योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-6, chapter-37
ईश्वर उवाच ।
इत्यादिकानां शब्दानामर्थश्रीः सत्यरूपिणि ।
तस्मिन्सर्वेश्वरे सर्वसत्तामणिसमुद्गके ॥ १ ॥
इत्यादिकानां शब्दानामर्थश्रीः सत्यरूपिणि ।
तस्मिन्सर्वेश्वरे सर्वसत्तामणिसमुद्गके ॥ १ ॥
īśvara uvāca ,
ityādikānāṃ śabdānāmarthaśrīḥ satyarūpiṇi ,
tasminsarveśvare sarvasattāmaṇisamudgake 1
ityādikānāṃ śabdānāmarthaśrīḥ satyarūpiṇi ,
tasminsarveśvare sarvasattāmaṇisamudgake 1
1.
īśvaraḥ uvāca ityādikānām śabdānām arthaśrīḥ
satyarūpiṇi tasmin sarveśvare sarvasattāmaṇisamudgake
satyarūpiṇi tasmin sarveśvare sarvasattāmaṇisamudgake
1.
īśvaraḥ uvāca ityādikānām śabdānām arthaśrīḥ
satyarūpiṇi tasmin sarveśvare sarvasattāmaṇisamudgake
satyarūpiṇi tasmin sarveśvare sarvasattāmaṇisamudgake
1.
Īśvara said: The splendor of meaning of these and similar words, which is truthful in its essence, rests in that Lord of all (Īśvara), who is the jewel-casket for all existence.
का नाम विमलाभासास्तस्मिन्परमचिन्मणौ ।
न कचन्ति विचिन्वन्ति विचित्राणि जगन्ति याः ॥ २ ॥
न कचन्ति विचिन्वन्ति विचित्राणि जगन्ति याः ॥ २ ॥
kā nāma vimalābhāsāstasminparamacinmaṇau ,
na kacanti vicinvanti vicitrāṇi jaganti yāḥ 2
na kacanti vicinvanti vicitrāṇi jaganti yāḥ 2
2.
kā nāma vimalābhāsāḥ tasmin paramacinmaṇau
na kacanti vicinvanti vicitrāṇi jaganti yāḥ
na kacanti vicinvanti vicitrāṇi jaganti yāḥ
2.
kā nāma vimalābhāsāḥ yāḥ tasmin paramacinmaṇau
na kacanti vicitrāṇi jaganti na vicinvanti
na kacanti vicitrāṇi jaganti na vicinvanti
2.
What pure splendors, indeed, would fail to shine within that supreme consciousness-jewel (paramacinmaṇi)? And which of them would not discern diverse worlds?
एषा बीजकणान्तस्था चित्सत्ता स्ववपुर्मयम् ।
लब्ध्वा मृत्कालवार्यादि करोत्यङ्कुरमोदनम् ॥ ३ ॥
लब्ध्वा मृत्कालवार्यादि करोत्यङ्कुरमोदनम् ॥ ३ ॥
eṣā bījakaṇāntasthā citsattā svavapurmayam ,
labdhvā mṛtkālavāryādi karotyaṅkuramodanam 3
labdhvā mṛtkālavāryādi karotyaṅkuramodanam 3
3.
eṣā bījakāṇāntasthā citsattā svavapurmayam
labdhvā mṛtkālavāryādi karoti aṅkuramodanam
labdhvā mṛtkālavāryādi karoti aṅkuramodanam
3.
eṣā bījakāṇāntasthā citsattā mṛtkālavāryādi
labdhvā svavapurmayam aṅkuramodanam karoti
labdhvā svavapurmayam aṅkuramodanam karoti
3.
This consciousness-existence (citsattā), located within a seed-particle, having obtained earth, time, water, and other such elements, then brings forth the joyful sprout - a manifestation of its own form.
फेनावर्तविवर्तान्तर्वर्तिनी रसरूपिणी ।
कठिनेन्द्रियसंबन्धे करोति स्पन्दमम्भसाम् ॥ ४ ॥
कठिनेन्द्रियसंबन्धे करोति स्पन्दमम्भसाम् ॥ ४ ॥
phenāvartavivartāntarvartinī rasarūpiṇī ,
kaṭhinendriyasaṃbandhe karoti spandamambhasām 4
kaṭhinendriyasaṃbandhe karoti spandamambhasām 4
4.
phenāvartavivartāntarvartinī rasarūpiṇī
kaṭhinendriyasaṃbandhe karoti spandam ambhasām
kaṭhinendriyasaṃbandhe karoti spandam ambhasām
4.
phenāvartavivartāntarvartinī rasarūpiṇī
kaṭhinendriyasaṃbandhe ambhasām spandam karoti
kaṭhinendriyasaṃbandhe ambhasām spandam karoti
4.
That essence, residing within the turning and churning foam and embodying the very nature of fluidity, causes the waters to pulsate through its connection with the dense sense organs.
