योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-93
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति मे भगवता पूर्वमुक्तं तदेतदद्य तुभ्यं कथितम् ॥ १ ॥
इति मे भगवता पूर्वमुक्तं तदेतदद्य तुभ्यं कथितम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iti me bhagavatā pūrvamuktaṃ tadetadadya tubhyaṃ kathitam 1
iti me bhagavatā pūrvamuktaṃ tadetadadya tubhyaṃ kathitam 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti me bhagavatā pūrvam
uktam tat etat adya tubhyam kathitam
uktam tat etat adya tubhyam kathitam
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti me bhagavatā pūrvam
uktam tat etat adya tubhyam kathitam
uktam tat etat adya tubhyam kathitam
1.
Śrī Vasiṣṭha said: What was previously spoken to me by the revered one, that very thing has now been narrated to you.
तस्मादनाख्यानाद्ब्रह्मणः सर्वतः सर्वमनाख्यानमुत्पद्यते
स्वयमेव तद्धनतां प्राप्य मनः संपद्यते ॥ २ ॥
स्वयमेव तद्धनतां प्राप्य मनः संपद्यते ॥ २ ॥
tasmādanākhyānādbrahmaṇaḥ sarvataḥ sarvamanākhyānamutpadyate
svayameva taddhanatāṃ prāpya manaḥ saṃpadyate 2
svayameva taddhanatāṃ prāpya manaḥ saṃpadyate 2
2.
tasmāt anākhyānāt brahmaṇaḥ sarvataḥ sarvam anākhyānam
utpadyate svayam eva tat ghanatām prāpya manaḥ sampadyate
utpadyate svayam eva tat ghanatām prāpya manaḥ sampadyate
2.
tasmāt anākhyānāt brahmaṇaḥ sarvataḥ sarvam anākhyānam
svayam eva utpadyate tat ghanatām prāpya manaḥ sampadyate
svayam eva utpadyate tat ghanatām prāpya manaḥ sampadyate
2.
From that indescribable (brahman), all that is unmanifested arises spontaneously. Having attained a condensed state, that (unmanifested) then becomes the mind.
तन्मनस्तन्मात्रकल्पनपूर्वकसन्निवेशं भवति ततस्तैजसः
पुरुषः संपद्यते सोऽयं ब्रह्मेत्यात्मनि नाम कृतवान् ॥ ३ ॥
पुरुषः संपद्यते सोऽयं ब्रह्मेत्यात्मनि नाम कृतवान् ॥ ३ ॥
tanmanastanmātrakalpanapūrvakasanniveśaṃ bhavati tatastaijasaḥ
puruṣaḥ saṃpadyate so'yaṃ brahmetyātmani nāma kṛtavān 3
puruṣaḥ saṃpadyate so'yaṃ brahmetyātmani nāma kṛtavān 3
3.
tat manaḥ tanmātra-kalpana-pūrvaka-sanniveśam
bhavati tataḥ
taijasaḥ puruṣaḥ sampadyate saḥ
ayam brahmā iti ātmani nāma kṛtavān
bhavati tataḥ
taijasaḥ puruṣaḥ sampadyate saḥ
ayam brahmā iti ātmani nāma kṛtavān
3.
tat manaḥ tanmātra-kalpana-pūrvaka-sanniveśam
bhavati tataḥ
taijasaḥ puruṣaḥ sampadyate saḥ
ayam ātmani brahmā iti nāma kṛtavān
bhavati tataḥ
taijasaḥ puruṣaḥ sampadyate saḥ
ayam ātmani brahmā iti nāma kṛtavān
3.
That mind assumes a structure based on the prior conceptualization of subtle elements (tanmātras). From that, the radiant (taijasa) cosmic person (puruṣa) comes into being. He gave himself the name Brahmā (brahman).
तेन राम योऽयं परमेष्ठी
तन्मनस्तत्त्वं विद्धि ॥ ४ ॥
तन्मनस्तत्त्वं विद्धि ॥ ४ ॥
tena rāma yo'yaṃ parameṣṭhī
tanmanastattvaṃ viddhi 4
tanmanastattvaṃ viddhi 4
4.
tena rāma yaḥ ayam parameṣṭhī
tat manas tattvam viddhi
tat manas tattvam viddhi
4.
tena rāma yaḥ ayam parameṣṭhī
tat manas tattvam viddhi
tat manas tattvam viddhi
4.
