योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-14
भुशुण्ड उवाच ।
तस्य शक्रस्य कुलजः कश्चिदासीत्सुराधिपः ।
तत्रोत्तमगुणः श्रीमान्पाश्चात्या यस्य सा तनुः ॥ १ ॥
तस्य शक्रस्य कुलजः कश्चिदासीत्सुराधिपः ।
तत्रोत्तमगुणः श्रीमान्पाश्चात्या यस्य सा तनुः ॥ १ ॥
bhuśuṇḍa uvāca ,
tasya śakrasya kulajaḥ kaścidāsītsurādhipaḥ ,
tatrottamaguṇaḥ śrīmānpāścātyā yasya sā tanuḥ 1
tasya śakrasya kulajaḥ kaścidāsītsurādhipaḥ ,
tatrottamaguṇaḥ śrīmānpāścātyā yasya sā tanuḥ 1
1.
Bhuśuṇḍa uvāca tasya śakrasya kulajaḥ kaścit āsīt surādhipaḥ
tatra uttama-guṇaḥ śrīmān pāścātyā yasya sā tanuḥ
tatra uttama-guṇaḥ śrīmān pāścātyā yasya sā tanuḥ
1.
Bhuśuṇḍa uvāca.
tasya śakrasya kulajaḥ kaścit surādhipaḥ āsīt.
tatra uttama-guṇaḥ śrīmān yasya sā tanuḥ pāścātyā.
tasya śakrasya kulajaḥ kaścit surādhipaḥ āsīt.
tatra uttama-guṇaḥ śrīmān yasya sā tanuḥ pāścātyā.
1.
Bhuśuṇḍa spoke: There was a certain lord of gods, born in the lineage of that Indra (Śakra). He possessed excellent qualities and was illustrious, and his body (tanu) was western.
अथेन्द्रकुलपुत्रस्य तस्य तत्र बभूव ह ।
प्रतिभाज्ञानसंप्राप्तिर्बृहस्पतिगिरोदिता ॥ २ ॥
प्रतिभाज्ञानसंप्राप्तिर्बृहस्पतिगिरोदिता ॥ २ ॥
athendrakulaputrasya tasya tatra babhūva ha ,
pratibhājñānasaṃprāptirbṛhaspatigiroditā 2
pratibhājñānasaṃprāptirbṛhaspatigiroditā 2
2.
atha indra-kulaputrasya tasya tatra babhūva ha
pratibhā-jñāna-samprāptiḥ bṛhaspati-girā uditā
pratibhā-jñāna-samprāptiḥ bṛhaspati-girā uditā
2.
atha tasya indra-kulaputrasya tatra bṛhaspati-girā
uditā pratibhā-jñāna-samprāptiḥ babhūva ha
uditā pratibhā-jñāna-samprāptiḥ babhūva ha
2.
Then, for that son of Indra's lineage, the attainment of intuitive knowledge, inspired by Bṛhaspati's words, indeed occurred there.
ततो विदितवेद्योऽसौ यथाप्राप्तानुवृत्तिमान् ।
चकार जगतां राज्यमाज्यपानामधीश्वरः ॥ ३ ॥
चकार जगतां राज्यमाज्यपानामधीश्वरः ॥ ३ ॥
tato viditavedyo'sau yathāprāptānuvṛttimān ,
cakāra jagatāṃ rājyamājyapānāmadhīśvaraḥ 3
cakāra jagatāṃ rājyamājyapānāmadhīśvaraḥ 3
3.
tataḥ vidita-vedyaḥ asau yathā-prāpta-anuvṛttimān
cakāra jagatām rājyam ājyapānām adhiśvaraḥ
cakāra jagatām rājyam ājyapānām adhiśvaraḥ
3.
tataḥ asau vidita-vedyaḥ yathā-prāpta-anuvṛttimān
ājyapānām adhiśvaraḥ jagatām rājyam cakāra
ājyapānām adhiśvaraḥ jagatām rājyam cakāra
3.
Thereafter, he, having known what was to be known and adhering to the established order, ruled the kingdoms of the worlds as the supreme lord of those who partake in ghee (the gods).
