Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-7, chapter-20

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
संकल्पपुरुषस्त्वेष यद्यत्कल्पयति स्वयम् ।
तत्तथा तादृशं पञ्चभूतात्मा भवतीव खम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
saṃkalpapuruṣastveṣa yadyatkalpayati svayam ,
tattathā tādṛśaṃ pañcabhūtātmā bhavatīva kham 1
1. śrīvasiṣṭha uvāca saṅkalpa-puruṣaḥ tu eṣaḥ yadyat kalpayati
svayam tat tathā tādṛśam pañcabhūtātmā bhavati iva kham
1. śrīvasiṣṭha uvāca eṣaḥ saṅkalpa-puruṣaḥ tu yadyat svayam
kalpayati tat tathā tādṛśam pañcabhūtātmā kham iva bhavati
1. Śrī Vasiṣṭha said: 'Whatever this mind-made person (saṅkalpa-puruṣa) conceives by himself, that very thing becomes real in that specific way and of that particular nature, just as if it were space (kham) made of the five elements.'
सर्वं राम जगज्जातं तत्संकल्पं विदुर्बुधाः ।
तादृग्रूपं पञ्चकात्मविषयोन्मुखमाततम् ॥ २ ॥
sarvaṃ rāma jagajjātaṃ tatsaṃkalpaṃ vidurbudhāḥ ,
tādṛgrūpaṃ pañcakātmaviṣayonmukhamātatam 2
2. sarvam rāma jagat jātam tat saṅkalpam viduḥ budhāḥ
tādṛk rūpam pañcakātma-viṣayonmukham ātatam
2. rāma budhāḥ sarvam jagat tat saṅkalpam jātam
viduḥ tādṛk rūpam pañcakātma-viṣayonmukham ātatam
2. O Rāma, the wise know that this entire world has arisen from His (Brahman's) resolve. It is of such a nature, extended, and directed towards the five categories of sense objects.
जगत्पदार्थसार्थस्य विराट् सर्वस्य कारणम् ।
कारणेन समान्येव कार्याणि च भवन्त्यतः ॥ ३ ॥
jagatpadārthasārthasya virāṭ sarvasya kāraṇam ,
kāraṇena samānyeva kāryāṇi ca bhavantyataḥ 3
3. jagat-padārtha-sārthasya virāṭ sarvasya kāraṇam
kāraṇena samāni eva kāryāṇi ca bhavanti ataḥ
3. virāṭ jagat-padārtha-sārthasya sarvasya kāraṇam
ataḥ kāraṇena samāni eva kāryāṇi ca bhavanti
3. The Cosmic Form (Virāṭ) is the cause of all the multitude of objects in the world. Therefore, the effects that arise are indeed similar to their cause.
यथैष स विराडेव विराट् प्रत्येकमात्मनि ।
स्वसंविदि प्रसरति बोधवान्न त्वबोधवान् ॥ ४ ॥
yathaiṣa sa virāḍeva virāṭ pratyekamātmani ,
svasaṃvidi prasarati bodhavānna tvabodhavān 4
4. yathā eṣaḥ saḥ virāṭ eva virāṭ pratyekam ātmani
svasaṃvidi prasarati bodhavān na tu abodhavān
4. yathā eṣaḥ saḥ virāṭ eva virāṭ pratyekam ātmani
svasaṃvidi prasarati (saḥ) bodhavān na tu abodhavān
4. Just as this Cosmic Form (Virāṭ) itself, in its own consciousness (svasaṃvid) within each individual (ātman), expands, it is indeed conscious, not unconscious.
आसरीसृपमारुद्रमेवमभ्युदितो भ्रमः ।
अणावप्यद्रिविस्तारो बीजकोश इव द्रुमः ॥ ५ ॥
āsarīsṛpamārudramevamabhyudito bhramaḥ ,
aṇāvapyadrivistāro bījakośa iva drumaḥ 5
5. ā sarīsṛpam ā rudram evam abhyuditaḥ bhramaḥ
aṇau api adri-vistāraḥ bīja-kośa iva drumaḥ
5. evam bhramaḥ ā sarīsṛpam ā rudram abhyuditaḥ
aṇau api adri-vistāraḥ drumaḥ bīja-kośa iva
5. Thus, delusion (bhrama) has arisen, extending from the smallest crawling creature up to Rudra. Even within an atom, there is an expansion as vast as a mountain, just as a huge tree is contained within a tiny seed-pod.
