योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-6, chapter-18
भुशुण्ड उवाच ।
अस्त्यस्मिञ्जगति श्रेष्ठः सर्वनाकनिवासिनाम् ।
देवदेवो हरो नाम देवदेवाभिवन्दितः ॥ १ ॥
अस्त्यस्मिञ्जगति श्रेष्ठः सर्वनाकनिवासिनाम् ।
देवदेवो हरो नाम देवदेवाभिवन्दितः ॥ १ ॥
bhuśuṇḍa uvāca ,
astyasmiñjagati śreṣṭhaḥ sarvanākanivāsinām ,
devadevo haro nāma devadevābhivanditaḥ 1
astyasmiñjagati śreṣṭhaḥ sarvanākanivāsinām ,
devadevo haro nāma devadevābhivanditaḥ 1
1.
Bhuśuṇḍa uvāca asti asmin jagati śreṣṭhaḥ sarva-nāka-nivāsinām
deva-devaḥ haraḥ nāma deva-deva-abhivanditaḥ
deva-devaḥ haraḥ nāma deva-deva-abhivanditaḥ
1.
Bhuśuṇḍa uvāca: asmin jagati sarvanākanivāsinām
devadevābhivanditaḥ devadevaḥ haraḥ nāma śreṣṭhaḥ asti
devadevābhivanditaḥ devadevaḥ haraḥ nāma śreṣṭhaḥ asti
1.
Bhuśuṇḍa said: "In this world, there exists the most excellent among all dwellers of heaven, the God of gods, named Hara, who is worshipped by the very gods of gods."
षट्पदश्रेणिनयना यस्योच्चस्तबकस्तनी ।
विलासिनी शरीरार्धे लता चूततरोरिव ॥ २ ॥
विलासिनी शरीरार्धे लता चूततरोरिव ॥ २ ॥
ṣaṭpadaśreṇinayanā yasyoccastabakastanī ,
vilāsinī śarīrārdhe latā cūtataroriva 2
vilāsinī śarīrārdhe latā cūtataroriva 2
2.
ṣaṭpada-śreṇī-nayanā yasya ucca-stabaka-stanī
vilāsinī śarīra-ardhe latā cūta-taroḥ iva
vilāsinī śarīra-ardhe latā cūta-taroḥ iva
2.
yasya ṣaṭpadaśreṇīnayanā uccastabakastanī
vilāsinī śarīrārdhe latā cūtataroḥ iva
vilāsinī śarīrārdhe latā cūtataroḥ iva
2.
His beloved (vilāsinī), whose eyes are like lines of bees and whose breasts are like high clusters of flowers, resides in half of his body, just as a creeper embraces a mango tree.
हिमहारसिता यस्य लहरीस्तबकोम्भिता ।
आवेष्टितजटालूटा गङ्गाकुसुममालिका ॥ ३ ॥
आवेष्टितजटालूटा गङ्गाकुसुममालिका ॥ ३ ॥
himahārasitā yasya laharīstabakombhitā ,
āveṣṭitajaṭālūṭā gaṅgākusumamālikā 3
āveṣṭitajaṭālūṭā gaṅgākusumamālikā 3
3.
himahārasitā yasya laharīstabakombhitā
āveṣṭitajāṭālūṭā gaṅgākusumamālikā
āveṣṭitajāṭālūṭā gaṅgākusumamālikā
3.
yasya gaṅgā himahārasitā laharīstabakombhitā
āveṣṭitajāṭālūṭā kusumamālikā
āveṣṭitajāṭālūṭā kusumamālikā
3.
Whose Gaṅgā, which is white like a garland of snow and adorned with clusters of waves, serves as a garland of flowers entwining his matted locks.
क्षीरसागरसंभूतः प्रसृतामृतनिर्झरः ।
प्रतिबिम्बकरः श्रीमान्यस्य चूडामणिः शशी ॥ ४ ॥
प्रतिबिम्बकरः श्रीमान्यस्य चूडामणिः शशी ॥ ४ ॥
kṣīrasāgarasaṃbhūtaḥ prasṛtāmṛtanirjharaḥ ,
pratibimbakaraḥ śrīmānyasya cūḍāmaṇiḥ śaśī 4
pratibimbakaraḥ śrīmānyasya cūḍāmaṇiḥ śaśī 4
4.
kṣīrasāgarasaṃbhūtaḥ prasṛtāmṛtanirjharaḥ
pratibimbakaraḥ śrīmān yasya cūḍāmaṇiḥ śaśī
pratibimbakaraḥ śrīmān yasya cūḍāmaṇiḥ śaśī
4.
yasya śaśī kṣīrasāgarasaṃbhūtaḥ prasṛtāmṛtanirjharaḥ
pratibimbakaraḥ śrīmān cūḍāmaṇiḥ
pratibimbakaraḥ śrīmān cūḍāmaṇiḥ
4.
Whose crest jewel is the glorious moon, born from the milk ocean, from which a stream of nectar flows, and which creates reflections.