युयुधे दानवैः सार्धमजयत्सर्वशात्रवान् ।
शतं चकार यज्ञानामज्ञानोत्तीर्णमानसः ॥ ४ ॥
शतं चकार यज्ञानामज्ञानोत्तीर्णमानसः ॥ ४ ॥
yuyudhe dānavaiḥ sārdhamajayatsarvaśātravān ,
śataṃ cakāra yajñānāmajñānottīrṇamānasaḥ 4
śataṃ cakāra yajñānāmajñānottīrṇamānasaḥ 4
4.
yuyudhe dānavaiḥ sārdham ajayat sarva-śātravān
śatam cakāra yajñānām ajñāna-uttīrṇa-mānasaḥ
śatam cakāra yajñānām ajñāna-uttīrṇa-mānasaḥ
4.
dānavaiḥ sārdham yuyudhe sarva-śātravān ajayat
ajñāna-uttīrṇa-mānasaḥ yajñānām śatam cakāra
ajñāna-uttīrṇa-mānasaḥ yajñānām śatam cakāra
4.
He fought with the Dānavas and conquered all enemies. With a mind that had transcended ignorance (ajñāna), he performed a hundred sacrificial rites (yajñas).
उवास कार्यवशतो बिसबालान्तरे चिरम् ।
अन्यान्यपि च वृत्तान्तशतान्यनुबभूव ह ॥ ५ ॥
अन्यान्यपि च वृत्तान्तशतान्यनुबभूव ह ॥ ५ ॥
uvāsa kāryavaśato bisabālāntare ciram ,
anyānyapi ca vṛttāntaśatānyanubabhūva ha 5
anyānyapi ca vṛttāntaśatānyanubabhūva ha 5
5.
uvāsa kāryavaśataḥ bisabālāntare ciram
anyāni api ca vṛttāntaśatāni anubabhūva ha
anyāni api ca vṛttāntaśatāni anubabhūva ha
5.
kāryavaśataḥ bisabālāntare ciram uvāsa
anyāni api ca vṛttāntaśatāni anubabhūva ha
anyāni api ca vṛttāntaśatāni anubabhūva ha
5.
Due to the necessity of a particular task, he resided for a long time within a lotus stalk. He also indeed experienced hundreds of other events.
कदाचिदासीत्तस्येच्छा प्रबोधबलशालिनः ।
ब्रह्मतत्त्वमवेक्षेऽहं यथावद्ध्यानवानिति ॥ ६ ॥
ब्रह्मतत्त्वमवेक्षेऽहं यथावद्ध्यानवानिति ॥ ६ ॥
kadācidāsīttasyecchā prabodhabalaśālinaḥ ,
brahmatattvamavekṣe'haṃ yathāvaddhyānavāniti 6
brahmatattvamavekṣe'haṃ yathāvaddhyānavāniti 6
6.
kadācit āsīt tasya icchā prabodhabalaśālinaḥ
brahmatattvam avekṣe aham yathāvat dhyānavān iti
brahmatattvam avekṣe aham yathāvat dhyānavān iti
6.
kadācit tasya prabodhabalaśālinaḥ icchā āsīt aham
dhyānavān (san) brahmatattvam yathāvat avekṣe iti
dhyānavān (san) brahmatattvam yathāvat avekṣe iti
6.
Once, a desire arose in him, who was powerful due to the strength of his awakening (prabodha), thinking: "I, being meditative (dhyāna), shall observe the true nature of the Absolute Reality (brahman) properly."
सोऽपश्यत्प्रणिधानेन तत एकान्तसंस्थितः ।
सबाह्याभ्यन्तरेऽशेषकारणत्यागशान्तधीः ॥ ७ ॥
सबाह्याभ्यन्तरेऽशेषकारणत्यागशान्तधीः ॥ ७ ॥
so'paśyatpraṇidhānena tata ekāntasaṃsthitaḥ ,
sabāhyābhyantare'śeṣakāraṇatyāgaśāntadhīḥ 7
sabāhyābhyantare'śeṣakāraṇatyāgaśāntadhīḥ 7
7.
saḥ apaśyat praṇidhānena tataḥ ekāntasaṃsthitaḥ
sabāhyābhyantare aśeṣakāraṇatyāgaśāntadhīḥ
sabāhyābhyantare aśeṣakāraṇatyāgaśāntadhīḥ
7.
tataḥ ekāntasaṃsthitaḥ aśeṣakāraṇatyāgaśāntadhīḥ
saḥ praṇidhānena sabāhyābhyantare apaśyat
saḥ praṇidhānena sabāhyābhyantare apaśyat
7.
