्निगीर्णोद्गीर्णदेहकाः ॥ १० ॥
mantravidyābalaujobhirdurjayāḥ śastrapāṇayaḥ ,
kvacitpramattairmakarairnigīrṇodgīrṇadehakāḥ 10
kvacitpramattairmakarairnigīrṇodgīrṇadehakāḥ 10
10.
mantravidyābalaujobhiḥ durjayāḥ śastrapāṇayaḥ
kvacit pramattaiḥ makaraiḥ nigīrṇodgīrṇadehakāḥ
kvacit pramattaiḥ makaraiḥ nigīrṇodgīrṇadehakāḥ
10.
mantravidyābalaujobhiḥ durjayāḥ śastrapāṇayaḥ
kvacit pramattaiḥ makaraiḥ nigīrṇodgīrṇadehakāḥ
kvacit pramattaiḥ makaraiḥ nigīrṇodgīrṇadehakāḥ
10.
Even those unconquerable by the power and might of their mystical incantations (mantra) and knowledge, the weapon-wielding (śastrapāṇayaḥ) warriors, sometimes had their bodies swallowed and then disgorged by frenzied sea monsters (makara).
जलकल्लोलविश्रान्तवातोत्सारितमूर्तयः ।
नीतानीताः क्षणेनैव योजनानां शतं शतम् ॥ ११ ॥
नीतानीताः क्षणेनैव योजनानां शतं शतम् ॥ ११ ॥
jalakallolaviśrāntavātotsāritamūrtayaḥ ,
nītānītāḥ kṣaṇenaiva yojanānāṃ śataṃ śatam 11
nītānītāḥ kṣaṇenaiva yojanānāṃ śataṃ śatam 11
11.
jalakallolaviśrāntavādotsāritamūrtayaḥ
nītānītāḥ kṣaṇena eva yojanānām śatam śatam
nītānītāḥ kṣaṇena eva yojanānām śatam śatam
11.
jalakallolaviśrāntavādotsāritamūrtayaḥ
kṣaṇena eva yojanānām śatam śatam nītānītāḥ
kṣaṇena eva yojanānām śatam śatam nītānītāḥ
11.
Their bodies, propelled by the winds that settled upon the water's waves, were instantly carried back and forth, hundreds of yojanas (a measure of distance) at a time.
जलकल्लोलमातङ्गतुङ्गिताङ्गतया तया ।
दधाना निजराज्येभपृष्ठरोहस्थितिश्रियम् ॥ १२ ॥
दधाना निजराज्येभपृष्ठरोहस्थितिश्रियम् ॥ १२ ॥
jalakallolamātaṅgatuṅgitāṅgatayā tayā ,
dadhānā nijarājyebhapṛṣṭharohasthitiśriyam 12
dadhānā nijarājyebhapṛṣṭharohasthitiśriyam 12
12.
jalakallolamātaṅgatuṅgitāṅgatayā dadhānāḥ
nijarājyebhapṛṣṭharohasthitiśriyam
nijarājyebhapṛṣṭharohasthitiśriyam
12.
jalakallolamātaṅgatuṅgitāṅgatayā dadhānāḥ
nijarājyebhapṛṣṭharohasthitiśriyam
nijarājyebhapṛṣṭharohasthitiśriyam
12.
Through the state of their bodies being lifted high by the water's waves, as if by elephants (mātaṅga), they assumed the majesty (śriyam) of the posture of riding on the backs of royal elephants (ibha) in their own kingdom.
विस्तीर्णोर्मिघटापट्टपाटपट्टनपाटवैः ।
दर्शयन्तो जलाम्भोदनिष्क्रान्तिं मारुता इव ॥ १३ ॥
दर्शयन्तो जलाम्भोदनिष्क्रान्तिं मारुता इव ॥ १३ ॥
vistīrṇormighaṭāpaṭṭapāṭapaṭṭanapāṭavaiḥ ,
darśayanto jalāmbhodaniṣkrāntiṃ mārutā iva 13
darśayanto jalāmbhodaniṣkrāntiṃ mārutā iva 13
13.
vistīrṇormighaṭāpaṭṭapāṭapaṭṭanapāṭavaiḥ
darśayantaḥ jalāmbhodaniṣkrāntim mārutāḥ iva
darśayantaḥ jalāmbhodaniṣkrāntim mārutāḥ iva
13.
mārutāḥ vistīrṇormighaṭāpaṭṭapāṭapaṭṭanapāṭavaiḥ
jalāmbhodaniṣkrāntim darśayantaḥ iva
jalāmbhodaniṣkrāntim darśayantaḥ iva
13.