Therefore, O Rāma, know that this very supreme being (Parameṣṭhī) is the principle of mind.
समनस्तत्त्वाकारो भगवानब्रह्मा
संकल्पमयत्वाद्यदेव संकल्पयति तदेव पश्यति ॥ ५ ॥
संकल्पमयत्वाद्यदेव संकल्पयति तदेव पश्यति ॥ ५ ॥
samanastattvākāro bhagavānabrahmā
saṃkalpamayatvādyadeva saṃkalpayati tadeva paśyati 5
saṃkalpamayatvādyadeva saṃkalpayati tadeva paśyati 5
5.
samanastattvākāraḥ bhagavān abrahma saṃkalpamayatvāt
yad eva saṃkalpayati tad eva paśyati
yad eva saṃkalpayati tad eva paśyati
5.
samanastattvākāraḥ bhagavān abrahma saṃkalpamayatvāt
yad eva saṃkalpayati tad eva paśyati
yad eva saṃkalpayati tad eva paśyati
5.
The Blessed Lord (Bhagavān), whose form is the mind-principle (manas-tattva), is not Brahmā (the creator deity). Due to His nature being characterized by will (saṃkalpa), whatever He wills, that very thing He perceives.
ततस्तेनेयमविद्या परिकल्पिता अनात्मन्यात्माभिमानमयीति तेन
ब्रह्मणा गिरितृणजलधिमयमिदं क्रमेण जगत्परिकल्पितम् ॥ ६ ॥
ब्रह्मणा गिरितृणजलधिमयमिदं क्रमेण जगत्परिकल्पितम् ॥ ६ ॥
tatasteneyamavidyā parikalpitā
anātmanyātmābhimānamayīti tena
brahmaṇā giritṛṇajaladhimayamidaṃ
krameṇa jagatparikalpitam 6
anātmanyātmābhimānamayīti tena
brahmaṇā giritṛṇajaladhimayamidaṃ
krameṇa jagatparikalpitam 6
6.
tatas tena iyam avidyā parikalpitā
anātmani ātma-abhimāna-mayī iti
tena brahmaṇā giri-tṛṇa-jaladhi-mayam
idam krameṇa jagat parikalpitam
anātmani ātma-abhimāna-mayī iti
tena brahmaṇā giri-tṛṇa-jaladhi-mayam
idam krameṇa jagat parikalpitam
6.
tatas tena iyam avidyā anātmani ātma-abhimāna-mayī iti parikalpitā.
tena brahmaṇā idam jagat giri-tṛṇa-jaladhi-mayam krameṇa parikalpitam.
tena brahmaṇā idam jagat giri-tṛṇa-jaladhi-mayam krameṇa parikalpitam.
6.
Thereafter, by Him, this ignorance (avidyā) was conceived, characterized by the identification of the self (ātman) with the non-self (anātman). By that (same) ultimate reality (brahman), this world, consisting of mountains, grass, and oceans, was gradually created.
इत्थं क्रमेण ब्रह्मतत्त्वादियमागता
सृष्टिरन्यत एवागतेयमिति लक्ष्यते ॥ ७ ॥
सृष्टिरन्यत एवागतेयमिति लक्ष्यते ॥ ७ ॥
itthaṃ krameṇa brahmatattvādiyamāgatā
sṛṣṭiranyata evāgateyamiti lakṣyate 7
sṛṣṭiranyata evāgateyamiti lakṣyate 7
7.
ittham krameṇa brahmatattvāt iyam āgatā
sṛṣṭiḥ anyata eva āgatā iyam iti lakṣyate
sṛṣṭiḥ anyata eva āgatā iyam iti lakṣyate
7.
ittham krameṇa iyam sṛṣṭiḥ brahmatattvāt āgatā.
iyam anyata eva āgatā iti lakṣyate.
iyam anyata eva āgatā iti lakṣyate.
7.
Thus, in due order, this creation has emerged from the principle of Brahman (brahman). Yet, it appears as if this (creation) has indeed come from some other source.