अनारतशिरश्चन्द्रप्रस्रवेणामृतीकृतः ।
यस्येन्द्रनीलवत्कालकूटः कण्ठे विभूषणम् ॥ ५ ॥
यस्येन्द्रनीलवत्कालकूटः कण्ठे विभूषणम् ॥ ५ ॥
anārataśiraścandraprasraveṇāmṛtīkṛtaḥ ,
yasyendranīlavatkālakūṭaḥ kaṇṭhe vibhūṣaṇam 5
yasyendranīlavatkālakūṭaḥ kaṇṭhe vibhūṣaṇam 5
5.
anārataśiraścandraprasraveṇa amṛtīkṛtaḥ yasya
indranīlavat kālakūṭaḥ kaṇṭhe vibhūṣaṇam
indranīlavat kālakūṭaḥ kaṇṭhe vibhūṣaṇam
5.
yasya kaṇṭhe kālakūṭaḥ anārataśiraścandraprasraveṇa
amṛtīkṛtaḥ indranīlavat vibhūṣaṇam
amṛtīkṛtaḥ indranīlavat vibhūṣaṇam
5.
Whose Kālakūṭa poison, made immortal by the incessant flow from the moon on his head, is an ornament in his throat, resembling an Indra-blue gem (indranīla).
धूलिलेखामहावर्तं स्वच्छपावकसंभवम् ।
परमाणुमयं भस्म यस्य ज्ञानजलं सितम् ॥ ६ ॥
परमाणुमयं भस्म यस्य ज्ञानजलं सितम् ॥ ६ ॥
dhūlilekhāmahāvartaṃ svacchapāvakasaṃbhavam ,
paramāṇumayaṃ bhasma yasya jñānajalaṃ sitam 6
paramāṇumayaṃ bhasma yasya jñānajalaṃ sitam 6
6.
dhūlilekhāmahāvartam svacchapāvakasaṃbhavam
paramāṇumayam bhasma yasya jñānajalam sitam
paramāṇumayam bhasma yasya jñānajalam sitam
6.
yasya bhasma dhūlilekhāmahāvartam
svacchapāvakasaṃbhavam paramāṇumayam sitam jñānajalam
svacchapāvakasaṃbhavam paramāṇumayam sitam jñānajalam
6.
Whose sacred ash (bhasma), which is like a great whirlpool of dust lines, generated from pure fire, and consisting of atoms, is his pure water of knowledge (jñānajala).
निर्मलानि जितेन्दूनि सृष्टानि घटितानि च ।
यस्यास्थीन्येव रत्नानि देहकान्तमयानि च ॥ ७ ॥
यस्यास्थीन्येव रत्नानि देहकान्तमयानि च ॥ ७ ॥
nirmalāni jitendūni sṛṣṭāni ghaṭitāni ca ,
yasyāsthīnyeva ratnāni dehakāntamayāni ca 7
yasyāsthīnyeva ratnāni dehakāntamayāni ca 7
7.
nirmalāni jitendūni sṛṣṭāni ghaṭitāni ca
yasya asthīni eva ratnāni dehakāntamayāni ca
yasya asthīni eva ratnāni dehakāntamayāni ca
7.
yasya asthīni eva nirmalāni jitendūni sṛṣṭāni
ghaṭitāni ca dehakāntamayāni ca ratnāni
ghaṭitāni ca dehakāntamayāni ca ratnāni
7.
Whose bones are indeed jewels - pure, outshining the moon, fashioned and formed, and radiant with bodily splendor.
सुधाकरसुधाधीतं नीलनीरदपल्लवम् ।
तारकाबिन्दुशबलं यस्य चाम्वरमम्बरम् ॥ ८ ॥
तारकाबिन्दुशबलं यस्य चाम्वरमम्बरम् ॥ ८ ॥
sudhākarasudhādhītaṃ nīlanīradapallavam ,
tārakābinduśabalaṃ yasya cāmvaramambaram 8
tārakābinduśabalaṃ yasya cāmvaramambaram 8
8.
sudhākarasudhādhītam nīlanīradapallavam
tārakābinduśabalam yasya ca ambaram ambaram
tārakābinduśabalam yasya ca ambaram ambaram
8.
yasya ambaram ca sudhākarasudhādhītam
nīlanīradapallavam tārakābinduśabalam ambaram
nīlanīradapallavam tārakābinduśabalam ambaram
8.
And whose garment is the sky (ambaram) - nourished by the moon's nectar, adorned with blue clouds like young sprouts, and variegated with the dots of stars.
भ्रमच्छिवाङ्गनापक्वमहामांसौदनाकुलम् ।
बहिर्भूतं गृहं यस्य श्मशानं हिमपाण्डुरम् ॥ ९ ॥
बहिर्भूतं गृहं यस्य श्मशानं हिमपाण्डुरम् ॥ ९ ॥
bhramacchivāṅganāpakvamahāmāṃsaudanākulam ,
bahirbhūtaṃ gṛhaṃ yasya śmaśānaṃ himapāṇḍuram 9
bahirbhūtaṃ gṛhaṃ yasya śmaśānaṃ himapāṇḍuram 9
9.
bhramat śivāṅganāpakvamahāmāṃsaudanākulam
bahirbhūtam gṛham yasya śmaśānam himapāṇḍuram
bahirbhūtam gṛham yasya śmaśānam himapāṇḍuram
9.
yasya bahirbhūtam gṛham himapāṇḍuram śmaśānam
bhramat śivāṅganāpakvomahāmāṃsaudanākulam
bhramat śivāṅganāpakvomahāmāṃsaudanākulam
9.
Whose external home is the snow-white cremation ground (śmaśānam), teeming with cooked flesh and rice, and frequented by wandering female jackals.