एषा कुसुमगुच्छेषु रसरूपेण संस्थिता ।
कचति घ्राणरन्ध्रेषु करोति परिफुल्लताम् ॥ ५ ॥
कचति घ्राणरन्ध्रेषु करोति परिफुल्लताम् ॥ ५ ॥
eṣā kusumaguccheṣu rasarūpeṇa saṃsthitā ,
kacati ghrāṇarandhreṣu karoti pariphullatām 5
kacati ghrāṇarandhreṣu karoti pariphullatām 5
5.
eṣā kusumagucceṣu rasarūpeṇa saṃsthitā
kacati ghrāṇarandhreṣu karoti pariphullatām
kacati ghrāṇarandhreṣu karoti pariphullatām
5.
eṣā rasarūpeṇa kusumagucceṣu saṃsthitā
ghrāṇarandhreṣu kacati pariphullatām karoti
ghrāṇarandhreṣu kacati pariphullatām karoti
5.
This [essence], dwelling in flower clusters in the form of its intrinsic nature (dharma) as essence, manifests in the nostrils and causes a sensation of blossoming.
शिलाङ्गस्था शिलाङ्गाभामसतीं सत्यतापदम् ।
सर्गाधारदशां धत्ते गिरीन्द्रः स्थितिलीलया ॥ ६ ॥
सर्गाधारदशां धत्ते गिरीन्द्रः स्थितिलीलया ॥ ६ ॥
śilāṅgasthā śilāṅgābhāmasatīṃ satyatāpadam ,
sargādhāradaśāṃ dhatte girīndraḥ sthitilīlayā 6
sargādhāradaśāṃ dhatte girīndraḥ sthitilīlayā 6
6.
śilāṅgasthā śilāṅgābhām asatīm satyatāpadam
sargādhāradaśām dhatte girīndraḥ sthitilīlayā
sargādhāradaśām dhatte girīndraḥ sthitilīlayā
6.
girīndraḥ śilāṅgasthā asatīm śilāṅgābhām
satyatāpadam sargādhāradaśām sthitilīlayā dhatte
satyatāpadam sargādhāradaśām sthitilīlayā dhatte
6.
The great mountain, dwelling in a rock-body, [while manifesting] an unreal, rock-like semblance, nevertheless assumes the position of reality and the state of being the support of creation through its playful existence (līlā).
पवनस्पन्दकोशात्मरूपिणीव त्वगिन्द्रियम् ।
संसाधयत्यात्मसुतं पितेवात्मतयानया ॥ ७ ॥
संसाधयत्यात्मसुतं पितेवात्मतयानया ॥ ७ ॥
pavanaspandakośātmarūpiṇīva tvagindriyam ,
saṃsādhayatyātmasutaṃ pitevātmatayānayā 7
saṃsādhayatyātmasutaṃ pitevātmatayānayā 7
7.
pavanaspandakośātmarūpiṇī iva tvagindriyam
saṃsādhayati ātmasutam pitā iva ātmatayā anayā
saṃsādhayati ātmasutam pitā iva ātmatayā anayā
7.
pitā iva anayā ātmatayā ātmasutam saṃsādhayati
pavanaspandakośātmarūpiṇī iva tvagindriyam
pavanaspandakośātmarūpiṇī iva tvagindriyam
7.
Just as a father, by his own inherent self-nature (ātman), perfects his own son, so too [the animating principle], as if embodying the very nature (ātman) of the sheath of wind-vibration, brings to perfection the sense of touch (tvagindriyam) through this same self-nature (ātman).
अशेषसारसंपिण्डमध्यात्मानं स्वसिद्धये ।
भावयित्वा नकिंचित्त्वमिव खत्वं करोत्यलम् ॥ ८ ॥
भावयित्वा नकिंचित्त्वमिव खत्वं करोत्यलम् ॥ ८ ॥
aśeṣasārasaṃpiṇḍamadhyātmānaṃ svasiddhaye ,
bhāvayitvā nakiṃcittvamiva khatvaṃ karotyalam 8
bhāvayitvā nakiṃcittvamiva khatvaṃ karotyalam 8
8.
aśeṣasārasaṃpiṇḍamadhyātmānam svasiddhaye
bhāvayitvā nakiṃcittvam iva khatvaṃ karoti alam
bhāvayitvā nakiṃcittvam iva khatvaṃ karoti alam
8.
svasiddhaye aśeṣasārasaṃpiṇḍamadhyātmānam
bhāvayitvā nakiṃcittvam iva khatvaṃ alam karoti
bhāvayitvā nakiṃcittvam iva khatvaṃ alam karoti
8.
Having contemplated its own inner being (ātman) - which is the concentrated essence of all that exists - for its own perfection, it entirely transforms into a state like nothingness, becoming the nature of space.
स्वसत्ताप्रतिबिम्बाभमाकाशमुकुरोदरे ।
धत्ते कल्पनिमेषाङ्कं कालाख्यममलं वपुः ॥ ९ ॥
धत्ते कल्पनिमेषाङ्कं कालाख्यममलं वपुः ॥ ९ ॥
svasattāpratibimbābhamākāśamukurodare ,
dhatte kalpanimeṣāṅkaṃ kālākhyamamalaṃ vapuḥ 9
dhatte kalpanimeṣāṅkaṃ kālākhyamamalaṃ vapuḥ 9
9.
svasattāpratibimbābham ākāśamukura udare dhatte
kalpanimeṣāṅkam kāla ākhyam amalam vapuḥ
kalpanimeṣāṅkam kāla ākhyam amalam vapuḥ
9.