तस्मात्सर्वपदार्थानां त्रैलोक्योदरवर्तिनाम् ।
उत्पत्तिर्ब्रह्मणो राम तरङ्गाणामिवार्णवात् ॥ ८ ॥
उत्पत्तिर्ब्रह्मणो राम तरङ्गाणामिवार्णवात् ॥ ८ ॥
tasmātsarvapadārthānāṃ trailokyodaravartinām ,
utpattirbrahmaṇo rāma taraṅgāṇāmivārṇavāt 8
utpattirbrahmaṇo rāma taraṅgāṇāmivārṇavāt 8
8.
tasmāt sarvapadārthānām trailokyodaravartinām
utpattiḥ brahmaṇaḥ rāma taraṅgāṇām iva arṇavāt
utpattiḥ brahmaṇaḥ rāma taraṅgāṇām iva arṇavāt
8.
rāma tasmāt trailokyodaravartinām sarvapadārthānām
utpattiḥ brahmaṇaḥ taraṅgāṇām arṇavāt iva
utpattiḥ brahmaṇaḥ taraṅgāṇām arṇavāt iva
8.
Therefore, O Rāma, the origin of all entities residing within the three worlds is from Brahman (brahman), just as waves arise from the ocean.
य एवमनुत्पन्ने जगति या ब्रह्मणश्चिन्मनोरूपिणी
साहंकारे परिकल्प्य ब्रह्म ब्रह्मतामेति ॥ ९ ॥
साहंकारे परिकल्प्य ब्रह्म ब्रह्मतामेति ॥ ९ ॥
ya evamanutpanne jagati yā brahmaṇaścinmanorūpiṇī
sāhaṃkāre parikalpya brahma brahmatāmeti 9
sāhaṃkāre parikalpya brahma brahmatāmeti 9
9.
ya evam anutpanne jagati yā brahmaṇaḥ cin-manorūpiṇī
sā ahaṃkāre parikalpya brahma brahmatām eti
sā ahaṃkāre parikalpya brahma brahmatām eti
9.
ya evam anutpanne jagati brahmaṇaḥ yā cin-manorūpiṇī
sā ahaṃkāre parikalpya brahma brahmatām eti
sā ahaṃkāre parikalpya brahma brahmatām eti
9.
Indeed, when the world is unmanifested, that which is the consciousness-mind-form (*cin-manorūpiṇī*) of Brahman, that divine power (śakti), by being conceived with ego (ahaṃkāra), attains the state of Brahman (brahman).
यास्त्वन्याश्चिच्छक्तयः
सर्वशक्तेरभिन्ना एव कल्प्यन्ते ॥ १० ॥
सर्वशक्तेरभिन्ना एव कल्प्यन्ते ॥ १० ॥
yāstvanyāścicchaktayaḥ
sarvaśakterabhinnā eva kalpyante 10
sarvaśakterabhinnā eva kalpyante 10
10.
yāḥ tu anyāḥ cit-śaktayaḥ
sarva-śakteḥ abhinnāḥ eva kalpyante
sarva-śakteḥ abhinnāḥ eva kalpyante
10.
tu anyāḥ cit-śaktayaḥ sarva-śakteḥ
abhinnāḥ eva kalpyante
abhinnāḥ eva kalpyante
10.
But those other consciousness-powers (śakti) are indeed considered non-different from the all-power (śakti).
जगति स्फारतां नीते पितामहरूपेण
मनसा समुल्लसन्ति ॥ ११ ॥
मनसा समुल्लसन्ति ॥ ११ ॥
jagati sphāratāṃ nīte pitāmaharūpeṇa
manasā samullasanti 11
manasā samullasanti 11
11.
jagatī sphāratām nīte
pitāmaha-rūpeṇa manasā samullasanti
pitāmaha-rūpeṇa manasā samullasanti
11.
jagatī sphāratām nīte
pitāmaha-rūpeṇa manasā samullasanti
pitāmaha-rūpeṇa manasā samullasanti
11.
When the world has attained manifestation (expansion), they (the divine powers) shine forth by means of the mind (manas) in the form of the grandfather (Brahmā).