कपालमालाभरणाः पीतरक्तवसासवाः ।
आन्त्रस्रग्दामवलिता बन्धवो यस्य मातरः ॥ १० ॥
आन्त्रस्रग्दामवलिता बन्धवो यस्य मातरः ॥ १० ॥
kapālamālābharaṇāḥ pītaraktavasāsavāḥ ,
āntrasragdāmavalitā bandhavo yasya mātaraḥ 10
āntrasragdāmavalitā bandhavo yasya mātaraḥ 10
10.
kapālamālābharaṇāḥ pītaraktavasāsavāḥ
āntrasragdāmavalitāḥ bandhavaḥ yasya mātaraḥ
āntrasragdāmavalitāḥ bandhavaḥ yasya mātaraḥ
10.
yasya mātaraḥ bandhavaḥ kapālamālābharaṇāḥ
pītaraktavasāsavāḥ āntrasragdāmavalitāḥ
pītaraktavasāsavāḥ āntrasragdāmavalitāḥ
10.
Whose relatives (bandhavaḥ) are the mothers (mātaraḥ) - adorned with garlands of skulls, having drunk reddish fat and marrow, and entwined with wreaths of intestines.
प्रस्फुरन्मूर्धमणयश्चरन्तो मसृणाङ्गकाः ।
भुजगा वलया यस्य प्रकचत्कनकत्विषः ॥ ११ ॥
भुजगा वलया यस्य प्रकचत्कनकत्विषः ॥ ११ ॥
prasphuranmūrdhamaṇayaścaranto masṛṇāṅgakāḥ ,
bhujagā valayā yasya prakacatkanakatviṣaḥ 11
bhujagā valayā yasya prakacatkanakatviṣaḥ 11
11.
prasphuran-mūrdha-maṇayaḥ carantaḥ masṛṇa-aṅgakāḥ
bhujagāḥ valayāḥ yasya prakacat-kanaka-tviṣaḥ
bhujagāḥ valayāḥ yasya prakacat-kanaka-tviṣaḥ
11.
yasya bhujagāḥ valayāḥ prasphuran-mūrdha-maṇayaḥ
carantaḥ masṛṇa-aṅgakāḥ prakacat-kanaka-tviṣaḥ
carantaḥ masṛṇa-aṅgakāḥ prakacat-kanaka-tviṣaḥ
11.
Whose serpents, serving as bangles, have glittering jewels on their heads, smooth bodies, and a radiant golden luster.
स्वस्थीकृतजगज्जातस्वव्यापारस्थचेतसः ।
यदृच्छया करस्पन्दो यस्यासुरपुरक्षयः ॥ १३ ॥
यदृच्छया करस्पन्दो यस्यासुरपुरक्षयः ॥ १३ ॥
svasthīkṛtajagajjātasvavyāpārasthacetasaḥ ,
yadṛcchayā karaspando yasyāsurapurakṣayaḥ 13
yadṛcchayā karaspando yasyāsurapurakṣayaḥ 13
13.
svasthīkṛta-jagat-jāta-sva-vyāpāra-stha-cetasaḥ
yadṛcchayā kara-spandaḥ yasya asura-pura-kṣayaḥ
yadṛcchayā kara-spandaḥ yasya asura-pura-kṣayaḥ
13.
yasya svasthīkṛta-jagat-jāta-sva-vyāpāra-stha-cetasaḥ
karaspandaḥ yadṛcchayā asura-pura-kṣayaḥ
karaspandaḥ yadṛcchayā asura-pura-kṣayaḥ
13.
For the one whose mind is fixed on their own proper activities, having brought well-being to the entire created world, a spontaneous movement of whose hand results in the destruction of the cities of the asuras.
एकाग्रमूर्तयः स्नेहरागद्वेषविवर्जिताः ।
स्वशना यस्य ते शैलाः सरसा अपि नीरसाः ॥ १४ ॥
स्वशना यस्य ते शैलाः सरसा अपि नीरसाः ॥ १४ ॥
ekāgramūrtayaḥ sneharāgadveṣavivarjitāḥ ,
svaśanā yasya te śailāḥ sarasā api nīrasāḥ 14
svaśanā yasya te śailāḥ sarasā api nīrasāḥ 14
14.
ekāgra-mūrtayaḥ sneha-rāga-dveṣa-vivarjitāḥ
svaśanāḥ yasya te śailāḥ sarasaḥ api nīrasāḥ
svaśanāḥ yasya te śailāḥ sarasaḥ api nīrasāḥ
14.
yasya te śailāḥ ekāgra-mūrtayaḥ
sneha-rāga-dveṣa-vivarjitāḥ svaśanāḥ sarasaḥ api nīrasāḥ
sneha-rāga-dveṣa-vivarjitāḥ svaśanāḥ sarasaḥ api nīrasāḥ
14.
Whose mountains, with their concentrated forms, are devoid of affection, attachment, and hatred; though they are rich in vitality (sarasa), they consume themselves and remain devoid of worldly essence (nīrasa).
शिरःखुराः खुरकराः करदन्तमुखोदराः ।
ऋक्षोष्ट्राजाहिवक्त्राश्च प्रमथा यस्य लालकाः ॥ १५ ॥
ऋक्षोष्ट्राजाहिवक्त्राश्च प्रमथा यस्य लालकाः ॥ १५ ॥
śiraḥkhurāḥ khurakarāḥ karadantamukhodarāḥ ,
ṛkṣoṣṭrājāhivaktrāśca pramathā yasya lālakāḥ 15
ṛkṣoṣṭrājāhivaktrāśca pramathā yasya lālakāḥ 15
15.