ākāśamukura udare svasattāpratibimbābham
kalpanimeṣāṅkam kāla ākhyam amalam vapuḥ dhatte
kalpanimeṣāṅkam kāla ākhyam amalam vapuḥ dhatte
9.
Within the mirror-like expanse of space, (the Supreme Self) holds its immaculate form, known as Time, which appears like a reflection of its own being and is marked by aeons (kalpas) and moments (nimeṣas).
आमहापञ्चमेशानं परिणाममया इमे ।
इदमित्थमिदं नेति नियतिर्भवति स्वयम् ॥ १० ॥
इदमित्थमिदं नेति नियतिर्भवति स्वयम् ॥ १० ॥
āmahāpañcameśānaṃ pariṇāmamayā ime ,
idamitthamidaṃ neti niyatirbhavati svayam 10
idamitthamidaṃ neti niyatirbhavati svayam 10
10.
ā mahāpañcameśānam pariṇāmamayāḥ ime idam
ittham idam na iti niyatiḥ bhavati svayam
ittham idam na iti niyatiḥ bhavati svayam
10.
ā mahāpañcameśānam ime pariṇāmamayāḥ idam
ittham idam na iti niyatiḥ svayam bhavati
ittham idam na iti niyatiḥ svayam bhavati
10.
From Brahmā up to the great fifth Īśāna, these (existences) are composed of transformations. The cosmic order (niyati) itself spontaneously determines: 'This is thus,' and 'This is not so.'
साक्षिणि स्फार आभासे गृहे दीप इव क्रियाः ।
सत्ये तस्मिन्प्रकाशन्ते जगच्चित्रपरम्पराः ॥ ११ ॥
सत्ये तस्मिन्प्रकाशन्ते जगच्चित्रपरम्पराः ॥ ११ ॥
sākṣiṇi sphāra ābhāse gṛhe dīpa iva kriyāḥ ,
satye tasminprakāśante jagaccitraparamparāḥ 11
satye tasminprakāśante jagaccitraparamparāḥ 11
11.
sākṣiṇi sphāre ābhāse gṛhe dīpaḥ iva kriyāḥ
satye tasmin prakāśante jagaccitraparamparāḥ
satye tasmin prakāśante jagaccitraparamparāḥ
11.
gṛhe dīpaḥ iva kriyāḥ satye tasmin sākṣiṇi
sphāre ābhāse jagaccitraparamparāḥ prakāśante
sphāre ābhāse jagaccitraparamparāḥ prakāśante
11.
Just as activities (kriyāḥ) in a house (gṛhe) become manifest by means of a lamp (dīpa), so too, the continuous successions of world-pictures (jagaccitraparamparāḥ) shine forth in that expansive, true manifestation (ābhāsa) which is the witness (sākṣin).
परमाकाशनगरनाट्यमण्डपभूमिषु ।
स्वशक्तिवृत्तं संसारं पश्यन्ती साक्षिवत्स्थिता ॥ १२ ॥
स्वशक्तिवृत्तं संसारं पश्यन्ती साक्षिवत्स्थिता ॥ १२ ॥
paramākāśanagaranāṭyamaṇḍapabhūmiṣu ,
svaśaktivṛttaṃ saṃsāraṃ paśyantī sākṣivatsthitā 12
svaśaktivṛttaṃ saṃsāraṃ paśyantī sākṣivatsthitā 12
12.
paramākāśanagaranāṭyamaṇḍapabhūmiṣu
svaśaktivṛttaṃ saṃsāraṃ paśyantī sākṣivat sthitā
svaśaktivṛttaṃ saṃsāraṃ paśyantī sākṣivat sthitā
12.
paramākāśanagaranāṭyamaṇḍapabhūmiṣu
svaśaktivṛttaṃ saṃsāraṃ paśyantī sāksivat sthitā
svaśaktivṛttaṃ saṃsāraṃ paśyantī sāksivat sthitā
12.
She remains like a witness, observing the cycle of existence (saṃsāra) – the activity of her own power (śakti) – on the stages of the theater-city that is the supreme sky.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
शिवस्यास्य जगन्नाथ शक्तयः काः कथं स्थिताः ।
साक्षिता का च किं तासां वृत्तं स्यात्कियदेव तते ॥ १३ ॥
शिवस्यास्य जगन्नाथ शक्तयः काः कथं स्थिताः ।
साक्षिता का च किं तासां वृत्तं स्यात्कियदेव तते ॥ १३ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
śivasyāsya jagannātha śaktayaḥ kāḥ kathaṃ sthitāḥ ,
sākṣitā kā ca kiṃ tāsāṃ vṛttaṃ syātkiyadeva tate 13
śivasyāsya jagannātha śaktayaḥ kāḥ kathaṃ sthitāḥ ,
sākṣitā kā ca kiṃ tāsāṃ vṛttaṃ syātkiyadeva tate 13
13.
śrīvasiṣṭha uvāca śivasya asya jagannātha śaktayaḥ kāḥ kathaṃ
sthitāḥ sākṣitā kā ca kim tāsāṃ vṛttaṃ syāt kiyat eva tate
sthitāḥ sākṣitā kā ca kim tāsāṃ vṛttaṃ syāt kiyat eva tate
13.