एते सहस्रशोऽपि परिवर्तमानजीवा
उच्यन्ते ॥ १२ ॥
उच्यन्ते ॥ १२ ॥
ete sahasraśo'pi
parivartamānajīvā ucyante 12
parivartamānajīvā ucyante 12
12.
ete sahasraśaḥ api
parivartamāna-jīvāḥ ucyante
parivartamāna-jīvāḥ ucyante
12.
ete api sahasraśaḥ
parivartamāna-jīvāḥ ucyante
parivartamāna-jīvāḥ ucyante
12.
These (individual divine powers), even in thousands, are called transmigrating souls (jīva).
तेऽभ्युत्थिता एव चिन्नभसो नभसि तन्मात्रैरावलिता
गगनपवनान्तर्वर्तिनश्चतुर्दशविधा ये भूतजातमध्यतयाभ्यासे
तिष्ठन्ति तस्या एव प्राणशक्तिद्वारेण प्रविश्य
शरीरं स्थावरं जंगमं वापि बीजतां गच्छन्ति ॥ १३ ॥
गगनपवनान्तर्वर्तिनश्चतुर्दशविधा ये भूतजातमध्यतयाभ्यासे
तिष्ठन्ति तस्या एव प्राणशक्तिद्वारेण प्रविश्य
शरीरं स्थावरं जंगमं वापि बीजतां गच्छन्ति ॥ १३ ॥
te'bhyutthitā eva cinnabhaso nabhasi tanmātrairāvalitā
gaganapavanāntarvartinaścaturdaśavidhā ye bhūtajātamadhyatayābhyāse
tiṣṭhanti tasyā eva prāṇaśaktidvāreṇa praviśya
śarīraṃ sthāvaraṃ jaṃgamaṃ vāpi bījatāṃ gacchanti 13
gaganapavanāntarvartinaścaturdaśavidhā ye bhūtajātamadhyatayābhyāse
tiṣṭhanti tasyā eva prāṇaśaktidvāreṇa praviśya
śarīraṃ sthāvaraṃ jaṃgamaṃ vāpi bījatāṃ gacchanti 13
13.
te abhyutthitāḥ eva citnabhasaḥ nabhasi tanmātraiḥ āvalitāḥ
gagana-pavana-antarvartinaḥ caturdaśa-vidhāḥ ye bhūtajātamadhyatayā
abhyāse tiṣṭhanti tasyāḥ eva prāṇaśakti-dvāreṇa
praviśya śarīram sthāvaram jaṅgamam vā api bījatām gacchanti
gagana-pavana-antarvartinaḥ caturdaśa-vidhāḥ ye bhūtajātamadhyatayā
abhyāse tiṣṭhanti tasyāḥ eva prāṇaśakti-dvāreṇa
praviśya śarīram sthāvaram jaṅgamam vā api bījatām gacchanti
13.
ye te citnabhasaḥ nabhasi abhyutthitāḥ eva tanmātraiḥ āvalitāḥ
gagana-pavana-antarvartinaḥ caturdaśa-vidhāḥ bhūtajātamadhyatayā
abhyāse tiṣṭhanti tasyāḥ eva prāṇaśakti-dvāreṇa
praviśya sthāvaram jaṅgamam vā api śarīram bījatām gacchanti
gagana-pavana-antarvartinaḥ caturdaśa-vidhāḥ bhūtajātamadhyatayā
abhyāse tiṣṭhanti tasyāḥ eva prāṇaśakti-dvāreṇa
praviśya sthāvaram jaṅgamam vā api śarīram bījatām gacchanti
13.
They, having manifested from the ether of consciousness (cit-nabhas) within the cosmic ether (nabhas), are enveloped by subtle elements (tanmātras) and dwell within space and air. These fourteen types of entities, which abide as the fundamental substratum amidst all created beings, then enter either a stationary or a mobile body through the gateway of that very life-force (prāṇa-śakti), thereby becoming its seed.