śiraḥ-khurāḥ khura-karāḥ kara-danta-mukha-udarāḥ
ṛkṣa-uṣṭra-aja-ahi-vaktrāḥ ca pramathāḥ yasya lālakāḥ
ṛkṣa-uṣṭra-aja-ahi-vaktrāḥ ca pramathāḥ yasya lālakāḥ
15.
yasya lālakāḥ pramathāḥ śiraḥkhurāḥ khurakarāḥ
karadantamukhodarāḥ ṛkṣoṣṭrājāhivaktrāḥ ca
karadantamukhodarāḥ ṛkṣoṣṭrājāhivaktrāḥ ca
15.
Whose cherished attendants (pramathāḥ) have hooves for heads, hands that are hooves, hands for teeth, mouths for stomachs, and faces like those of bears, camels, goats, and snakes.
तस्य नेत्रत्रयोद्भासिवदनस्यामलप्रभाः ।
यथा गणास्तथैवान्याः परिवारो हि मातरः ॥ १६ ॥
यथा गणास्तथैवान्याः परिवारो हि मातरः ॥ १६ ॥
tasya netratrayodbhāsivadanasyāmalaprabhāḥ ,
yathā gaṇāstathaivānyāḥ parivāro hi mātaraḥ 16
yathā gaṇāstathaivānyāḥ parivāro hi mātaraḥ 16
16.
tasya netratrayodbhāsivadanāsya amalaprabhāḥ
yathā gaṇāḥ tathā eva anyāḥ parivāraḥ hi mātaraḥ
yathā gaṇāḥ tathā eva anyāḥ parivāraḥ hi mātaraḥ
16.
tasya netratrayodbhāsivadanāsya amalaprabhāḥ
mātaraḥ hi parivāraḥ yathā gaṇāḥ tathā eva anyāḥ
mātaraḥ hi parivāraḥ yathā gaṇāḥ tathā eva anyāḥ
16.
Of him (Shiva), whose face shone with three eyes, the Mothers (mātaraḥ) were of stainless brilliance, and they were indeed another retinue, just like his Ganas (attendants).
नृत्यन्ति मातरस्तस्य पुरो भूतगणानताः ।
चतुर्दशविधानन्तभूतजातैकभोजनाः ॥ १७ ॥
चतुर्दशविधानन्तभूतजातैकभोजनाः ॥ १७ ॥
nṛtyanti mātarastasya puro bhūtagaṇānatāḥ ,
caturdaśavidhānantabhūtajātaikabhojanāḥ 17
caturdaśavidhānantabhūtajātaikabhojanāḥ 17
17.
nṛtyanti mātaraḥ tasya puraḥ bhūtagaṇānatāḥ
caturdaśavidhānantabhūtajātaikabhojanāḥ
caturdaśavidhānantabhūtajātaikabhojanāḥ
17.
mātaraḥ bhūtagaṇānatāḥ
caturdaśavidhānantabhūtajātaikabhojanāḥ tasya puraḥ nṛtyanti
caturdaśavidhānantabhūtajātaikabhojanāḥ tasya puraḥ nṛtyanti
17.
The Mothers (mātaraḥ), bowed to by hosts of spirits, danced before him. Their sole food was the countless beings born in the fourteen worlds.
खरोष्ट्राकारवदना रक्तमेदोवसासवाः ।
दिगन्तरविहारिण्यः शरीरावयवस्रजः ॥ १८ ॥
दिगन्तरविहारिण्यः शरीरावयवस्रजः ॥ १८ ॥
kharoṣṭrākāravadanā raktamedovasāsavāḥ ,
digantaravihāriṇyaḥ śarīrāvayavasrajaḥ 18
digantaravihāriṇyaḥ śarīrāvayavasrajaḥ 18
18.
kharoṣṭrākāravadanāḥ raktamedovasāsavāḥ
digantaravihāriṇyaḥ śarīrāvayavasrajaḥ
digantaravihāriṇyaḥ śarīrāvayavasrajaḥ
18.
kharoṣṭrākāravadanāḥ raktamedovasāsavāḥ
digantaravihāriṇyaḥ śarīrāvayavasrajaḥ
digantaravihāriṇyaḥ śarīrāvayavasrajaḥ
18.
They had faces shaped like donkeys and camels, and their intoxicating drink consisted of blood, fat, and marrow. Roaming between the directions, they wore garlands of bodily limbs.
वसन्तगिरिकूटेषु व्योम्नि लोकान्तरेषु च ।
अवटेषु श्मशानेषु शरीरेषु च देहिनाम् ॥ १९ ॥
अवटेषु श्मशानेषु शरीरेषु च देहिनाम् ॥ १९ ॥
vasantagirikūṭeṣu vyomni lokāntareṣu ca ,
avaṭeṣu śmaśāneṣu śarīreṣu ca dehinām 19
avaṭeṣu śmaśāneṣu śarīreṣu ca dehinām 19
19.
vasantagirikūṭeṣu vyomni lokāntareṣu ca
avaṭeṣu śmaśāneṣu śarīreṣu ca dehinām
avaṭeṣu śmaśāneṣu śarīreṣu ca dehinām
19.
vasantagirikūṭeṣu vyomni lokāntareṣu ca
avaṭeṣu śmaśāneṣu ca dehinām śarīreṣu
avaṭeṣu śmaśāneṣu ca dehinām śarīreṣu
19.
