Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-3, chapter-93

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति मे भगवता पूर्वमुक्तं तदेतदद्य तुभ्यं कथितम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iti me bhagavatā pūrvamuktaṃ tadetadadya tubhyaṃ kathitam 1
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti me bhagavatā pūrvam
uktam tat etat adya tubhyam kathitam
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti me bhagavatā pūrvam
uktam tat etat adya tubhyam kathitam
1. Śrī Vasiṣṭha said: What was previously spoken to me by the revered one, that very thing has now been narrated to you.
1. וָסִישְׁטְהָ הַקָּדוֹשׁ אמר: את מה שסיפר לי האל בעבר, את זאת סיפרתי לך כעת.
तस्मादनाख्यानाद्ब्रह्मणः सर्वतः सर्वमनाख्यानमुत्पद्यते
स्वयमेव तद्धनतां प्राप्य मनः संपद्यते ॥ २ ॥
tasmādanākhyānādbrahmaṇaḥ sarvataḥ sarvamanākhyānamutpadyate
svayameva taddhanatāṃ prāpya manaḥ saṃpadyate 2
2. tasmāt anākhyānāt brahmaṇaḥ sarvataḥ sarvam anākhyānam
utpadyate svayam eva tat ghanatām prāpya manaḥ sampadyate
2. tasmāt anākhyānāt brahmaṇaḥ sarvataḥ sarvam anākhyānam
svayam eva utpadyate tat ghanatām prāpya manaḥ sampadyate
2. From that indescribable (brahman), all that is unmanifested arises spontaneously. Having attained a condensed state, that (unmanifested) then becomes the mind.
2. מתוך בְּרַהְמָן שאינו ניתן לתיאור, נובע הכל מכל עבר ללא שם או תיאור; מתוך קבלת התעבות עצמית, הוא הופך לחשיבה.
तन्मनस्तन्मात्रकल्पनपूर्वकसन्निवेशं भवति ततस्तैजसः
पुरुषः संपद्यते सोऽयं ब्रह्मेत्यात्मनि नाम कृतवान् ॥ ३ ॥
tanmanastanmātrakalpanapūrvakasanniveśaṃ bhavati tatastaijasaḥ
puruṣaḥ saṃpadyate so'yaṃ brahmetyātmani nāma kṛtavān 3
3. tat manaḥ tanmātra-kalpana-pūrvaka-sanniveśam
bhavati tataḥ
taijasaḥ puruṣaḥ sampadyate saḥ
ayam brahmā iti ātmani nāma kṛtavān
3. tat manaḥ tanmātra-kalpana-pūrvaka-sanniveśam
bhavati tataḥ
taijasaḥ puruṣaḥ sampadyate saḥ
ayam ātmani brahmā iti nāma kṛtavān
3. That mind assumes a structure based on the prior conceptualization of subtle elements (tanmātras). From that, the radiant (taijasa) cosmic person (puruṣa) comes into being. He gave himself the name Brahmā (brahman).
3. חשיבה זו מתגבשת באמצעות דימוי היסודות המעודנים, וממנה נוצרת הישות הקוסמית הַזוֹהֶרֶת (פֿוּרוּשָׁה), שמעניקה לעצמה את השם בְּרַהְמָא (הבורא).
तेन राम योऽयं परमेष्ठी
तन्मनस्तत्त्वं विद्धि ॥ ४ ॥
tena rāma yo'yaṃ parameṣṭhī
tanmanastattvaṃ viddhi 4
4. tena rāma yaḥ ayam parameṣṭhī
tat manas tattvam viddhi
4. tena rāma yaḥ ayam parameṣṭhī
tat manas tattvam viddhi
4. Therefore, O Rāma, know that this very supreme being (Parameṣṭhī) is the principle of mind.
4. לכן, רָאמָה, דע כי הישות העליונה הזו אינה אלא מהות החשיבה עצמה.
