Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-3, chapter-52

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
एतस्मिन्नन्तरे राम लीलोवाच सरस्वतीम् ।
श्वासावशेषमालोक्य मूढं भर्तारमग्रगम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
etasminnantare rāma līlovāca sarasvatīm ,
śvāsāvaśeṣamālokya mūḍhaṃ bhartāramagragam 1
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca etasmin antare rāma līlā uvāca
sarasvatīm śvāsāvaśeṣam ālokya mūḍham bhartāram agragam
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca rāma etasmin antare līlā mūḍham
śvāsāvaśeṣam agragam bhartāram ālokya sarasvatīm uvāca
1. Venerable Vasishtha said: O Rama, at this moment, Lila, seeing her bewildered husband barely breathing and lying before her, spoke to Sarasvati.
1. וָסִשְטְהָה (המורה הרוחני) אמר: בינתיים, רָאָמָה, לִילָה, בראותה את בעלה שלפניה מעולף ונותר בו רק נשמה קלושה, אמרה לסַרַסְוַתִי (אלת החוכמה):
प्रवृत्तो देहमुत्स्रष्टुं मद्भर्तायमिहाम्बिके ।
ज्ञप्तिरुवाच ।
एवंरूपमहारम्भे संग्रामे राष्ट्रसंभ्रमे ॥ २ ॥
pravṛtto dehamutsraṣṭuṃ madbhartāyamihāmbike ,
jñaptiruvāca ,
evaṃrūpamahārambhe saṃgrāme rāṣṭrasaṃbhrame 2
2. pravṛttaḥ deham utsraṣṭum mat bhartā ayam iha ambike
jñaptiḥ uvāca evaṃrūpa mahārambhe saṃgrāme rāṣṭrasaṃbhrame
2. ambike iha mat bhartā ayam deham utsraṣṭum pravṛttaḥ
jñaptiḥ uvāca evaṃrūpa mahārambhe saṃgrāme rāṣṭrasaṃbhrame
2. Jñapti said: "My husband here, Ambikā, is about to abandon his body." This describes a great beginning of a battle, amidst the confusion of the kingdom.
2. בעלי עומד לעזוב את גופו כאן, הו אם! גְ'נָאפְטִי (בעלת החכמה) אמרה: בקרב ובמהומת המדינה רחבת ההיקף שנראית כך,
संपन्नेऽपि स्थितेऽप्युच्चैर्विचित्रारम्भमन्थरे ।
न किंचिदपि संपन्नं राष्ट्रं न च महीतलम् ॥ ३ ॥
saṃpanne'pi sthite'pyuccairvicitrārambhamanthare ,
na kiṃcidapi saṃpannaṃ rāṣṭraṃ na ca mahītalam 3
3. saṃpanne api sthite api uccaiḥ vicitrārambhamanthare
na kiñcit api saṃpannaṃ rāṣṭraṃ na ca mahītalam
3. api saṃpanne api sthite uccaiḥ vicitrārambhamanthare (sati)
kiñcit api na saṃpannaṃ rāṣṭraṃ na ca mahītalam (saṃpannaṃ)
3. Even when this great beginning of battle was accomplished, even though it stood mighty and was slow due to its varied undertakings, nothing at all was actually achieved; neither the kingdom nor the earth was truly established.
3. אף על פי שזה נראה כמתרחש ומתקיים בבירור, מלא בפעילות מגוונת וכבדה, שום ממלכה ושום פני אדמה אינם קיימים באמת.
न स्थितं क्वचनाप्येव स्वप्नात्मकमिदं जगत् ।
तस्य तन्मण्डपस्यान्तः शवस्य निकटाम्बरे ॥ ४ ॥
na sthitaṃ kvacanāpyeva svapnātmakamidaṃ jagat ,
tasya tanmaṇḍapasyāntaḥ śavasya nikaṭāmbare 4
4. na sthitaṃ kvacana api eva svapnātmakam idam jagat
tasya tat maṇḍapasya antaḥ śavasya nikaṭa ambare
4. idam svapnātmakam jagat kvacana api eva na sthitaṃ
tasya tat maṇḍapasya antaḥ śavasya nikaṭa ambare
4. This dream-like world (jagat) was not situated anywhere at all. Inside that very pavilion, in the sky near the corpse...