The winds, with their dexterity in splitting and artfully arranging the expansive bands of massive waves, appeared as if they were revealing the emergence of rain clouds.
तरत्तरलमातङ्गतरङ्गौघविघट्टिताः ।
अत्यजन्तो निजं धैर्यं वेलावरतटा इव ॥ १४ ॥
अत्यजन्तो निजं धैर्यं वेलावरतटा इव ॥ १४ ॥
tarattaralamātaṅgataraṅgaughavighaṭṭitāḥ ,
atyajanto nijaṃ dhairyaṃ velāvarataṭā iva 14
atyajanto nijaṃ dhairyaṃ velāvarataṭā iva 14
14.
tarattaralamātaṅgataraṅgaughavighaṭṭitāḥ
atyajantaḥ nijam dhairyam velāvarataṭāḥ iva
atyajantaḥ nijam dhairyam velāvarataṭāḥ iva
14.
tarattaralamātaṅgataraṅgaughavighaṭṭitāḥ
nijam dhairyam atyajantaḥ velāvarataṭāḥ iva
nijam dhairyam atyajantaḥ velāvarataṭāḥ iva
14.
Struck by throngs of swiftly moving, agitated, elephantine waves, they did not abandon their own steadfastness, just like steadfast shorelines [do not].
महोर्मिमुक्तामाणिक्यमण्डलप्रतिबिम्बिताः ।
एकाकिनोऽपि परितः पौरुषेयवृता इव ॥ १५ ॥
एकाकिनोऽपि परितः पौरुषेयवृता इव ॥ १५ ॥
mahormimuktāmāṇikyamaṇḍalapratibimbitāḥ ,
ekākino'pi paritaḥ pauruṣeyavṛtā iva 15
ekākino'pi paritaḥ pauruṣeyavṛtā iva 15
15.
mahormimuktāmāṇikyamaṇḍalapratibimbitāḥ
ekākinaḥ api paritaḥ pauruṣeyavṛtāḥ iva
ekākinaḥ api paritaḥ pauruṣeyavṛtāḥ iva
15.
ekākinaḥ api mahormimuktāmāṇikyamaṇḍalapratibimbitāḥ
paritaḥ pauruṣeyavṛtāḥ iva
paritaḥ pauruṣeyavṛtāḥ iva
15.
Reflected in the great waves that shimmered like circular formations of pearls and rubies, they, though solitary, appeared as if surrounded on all sides by attendants.
पाण्डुडिण्डीरपिण्डेषु कुर्वन्तो लाघवात्पदम् ।
श्वेतपद्मपरिक्रान्तराजहंसश्रियं दधुः ॥ १६ ॥
श्वेतपद्मपरिक्रान्तराजहंसश्रियं दधुः ॥ १६ ॥
pāṇḍuḍiṇḍīrapiṇḍeṣu kurvanto lāghavātpadam ,
śvetapadmaparikrāntarājahaṃsaśriyaṃ dadhuḥ 16
śvetapadmaparikrāntarājahaṃsaśriyaṃ dadhuḥ 16
16.
pāṇḍuḍiṇḍīrapiṇḍeṣu kurvantaḥ lāghavāt padam
śvetapadmaparikrāntarājahamśaśriyam dadhuḥ
śvetapadmaparikrāntarājahamśaśriyam dadhuḥ
16.
pāṇḍuḍiṇḍīrapiṇḍeṣu lāghavāt padam kurvantaḥ
śvetapadmaparikrāntarājahamśaśriyam dadhuḥ
śvetapadmaparikrāntarājahamśaśriyam dadhuḥ
16.