śrīvasiṣṭha uvāca.
he jagannātha,
asya śivasya kāḥ śaktayaḥ kathaṃ sthitāḥ ca kā sākṣitā? tāsāṃ vṛttaṃ ca kiyat eva syāt tate?
he jagannātha,
asya śivasya kāḥ śaktayaḥ kathaṃ sthitāḥ ca kā sākṣitā? tāsāṃ vṛttaṃ ca kiyat eva syāt tate?
13.
Śrī Vasiṣṭha said: "O Lord of the world, what are the powers (śakti) of this Śiva? How do they exist? What is their role as a witness? What would their activity be, and how extensive is it, O my dear one?"
ईश्वर उवाच ।
अप्रमेयस्य शान्तस्य शिवस्य परमात्मनः ।
सौम्य चिन्मात्ररूपस्य सर्वस्यानाकृतेरपि ॥ १४ ॥
अप्रमेयस्य शान्तस्य शिवस्य परमात्मनः ।
सौम्य चिन्मात्ररूपस्य सर्वस्यानाकृतेरपि ॥ १४ ॥
īśvara uvāca ,
aprameyasya śāntasya śivasya paramātmanaḥ ,
saumya cinmātrarūpasya sarvasyānākṛterapi 14
aprameyasya śāntasya śivasya paramātmanaḥ ,
saumya cinmātrarūpasya sarvasyānākṛterapi 14
14.
īśvara uvāca aprameyasya śāntasya śivasya paramātmanaḥ
saumya cinmātrarūpasya sarvasya anākṛteḥ api
saumya cinmātrarūpasya sarvasya anākṛteḥ api
14.
īśvara uvāca.
saumya,
aprameyasya śāntasya śivasya paramātmanaḥ cinmātrarūpasya sarvasya anākṛteḥ api [śaktayaḥ.
.
.
]
saumya,
aprameyasya śāntasya śivasya paramātmanaḥ cinmātrarūpasya sarvasya anākṛteḥ api [śaktayaḥ.
.
.
]
14.
Īśvara said: "O gentle one, of the immeasurable, tranquil, auspicious (Śiva), the supreme Self (ātman) whose nature is pure consciousness, who is all-pervading, and indeed, also formless - "
इच्छासत्ता व्योमसत्ता कालसत्ता तथैव च ।
तथा नियतिसत्ता च महासत्ता च सुव्रत ॥ १५ ॥
तथा नियतिसत्ता च महासत्ता च सुव्रत ॥ १५ ॥
icchāsattā vyomasattā kālasattā tathaiva ca ,
tathā niyatisattā ca mahāsattā ca suvrata 15
tathā niyatisattā ca mahāsattā ca suvrata 15
15.
icchāsattā vyomasattā kālasattā tathā eva ca
tathā niyatisattā ca mahāsattā ca suvrata
tathā niyatisattā ca mahāsattā ca suvrata
15.
suvrata,
icchāsattā,
vyomasattā,
tathā eva ca kālasattā,
tathā ca niyatisattā ca mahāsattā [śaktayaḥ santi].
icchāsattā,
vyomasattā,
tathā eva ca kālasattā,
tathā ca niyatisattā ca mahāsattā [śaktayaḥ santi].
15.
…(His powers (śakti) are) the power (śakti) of will, the power (śakti) of space, and similarly the power (śakti) of time. Likewise, O virtuous one, there is the power (śakti) of destiny and the great power (śakti).
ज्ञानशक्तिः क्रियाशक्तिः कर्तृताऽकर्तृतापि च ।
इत्यादिकानां शक्तीनामन्तो नास्ति शिवात्मनः ॥ १६ ॥
इत्यादिकानां शक्तीनामन्तो नास्ति शिवात्मनः ॥ १६ ॥
jñānaśaktiḥ kriyāśaktiḥ kartṛtā'kartṛtāpi ca ,
ityādikānāṃ śaktīnāmanto nāsti śivātmanaḥ 16
ityādikānāṃ śaktīnāmanto nāsti śivātmanaḥ 16
16.
jñānaśaktiḥ kriyāśaktiḥ kartṛtā akartṛtā api ca
iti ādikānām śaktīnām antaḥ na asti śivātmanaḥ
iti ādikānām śaktīnām antaḥ na asti śivātmanaḥ
16.
śivātmanaḥ jñānaśaktiḥ kriyāśaktiḥ kartṛtā akartṛtā
api ca iti ādikānām śaktīnām antaḥ na asti
api ca iti ādikānām śaktīnām antaḥ na asti
16.
The Śiva-self (śivātman) possesses countless powers, such as the power of knowledge, the power of action, the capacity for agency, and even non-agency. There is no end to these powers of the Śiva-self.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
शक्तयः कुत एवैता बहुत्वं कथमासु च ।
उदयश्च कथं देव भेदाभेदश्च कीदृशः ॥ १७ ॥
शक्तयः कुत एवैता बहुत्वं कथमासु च ।
उदयश्च कथं देव भेदाभेदश्च कीदृशः ॥ १७ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
śaktayaḥ kuta evaitā bahutvaṃ kathamāsu ca ,
udayaśca kathaṃ deva bhedābhedaśca kīdṛśaḥ 17
śaktayaḥ kuta evaitā bahutvaṃ kathamāsu ca ,
udayaśca kathaṃ deva bhedābhedaśca kīdṛśaḥ 17
17.