(They reside) in mountain peaks, in the sky, in other worlds, and in pits, in cremation grounds, and in the bodies of embodied beings.
जया च विजया चैव जयन्ती चापराजिता ।
सिद्धा रक्तालम्बुसा च उत्पला चेति देवताः ॥ २० ॥
सिद्धा रक्तालम्बुसा च उत्पला चेति देवताः ॥ २० ॥
jayā ca vijayā caiva jayantī cāparājitā ,
siddhā raktālambusā ca utpalā ceti devatāḥ 20
siddhā raktālambusā ca utpalā ceti devatāḥ 20
20.
jayā ca vijayā ca eva jayantī ca aparājitā
siddhā raktālambusā ca utpalā ca iti devatāḥ
siddhā raktālambusā ca utpalā ca iti devatāḥ
20.
jayā ca vijayā ca eva jayantī ca aparājitā
siddhā raktālambusā ca utpalā ca iti devatāḥ
siddhā raktālambusā ca utpalā ca iti devatāḥ
20.
Jaya, Vijaya, Jayanti, Aparajita, Siddha, Raktalambusa, and Utpala – these are the goddesses.
सर्वासामेव मातॄणामष्टावेतास्तु नायिकाः ।
आसामनुगतास्त्वन्यास्तासामनुगताः पराः ॥ २१ ॥
आसामनुगतास्त्वन्यास्तासामनुगताः पराः ॥ २१ ॥
sarvāsāmeva mātṝṇāmaṣṭāvetāstu nāyikāḥ ,
āsāmanugatāstvanyāstāsāmanugatāḥ parāḥ 21
āsāmanugatāstvanyāstāsāmanugatāḥ parāḥ 21
21.
sarvāsām eva mātṝṇām aṣṭau etāḥ tu nāyikāḥ
āsām anugatāḥ tu anyāḥ tāsām anugatāḥ parāḥ
āsām anugatāḥ tu anyāḥ tāsām anugatāḥ parāḥ
21.
sarvāsām eva mātṝṇām etāḥ aṣṭau tu nāyikāḥ
anyāḥ tu āsām anugatāḥ parāḥ tāsām anugatāḥ
anyāḥ tu āsām anugatāḥ parāḥ tāsām anugatāḥ
21.
Indeed, these eight are the principal leaders among all the mothers. Some others follow these (eight), and yet other (mothers) follow those (first set of followers).
तासां मध्ये महार्हाणां मातॄणां मुनिनायक ।
अलम्बुसेति विख्याता माता मानद विद्यते ॥ २२ ॥
अलम्बुसेति विख्याता माता मानद विद्यते ॥ २२ ॥
tāsāṃ madhye mahārhāṇāṃ mātṝṇāṃ munināyaka ,
alambuseti vikhyātā mātā mānada vidyate 22
alambuseti vikhyātā mātā mānada vidyate 22
22.
tāsām madhye mahārāṇām mātṝṇām munināyaka
alambusā iti vikhyātā mātā mānada vidyate
alambusā iti vikhyātā mātā mānada vidyate
22.
munināyaka mānada tāsām mahārāṇām mātṝṇām
madhye alambusā iti vikhyātā mātā vidyate
madhye alambusā iti vikhyātā mātā vidyate
22.
O leader of sages (munināyaka), O giver of honor (mānada)! Among those highly revered mothers, there exists a mother named Alambusa, who is renowned.
वज्रास्थितुण्डश्चण्डाख्य इन्द्रनीलाचलोपमः ।
तस्यास्तु वाहनं काको वैष्णव्या गरुडो यथा ॥ २३ ॥
तस्यास्तु वाहनं काको वैष्णव्या गरुडो यथा ॥ २३ ॥
vajrāsthituṇḍaścaṇḍākhya indranīlācalopamaḥ ,
tasyāstu vāhanaṃ kāko vaiṣṇavyā garuḍo yathā 23
tasyāstu vāhanaṃ kāko vaiṣṇavyā garuḍo yathā 23
23.
vajrāsthiṭuṇḍaḥ caṇḍa ākhyaḥ indranīlācalopamaḥ
tasyāḥ tu vāhanam kākaḥ vaiṣṇavyāḥ garuḍaḥ yathā
tasyāḥ tu vāhanam kākaḥ vaiṣṇavyāḥ garuḍaḥ yathā
23.
tasyāḥ vāhanam vajrāsthiṭuṇḍaḥ caṇḍa ākhyaḥ
indranīlācalopamaḥ kākaḥ tu vaiṣṇavyāḥ garuḍaḥ yathā
indranīlācalopamaḥ kākaḥ tu vaiṣṇavyāḥ garuḍaḥ yathā
23.
Her vehicle is a crow, named Chanda (caṇḍa), possessing a diamond-bone beak (vajrāsthiṭuṇḍa) and resembling a sapphire mountain (indranīlācalopama), just as Garuda is the vehicle of Vaishnavi.