आसरीसृपमारुद्रं विराट् प्रत्येकमात्मनि ।
पराणावप्यनन्तात्मबोधतो न त्वबोधतः ॥ ६ ॥
āsarīsṛpamārudraṃ virāṭ pratyekamātmani ,
parāṇāvapyanantātmabodhato na tvabodhataḥ 6
6. āsarīsṛpamārudram virāṭ pratyekam ātmani
paramāṇau api anantātma-bodhataḥ na tu abodhataḥ
6. virāṭ āsarīsṛpamārudram pratyekam ātmani
paramāṇau api anantātma-bodhataḥ na tu abodhataḥ
6. The cosmic form (virāṭ) manifests in every individual Self (ātman), from the smallest creeping creature up to Rudra. Even in an atom, this manifestation arises from the knowledge of the infinite Self (ātman), not from ignorance.
यादृगेव विराडात्मन्येष विस्तार आगतः ।
तादृगेवेह सर्वस्मिन्नणुमात्रेऽपि भूतके ॥ ७ ॥
yādṛgeva virāḍātmanyeṣa vistāra āgataḥ ,
tādṛgeveha sarvasminnaṇumātre'pi bhūtake 7
7. yādṛk eva virāṭ ātmani eṣaḥ vistāraḥ āgataḥ
tādṛk eva iha sarvasmin aṇumātre api bhūtake
7. yādṛk eva eṣaḥ virāṭ vistāraḥ ātmani āgataḥ
tādṛk eva iha sarvasmin aṇumātre api bhūtake
7. Just as this expansion of the cosmic form (virāṭ) has manifested within the Self (ātman), precisely so it exists here in every single entity (bhūtaka), even in the minutest atom.
परमार्थेन न स्थूलं न सूक्ष्मं किंचन क्वचित् ।
यद्यथा विततं यत्र तत्तथाश्वनुभूयते ॥ ८ ॥
paramārthena na sthūlaṃ na sūkṣmaṃ kiṃcana kvacit ,
yadyathā vitataṃ yatra tattathāśvanubhūyate 8
8. paramārthena na sthūlam na sūkṣmam kiñcana kvacit
yat yathā vitatam yatra tat tathā aśu anubhūyate
8. paramārthena kvacit kiñcana sthūlam na sūkṣmam na
yatra yat yathā vitatam tat tathā aśu anubhūyate
8. In ultimate reality (paramārtha), there is nothing that is either gross or subtle anywhere. Whatever is manifested in any particular way, that is immediately experienced in precisely that manner.
मनश्चन्द्रमसो जातं मनसश्चन्द्र उत्थितः ।
जीवाज्जीवोऽथवैकैषा सत्ता द्रवजलाङ्गवत् ॥ ९ ॥
manaścandramaso jātaṃ manasaścandra utthitaḥ ,
jīvājjīvo'thavaikaiṣā sattā dravajalāṅgavat 9
9. manaḥ candramasaḥ jātam manasaḥ candraḥ utthitaḥ
jīvāt jīvaḥ athavā ekā eṣā sattā dravajalāṅgavat
9. manaḥ candramasaḥ jātam manasaḥ candraḥ utthitaḥ
jīvāt jīvaḥ athavā eṣā ekā sattā dravajalāṅgavat
9. The mind is born from the moon, and from the mind, the moon arises. One living being (jīva) is born from another living being (jīva). Alternatively, this singular existence (sattā) is like the constituent parts of liquid water.