Then, established in solitude, and with his intellect (dhī) pacified by the complete abandonment of all causes, he saw through profound concentration (dhyāna) both externally and internally.
सर्वशक्तिपरं ब्रह्म सर्ववस्तुमयं ततम् ।
सर्वथा सर्वदा सर्वं सर्वैः सर्वत्र सर्वगम् ॥ ८ ॥
सर्वथा सर्वदा सर्वं सर्वैः सर्वत्र सर्वगम् ॥ ८ ॥
sarvaśaktiparaṃ brahma sarvavastumayaṃ tatam ,
sarvathā sarvadā sarvaṃ sarvaiḥ sarvatra sarvagam 8
sarvathā sarvadā sarvaṃ sarvaiḥ sarvatra sarvagam 8
8.
sarvaśakti-param brahma sarvavastumayam tatam
sarvathā sarvadā sarvam sarvaiḥ sarvatra sarvagam
sarvathā sarvadā sarvam sarvaiḥ sarvatra sarvagam
8.
(saḥ) sarvaśaktiparam sarvavastumayam
tatam brahma (apaśyat) (tat
brahma) sarvathā sarvadā sarvaiḥ
sarvatra sarvam sarvagam (asti)
tatam brahma (apaśyat) (tat
brahma) sarvathā sarvadā sarvaiḥ
sarvatra sarvam sarvagam (asti)
8.
(He saw) the Absolute Reality (brahman) as supreme with all power (śakti), comprising all objects, and pervasive. It is everything, in every way, always, present everywhere, and accessible to all.
सर्वतः पाणिपादान्तं सर्वतोक्षिशिरोमुखम् ।
सर्वतः श्रुतिमल्लोके सर्वमावृत्य संस्थितम् ॥ ९ ॥
सर्वतः श्रुतिमल्लोके सर्वमावृत्य संस्थितम् ॥ ९ ॥
sarvataḥ pāṇipādāntaṃ sarvatokṣiśiromukham ,
sarvataḥ śrutimalloke sarvamāvṛtya saṃsthitam 9
sarvataḥ śrutimalloke sarvamāvṛtya saṃsthitam 9
9.
sarvataḥ pāṇipādāntam sarvataḥ akṣiśiromukham
sarvataḥ śrutimat loke sarvam āvṛtya saṃsthitam
sarvataḥ śrutimat loke sarvam āvṛtya saṃsthitam
9.
sarvataḥ pāṇipādāntam sarvataḥ akṣiśiromukham
sarvataḥ śrutimat loke sarvam āvṛtya saṃsthitam
sarvataḥ śrutimat loke sarvam āvṛtya saṃsthitam
9.
With hands and feet reaching in all directions, with eyes, heads, and faces everywhere, and with ears throughout the world, it exists pervading everything.
सर्वेन्द्रियगुणैर्मुक्तं सर्वेन्द्रियगुणान्वितम् ।
असक्तं सर्वभृच्चैव निर्गुणं गुणभोक्तृ च ॥ १० ॥
असक्तं सर्वभृच्चैव निर्गुणं गुणभोक्तृ च ॥ १० ॥
sarvendriyaguṇairmuktaṃ sarvendriyaguṇānvitam ,
asaktaṃ sarvabhṛccaiva nirguṇaṃ guṇabhoktṛ ca 10
asaktaṃ sarvabhṛccaiva nirguṇaṃ guṇabhoktṛ ca 10
10.
sarvendriyaguṇaiḥ muktam sarvendriyaguṇānvitam
asaktam sarvabhṛt ca eva nirguṇam guṇabhoktṛ ca
asaktam sarvabhṛt ca eva nirguṇam guṇabhoktṛ ca
10.
sarvendriyaguṇaiḥ muktam sarvendriyaguṇānvitam
asaktam sarvabhṛt ca eva nirguṇam guṇabhoktṛ ca
asaktam sarvabhṛt ca eva nirguṇam guṇabhoktṛ ca
10.
Though free from all sense attributes, it is yet endowed with all sense attributes. Unattached, yet it sustains all, and though without attributes (guṇa), it is the experiencer of all attributes.