इत्यष्टैश्वर्ययुक्तास्ता मातरो रौद्रचेष्टिताः ।
कदाचिन्मिलिता व्योम्नि सर्वाः केनापि हेतुना ॥ २४ ॥
कदाचिन्मिलिता व्योम्नि सर्वाः केनापि हेतुना ॥ २४ ॥
ityaṣṭaiśvaryayuktāstā mātaro raudraceṣṭitāḥ ,
kadācinmilitā vyomni sarvāḥ kenāpi hetunā 24
kadācinmilitā vyomni sarvāḥ kenāpi hetunā 24
24.
iti aṣṭaiśvaryayuktāḥ tāḥ mātaraḥ raudraceṣṭitāḥ
kadācit militāḥ vyomni sarvāḥ kena api hetunā
kadācit militāḥ vyomni sarvāḥ kena api hetunā
24.
iti aṣṭaiśvaryayuktāḥ raudraceṣṭitāḥ tāḥ sarvāḥ
mātaraḥ kadācit kenāpi hetunā vyomni militāḥ
mātaraḥ kadācit kenāpi hetunā vyomni militāḥ
24.
Thus, all those Mothers (mātaraḥ), endowed with the eight divine powers and performing fierce actions, once gathered in the sky for some reason.
उत्सवं परमं चक्रुः परमार्थप्रकाशकम् ।
वामस्रोतोगता एतास्तुम्बुरुं रुद्रमाश्रिताः ॥ २५ ॥
वामस्रोतोगता एतास्तुम्बुरुं रुद्रमाश्रिताः ॥ २५ ॥
utsavaṃ paramaṃ cakruḥ paramārthaprakāśakam ,
vāmasrotogatā etāstumburuṃ rudramāśritāḥ 25
vāmasrotogatā etāstumburuṃ rudramāśritāḥ 25
25.
utsavaṃ paramaṃ cakruḥ paramārthaprakāśakam
vāmasrotogatāḥ etāḥ tumburuṃ rudraṃ āśritāḥ
vāmasrotogatāḥ etāḥ tumburuṃ rudraṃ āśritāḥ
25.
vāmasrotogatāḥ tumburuṃ rudraṃ āśritāḥ etāḥ
paramam paramārthaprakāśakam utsavaṃ cakruḥ
paramam paramārthaprakāśakam utsavaṃ cakruḥ
25.
These Mothers (mātaraḥ), having taken refuge in Rudra Tumburu and following the left-hand path (vāmasrotas), performed a supreme festival that illuminated the ultimate reality.
पूजयित्वा जगत्पूज्यौ देवौ तुम्बुरुभैरवौ ।
विचित्रार्थाः कथाश्चक्रुर्मदिरामदतोषिताः ॥ २६ ॥
विचित्रार्थाः कथाश्चक्रुर्मदिरामदतोषिताः ॥ २६ ॥
pūjayitvā jagatpūjyau devau tumburubhairavau ,
vicitrārthāḥ kathāścakrurmadirāmadatoṣitāḥ 26
vicitrārthāḥ kathāścakrurmadirāmadatoṣitāḥ 26
26.
pūjayitvā jagatpūjyau devau tumburubhairavau
vicitrārthāḥ kathāḥ cakruḥ madirāmadatoṣitāḥ
vicitrārthāḥ kathāḥ cakruḥ madirāmadatoṣitāḥ
26.
jagatpūjyau devau tumburubhairavau pūjayitvā
madirāmadatoṣitāḥ vicitrārthāḥ kathāḥ cakruḥ
madirāmadatoṣitāḥ vicitrārthāḥ kathāḥ cakruḥ
26.
Having worshipped the two deities, Tumburu and Bhairava, who are revered by the world, those Mothers (mātaraḥ), delighted by the intoxication of wine, then recounted stories with diverse meanings.
अथेयमाययौ तासां कथावसरतः कथा ।
अस्मानुमापतिर्देवः किं पश्यत्यवहेलया ॥ २७ ॥
अस्मानुमापतिर्देवः किं पश्यत्यवहेलया ॥ २७ ॥
atheyamāyayau tāsāṃ kathāvasarataḥ kathā ,
asmānumāpatirdevaḥ kiṃ paśyatyavahelayā 27
asmānumāpatirdevaḥ kiṃ paśyatyavahelayā 27
27.
atha iyaṃ āyayau tāsāṃ kathāvasarataḥ kathā
asmān umāpatiḥ devaḥ kiṃ paśyati avahelayā
asmān umāpatiḥ devaḥ kiṃ paśyati avahelayā
27.
atha tāsāṃ kathāvasarataḥ iyaṃ kathā āyayau
- umāpatiḥ devaḥ asmān avahelayā kiṃ paśyati?
- umāpatiḥ devaḥ asmān avahelayā kiṃ paśyati?
27.
Then, from the context of those discussions, this topic arose: 'Does the god Umāpati (Śiva) view us with contempt?'
प्रभावं दर्शयामोऽस्य पुनर्नास्मांस्त्वसौ यथा ।
दृष्टमात्रमहाशक्तिः करिष्यत्यवधीरणम् ॥ २८ ॥
दृष्टमात्रमहाशक्तिः करिष्यत्यवधीरणम् ॥ २८ ॥
prabhāvaṃ darśayāmo'sya punarnāsmāṃstvasau yathā ,
dṛṣṭamātramahāśaktiḥ kariṣyatyavadhīraṇam 28
dṛṣṭamātramahāśaktiḥ kariṣyatyavadhīraṇam 28
28.
prabhāvam darśayāmaḥ asya punaḥ na asmān tu asau
yathā dṛṣṭamātramahāśaktiḥ kariṣyati avadhīraṇam
yathā dṛṣṭamātramahāśaktiḥ kariṣyati avadhīraṇam
28.
vayam asya prabhāvam darśayāmaḥ yathā asau
dṛṣṭamātramahāśaktiḥ asmān punaḥ na avadhīraṇam kariṣyati
dṛṣṭamātramahāśaktiḥ asmān punaḥ na avadhīraṇam kariṣyati
28.