Stepping lightly upon the pale lumps of foam, they attained the grace of royal swans moving amidst white lotuses.
घननिर्घातनिर्घोषभीषणार्णवघुंघुमात् ।
न भीता भूभृतस्तत्र वेलावलनजृम्भितात् ॥ १७ ॥
न भीता भूभृतस्तत्र वेलावलनजृम्भितात् ॥ १७ ॥
ghananirghātanirghoṣabhīṣaṇārṇavaghuṃghumāt ,
na bhītā bhūbhṛtastatra velāvalanajṛmbhitāt 17
na bhītā bhūbhṛtastatra velāvalanajṛmbhitāt 17
17.
ghana-nirghāta-nirghoṣa-bhīṣaṇa-arṇava-ghuṅghumāt
na bhītāḥ bhūbhṛtaḥ tatra velā-valana-jṛmbhitāt
na bhītāḥ bhūbhṛtaḥ tatra velā-valana-jṛmbhitāt
17.
tatra bhūbhṛtaḥ ghana-nirghāta-nirghoṣa-bhīṣaṇa-arṇava-ghuṅghumāt
velā-valana-jṛmbhitāt na bhītāḥ
velā-valana-jṛmbhitāt na bhītāḥ
17.
The mountains there were not afraid, neither of the terrifying rumbling sound of the ocean, which resembled the roar of dense thunderclouds, nor of the expansive surge caused by the breaking of its shores.
अभ्रंलिहजलाद्रीन्द्रपातोत्पातविघट्टिताः ।
क्षणं पातालमाजग्मुः क्षणमर्कास्पदं ययुः ॥ १८ ॥
क्षणं पातालमाजग्मुः क्षणमर्कास्पदं ययुः ॥ १८ ॥
abhraṃlihajalādrīndrapātotpātavighaṭṭitāḥ ,
kṣaṇaṃ pātālamājagmuḥ kṣaṇamarkāspadaṃ yayuḥ 18
kṣaṇaṃ pātālamājagmuḥ kṣaṇamarkāspadaṃ yayuḥ 18
18.
abhraṃliha-jala-adrīndra-pāta-utpāta-vighaṭṭitāḥ
kṣaṇaṃ pātālam ājagmuḥ kṣaṇaṃ arka-āspadaṃ yayuḥ
kṣaṇaṃ pātālam ājagmuḥ kṣaṇaṃ arka-āspadaṃ yayuḥ
18.
abhraṃliha-jala-adrīndra-pāta-utpāta-vighaṭṭitāḥ
kṣaṇaṃ pātālam ājagmuḥ kṣaṇaṃ arka-āspadaṃ yayuḥ
kṣaṇaṃ pātālam ājagmuḥ kṣaṇaṃ arka-āspadaṃ yayuḥ
18.
Violently impacted by the catastrophic descent of enormous, water-laden mountains that scraped the clouds, they (the affected masses, perhaps waves or debris) momentarily plunged to the netherworld (pātāla) and then momentarily soared to the sun's abode.
अशङ्कितोत्पतद्वारिपूरपातपटावृताः ।
उत्पातपातनिपतद्वितानकवृता इव ॥ १९ ॥
उत्पातपातनिपतद्वितानकवृता इव ॥ १९ ॥
aśaṅkitotpatadvāripūrapātapaṭāvṛtāḥ ,
utpātapātanipatadvitānakavṛtā iva 19
utpātapātanipatadvitānakavṛtā iva 19
19.
aśaṅkita-utpatat-vāri-pūra-pāta-paṭa-āvṛtāḥ
utpāta-pāta-nipatat-vitānaka-vṛtāḥ iva
utpāta-pāta-nipatat-vitānaka-vṛtāḥ iva
19.
aśaṅkita-utpatat-vāri-pūra-pāta-paṭa-āvṛtāḥ
iva utpāta-pāta-nipatat-vitānaka-vṛtāḥ
iva utpāta-pāta-nipatat-vitānaka-vṛtāḥ
19.