śrīvasiṣṭha uvāca śaktayaḥ kutaḥ eva etāḥ bahutvam katham
āsu ca udayaḥ ca katham deva bhedābhedaḥ ca kīdṛśaḥ
āsu ca udayaḥ ca katham deva bhedābhedaḥ ca kīdṛśaḥ
17.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca deva etāḥ śaktayaḥ kutaḥ eva āsu
bahutvam katham ca udayaḥ ca katham bhedābhedaḥ ca kīdṛśaḥ
bahutvam katham ca udayaḥ ca katham bhedābhedaḥ ca kīdṛśaḥ
17.
Śrī Vasiṣṭha said: "O divine one, from where do these powers (śakti) originate? How is there multiplicity in them? How do they arise? And what is the nature of their difference and non-difference?"
ईश्वर उवाच ।
शिवस्यानन्तरूपस्य सैषा चिन्मात्रतात्मनः ।
एषा हि शक्तिरित्युक्ता तस्माद्भिन्ना मनागपि ॥ १८ ॥
शिवस्यानन्तरूपस्य सैषा चिन्मात्रतात्मनः ।
एषा हि शक्तिरित्युक्ता तस्माद्भिन्ना मनागपि ॥ १८ ॥
īśvara uvāca ,
śivasyānantarūpasya saiṣā cinmātratātmanaḥ ,
eṣā hi śaktirityuktā tasmādbhinnā manāgapi 18
śivasyānantarūpasya saiṣā cinmātratātmanaḥ ,
eṣā hi śaktirityuktā tasmādbhinnā manāgapi 18
18.
īśvara uvāca śivasya anantarūpasya sā eṣā cinmātratā
ātmanaḥ eṣā hi śaktiḥ iti uktā tasmāt bhinnā manāk api
ātmanaḥ eṣā hi śaktiḥ iti uktā tasmāt bhinnā manāk api
18.
īśvaraḥ uvāca anantarūpasya śivasya ātmanaḥ sā eṣā
cinmātratā eṣā hi śaktiḥ iti uktā tasmāt manāk api bhinnā
cinmātratā eṣā hi śaktiḥ iti uktā tasmāt manāk api bhinnā
18.
The Lord said: "This very pure consciousness (cinmātratā) of the infinite-formed Śiva (śiva), which is also the self (ātman), is indeed called 'power' (śakti). It is not even slightly different from that (self)."
ज्ञत्वकर्तृत्वभोक्तृत्वसाक्षित्वादिविभावनात् ।
शक्तयो विविधं रूपं धारयन्ति बहूदकम् ॥ १९ ॥
शक्तयो विविधं रूपं धारयन्ति बहूदकम् ॥ १९ ॥
jñatvakartṛtvabhoktṛtvasākṣitvādivibhāvanāt ,
śaktayo vividhaṃ rūpaṃ dhārayanti bahūdakam 19
śaktayo vividhaṃ rūpaṃ dhārayanti bahūdakam 19
19.
jñatvakartṛtvabhoktṛtvasākṣitvādi vibhāvanāt
śaktayaḥ vividham rūpam dhārayanti bahūdakam
śaktayaḥ vividham rūpam dhārayanti bahūdakam
19.
jñatvakartṛtvabhoktṛtvasākṣitvādi vibhāvanāt
śaktayaḥ vividham bahūdakam rūpam dhārayanti
śaktayaḥ vividham bahūdakam rūpam dhārayanti
19.
Through the manifestation of states such as knowership, doership, enjoyership, and witnesshood, these powers (śakti) assume various and multi-faceted forms.
एवं जगति नृत्यन्ति ब्रह्माण्डे नृत्यमण्डपे ।
कालेन नर्तकेनेव क्रमेण परिशिक्षिताः ॥ २० ॥
कालेन नर्तकेनेव क्रमेण परिशिक्षिताः ॥ २० ॥
evaṃ jagati nṛtyanti brahmāṇḍe nṛtyamaṇḍape ,
kālena nartakeneva krameṇa pariśikṣitāḥ 20
kālena nartakeneva krameṇa pariśikṣitāḥ 20
20.
evam jagati nṛtyanti brahmāṇḍe nṛtyamaṇḍape
kālena nartakena iva krameṇa pariśikṣitāḥ
kālena nartakena iva krameṇa pariśikṣitāḥ
20.
evam jagati nṛtyamaṇḍape brahmāṇḍe nṛtyanti
kālena nartakena iva krameṇa pariśikṣitāḥ
kālena nartakena iva krameṇa pariśikṣitāḥ
20.
Thus, they dance in the world, within the universe, which is like a grand performance stage. They are thoroughly trained in a sequential manner, as if by Time (kāla) itself acting as a dancer.