समनस्तत्त्वाकारो भगवानब्रह्मा
संकल्पमयत्वाद्यदेव संकल्पयति तदेव पश्यति ॥ ५ ॥
samanastattvākāro bhagavānabrahmā
saṃkalpamayatvādyadeva saṃkalpayati tadeva paśyati 5
5. samanastattvākāraḥ bhagavān abrahma saṃkalpamayatvāt
yad eva saṃkalpayati tad eva paśyati
5. samanastattvākāraḥ bhagavān abrahma saṃkalpamayatvāt
yad eva saṃkalpayati tad eva paśyati
5. The Blessed Lord (Bhagavān), whose form is the mind-principle (manas-tattva), is not Brahmā (the creator deity). Due to His nature being characterized by will (saṃkalpa), whatever He wills, that very thing He perceives.
5. הָאֵל בְּרַהְמָא, שצורתו היא מהות החשיבה וכולו עשוי מכוונות ומחשבה, רואה מיד כל מה שהוא מדמיין.
ततस्तेनेयमविद्या परिकल्पिता अनात्मन्यात्माभिमानमयीति तेन
ब्रह्मणा गिरितृणजलधिमयमिदं क्रमेण जगत्परिकल्पितम् ॥ ६ ॥
tatasteneyamavidyā parikalpitā
anātmanyātmābhimānamayīti tena
brahmaṇā giritṛṇajaladhimayamidaṃ
krameṇa jagatparikalpitam 6
6. tatas tena iyam avidyā parikalpitā
anātmani ātma-abhimāna-mayī iti
tena brahmaṇā giri-tṛṇa-jaladhi-mayam
idam krameṇa jagat parikalpitam
6. tatas tena iyam avidyā anātmani ātma-abhimāna-mayī iti parikalpitā.
tena brahmaṇā idam jagat giri-tṛṇa-jaladhi-mayam krameṇa parikalpitam.
6. Thereafter, by Him, this ignorance (avidyā) was conceived, characterized by the identification of the self (ātman) with the non-self (anātman). By that (same) ultimate reality (brahman), this world, consisting of mountains, grass, and oceans, was gradually created.
6. אז הוא דמיין את הבורות הזו, שעיקרה תפיסת העצמי במה שאינו העצמי, ודרכה ברא בְּרַהְמָא בהדרגה את העולם הזה, המלא בהרים, עשב ואוקיינוסים.
इत्थं क्रमेण ब्रह्मतत्त्वादियमागता
सृष्टिरन्यत एवागतेयमिति लक्ष्यते ॥ ७ ॥
itthaṃ krameṇa brahmatattvādiyamāgatā
sṛṣṭiranyata evāgateyamiti lakṣyate 7
7. ittham krameṇa brahmatattvāt iyam āgatā
sṛṣṭiḥ anyata eva āgatā iyam iti lakṣyate
7. ittham krameṇa iyam sṛṣṭiḥ brahmatattvāt āgatā.
iyam anyata eva āgatā iti lakṣyate.
7. Thus, in due order, this creation has emerged from the principle of Brahman (brahman). Yet, it appears as if this (creation) has indeed come from some other source.
7. כך נולדה הבריאה הזו בהדרגה מתוך מציאות בְּרַהְמָן, אך היא נראית כאילו הגיעה ממקור אחר לחלוטין.
तस्मात्सर्वपदार्थानां त्रैलोक्योदरवर्तिनाम् ।
उत्पत्तिर्ब्रह्मणो राम तरङ्गाणामिवार्णवात् ॥ ८ ॥
tasmātsarvapadārthānāṃ trailokyodaravartinām ,
utpattirbrahmaṇo rāma taraṅgāṇāmivārṇavāt 8
8. tasmāt sarvapadārthānām trailokyodaravartinām
utpattiḥ brahmaṇaḥ rāma taraṅgāṇām iva arṇavāt
8. rāma tasmāt trailokyodaravartinām sarvapadārthānām
utpattiḥ brahmaṇaḥ taraṅgāṇām arṇavāt iva
8. Therefore, O Rāma, the origin of all entities residing within the three worlds is from Brahman (brahman), just as waves arise from the ocean.
8. לכן, רָאמָה, נובעים כל היצורים והחפצים שבשלושת העולמות מתוך בְּרַהְמָן, כשם שגלים נובעים מן האוקיינוס.