शुक्रसारं विदुर्जीवं प्रालेयकणसंनिभम् ।
आनन्दोऽचलसंदोहस्तत एव प्रवर्तते ॥ १० ॥
śukrasāraṃ vidurjīvaṃ prāleyakaṇasaṃnibham ,
ānando'calasaṃdohastata eva pravartate 10
10. śukrasāram viduḥ jīvam prāleyakaṇasaṃnibham
| ānandaḥ acalasandohaḥ tataḥ eva pravartate
10. viduḥ jīvam śukrasāram prāleyakaṇasaṃnibham
tataḥ eva acalasandohaḥ ānandaḥ pravartate
10. They consider the individual life principle to be the pure essence, resembling a particle of dew. From that very essence, an unmoving mass of bliss arises.
तं चेतति तदाभासं पूर्णमात्मस्थमात्मना ।
तत्र तन्मयतां धत्ते तेन तन्मयरूपिणी ॥ ११ ॥
taṃ cetati tadābhāsaṃ pūrṇamātmasthamātmanā ,
tatra tanmayatāṃ dhatte tena tanmayarūpiṇī 11
11. tam cetati tadābhāsam pūrṇam ātmastham ātmanā
| tatra tanmayatām dhatte tena tanmayarūpiṇī
11. ātmanā tam tadābhāsam pūrṇam ātmastham cetati
tatra tena tanmayatām dhatte tanmayarūpiṇī
11. Consciousness perceives that (bliss), which is its reflection, full and dwelling within the (supreme) self (ātman), by means of the (individual) self (ātman). There, through that (perception), it assumes the state of being one with that, thus becoming of that very form of oneness.
जीवसंविदथैषान्तर्यदुपायाति पञ्चताम् ।
न तत्र कारणं किंचिद्विद्यते न च कार्यता ॥ १२ ॥
jīvasaṃvidathaiṣāntaryadupāyāti pañcatām ,
na tatra kāraṇaṃ kiṃcidvidyate na ca kāryatā 12
12. jīvasaṃvit atha eṣā antar yat upayāti pañcatām
| na tatra kāraṇam kiñcit vidyate na ca kāryatā
12. atha yat eṣā jīvasaṃvit antar pañcatām upayāti,
tatra kiñcit kāraṇam na vidyate ca kāryatā na.
12. Now, when this individual consciousness internally attains the state of dissolution (death), neither any cause nor any effect-ness exists there.
प्रतियोगिव्यवच्छित्तेरभावात्स्वस्वभावयोः ।
स्वभावोक्तिर्न चैवात्र भवत्यर्थानुसारिणी ॥ १३ ॥
pratiyogivyavacchitterabhāvātsvasvabhāvayoḥ ,
svabhāvoktirna caivātra bhavatyarthānusāriṇī 13
13. pratiyogivyavacchitteḥ abhāvāt svasvabhāvayoḥ |
svabhāvoktiḥ na ca eva atra bhavati arthānusāriṇī
13. svasvabhāvayoḥ pratiyogivyavacchitteḥ abhāvāt,
atra svabhāvoktiḥ ca eva arthānusāriṇī na bhavati.
13. Due to the absence of the exclusion of a counterpart concerning their respective intrinsic natures, a statement of intrinsic nature itself is not meaningful here.
जीवो जीवत्वमेव स्वजीवत्वादेव च स्वतः ।
अन्तस्त्वेन वहिष्ट्वेन दृश्यते न च वायुवत् ॥ १४ ॥
jīvo jīvatvameva svajīvatvādeva ca svataḥ ,
antastvena vahiṣṭvena dṛśyate na ca vāyuvat 14
14. jīvaḥ jīvatvam eva sva-jīvatvāt eva ca svataḥ
antastvena bahiṣṭvena dṛśyate na ca vāyuvat
14. jīvaḥ sva-jīvatvāt eva ca svataḥ jīvatvam eva
antastvena bahiṣṭvena dṛśyate ca vāyuvat na
14. The individual soul (jīva), by its very own intrinsic nature (dharma) as a living entity, spontaneously embodies its living quality. It is perceived as both internal and external, yet not in the same way as wind (vāyu) (which is formless and only known through its effects).