बहिरन्तश्च भूतानामचरं चरमेव च ।
सूक्ष्मत्वात्तदविज्ञेयं दूरस्थं चान्तिके च तत् ॥ ११ ॥
सूक्ष्मत्वात्तदविज्ञेयं दूरस्थं चान्तिके च तत् ॥ ११ ॥
bahirantaśca bhūtānāmacaraṃ carameva ca ,
sūkṣmatvāttadavijñeyaṃ dūrasthaṃ cāntike ca tat 11
sūkṣmatvāttadavijñeyaṃ dūrasthaṃ cāntike ca tat 11
11.
bahiḥ antaḥ ca bhūtānām acaram caram eva ca
sūkṣmatvāt tat avijñeyam dūrastham ca antike ca tat
sūkṣmatvāt tat avijñeyam dūrastham ca antike ca tat
11.
tat bhūtānām bahiḥ ca antaḥ acaram ca caram eva
sūkṣmatvāt avijñeyam tat dūrastham ca antike ca
sūkṣmatvāt avijñeyam tat dūrastham ca antike ca
11.
It exists both outside and inside all beings; it is the unmoving and also the moving. Due to its subtlety, it is unknowable. It is both far away and very near.
सर्वत्र चन्द्रार्कमयं सर्वत्रैव धरामयम् ।
सर्वत्र पर्वतमयं सर्वत्राब्धिमयं तथा ॥ १२ ॥
सर्वत्र पर्वतमयं सर्वत्राब्धिमयं तथा ॥ १२ ॥
sarvatra candrārkamayaṃ sarvatraiva dharāmayam ,
sarvatra parvatamayaṃ sarvatrābdhimayaṃ tathā 12
sarvatra parvatamayaṃ sarvatrābdhimayaṃ tathā 12
12.
sarvatra candrārkamayam sarvatra eva dharāmayam
sarvatra parvatamayam sarvatra abdhimayam tathā
sarvatra parvatamayam sarvatra abdhimayam tathā
12.
sarvatra candrārkamayam sarvatra eva dharāmayam
sarvatra parvatamayam sarvatra abdhimayam tathā
sarvatra parvatamayam sarvatra abdhimayam tathā
12.
Everywhere it is composed of the moon and the sun, and everywhere indeed it is composed of the earth. Everywhere it is composed of mountains, and everywhere similarly composed of oceans.
सर्वत्र सारगुरुकं सर्वत्रैव नभोमयम् ।
सर्वत्र संसृतिमयं सर्वत्रैव जगन्मयम् ॥ १३ ॥
सर्वत्र संसृतिमयं सर्वत्रैव जगन्मयम् ॥ १३ ॥
sarvatra sāragurukaṃ sarvatraiva nabhomayam ,
sarvatra saṃsṛtimayaṃ sarvatraiva jaganmayam 13
sarvatra saṃsṛtimayaṃ sarvatraiva jaganmayam 13
13.
sarvatra sāragurukam sarvatra eva nabhomayam
sarvatra saṃsṛtimayam sarvatra eva jaganmayam
sarvatra saṃsṛtimayam sarvatra eva jaganmayam
13.
sarvatra sāragurukam; sarvatra eva nabhomayam; sarvatra saṃsṛtimayam; sarvatra eva jaganmayam.
13.
Everywhere, it is essentially profound; everywhere, indeed, it consists of space. Everywhere, it consists of the cycle of worldly existence (saṃsāra); everywhere, indeed, it consists of the world.
सर्वत्रैव च मोक्षात्म सर्वत्रैवाद्यचिन्मयम् ।
सर्वत्र सर्वार्थमयं सर्वतः सर्ववर्जितम् ॥ १४ ॥
सर्वत्र सर्वार्थमयं सर्वतः सर्ववर्जितम् ॥ १४ ॥
sarvatraiva ca mokṣātma sarvatraivādyacinmayam ,
sarvatra sarvārthamayaṃ sarvataḥ sarvavarjitam 14
sarvatra sarvārthamayaṃ sarvataḥ sarvavarjitam 14
14.
sarvatra eva ca mokṣātman sarvatra eva ādya cinmayam
sarvatra sarvārthamayam sarvataḥ sarvavarjitam
sarvatra sarvārthamayam sarvataḥ sarvavarjitam
14.
ca sarvatra eva mokṣātman (asti); sarvatra eva ādya cinmayam (asti); sarvatra sarvārthamayam (asti); sarvataḥ sarvavarjitam (asti).
14.
And everywhere, indeed, it is the very self of liberation (mokṣa); everywhere, indeed, it is the primordial consciousness. Everywhere, it consists of all purposes, and completely, it is devoid of all.