तदनु योनितो जगति जायन्ते तदनु
काकतालीययोगेनोत्पन्नवासनाप्रवाहानुरूपकर्मफलभागिनो भवन्ति ॥ १४ ॥
काकतालीययोगेनोत्पन्नवासनाप्रवाहानुरूपकर्मफलभागिनो भवन्ति ॥ १४ ॥
tadanu yonito jagati jāyante tadanu
kākatālīyayogenotpannavāsanāpravāhānurūpakarmaphalabhāgino bhavanti 14
kākatālīyayogenotpannavāsanāpravāhānurūpakarmaphalabhāgino bhavanti 14
14.
tadanu yonitaḥ jagati jāyante tadanu kākatālīya-yogena
utpanna-vāsanā-pravāha-anurūpa-karma-phala-bhāginaḥ bhavanti
utpanna-vāsanā-pravāha-anurūpa-karma-phala-bhāginaḥ bhavanti
14.
tadanu yonitaḥ jagati jāyante tadanu kākatālīya-yogena
utpanna-vāsanā-pravāha-anurūpa-karma-phala-bhāginaḥ bhavanti
utpanna-vāsanā-pravāha-anurūpa-karma-phala-bhāginaḥ bhavanti
14.
Thereafter, they are born into the world from various wombs. Subsequently, by accidental coincidence (kākatālīya-yoga), they become partakers of the fruits of actions (karma) in accordance with the flow of latent impressions (vāsanā) that have manifested.
ततः कर्मरज्जुभिर्वासनावलिताभिर्बद्धशरीरा
भ्रमन्तः प्रोत्पतन्ति च ॥ १५ ॥
भ्रमन्तः प्रोत्पतन्ति च ॥ १५ ॥
tataḥ karmarajjubhirvāsanāvalitābhirbaddhaśarīrā
bhramantaḥ protpatanti ca 15
bhramantaḥ protpatanti ca 15
15.
tataḥ karma-rajjubhiḥ vāsanā-āvalitābhiḥ
baddha-śarīrāḥ bhramantaḥ protpatanti ca
baddha-śarīrāḥ bhramantaḥ protpatanti ca
15.
tataḥ vāsanā-āvalitābhiḥ karma-rajjubhiḥ
baddha-śarīrāḥ bhramantaḥ ca protpatanti
baddha-śarīrāḥ bhramantaḥ ca protpatanti
15.
Consequently, their bodies are bound by the ropes of action (karma), which are themselves entwined with latent impressions (vāsanā). Thus, they wander and soar.
इच्छैवैता
भूतजातयः ॥ १६ ॥
भूतजातयः ॥ १६ ॥
icchaivaitā
bhūtajātayaḥ 16
bhūtajātayaḥ 16
16.
icchā eva etāḥ
bhūtajātayaḥ
bhūtajātayaḥ
16.
etāḥ bhūtajātayaḥ
icchā eva
icchā eva
16.
These myriad forms of existence are, in fact, nothing but desire (icchā) itself.
काश्चिज्जनसहस्रान्ताः पतन्ति वनपर्णवत् ।
कर्मवात्या परिभ्रान्ता लुठन्ति गिरिकुक्षिषु ॥ १७ ॥
कर्मवात्या परिभ्रान्ता लुठन्ति गिरिकुक्षिषु ॥ १७ ॥
kāścijjanasahasrāntāḥ patanti vanaparṇavat ,
karmavātyā paribhrāntā luṭhanti girikukṣiṣu 17
karmavātyā paribhrāntā luṭhanti girikukṣiṣu 17
17.
kāścit jana-sahasra-antāḥ patanti vana-parṇa-vat |
karma-vātyā paribhrāntāḥ luṭhanti giri-kukṣiṣu ||
karma-vātyā paribhrāntāḥ luṭhanti giri-kukṣiṣu ||
17.
kāścit jana-sahasra-antāḥ vana-parṇa-vat patanti
karma-vātyā paribhrāntāḥ giri-kukṣiṣu luṭhanti
karma-vātyā paribhrāntāḥ giri-kukṣiṣu luṭhanti
17.
Some beings, whose journey spans thousands of existences, fall like leaves in a forest. Whirled about by the tempest of (karma) actions, they roll within the hollows of mountains.