We will demonstrate our influence to him so that, having just witnessed our great power, he does not again disregard us.
इति निश्चित्य ता देव्यो विवर्णवदनाङ्गिकाम् ।
उमामेव वशीकृत्य प्रोक्षयामासुरादृताः ॥ २९ ॥
उमामेव वशीकृत्य प्रोक्षयामासुरादृताः ॥ २९ ॥
iti niścitya tā devyo vivarṇavadanāṅgikām ,
umāmeva vaśīkṛtya prokṣayāmāsurādṛtāḥ 29
umāmeva vaśīkṛtya prokṣayāmāsurādṛtāḥ 29
29.
iti niścitya tāḥ devyaḥ vivarṇavadanāṅgikām
umām eva vaśīkṛtya prokṣayāmāsuḥ ādṛtāḥ
umām eva vaśīkṛtya prokṣayāmāsuḥ ādṛtāḥ
29.
tāḥ devyaḥ ādṛtāḥ iti niścitya vivarṇavadanāṅgikām
umām eva vaśīkṛtya prokṣayāmāsuḥ
umām eva vaśīkṛtya prokṣayāmāsuḥ
29.
Having thus decided, those goddesses, reverently, subdued Uma, whose face and body were discolored, and then sprinkled her.
माययापहृतां भर्तुरङ्गाद्रङ्गमुपागताम् ।
तामालोलकचां देव्यः शेपुरोदनतां गताम् ॥ ३० ॥
तामालोलकचां देव्यः शेपुरोदनतां गताम् ॥ ३० ॥
māyayāpahṛtāṃ bharturaṅgādraṅgamupāgatām ,
tāmālolakacāṃ devyaḥ śepurodanatāṃ gatām 30
tāmālolakacāṃ devyaḥ śepurodanatāṃ gatām 30
30.
māyayā apahṛtām bhartuḥ aṅgāt raṅgam upāgatām
tām ālolakacām devyaḥ śepuḥ odanatām gatām
tām ālolakacām devyaḥ śepuḥ odanatām gatām
30.
devyaḥ māyayā bhartuḥ aṅgāt apahṛtām raṅgam
upāgatām ālolakacām odanatām gatām tām śepuḥ
upāgatām ālolakacām odanatām gatām tām śepuḥ
30.
The goddesses cursed her (Uma) who, abducted by illusion (māyā) from her husband's body, had arrived at the arena, with disheveled hair, and had attained the state of being rice (odana).
पार्वतीप्रोक्षणदिने तस्मिंस्तत्र महोत्सवः ।
बभूव तासां सर्वासां नृत्यगेयमनोहरः ॥ ३१ ॥
बभूव तासां सर्वासां नृत्यगेयमनोहरः ॥ ३१ ॥
pārvatīprokṣaṇadine tasmiṃstatra mahotsavaḥ ,
babhūva tāsāṃ sarvāsāṃ nṛtyageyamanoharaḥ 31
babhūva tāsāṃ sarvāsāṃ nṛtyageyamanoharaḥ 31
31.
pārvatīprokṣaṇadine tasmin tatra mahotsavaḥ
babhūva tāsām sarvāsām nṛtyageyamanoharaḥ
babhūva tāsām sarvāsām nṛtyageyamanoharaḥ
31.
tasmin pārvatīprokṣaṇadine tatra tāsām
sarvāsām nṛtyageyamanoharaḥ mahotsavaḥ babhūva
sarvāsām nṛtyageyamanoharaḥ mahotsavaḥ babhūva
31.
On that day of Parvati's ritual sprinkling, a great festival, charming with dance and song, took place there for all of those goddesses.
अत्यानन्दमनुद्दामरवमेवाम्बरं बभौ ।
दीर्घावयवविक्षेपविकासिजघनोदराः ॥ ३२ ॥
दीर्घावयवविक्षेपविकासिजघनोदराः ॥ ३२ ॥
atyānandamanuddāmaravamevāmbaraṃ babhau ,
dīrghāvayavavikṣepavikāsijaghanodarāḥ 32
dīrghāvayavavikṣepavikāsijaghanodarāḥ 32
32.
atyānandam anuddāmaravam eva ambaram babhau
| dīrghāvayavavikṣepavikāsijaghanodarāḥ ||
| dīrghāvayavavikṣepavikāsijaghanodarāḥ ||
32.
ambaram atyānandam anuddāmaravam eva babhau
dīrghāvayavavikṣepavikāsijaghanodarāḥ
dīrghāvayavavikṣepavikāsijaghanodarāḥ
32.
The sky indeed shone with immense joy and a moderate sound. (At the same time, there were women) whose long limbs moved with sweeping gestures, and whose hips and bellies swayed prominently.