घटे पटे वटे कुड्ये शकटे वानरे तथा ।
धाम्नि व्योम्नि तरावद्रावनिले सलिलेऽनले ॥ १५ ॥
धाम्नि व्योम्नि तरावद्रावनिले सलिलेऽनले ॥ १५ ॥
ghaṭe paṭe vaṭe kuḍye śakaṭe vānare tathā ,
dhāmni vyomni tarāvadrāvanile salile'nale 15
dhāmni vyomni tarāvadrāvanile salile'nale 15
15.
ghaṭe paṭe vaṭe kuḍye śakaṭe vānare tathā
dhāmni vyomni tarau adrau anile salile anale
dhāmni vyomni tarau adrau anile salile anale
15.
ghaṭe paṭe vaṭe kuḍye śakaṭe vānare tathā dhāmni vyomni tarau adrau anile salile anale (asti).
15.
In a pot, in a cloth, in a banyan tree, in a wall, in a cart, in a monkey, and similarly, in a dwelling, in space, in a tree, in a mountain, in the wind, in water, in fire.
नानाचारविचाराणि विविधावृत्तिमन्ति च ।
परमाण्वंशमात्रेऽपि त्रिजगन्ति ददर्श सः ॥ १६ ॥
परमाण्वंशमात्रेऽपि त्रिजगन्ति ददर्श सः ॥ १६ ॥
nānācāravicārāṇi vividhāvṛttimanti ca ,
paramāṇvaṃśamātre'pi trijaganti dadarśa saḥ 16
paramāṇvaṃśamātre'pi trijaganti dadarśa saḥ 16
16.
nānācāravicārāṇi vividhāvṛttimanti ca
paramāṇvaṃśamātre api trijaganti dadarśa saḥ
paramāṇvaṃśamātre api trijaganti dadarśa saḥ
16.
saḥ nānācāravicārāṇi vividhāvṛttimanti ca trijaganti paramāṇvaṃśamātre api dadarśa.
16.
And he saw the three worlds, with their various customs and thoughts and diverse activities, even in the mere fraction of an atom.
मरिचस्यान्तरे तैक्ष्ण्यं शून्यत्वमिव चाम्बरे ।
त्रिजगत्सत्यसति च विद्यते चिन्मयात्मनि ॥ १७ ॥
त्रिजगत्सत्यसति च विद्यते चिन्मयात्मनि ॥ १७ ॥
maricasyāntare taikṣṇyaṃ śūnyatvamiva cāmbare ,
trijagatsatyasati ca vidyate cinmayātmani 17
trijagatsatyasati ca vidyate cinmayātmani 17
17.
maricasya antare taikṣṇyam śūnyatvam iva ca ambare
trijagat satya asati ca vidyate cinmayātmani
trijagat satya asati ca vidyate cinmayātmani
17.
maricasya antare taikṣṇyam ca ambare iva śūnyatvam,
trijagat satya asati ca cinmayātmani vidyate
trijagat satya asati ca cinmayātmani vidyate
17.
Just as pungency exists within pepper, and emptiness exists in the sky, so too the three worlds, both in their reality and in their unreality, are present within the pure consciousness (ātman).
इत्येवं भावयन्मुक्तभावया शुद्धसंविदा ।
शक्रः क्रमेण तेनैव तथैव ध्यानवानभूत् ॥ १८ ॥
शक्रः क्रमेण तेनैव तथैव ध्यानवानभूत् ॥ १८ ॥
ityevaṃ bhāvayanmuktabhāvayā śuddhasaṃvidā ,
śakraḥ krameṇa tenaiva tathaiva dhyānavānabhūt 18
śakraḥ krameṇa tenaiva tathaiva dhyānavānabhūt 18
18.
iti evam bhāvayan muktabhāvayā śuddhasaṃvidā
śakraḥ krameṇa tena eva tathā eva dhyānavān abhūt
śakraḥ krameṇa tena eva tathā eva dhyānavān abhūt
18.
śakraḥ iti evam muktabhāvayā śuddhasaṃvidā bhāvayan
krameṇa tena eva tathā eva dhyānavān abhūt
krameṇa tena eva tathā eva dhyānavān abhūt
18.
Thus contemplating in this manner, with a liberated state of mind and pure consciousness, Indra (Śakra) gradually became meditative through that very process.