अप्रमेयभवाः काश्चिच्चित्सत्ताज्ञानमोहिताः ।
चिरजाता भवन्तीह बहुकल्पशतान्यपि ॥ १८ ॥
चिरजाता भवन्तीह बहुकल्पशतान्यपि ॥ १८ ॥
aprameyabhavāḥ kāściccitsattājñānamohitāḥ ,
cirajātā bhavantīha bahukalpaśatānyapi 18
cirajātā bhavantīha bahukalpaśatānyapi 18
18.
aprameya-bhavāḥ kāścit cit-sattā-jñāna-mohitāḥ |
cira-jātāḥ bhavanti iha bahu-kalpa-śatāni api ||
cira-jātāḥ bhavanti iha bahu-kalpa-śatāni api ||
18.
kāścit aprameya-bhavāḥ cit-sattā-jñāna-mohitāḥ
iha bahu-kalpa-śatāni api cira-jātāḥ bhavanti
iha bahu-kalpa-śatāni api cira-jātāḥ bhavanti
18.
Some beings, experiencing countless transmigrations (bhava), are deluded concerning the knowledge of their conscious reality (cit-sattā). They have existed for a very long time, even for hundreds of aeons, in this (cycle of existence).
काश्चित्कतिपयातीता मनोरमभवान्तराः ।
विहरन्ति जगत्यस्मिन्शुभकर्मपरायणाः ॥ १९ ॥
विहरन्ति जगत्यस्मिन्शुभकर्मपरायणाः ॥ १९ ॥
kāścitkatipayātītā manoramabhavāntarāḥ ,
viharanti jagatyasminśubhakarmaparāyaṇāḥ 19
viharanti jagatyasminśubhakarmaparāyaṇāḥ 19
19.
kāścit katipaya-atītāḥ manorama-bhava-antarāḥ |
viharanti jagati asmin śubha-karma-parāyaṇāḥ ||
viharanti jagati asmin śubha-karma-parāyaṇāḥ ||
19.
kāścit katipaya-atītāḥ manorama-bhava-antarāḥ
śubha-karma-parāyaṇāḥ asmin jagati viharanti
śubha-karma-parāyaṇāḥ asmin jagati viharanti
19.
Some beings, having transcended a few (previous states), now dwell in charming (bhava) existences. Devoted to auspicious (karma) actions, they enjoy themselves in this world.
काश्चिद्विज्ञातविज्ञानाः परमेव पदं गताः ।
वातोद्भूताः पयोमध्यं सामुद्रा इव बिन्दवः ॥ २० ॥
वातोद्भूताः पयोमध्यं सामुद्रा इव बिन्दवः ॥ २० ॥
kāścidvijñātavijñānāḥ parameva padaṃ gatāḥ ,
vātodbhūtāḥ payomadhyaṃ sāmudrā iva bindavaḥ 20
vātodbhūtāḥ payomadhyaṃ sāmudrā iva bindavaḥ 20
20.
kāścit vijñāta-vijñānāḥ param eva padam gatāḥ |
vāta-udbhūtāḥ payas-madhyam sāmudrāḥ iva bindavaḥ ||
vāta-udbhūtāḥ payas-madhyam sāmudrāḥ iva bindavaḥ ||
20.
kāścit vijñāta-vijñānāḥ param padam eva gatāḥ
vāta-udbhūtāḥ sāmudrāḥ bindavaḥ iva payas-madhyam (gatāḥ)
vāta-udbhūtāḥ sāmudrāḥ bindavaḥ iva payas-madhyam (gatāḥ)
20.
Some beings, who have realized supreme knowledge, have indeed attained the highest state (param padam) of liberation (mokṣa). They are like oceanic drops, lifted by the wind, returning to the midst of the waters.
उत्पत्तिः सर्वजीवानामितीह ब्रह्मणः पदात् ।
आविर्भावतिरोभावभङ्गुरा भवभाविनी ॥ २१ ॥
आविर्भावतिरोभावभङ्गुरा भवभाविनी ॥ २१ ॥
utpattiḥ sarvajīvānāmitīha brahmaṇaḥ padāt ,
āvirbhāvatirobhāvabhaṅgurā bhavabhāvinī 21
āvirbhāvatirobhāvabhaṅgurā bhavabhāvinī 21
21.
utpattiḥ sarvajīvānām iti iha brahmaṇaḥ
padāt āvirbhāvatirbhāvabhaṅgurā bhavabhāvinī
padāt āvirbhāvatirbhāvabhaṅgurā bhavabhāvinī
21.
iha sarvajīvānām utpattiḥ brahmaṇaḥ padāt
iti sā āvirbhāvatirbhāvabhaṅgurā bhavabhāvinī
iti sā āvirbhāvatirbhāvabhaṅgurā bhavabhāvinī
21.