यैषा परपराभासा सैषा नियतिरुच्यते ।
क्रियाथ कृतिरिच्छा वा कालेत्यादिकृताभिधा ॥ २१ ॥
क्रियाथ कृतिरिच्छा वा कालेत्यादिकृताभिधा ॥ २१ ॥
yaiṣā paraparābhāsā saiṣā niyatirucyate ,
kriyātha kṛtiricchā vā kāletyādikṛtābhidhā 21
kriyātha kṛtiricchā vā kāletyādikṛtābhidhā 21
21.
yā eṣā paraparābhāsā sā eṣā niyatiḥ ucyate kriyā
atha kṛtiḥ icchā vā kāla iti ādi kṛtā abhidhā
atha kṛtiḥ icchā vā kāla iti ādi kṛtā abhidhā
21.
yā eṣā paraparābhāsā sā eṣā niyatiḥ ucyate.
kriyā atha kṛtiḥ icchā vā kāla iti ādi abhidhā kṛtā
kriyā atha kṛtiḥ icchā vā kāla iti ādi abhidhā kṛtā
21.
This very principle, which manifests as the ultimate transcendence, is referred to as 'intrinsic nature (niyati)'. It is also known by names such as action (kriyā), creation (kṛti), will (icchā), or time (kāla), among others.
आमहारुद्रपर्यन्तमिदमित्थमिति स्थितेः ।
आतृणापद्मजस्पन्दं नियमान्नियतिः स्मृता ॥ २२ ॥
आतृणापद्मजस्पन्दं नियमान्नियतिः स्मृता ॥ २२ ॥
āmahārudraparyantamidamitthamiti sthiteḥ ,
ātṛṇāpadmajaspandaṃ niyamānniyatiḥ smṛtā 22
ātṛṇāpadmajaspandaṃ niyamānniyatiḥ smṛtā 22
22.
āmahārudra-paryantam idam ittham iti sthiteḥ
ātṛṇāpadmaja-spandam niyamāt niyatiḥ smṛtā
ātṛṇāpadmaja-spandam niyamāt niyatiḥ smṛtā
22.
āmahārudra-paryantam ātṛṇāpadmaja-spandam
idam ittham iti sthiteḥ niyamāt niyatiḥ smṛtā
idam ittham iti sthiteḥ niyamāt niyatiḥ smṛtā
22.
From Mahārudra down to a blade of grass, and from the pulsation of Brahmā down to the specific way things are established, intrinsic nature (niyati) is understood to operate by (immutable) law.
नियतिर्नित्यमुद्वेगवर्जिताऽपरिमार्जिता ।
एषा नृत्यति वै नृत्यं जगज्जालकनाटकम् ॥ २३ ॥
एषा नृत्यति वै नृत्यं जगज्जालकनाटकम् ॥ २३ ॥
niyatirnityamudvegavarjitā'parimārjitā ,
eṣā nṛtyati vai nṛtyaṃ jagajjālakanāṭakam 23
eṣā nṛtyati vai nṛtyaṃ jagajjālakanāṭakam 23
23.
niyatiḥ nityam udvega-varjitā aparimārjitā
eṣā nṛtyati vai nṛtyam jagajjālaka-nāṭakam
eṣā nṛtyati vai nṛtyam jagajjālaka-nāṭakam
23.
eṣā niyatiḥ nityam udvega-varjitā aparimārjitā
vai jagajjālaka-nāṭakam nṛtyam nṛtyati
vai jagajjālaka-nāṭakam nṛtyam nṛtyati
23.
This intrinsic nature (niyati) is perpetually free from agitation and untainted. Indeed, it performs the dance, which is the grand drama of the entire cosmic web.
नानारसविलासाढ्यं विवर्ताभिनयान्वितम् ।
कल्पक्षणहतानेकपुष्करावर्तघर्घरम् ॥ २४ ॥
कल्पक्षणहतानेकपुष्करावर्तघर्घरम् ॥ २४ ॥
nānārasavilāsāḍhyaṃ vivartābhinayānvitam ,
kalpakṣaṇahatānekapuṣkarāvartaghargharam 24
kalpakṣaṇahatānekapuṣkarāvartaghargharam 24
24.
nānārasavilāsāḍhyam vivartābhinayānvitam
kalpakṣaṇahatānekapuṣkarāvartaghargharam
kalpakṣaṇahatānekapuṣkarāvartaghargharam
24.
nānārasavilāsāḍhyam vivartābhinayānvitam
kalpakṣaṇahatānekapuṣkarāvartaghargharam
kalpakṣaṇahatānekapuṣkarāvartaghargharam
24.
It is abundant with diverse sentiments and graceful displays, imbued with transformations and dramatic actions, and filled with the roaring sound of countless formidable clouds (puṣkarāvarta) that can devastate cosmic aeons (kalpa) and moments.
सर्वर्तुकुसुमाकीर्णं धारागोलकमन्दिरम् ।
भूयोभूयः पतद्वर्षभूरिस्वेदजलोत्करम् ॥ २५ ॥
भूयोभूयः पतद्वर्षभूरिस्वेदजलोत्करम् ॥ २५ ॥
sarvartukusumākīrṇaṃ dhārāgolakamandiram ,
bhūyobhūyaḥ patadvarṣabhūrisvedajalotkaram 25
bhūyobhūyaḥ patadvarṣabhūrisvedajalotkaram 25
25.
sarvartukusumākrṇam dhārāgolakamandiram
bhūyaḥ bhūyaḥ patadvarṣabhūrisvedajalotkaram
bhūyaḥ bhūyaḥ patadvarṣabhūrisvedajalotkaram
25.
sarvartukusumākrṇam dhārāgolakamandiram
bhūyaḥ bhūyaḥ patadvarṣabhūrisvedajalotkaram
bhūyaḥ bhūyaḥ patadvarṣabhūrisvedajalotkaram
25.