य एवमनुत्पन्ने जगति या ब्रह्मणश्चिन्मनोरूपिणी
साहंकारे परिकल्प्य ब्रह्म ब्रह्मतामेति ॥ ९ ॥
ya evamanutpanne jagati yā brahmaṇaścinmanorūpiṇī
sāhaṃkāre parikalpya brahma brahmatāmeti 9
9. ya evam anutpanne jagati yā brahmaṇaḥ cin-manorūpiṇī
sā ahaṃkāre parikalpya brahma brahmatām eti
9. ya evam anutpanne jagati brahmaṇaḥ yā cin-manorūpiṇī
sā ahaṃkāre parikalpya brahma brahmatām eti
9. Indeed, when the world is unmanifested, that which is the consciousness-mind-form (*cin-manorūpiṇī*) of Brahman, that divine power (śakti), by being conceived with ego (ahaṃkāra), attains the state of Brahman (brahman).
9. בעולם זה, שמעולם לא נברא באמת, התודעה החושבת של בְּרַהְמָן מדמיינת את עצמה כאַהַנְקָארָה (תחושת האגו), וכך מתגלמת בדמות בְּרַהְמָא הבורא.
यास्त्वन्याश्चिच्छक्तयः
सर्वशक्तेरभिन्ना एव कल्प्यन्ते ॥ १० ॥
yāstvanyāścicchaktayaḥ
sarvaśakterabhinnā eva kalpyante 10
10. yāḥ tu anyāḥ cit-śaktayaḥ
sarva-śakteḥ abhinnāḥ eva kalpyante
10. tu anyāḥ cit-śaktayaḥ sarva-śakteḥ
abhinnāḥ eva kalpyante
10. But those other consciousness-powers (śakti) are indeed considered non-different from the all-power (śakti).
10. ועוצמות התודעה האחרות, שאינן נפרדות כלל מן העוצמה הכללית, מצטיירות בדמיון...
जगति स्फारतां नीते पितामहरूपेण
मनसा समुल्लसन्ति ॥ ११ ॥
jagati sphāratāṃ nīte pitāmaharūpeṇa
manasā samullasanti 11
11. jagatī sphāratām nīte
pitāmaha-rūpeṇa manasā samullasanti
11. jagatī sphāratām nīte
pitāmaha-rūpeṇa manasā samullasanti
11. When the world has attained manifestation (expansion), they (the divine powers) shine forth by means of the mind (manas) in the form of the grandfather (Brahmā).
11. כשהעולם מתפשט ומתרחב, הן זורחות ומגיחות מתוך החשיבה בדמות הבורא הקדמון.
एते सहस्रशोऽपि परिवर्तमानजीवा
उच्यन्ते ॥ १२ ॥
ete sahasraśo'pi
parivartamānajīvā ucyante 12
12. ete sahasraśaḥ api
parivartamāna-jīvāḥ ucyante
12. ete api sahasraśaḥ
parivartamāna-jīvāḥ ucyante
12. These (individual divine powers), even in thousands, are called transmigrating souls (jīva).
12. אלה נקראים הנשמות האינדיבידואליות (גִ'יוָוה), הסובבות בגלגולים באלפיהן.
तेऽभ्युत्थिता एव चिन्नभसो नभसि तन्मात्रैरावलिता
गगनपवनान्तर्वर्तिनश्चतुर्दशविधा ये भूतजातमध्यतयाभ्यासे
तिष्ठन्ति तस्या एव प्राणशक्तिद्वारेण प्रविश्य
शरीरं स्थावरं जंगमं वापि बीजतां गच्छन्ति ॥ १३ ॥
te'bhyutthitā eva cinnabhaso nabhasi tanmātrairāvalitā
gaganapavanāntarvartinaścaturdaśavidhā ye bhūtajātamadhyatayābhyāse
tiṣṭhanti tasyā eva prāṇaśaktidvāreṇa praviśya
śarīraṃ sthāvaraṃ jaṃgamaṃ vāpi bījatāṃ gacchanti 13
13. te abhyutthitāḥ eva citnabhasaḥ nabhasi tanmātraiḥ āvalitāḥ
gagana-pavana-antarvartinaḥ caturdaśa-vidhāḥ ye bhūtajātamadhyatayā
abhyāse tiṣṭhanti tasyāḥ eva prāṇaśakti-dvāreṇa
praviśya śarīram sthāvaram jaṅgamam vā api bījatām gacchanti
13. ye te citnabhasaḥ nabhasi abhyutthitāḥ eva tanmātraiḥ āvalitāḥ
gagana-pavana-antarvartinaḥ caturdaśa-vidhāḥ bhūtajātamadhyatayā
abhyāse tiṣṭhanti tasyāḥ eva prāṇaśakti-dvāreṇa
praviśya sthāvaram jaṅgamam vā api śarīram bījatām gacchanti
13. They, having manifested from the ether of consciousness (cit-nabhas) within the cosmic ether (nabhas), are enveloped by subtle elements (tanmātras) and dwell within space and air. These fourteen types of entities, which abide as the fundamental substratum amidst all created beings, then enter either a stationary or a mobile body through the gateway of that very life-force (prāṇa-śakti), thereby becoming its seed.