ध्यानेन सर्वमेकत्र पश्यंश्चिरमुदारधीः ।
ददर्शेममसौ सर्गमस्मदीयं महामतिः ॥ १९ ॥
ददर्शेममसौ सर्गमस्मदीयं महामतिः ॥ १९ ॥
dhyānena sarvamekatra paśyaṃściramudāradhīḥ ,
dadarśemamasau sargamasmadīyaṃ mahāmatiḥ 19
dadarśemamasau sargamasmadīyaṃ mahāmatiḥ 19
19.
dhyānena sarvam ekatra paśyan ciram udāradhīḥ
dadarśa imam asau sargam asmādīyam mahāmatiḥ
dadarśa imam asau sargam asmādīyam mahāmatiḥ
19.
asau udāradhīḥ mahāmatiḥ dhyānena sarvam ekatra
ciram paśyan imam asmādīyam sargam dadarśa
ciram paśyan imam asmādīyam sargam dadarśa
19.
Through meditation (dhyāna), perceiving everything as one for a long time, that noble-minded and great-intellected (Indra) saw this creation of ours.
ततोऽस्मिन्विचरन्सर्गे शक्रान्ते शक्रतां गतः ।
चकार राजतां राज्यं वृत्तान्तशतशोभितम् ॥ २० ॥
चकार राजतां राज्यं वृत्तान्तशतशोभितम् ॥ २० ॥
tato'sminvicaransarge śakrānte śakratāṃ gataḥ ,
cakāra rājatāṃ rājyaṃ vṛttāntaśataśobhitam 20
cakāra rājatāṃ rājyaṃ vṛttāntaśataśobhitam 20
20.
tataḥ asmin vicaran sarge śakrānte śakratām
gataḥ cakāra rājatām rājyam vṛttāntaśataśobhitam
gataḥ cakāra rājatām rājyam vṛttāntaśataśobhitam
20.
tataḥ asmin sarge vicaran śakrānte śakratām gataḥ
(saḥ) rājatām vṛttāntaśataśobhitam rājyam cakāra
(saḥ) rājatām vṛttāntaśataśobhitam rājyam cakāra
20.
Thereafter, wandering in this creation, and having attained the state of Indra (Śakra) at the end of the previous Indra's term, he established a kingship, a reign adorned with hundreds of glorious deeds.
विद्याधरकुलाधीश इत्यद्यैव स देवराड् ।
तस्येन्द्रस्य कुलोत्पन्न इति विद्धि यथास्थितम् ॥ २१ ॥
तस्येन्द्रस्य कुलोत्पन्न इति विद्धि यथास्थितम् ॥ २१ ॥
vidyādharakulādhīśa ityadyaiva sa devarāḍ ,
tasyendrasya kulotpanna iti viddhi yathāsthitam 21
tasyendrasya kulotpanna iti viddhi yathāsthitam 21
21.
vidyādharakulādhīśaḥ iti adya eva saḥ devarāṭ
tasya indrasya kulotpannaḥ iti viddhi yathāsthitam
tasya indrasya kulotpannaḥ iti viddhi yathāsthitam
21.
viddhi yathāsthitam iti adya eva saḥ devarāṭ
vidyādharakulādhīśaḥ tasya indrasya kulotpannaḥ
vidyādharakulādhīśaḥ tasya indrasya kulotpannaḥ
21.
Know this as it truly is: Just today, he who is the king of gods and the lord of the Vidyādhara clan, was born into the family of that (previous) Indra.
ततो हृदयबीजस्थप्राङ्मुख्याभ्यासयोगतः ।
बिसबालनिवासादिवृत्तान्तमनुभूतवान् ॥ २२ ॥
बिसबालनिवासादिवृत्तान्तमनुभूतवान् ॥ २२ ॥
tato hṛdayabījasthaprāṅmukhyābhyāsayogataḥ ,
bisabālanivāsādivṛttāntamanubhūtavān 22
bisabālanivāsādivṛttāntamanubhūtavān 22
22.
tataḥ hṛdayabījasthaprāṅmukhyābhyāsayogataḥ
bisabālanivāsādivṛttāntam anubhūtavān
bisabālanivāsādivṛttāntam anubhūtavān
22.
tataḥ hṛdayabījasthaprāṅmukhyābhyāsayogataḥ
bisabālanivāsādivṛttāntam anubhūtavān
bisabālanivāsādivṛttāntam anubhūtavān
22.
Then, through the discipline (yoga) of practicing the foremost focus on the seed within the heart, he experienced the story of his dwelling as a lotus-stalk child and other such incidents.