It is covered with flowers from all seasons, and serves as a temple of spherical streams; it repeatedly produces abundant streams of sweat-water that fall like rain.
पयोदपल्लवालोलनीलाम्बरकृतभ्रमम् ।
पूर्णं संशुद्धसप्ताब्धिरत्नौघवलयाकुलम् ॥ २६ ॥
पूर्णं संशुद्धसप्ताब्धिरत्नौघवलयाकुलम् ॥ २६ ॥
payodapallavālolanīlāmbarakṛtabhramam ,
pūrṇaṃ saṃśuddhasaptābdhiratnaughavalayākulam 26
pūrṇaṃ saṃśuddhasaptābdhiratnaughavalayākulam 26
26.
payodapallavālolanīlāmbarakṛtabhramam pūrṇam
saṃśuddhasaptābdhiratnaughavalayākulam
saṃśuddhasaptābdhiratnaughavalayākulam
26.
payodapallavālolanīlāmbarakṛtabhramam pūrṇam
saṃśuddhasaptābdhiratnaughavalayākulam
saṃśuddhasaptābdhiratnaughavalayākulam
26.
It causes an illusion of agitation in the blue sky (nīlāmbara), as if swayed by cloud-shoots; it is entirely full and appears restless with rings formed by masses of purified gems from the seven oceans.
यामपक्षदिनप्रेक्षाकटाक्षोद्भासिताम्बरम् ।
मज्जनोन्मज्जनव्यग्रकुलाद्रिकुलशेखरम् ॥ २७ ॥
मज्जनोन्मज्जनव्यग्रकुलाद्रिकुलशेखरम् ॥ २७ ॥
yāmapakṣadinaprekṣākaṭākṣodbhāsitāmbaram ,
majjanonmajjanavyagrakulādrikulaśekharam 27
majjanonmajjanavyagrakulādrikulaśekharam 27
27.
yāmapakṣadinaprekṣākaṭākṣodbhāsitāmbaram
majjanonmajjanavyagrakulādrikulaśekharam
majjanonmajjanavyagrakulādrikulaśekharam
27.
yāmapakṣadinaprekṣākaṭākṣodbhāsitāmbaram
majjanonmajjanavyagrakulādrikulaśekharam
majjanonmajjanavyagrakulādrikulaśekharam
27.
Its sky (ambara) is illuminated by side-glances (kaṭākṣa) that perceive vast spans of time like yāmas, fortnights (pakṣas), and days; and it stands as the crest-jewel of the families of primary mountain ranges (kulādri) that are ceaselessly diving and emerging.
भ्रमच्छशिमणिप्रोतगङ्गामुक्ताफलत्रयम् ।
संदृष्टादृष्टसंध्याभ्रविलोलकरपल्लवम् ॥ २८ ॥
संदृष्टादृष्टसंध्याभ्रविलोलकरपल्लवम् ॥ २८ ॥
bhramacchaśimaṇiprotagaṅgāmuktāphalatrayam ,
saṃdṛṣṭādṛṣṭasaṃdhyābhravilolakarapallavam 28
saṃdṛṣṭādṛṣṭasaṃdhyābhravilolakarapallavam 28
28.
bhramacchaśimaṇiprotagaṅgāmuktāphalatrayam
saṃdṛṣṭādṛṣṭasaṃdhyābhravilolakarapallavam
saṃdṛṣṭādṛṣṭasaṃdhyābhravilolakarapallavam
28.
bhramacchaśimaṇiprotagaṅgāmuktāphalatrayam
saṃdṛṣṭādṛṣṭasaṃdhyābhravilolakarapallavam
saṃdṛṣṭādṛṣṭasaṃdhyābhravilolakarapallavam
28.
whose three pearls (like drops) of the Ganges are threaded with shimmering moonstones, and whose tender, leaf-like hands waver, appearing and disappearing like the clouds of twilight.
अनारतरणल्लोललोकालंकारकोमलम् ।
भूरिभूतलपातालनभस्तलपदक्रमम् ॥ २९ ॥
भूरिभूतलपातालनभस्तलपदक्रमम् ॥ २९ ॥
anārataraṇallolalokālaṃkārakomalam ,
bhūribhūtalapātālanabhastalapadakramam 29
bhūribhūtalapātālanabhastalapadakramam 29
29.
anārataraṇallolalokālaṃkārakomalam
bhūribhūtalapātālanabhastalapadakramam
bhūribhūtalapātālanabhastalapadakramam
29.
anārataraṇallolalokālaṃkārakomalam
bhūribhūtalapātālanabhastalapadakramam
bhūribhūtalapātālanabhastalapadakramam
29.
whose delicate form, an ornament to the worlds, is characterized by ceaseless tinkling and swaying, and whose strides encompass the abundant expanse of the earth, the netherworlds, and the heavens.