13. הן עולות מתוך שמי התודעה, עטופות ביסודות המעודנים שבחלל, ושוכנות באוויר וברקיע. ארבע-עשרה סוגי היצורים השוהים בתוך עולם החומר חודרים דרך עוצמת כוח החיים (פְּרָאנָה) לתוך גופים נייחים או ניידים, והופכים לזרועותיהם ולזרעיהם.
तदनु योनितो जगति जायन्ते तदनु
काकतालीययोगेनोत्पन्नवासनाप्रवाहानुरूपकर्मफलभागिनो भवन्ति ॥ १४ ॥
tadanu yonito jagati jāyante tadanu
kākatālīyayogenotpannavāsanāpravāhānurūpakarmaphalabhāgino bhavanti 14
14. tadanu yonitaḥ jagati jāyante tadanu kākatālīya-yogena
utpanna-vāsanā-pravāha-anurūpa-karma-phala-bhāginaḥ bhavanti
14. tadanu yonitaḥ jagati jāyante tadanu kākatālīya-yogena
utpanna-vāsanā-pravāha-anurūpa-karma-phala-bhāginaḥ bhavanti
14. Thereafter, they are born into the world from various wombs. Subsequently, by accidental coincidence (kākatālīya-yoga), they become partakers of the fruits of actions (karma) in accordance with the flow of latent impressions (vāsanā) that have manifested.
14. לאחר מכן הן נולדות לעולם מתוך רחם, ובגלל צירופי מקרים אקראיים הן חווים את פירות הקַרְמָה, בהתאם לזרם הרשמים הפנימיים שנבעו בהן.
ततः कर्मरज्जुभिर्वासनावलिताभिर्बद्धशरीरा
भ्रमन्तः प्रोत्पतन्ति च ॥ १५ ॥
tataḥ karmarajjubhirvāsanāvalitābhirbaddhaśarīrā
bhramantaḥ protpatanti ca 15
15. tataḥ karma-rajjubhiḥ vāsanā-āvalitābhiḥ
baddha-śarīrāḥ bhramantaḥ protpatanti ca
15. tataḥ vāsanā-āvalitābhiḥ karma-rajjubhiḥ
baddha-śarīrāḥ bhramantaḥ ca protpatanti
15. Consequently, their bodies are bound by the ropes of action (karma), which are themselves entwined with latent impressions (vāsanā). Thus, they wander and soar.
15. מוקפים וכלואים בגוף על ידי חבלי הקַרְמָה השזורים ברשמים פנימיים, הם תועים בעולם, עולים ונופלים.
इच्छैवैता
भूतजातयः ॥ १६ ॥
icchaivaitā
bhūtajātayaḥ 16
16. icchā eva etāḥ
bhūtajātayaḥ
16. etāḥ bhūtajātayaḥ
icchā eva
16. These myriad forms of existence are, in fact, nothing but desire (icchā) itself.
16. כל היצורים הללו אינם אלא התגלמות התשוקה עצמה.