Here, the origin of all living beings (jīvas) is from the state (pada) of Brahman. This [cycle of existence or cosmic illusion (māyā)], which brings forth being (bhava), is transient, subject to manifestation and disappearance.
वासनाविषवैषम्यवैधुर्यज्वरधारिणी ।
अनन्तसंकटानर्थकार्यसत्कारकारिणी ॥ २२ ॥
अनन्तसंकटानर्थकार्यसत्कारकारिणी ॥ २२ ॥
vāsanāviṣavaiṣamyavaidhuryajvaradhāriṇī ,
anantasaṃkaṭānarthakāryasatkārakāriṇī 22
anantasaṃkaṭānarthakāryasatkārakāriṇī 22
22.
vāsanāviṣavaiṣamyavaidhuryajvaradhāriṇī
anantasaṅkaṭānarthakāryasatkārakāriṇī
anantasaṅkaṭānarthakāryasatkārakāriṇī
22.
sā vāsanāviṣavaiṣamyavaidhuryajvaradhāriṇī
anantasaṅkaṭānarthakāryasatkārakāriṇī asti
anantasaṅkaṭānarthakāryasatkārakāriṇī asti
22.
This [creeper] bears the fever of suffering and imbalance due to the poison of latent impressions (vāsanās). It causes endless dangers, misfortunes, and the perpetuation of actions (karma) and attachments.
नानादिग्देशकालान्तशैलकन्दरचारिणी ।
रचितोत्तमवैचित्र्यविहिताऽऽसंभ्रमाऽसती ॥ २३ ॥
रचितोत्तमवैचित्र्यविहिताऽऽसंभ्रमाऽसती ॥ २३ ॥
nānādigdeśakālāntaśailakandaracāriṇī ,
racitottamavaicitryavihitā''saṃbhramā'satī 23
racitottamavaicitryavihitā''saṃbhramā'satī 23
23.
nānādigdeśakālāntaśailakandaracāriṇī
racitottamavaicitryā vihitāsaṃbhramā asatī
racitottamavaicitryā vihitāsaṃbhramā asatī
23.
sā nānādigdeśakālāntaśailakandaracāriṇī
racitottamavaicitryā vihitāsaṃbhramā asatī asti
racitottamavaicitryā vihitāsaṃbhramā asatī asti
23.
Roaming through various directions, lands, times, and within mountains and caves, this [creeper] is created with excellent diversity, is well-arranged to cause bewilderment, and is ultimately unreal (asatī).
एषा जगज्जाङ्गलजीर्णवल्ली सम्यक्समालोककुठारकृत्ता ।
वल्लीव विक्षुब्धमनःशरीरा भूयो न संरोहति रामभद्र ॥ २४ ॥
वल्लीव विक्षुब्धमनःशरीरा भूयो न संरोहति रामभद्र ॥ २४ ॥
eṣā jagajjāṅgalajīrṇavallī samyaksamālokakuṭhārakṛttā ,
vallīva vikṣubdhamanaḥśarīrā bhūyo na saṃrohati rāmabhadra 24
vallīva vikṣubdhamanaḥśarīrā bhūyo na saṃrohati rāmabhadra 24
24.
eṣā jagajjāṅgalajīrṇavallī samyaksamālokakuṭhārakṛttā vallī
iva vikṣubdhamanaḥśarīrā bhūyaḥ na saṃrohati rāmabhadra
iva vikṣubdhamanaḥśarīrā bhūyaḥ na saṃrohati rāmabhadra
24.
rāmabhadra eṣā jagajjāṅgalajīrṇavallī vikṣubdhamanaḥśarīrā
samyaksamālokakuṭhārakṛttā bhūyaḥ na saṃrohati vallī iva
samyaksamālokakuṭhārakṛttā bhūyaḥ na saṃrohati vallī iva
24.
This old creeper, which is the world's jungle (jagat-jāṅgala) and manifests as an agitated mind and body (manas-śarīra), once properly cut by the axe of perfect insight (samāloka), does not grow again, O Rāmabhadra, just like a creeper with its core vitality thoroughly disturbed.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93 (current chapter)
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216