नीहारेणेव संवीतश्चेत्यवस्तुपरायणः ।
जात्यन्ध इव पन्थानं मारुतात्मा न पश्यति ॥ १५ ॥
nīhāreṇeva saṃvītaścetyavastuparāyaṇaḥ ,
jātyandha iva panthānaṃ mārutātmā na paśyati 15
15. nīhāreṇa iva saṃvītaḥ cetyavastuparāyaṇaḥ
jātyandhaḥ iva panthānam mārutātmā na paśyati
15. mārutātmā nīhāreṇa iva saṃvītaḥ cetyavastuparāyaṇaḥ
jātyandhaḥ iva panthānam na paśyati
15. The individual soul (jīva), whose essence is subtle like wind (marutātman), being enveloped as if by mist and preoccupied with objects of consciousness, fails to perceive the path, just like a person blind from birth.
जगज्जृम्भिकया जीवः स्वमैक्यं द्वित्वमास्थितः ।
स्पन्दशक्त्येव पवन आवृतात्मा न पश्यति ॥ १६ ॥
jagajjṛmbhikayā jīvaḥ svamaikyaṃ dvitvamāsthitaḥ ,
spandaśaktyeva pavana āvṛtātmā na paśyati 16
16. jagat-jṛmbhikayā jīvaḥ svam aikyam dvitvam āsthitaḥ
spandaśaktyā iva pavanaḥ āvṛtātmā na paśyati
16. jagat-jṛmbhikayā jīvaḥ svam aikyam dvitvam āsthitaḥ
spandaśaktyā iva pavanaḥ āvṛtātmā na paśyati
16. Through the expansion of the universe, the individual soul (jīva), which has assumed duality instead of its inherent unity, has its essential nature veiled (āvṛtātmā), just as wind (pavana) is enveloped by the power of vibration (spanda-śakti), and consequently, it does not perceive.
अज्ञानस्य महाग्रन्थेर्मिथ्यावेद्यात्मनोऽसतः ।
अहमित्यर्थरूपस्य भेदो मोक्ष इति स्मृतः ॥ १७ ॥
ajñānasya mahāgranthermithyāvedyātmano'sataḥ ,
ahamityartharūpasya bhedo mokṣa iti smṛtaḥ 17
17. ajñānasya mahāgrantheḥ mithyāvedyātmanaḥ asataḥ
aham iti artharūpasya bhedaḥ mokṣaḥ iti smṛtaḥ
17. ajñānasya mahāgrantheḥ mithyāvedyātmanaḥ asataḥ
aham iti artharūpasya bhedaḥ mokṣaḥ iti smṛtaḥ
17. Liberation (mokṣa) is considered to be the breaking apart or separation (bheda) from the great knot (mahāgranthi) of ignorance (ajñāna), which is fundamentally unreal (asat), whose essence consists of falsely cognized objects, and whose form is the notion of 'I' (aham).
व्यपगतघनचेतनः समन्तादहमिति नूनमबुध्यमान आस्व ।
अनभिधघनचेतनैकरूपः क्षितसदसत्सदसत्सदोदितश्च ॥ १८ ॥
vyapagataghanacetanaḥ samantādahamiti nūnamabudhyamāna āsva ,
anabhidhaghanacetanaikarūpaḥ kṣitasadasatsadasatsadoditaśca 18
18. vyapagata-ghana-cetanaḥ samantāt
aham iti nūnam abudhyamānaḥ āsva
anabhidhaghana-cetana-ekarūpaḥ
kṣit-sad-asat-sad-asat-sadoditaḥ ca
18. vyapagata-ghana-cetanaḥ samantāt aham iti abudhyamānaḥ nūnam āsva.
anabhidhaghana-cetana-ekarūpaḥ kṣit-sad-asat-sad-asat-sadoditaḥ ca.
18. Having completely shed dense (individual) consciousness, certainly remain everywhere without perceiving 'I am'. You are a singular form of inexpressible, concentrated consciousness, and are eternally manifest as the abiding reality that encompasses all states of existence and non-existence.