काश्चिज्जनसहस्रान्ताः पतन्ति वनपर्णवत् ।
कर्मवात्या परिभ्रान्ता लुठन्ति गिरिकुक्षिषु ॥ १७ ॥
kāścijjanasahasrāntāḥ patanti vanaparṇavat ,
karmavātyā paribhrāntā luṭhanti girikukṣiṣu 17
17. kāścit jana-sahasra-antāḥ patanti vana-parṇa-vat |
karma-vātyā paribhrāntāḥ luṭhanti giri-kukṣiṣu ||
17. kāścit jana-sahasra-antāḥ vana-parṇa-vat patanti
karma-vātyā paribhrāntāḥ giri-kukṣiṣu luṭhanti
17. Some beings, whose journey spans thousands of existences, fall like leaves in a forest. Whirled about by the tempest of (karma) actions, they roll within the hollows of mountains.
17. חלקם, בתום אלפי גלגולים, נופלים כמו עלי שלכת ביער; מופרעים על ידי סערת הקַרְמָה, הם מתגלגלים במעמקי ההרים.
अप्रमेयभवाः काश्चिच्चित्सत्ताज्ञानमोहिताः ।
चिरजाता भवन्तीह बहुकल्पशतान्यपि ॥ १८ ॥
aprameyabhavāḥ kāściccitsattājñānamohitāḥ ,
cirajātā bhavantīha bahukalpaśatānyapi 18
18. aprameya-bhavāḥ kāścit cit-sattā-jñāna-mohitāḥ |
cira-jātāḥ bhavanti iha bahu-kalpa-śatāni api ||
18. kāścit aprameya-bhavāḥ cit-sattā-jñāna-mohitāḥ
iha bahu-kalpa-śatāni api cira-jātāḥ bhavanti
18. Some beings, experiencing countless transmigrations (bhava), are deluded concerning the knowledge of their conscious reality (cit-sattā). They have existed for a very long time, even for hundreds of aeons, in this (cycle of existence).
18. אחרים חווים גלגולים ללא ספור, מטושטשים ומבולבלים מול ידיעת מציאות התודעה, ונשארים פה לאורך מאות עידנים קוסמיים.
काश्चित्कतिपयातीता मनोरमभवान्तराः ।
विहरन्ति जगत्यस्मिन्शुभकर्मपरायणाः ॥ १९ ॥
kāścitkatipayātītā manoramabhavāntarāḥ ,
viharanti jagatyasminśubhakarmaparāyaṇāḥ 19
19. kāścit katipaya-atītāḥ manorama-bhava-antarāḥ |
viharanti jagati asmin śubha-karma-parāyaṇāḥ ||
19. kāścit katipaya-atītāḥ manorama-bhava-antarāḥ
śubha-karma-parāyaṇāḥ asmin jagati viharanti
19. Some beings, having transcended a few (previous states), now dwell in charming (bhava) existences. Devoted to auspicious (karma) actions, they enjoy themselves in this world.
19. יש העוברים מספר גלגולים נעימים, ומשוטטים בעולם הזה כשהם מתמסרים לעשיית מעשים טובים.
काश्चिद्विज्ञातविज्ञानाः परमेव पदं गताः ।
वातोद्भूताः पयोमध्यं सामुद्रा इव बिन्दवः ॥ २० ॥
kāścidvijñātavijñānāḥ parameva padaṃ gatāḥ ,
vātodbhūtāḥ payomadhyaṃ sāmudrā iva bindavaḥ 20
20. kāścit vijñāta-vijñānāḥ param eva padam gatāḥ |
vāta-udbhūtāḥ payas-madhyam sāmudrāḥ iva bindavaḥ ||
20. kāścit vijñāta-vijñānāḥ param padam eva gatāḥ
vāta-udbhūtāḥ sāmudrāḥ bindavaḥ iva payas-madhyam (gatāḥ)
20. Some beings, who have realized supreme knowledge, have indeed attained the highest state (param padam) of liberation (mokṣa). They are like oceanic drops, lifted by the wind, returning to the midst of the waters.
20. ויש שזכו לדעת את הדעת העליונה והגיעו אל המצב הנשגב, כמו טיפות מים שנישאו ברוח ושבו ונדמעו בלב האוקיינוס.