यथैष शक्रः कथितस्त्रसरेणूदरास्पदः ।
बिसबालास्पदश्चैतत्कुलजः कान्तिमानथ ॥ २३ ॥
बिसबालास्पदश्चैतत्कुलजः कान्तिमानथ ॥ २३ ॥
yathaiṣa śakraḥ kathitastrasareṇūdarāspadaḥ ,
bisabālāspadaścaitatkulajaḥ kāntimānatha 23
bisabālāspadaścaitatkulajaḥ kāntimānatha 23
23.
yathā eṣaḥ śakraḥ kathitaḥ trasareṇūdarāspadaḥ
bisabālāspadaḥ ca etatkulajaḥ kāntimān atha
bisabālāspadaḥ ca etatkulajaḥ kāntimān atha
23.
yathā eṣaḥ śakraḥ trasareṇūdarāspadaḥ ca
bisabālāspadaḥ etatkulajaḥ kāntimān kathitaḥ atha
bisabālāspadaḥ etatkulajaḥ kāntimān kathitaḥ atha
23.
Just as this Indra is described as one whose dwelling is in the belly of a dust mote, and as one whose dwelling was as a lotus-stalk child; furthermore, he is born of this lineage and is radiant.
तथा शतसहस्राणि तत्रेतश्चान्यतश्च खे ।
तादृशव्यवहाराणि समतीतानि सन्ति च ॥ २४ ॥
तादृशव्यवहाराणि समतीतानि सन्ति च ॥ २४ ॥
tathā śatasahasrāṇi tatretaścānyataśca khe ,
tādṛśavyavahārāṇi samatītāni santi ca 24
tādṛśavyavahārāṇi samatītāni santi ca 24
24.
tathā śatasahasrāṇi tatra itaḥ ca anyataḥ ca
khe tādṛśavyavahārāṇi samatītāni santi ca
khe tādṛśavyavahārāṇi samatītāni santi ca
24.
tathā śatasahasrāṇi tādṛśavyavahārāṇi samatītāni
santi ca tatra itaḥ ca anyataḥ ca khe
santi ca tatra itaḥ ca anyataḥ ca khe
24.
Similarly, hundreds of thousands of such occurrences have passed and still exist, both here, there, and elsewhere in space.
वहतीयमविच्छिन्ना चिरायैवं तरङ्गिणी ।
तावदृश्यसरित्प्रौढा रूढारूढे च तत्पदे ॥ २५ ॥
तावदृश्यसरित्प्रौढा रूढारूढे च तत्पदे ॥ २५ ॥
vahatīyamavicchinnā cirāyaivaṃ taraṅgiṇī ,
tāvadṛśyasaritprauḍhā rūḍhārūḍhe ca tatpade 25
tāvadṛśyasaritprauḍhā rūḍhārūḍhe ca tatpade 25
25.
vahati iyam avicchinnā cirāya evam taraṅgiṇī
tāvat adṛśyasaritprauḍhā rūḍhā arūḍhe ca tatpade
tāvat adṛśyasaritprauḍhā rūḍhā arūḍhe ca tatpade
25.
iyam avicchinnā taraṅgiṇī evam cirāya vahati
tāvat adṛśyasaritprauḍhā rūḍhā arūḍhe ca tatpade
tāvat adṛśyasaritprauḍhā rūḍhā arūḍhe ca tatpade
25.
This uninterrupted stream (māyā) flows in this manner for a long time. Meanwhile, it fully matures into an invisible river, being both established and (also) in that unestablished state.
इति मायेयमादीर्घा प्रसृता प्रत्ययोन्मुखी ।
सत्यावलोकमात्रातिविलयैकविलासिनी ॥ २६ ॥
सत्यावलोकमात्रातिविलयैकविलासिनी ॥ २६ ॥
iti māyeyamādīrghā prasṛtā pratyayonmukhī ,
satyāvalokamātrātivilayaikavilāsinī 26
satyāvalokamātrātivilayaikavilāsinī 26
26.
iti māyā iyam ādīrghā prasṛtā pratyayonmukhī
satyāvalokamātrātivilayaikavilāsinī
satyāvalokamātrātivilayaikavilāsinī
26.
iti iyam māyā ādīrghā prasṛtā pratyayonmukhī
satyāvalokamātrātivilayaikavilāsinī
satyāvalokamātrātivilayaikavilāsinī
26.