मग्नोन्मग्नमहानेकताराघर्मकणोत्करम् ।
चन्द्रार्ककुण्डलस्पन्दस्मितस्फुटनभोमुखम् ॥ ३० ॥
चन्द्रार्ककुण्डलस्पन्दस्मितस्फुटनभोमुखम् ॥ ३० ॥
magnonmagnamahānekatārāgharmakaṇotkaram ,
candrārkakuṇḍalaspandasmitasphuṭanabhomukham 30
candrārkakuṇḍalaspandasmitasphuṭanabhomukham 30
30.
magnonmagnamahānekatārāgharmakaṇotkaram
candrārkakuṇḍalaspandasmita-sphuṭanabhomukham
candrārkakuṇḍalaspandasmita-sphuṭanabhomukham
30.
magnonmagnamahānekatārāgharmakaṇotkaram
candrārkakuṇḍalaspandasmita-sphuṭanabhomukham
candrārkakuṇḍalaspandasmita-sphuṭanabhomukham
30.
whose multitude of sweat-drops, like countless stars, continuously submerges and emerges, and whose face, like the clear sky, manifests a smile from the quivering of its sun and moon earrings.
कल्पितानेकब्रह्माण्डकपाटकवितानकम् ।
लुठल्लोकान्तरव्यूहध्वनन्मुक्ताङ्कपल्लवम् ।
सुखदुःखदशादोषभावाभावरसान्तरम् ॥ ३१ ॥
लुठल्लोकान्तरव्यूहध्वनन्मुक्ताङ्कपल्लवम् ।
सुखदुःखदशादोषभावाभावरसान्तरम् ॥ ३१ ॥
kalpitānekabrahmāṇḍakapāṭakavitānakam ,
luṭhallokāntaravyūhadhvananmuktāṅkapallavam ,
sukhaduḥkhadaśādoṣabhāvābhāvarasāntaram 31
luṭhallokāntaravyūhadhvananmuktāṅkapallavam ,
sukhaduḥkhadaśādoṣabhāvābhāvarasāntaram 31
31.
kalpitānekabrahmāṇḍakapāṭakavitānakam
luṭhallokāntaravyūhadhvananmuktāṅkapallavam
sukhaduḥkhadaśādoṣabhāvābhāvarasāntaram
luṭhallokāntaravyūhadhvananmuktāṅkapallavam
sukhaduḥkhadaśādoṣabhāvābhāvarasāntaram
31.
kalpitānekabrahmāṇḍakapāṭakavitānakam
luṭhallokāntaravyūhadhvananmuktāṅkapallavam
sukhaduḥkhadaśādoṣabhāvābhāvarasāntaram
luṭhallokāntaravyūhadhvananmuktāṅkapallavam
sukhaduḥkhadaśādoṣabhāvābhāvarasāntaram
31.
whose canopy is formed by countless universes serving as panels; whose pearl-adorned sprout-like limbs (or ornaments) reverberate with the rolling masses of other worlds; and within whom lie the diverse essences of existence and non-existence, as well as the inherent flaws within states of pleasure and suffering.
अस्मिन्विकारवलिते नियतेर्विलासे संसारनाम्नि चिरनाटकनाट्यसारे ।
साक्षी सदोदितवपुः परमेश्वरोऽयमेकः स्थितो न च तया न च तेन भिन्नः ॥ ३२ ॥
साक्षी सदोदितवपुः परमेश्वरोऽयमेकः स्थितो न च तया न च तेन भिन्नः ॥ ३२ ॥
asminvikāravalite niyatervilāse saṃsāranāmni ciranāṭakanāṭyasāre ,
sākṣī sadoditavapuḥ parameśvaro'yamekaḥ sthito na ca tayā na ca tena bhinnaḥ 32
sākṣī sadoditavapuḥ parameśvaro'yamekaḥ sthito na ca tayā na ca tena bhinnaḥ 32
32.
asmin vikāravalite niyateḥ vilāse
saṃsāranāmni ciranāṭakanāṭyasāre sākṣī
sadoditavapuḥ parameśvaraḥ ayam ekaḥ
sthitaḥ na ca tayā na ca tena bhinnaḥ
saṃsāranāmni ciranāṭakanāṭyasāre sākṣī
sadoditavapuḥ parameśvaraḥ ayam ekaḥ
sthitaḥ na ca tayā na ca tena bhinnaḥ
32.
ayam ekaḥ parameśvaraḥ sadoditavapuḥ
sākṣī asmin vikāravalite niyateḥ
vilāse saṃsāranāmni ciranāṭakanāṭyasāre
sthitaḥ na ca tayā na ca tena bhinnaḥ
sākṣī asmin vikāravalite niyateḥ
vilāse saṃsāranāmni ciranāṭakanāṭyasāre
sthitaḥ na ca tayā na ca tena bhinnaḥ
32.
In this dynamic play of destiny (niyati), which is filled with transformations and known as saṃsāra, the very essence of an enduring drama, this Supreme Lord (parameśvara) stands alone as the witness whose form is eternally manifest. He is neither conditioned by it nor distinct from it.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37 (current chapter)
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216