अन्या जहसुरुद्दामतालक्ष्वेडाघनारवम् ।
लसदङ्गविकारं च ध्वनत्सगिरिकाननाः ॥ ३३ ॥
लसदङ्गविकारं च ध्वनत्सगिरिकाननाः ॥ ३३ ॥
anyā jahasuruddāmatālakṣveḍāghanāravam ,
lasadaṅgavikāraṃ ca dhvanatsagirikānanāḥ 33
lasadaṅgavikāraṃ ca dhvanatsagirikānanāḥ 33
33.
anyā jahasuḥ uddāmatālakṣveḍāghanāravam |
lasadaṅgavikāram ca dhvanatsagirīkānanāḥ ||
lasadaṅgavikāram ca dhvanatsagirīkānanāḥ ||
33.
anyāḥ uddāmatālakṣveḍāghanāravam ca
lasadaṅgavikāram dhvanatsagirīkānanāḥ jahasuḥ
lasadaṅgavikāram dhvanatsagirīkānanāḥ jahasuḥ
33.
Other women laughed with unrestrained, dense roars of hand-clapping and joyful cries, their bodies displaying glittering movements, making the mountains and forests resound.
अन्या जगुर्ध्वनच्छैलग्रहमापानतोषिताः ।
वारीव रववद्रञ्जज्जगन्मण्डलकोटरे ॥ ३४ ॥
वारीव रववद्रञ्जज्जगन्मण्डलकोटरे ॥ ३४ ॥
anyā jagurdhvanacchailagrahamāpānatoṣitāḥ ,
vārīva ravavadrañjajjaganmaṇḍalakoṭare 34
vārīva ravavadrañjajjaganmaṇḍalakoṭare 34
34.
anyā jaguḥ dhvanatśailagraham āpānatoṣitāḥ |
vārī iva ravavat rañjat jaganmaṇḍalakoṭare ||
vārī iva ravavat rañjat jaganmaṇḍalakoṭare ||
34.
anyāḥ āpānatoṣitāḥ dhvanatśailagraham jaguḥ
vārī iva ravavat rañjat jaganmaṇḍalakoṭare
vārī iva ravavat rañjat jaganmaṇḍalakoṭare
34.
Other women, pleased by their drinking session (āpāna), sang, making the mountains reverberate completely; their voices, like water, filled with sound (ravavat), delighting the hollow of the entire world.
अन्याः पानं पपुः पुष्टचर्चिताङ्गशिरःखुरम् ।
लीलाघुरघुरारावरणदाकाशकोटरे ॥ ३५ ॥
लीलाघुरघुरारावरणदाकाशकोटरे ॥ ३५ ॥
anyāḥ pānaṃ papuḥ puṣṭacarcitāṅgaśiraḥkhuram ,
līlāghuraghurārāvaraṇadākāśakoṭare 35
līlāghuraghurārāvaraṇadākāśakoṭare 35
35.
anyāḥ pānam papuḥ puṣṭacarcitāṅgaśiraḥkhuram
| līlāghuraghurārāvaraṇadākāśakoṭare ||
| līlāghuraghurārāvaraṇadākāśakoṭare ||
35.
anyāḥ puṣṭacarcitāṅgaśiraḥkhuram pānam
papuḥ līlāghuraghurārāvaraṇadākāśakoṭare
papuḥ līlāghuraghurārāvaraṇadākāśakoṭare
35.
Other women drank the drink (pāna), a potent beverage that richly nourished and refreshed every part, from body and head to foot; they did so in the cavern of the sky (ākāśakoṭare), which reverberated with the all-enveloping sounds of their playful gurgling and snoring.
पपुरुदगुरथोच्चैः सत्वरा जग्मुरूचुर्जहसुरपुरहौषुः पेतुरुच्चैर्ववल्गुः ।
ननृतुरनिशमादुः स्वादु मांसं च देव्यस्त्रिभुवनमपवृत्तं चक्ररुन्मत्तवृत्ताः ॥ ३६ ॥
ननृतुरनिशमादुः स्वादु मांसं च देव्यस्त्रिभुवनमपवृत्तं चक्ररुन्मत्तवृत्ताः ॥ ३६ ॥
papurudagurathoccaiḥ satvarā jagmurūcurjahasurapurahauṣuḥ peturuccairvavalguḥ ,
nanṛturaniśamāduḥ svādu māṃsaṃ ca devyastribhuvanamapavṛttaṃ cakrarunmattavṛttāḥ 36
nanṛturaniśamāduḥ svādu māṃsaṃ ca devyastribhuvanamapavṛttaṃ cakrarunmattavṛttāḥ 36
36.
papur udaguḥ atha uccaiḥ satvarāḥ jagmuḥ ūcuḥ
jahasuḥ apuruhauṣuḥ petuḥ uccaiḥ vavarguḥ
nanṛtuḥ aniśam āduḥ svādu māṃsam ca devyaḥ
tribhuvanam apavṛttam cakruḥ unmattavṛttāḥ
jahasuḥ apuruhauṣuḥ petuḥ uccaiḥ vavarguḥ
nanṛtuḥ aniśam āduḥ svādu māṃsam ca devyaḥ
tribhuvanam apavṛttam cakruḥ unmattavṛttāḥ
36.
Behaving like mad persons, the goddesses drank, vomited loudly, then quickly went, spoke, laughed, roared, fell, and leaped loudly. They danced incessantly and ate sweet meat, thus agitating the three worlds.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18 (current chapter)
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216