Thus, this beginningless and pervasive cosmic illusion (māyā), which appears to generate belief, finds its sole delight in completely dissolving upon the mere perception of truth.
यतः कुतश्चिन्मायेयं यत्र क्वचन वानघ ।
यथाकथचित्संपन्नमात्रैव परिदृश्यते ॥ २७ ॥
यथाकथचित्संपन्नमात्रैव परिदृश्यते ॥ २७ ॥
yataḥ kutaścinmāyeyaṃ yatra kvacana vānagha ,
yathākathacitsaṃpannamātraiva paridṛśyate 27
yathākathacitsaṃpannamātraiva paridṛśyate 27
27.
yataḥ kutaścit māyā iyam yatra kvacana vā anagha
yathākathacit sampannamātrā eva paridṛśyate
yathākathacit sampannamātrā eva paridṛśyate
27.
anagha iyam māyā yataḥ kutaścit vā yatra kvacana
yathākathacit sampannamātrā eva paridṛśyate
yathākathacit sampannamātrā eva paridṛśyate
27.
O faultless one, this cosmic illusion (māyā), from wherever and in whatever place, appears as merely having arisen in some way or other.
अहंभावचमत्कारमात्रादृष्टरिवाम्बुदात् ।
जायते मिहिकेवाशु प्रेक्षामात्रविनाशिनी ॥ २८ ॥
जायते मिहिकेवाशु प्रेक्षामात्रविनाशिनी ॥ २८ ॥
ahaṃbhāvacamatkāramātrādṛṣṭarivāmbudāt ,
jāyate mihikevāśu prekṣāmātravināśinī 28
jāyate mihikevāśu prekṣāmātravināśinī 28
28.
ahaṃbhāvacamatkāramātrāt dṛṣṭari iva ambudāt
jāyate mihikā iva āśu prekṣāmātravināśinī
jāyate mihikā iva āśu prekṣāmātravināśinī
28.
ahaṃbhāvacamatkāramātrāt dṛṣṭari ambudāt iva
mihikā iva āśu jāyate prekṣāmātravināśinī
mihikā iva āśu jāyate prekṣāmātravināśinī
28.
It arises from the mere wonder of the sense of 'I' (ahaṃbhāva) within the seer, like mist from a cloud, and swiftly perishes upon mere perception.
येनायताभिमतदर्शनद्रष्टृदृश्यमुक्तस्वभावमवभासनमात्मतत्त्वम् ।
सर्वार्थशून्यमत एव च शून्यरूपमेकं खमात्रमिव मात्रविकल्पमेव ॥ २९ ॥
सर्वार्थशून्यमत एव च शून्यरूपमेकं खमात्रमिव मात्रविकल्पमेव ॥ २९ ॥
yenāyatābhimatadarśanadraṣṭṛdṛśyamuktasvabhāvamavabhāsanamātmatattvam ,
sarvārthaśūnyamata eva ca śūnyarūpamekaṃ khamātramiva mātravikalpameva 29
sarvārthaśūnyamata eva ca śūnyarūpamekaṃ khamātramiva mātravikalpameva 29
29.
yena āyatābhimatadarśanadraṣṭṛdṛśyamuktasvabhāvam
avabhāsanam ātmatattvam
sarvārthaśūnyam ataḥ eva ca śūnyarūpam
ekam khamātram iva mātravikalpam eva
avabhāsanam ātmatattvam
sarvārthaśūnyam ataḥ eva ca śūnyarūpam
ekam khamātram iva mātravikalpam eva
29.
ātmatattvam yena avabhāsanam
āyatābhimatadarśanadraṣṭṛdṛśyamuktasvabhāvam
sarvārthaśūnyam ataḥ eva ca śūnyarūpam
ekam khamātram iva mātravikalpam eva
āyatābhimatadarśanadraṣṭṛdṛśyamuktasvabhāvam
sarvārthaśūnyam ataḥ eva ca śūnyarūpam
ekam khamātram iva mātravikalpam eva
29.
The illuminating reality of the Self (ātman), by means of which it shines forth, whose intrinsic nature (svabhāvam) is liberated from the extensive and desired aspects of perception, the perceiver, and the perceived; which is devoid of all objects, and for that very reason appears as empty form; which is singular, like mere space (vyoma), and is solely a conceptual distinction of its own measure.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14 (current chapter)
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216