उत्पत्तिः सर्वजीवानामितीह ब्रह्मणः पदात् ।
आविर्भावतिरोभावभङ्गुरा भवभाविनी ॥ २१ ॥
utpattiḥ sarvajīvānāmitīha brahmaṇaḥ padāt ,
āvirbhāvatirobhāvabhaṅgurā bhavabhāvinī 21
21. utpattiḥ sarvajīvānām iti iha brahmaṇaḥ
padāt āvirbhāvatirbhāvabhaṅgurā bhavabhāvinī
21. iha sarvajīvānām utpattiḥ brahmaṇaḥ padāt
iti sā āvirbhāvatirbhāvabhaṅgurā bhavabhāvinī
21. Here, the origin of all living beings (jīvas) is from the state (pada) of Brahman. This [cycle of existence or cosmic illusion (māyā)], which brings forth being (bhava), is transient, subject to manifestation and disappearance.
21. זוהי נביעת כל הנשמות מתוך מציאות בְּרַהְמָן – מציאות חולפת המופיעה ונעלמת, ומחוללת את סבך הקיום.
वासनाविषवैषम्यवैधुर्यज्वरधारिणी ।
अनन्तसंकटानर्थकार्यसत्कारकारिणी ॥ २२ ॥
vāsanāviṣavaiṣamyavaidhuryajvaradhāriṇī ,
anantasaṃkaṭānarthakāryasatkārakāriṇī 22
22. vāsanāviṣavaiṣamyavaidhuryajvaradhāriṇī
anantasaṅkaṭānarthakāryasatkārakāriṇī
22. sā vāsanāviṣavaiṣamyavaidhuryajvaradhāriṇī
anantasaṅkaṭānarthakāryasatkārakāriṇī asti
22. This [creeper] bears the fever of suffering and imbalance due to the poison of latent impressions (vāsanās). It causes endless dangers, misfortunes, and the perpetuation of actions (karma) and attachments.
22. היא נושאת עמה את קדחת המצוקה של רעל התשוקות, ומחוללת משברים אינסופיים, אסונות ומעשים חסרי תועלת.
नानादिग्देशकालान्तशैलकन्दरचारिणी ।
रचितोत्तमवैचित्र्यविहिताऽऽसंभ्रमाऽसती ॥ २३ ॥
nānādigdeśakālāntaśailakandaracāriṇī ,
racitottamavaicitryavihitā''saṃbhramā'satī 23
23. nānādigdeśakālāntaśailakandaracāriṇī
racitottamavaicitryā vihitāsaṃbhramā asatī
23. sā nānādigdeśakālāntaśailakandaracāriṇī
racitottamavaicitryā vihitāsaṃbhramā asatī asti
23. Roaming through various directions, lands, times, and within mountains and caves, this [creeper] is created with excellent diversity, is well-arranged to cause bewilderment, and is ultimately unreal (asatī).
23. היא נעה בין כיוונים, מקומות, זמנים, הרים ומערות, יוצרת מגוון מרהיב של תופעות, אך מלאת תהפוכות וחסרת קיום אמיתי.
एषा जगज्जाङ्गलजीर्णवल्ली सम्यक्समालोककुठारकृत्ता ।
वल्लीव विक्षुब्धमनःशरीरा भूयो न संरोहति रामभद्र ॥ २४ ॥
eṣā jagajjāṅgalajīrṇavallī samyaksamālokakuṭhārakṛttā ,
vallīva vikṣubdhamanaḥśarīrā bhūyo na saṃrohati rāmabhadra 24
24. eṣā jagajjāṅgalajīrṇavallī samyaksamālokakuṭhārakṛttā vallī
iva vikṣubdhamanaḥśarīrā bhūyaḥ na saṃrohati rāmabhadra
24. rāmabhadra eṣā jagajjāṅgalajīrṇavallī vikṣubdhamanaḥśarīrā
samyaksamālokakuṭhārakṛttā bhūyaḥ na saṃrohati vallī iva
24. This old creeper, which is the world's jungle (jagat-jāṅgala) and manifests as an agitated mind and body (manas-śarīra), once properly cut by the axe of perfect insight (samāloka), does not grow again, O Rāmabhadra, just like a creeper with its core vitality thoroughly disturbed.
24. הַגֶּפֶן הנושנה הזו של שממת העולם, ברגע שנגדעה בגרזן הראייה הנכונה, לא תצמח עוד לעולם, רָאמָה היקר.