They were enveloped by an unexpected, rising, curtain-like deluge of water, appearing as though covered by a canopy falling in a catastrophic event.
प्रक्रान्तास्तेम्बुराशौ सहचरमकराः शूरनक्रैः
कुलीरैर्व्याप्तावर्ताविवृत्ताः सलिलतरुलतासीकरैरन्तरालैः कुर्वन्तः
कान्तियुक्तं वपुरिव कुसुमैर्भ्रान्तमाणिक्यमुक्तैर्व्यक्ताव्यक्तांशुजालैः
प्रतिपदमितरैरभ्ररूपैरदभ्रैः ॥ २० ॥
कुलीरैर्व्याप्तावर्ताविवृत्ताः सलिलतरुलतासीकरैरन्तरालैः कुर्वन्तः
कान्तियुक्तं वपुरिव कुसुमैर्भ्रान्तमाणिक्यमुक्तैर्व्यक्ताव्यक्तांशुजालैः
प्रतिपदमितरैरभ्ररूपैरदभ्रैः ॥ २० ॥
prakrāntāstemburāśau sahacaramakarāḥ śūranakraiḥ
kulīrairvyāptāvartāvivṛttāḥ salilatarulatāsīkarairantarālaiḥ kurvantaḥ
kāntiyuktaṃ vapuriva kusumairbhrāntamāṇikyamuktairvyaktāvyaktāṃśujālaiḥ
pratipadamitarairabhrarūpairadabhraiḥ 20
kulīrairvyāptāvartāvivṛttāḥ salilatarulatāsīkarairantarālaiḥ kurvantaḥ
kāntiyuktaṃ vapuriva kusumairbhrāntamāṇikyamuktairvyaktāvyaktāṃśujālaiḥ
pratipadamitarairabhrarūpairadabhraiḥ 20
20.
prakrāntāḥ te amburāśau sahacara-makarāḥ śūra-nakraiḥ kulīraiḥ
vyāpta-āvarta-vivṛttāḥ salila-taru-latā-sīkaraiḥ antarālaiḥ kurvantaḥ
kāntiyuktaṃ vapuḥ iva kusumaiḥ bhrānta-māṇikya-muktaiḥ
vyakta-avyakta-aṃśu-jālaiḥ pratipadam itaraiḥ abhra-rūpaiḥ adabhraiḥ
vyāpta-āvarta-vivṛttāḥ salila-taru-latā-sīkaraiḥ antarālaiḥ kurvantaḥ
kāntiyuktaṃ vapuḥ iva kusumaiḥ bhrānta-māṇikya-muktaiḥ
vyakta-avyakta-aṃśu-jālaiḥ pratipadam itaraiḥ abhra-rūpaiḥ adabhraiḥ
20.
te sahacara-makarāḥ śūra-nakraiḥ kulīraiḥ vyāpta-āvarta-vivṛttāḥ
amburāśau prakrāntāḥ salila-taru-latā-sīkaraiḥ antarālaiḥ kusumaiḥ
bhrānta-māṇikya-muktaiḥ vyakta-avyakta-aṃśu-jālaiḥ pratipadam
itaraiḥ abhra-rūpaiḥ adabhraiḥ iva kāntiyuktaṃ vapuḥ kurvantaḥ
amburāśau prakrāntāḥ salila-taru-latā-sīkaraiḥ antarālaiḥ kusumaiḥ
bhrānta-māṇikya-muktaiḥ vyakta-avyakta-aṃśu-jālaiḥ pratipadam
itaraiḥ abhra-rūpaiḥ adabhraiḥ iva kāntiyuktaṃ vapuḥ kurvantaḥ
20.
Those (sea creatures), accompanied by "makara"s, brave alligators, and crabs, set forth in the ocean. They revolved in widespread whirlpools, making their bodies appear radiant in the intervening spaces with the spray from aquatic plants and vines. This radiance was like that of flowers, scattered rubies and pearls, and networks of both visible and invisible rays, along with numerous other cloud-like forms appearing at every step.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122 (current chapter)
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216