4. העולם הזה, שהוא בעל אופי של חלום, אינו קיים בשום מקום. בחלל שבתוך אותו המקדש, בסמוך לגופה,
इदं भूराष्ट्रमाभाति भर्तृजीवस्य तेऽनघे ।
अन्तःपुरगृहान्ते तदिदं राष्ट्रान्वितोदरम् ॥ ५ ॥
idaṃ bhūrāṣṭramābhāti bhartṛjīvasya te'naghe ,
antaḥpuragṛhānte tadidaṃ rāṣṭrānvitodaram 5
5. idam bhūrāṣṭram ābhāti bhartṛjīvasya te anaghe
antaḥpuragṛhānte tat idam rāṣṭrānvitodaram
5. anaghe te bhartṛjīvasya idam bhūrāṣṭram ābhāti
antaḥpuragṛhānte tat idam rāṣṭrānvitodaram
5. O blameless one, this earth-kingdom (bhūrāṣṭra) manifests as your husband's life. It is that kingdom, whose interior is filled with nations, located within the inner chambers of the palace.
5. ממלכה ארצית זו מופיעה בתוך נשמת בעלך, הו טהורה, ובתוך חדר הארמון הפנימי מוכלת הממלכה כולה.
वसिष्ठविप्रगेहेऽन्तर्विन्ध्याद्रिग्रामके स्थितम् ।
वसिष्ठविप्रगेहेन्तः शवगेहजगत्स्थितम् ॥ ६ ॥
vasiṣṭhavipragehe'ntarvindhyādrigrāmake sthitam ,
vasiṣṭhavipragehentaḥ śavagehajagatsthitam 6
6. vasiṣṭhavipragehe antar vindhyādriggrāmake sthitam
vasiṣṭhavipragehe antaḥ śavagehajagat sthitam
6. vasiṣṭhavipragehe antar vindhyādriggrāmake sthitam
vasiṣṭhavipragehe antaḥ śavagehajagat sthitam
6. Situated within a village in the Vindhya mountains, inside the house of Vasiṣṭha the Brahmin. Situated again, within the very same house of Vasiṣṭha the Brahmin, is the world which serves as a house for a corpse.
6. היא שוכנת בתוך ביתו של הברהמין וָסִשְטְהָה בכפר שבהר וִינְדְהְיָה, ובתוך בית הברהמין וָסִשְטְהָה שוכן עולם בית-הגופה.
शवगेहजगत्कुक्षाविदं गेहजगत्स्थितम् ।
एवमेष महारम्भो जगत्त्रयमयो भ्रमः ॥ ७ ॥
śavagehajagatkukṣāvidaṃ gehajagatsthitam ,
evameṣa mahārambho jagattrayamayo bhramaḥ 7
7. śavagehajagatkukṣau idam gehajagat sthitam
evam eṣaḥ mahārambhaḥ jagattrayamayaḥ bhramaḥ
7. śavagehajagatkukṣau idam gehajagat sthitam
evam eṣaḥ mahārambhaḥ jagattrayamayaḥ bhramaḥ
7. Within the interior of the world that is a house for a corpse, this 'house-world' is situated. In this manner, this vast manifestation (mahārambha), this delusion (māyā) consisting of the three worlds, is merely an error.
7. ובתוך עולם בית-הגופה שוכן העולם של הבית הזה. כך, כל המפעל הכביר הזה אינו אלא אשליה המורכבת משלושת העולמות.
त्वया मयाऽनयाऽनेन संयुक्तः सार्णवावनिः ।
गिरिग्रामकदेहान्तर्मध्ये गगनकोशके ॥ ८ ॥
tvayā mayā'nayā'nena saṃyuktaḥ sārṇavāvaniḥ ,
girigrāmakadehāntarmadhye gaganakośake 8
8. tvayā mayā anayā anena saṃyuktaḥ sārṇavāvaniḥ
girigrāmakadehāntarmadhye gaganakośake
8. sārṇavāvaniḥ tvayā mayā anayā anena saṃyuktaḥ
girigrāmakadehāntarmadhye gaganakośake
8. This (world), along with its oceans and land, is connected to or experienced by you, by me, by her, and by him. It is situated within the inner core of the body (deha), which is like a mountain and a village, and also within the sheath of space.
8. העולם על אוקיינוסיו ואדמתו, יחד איתך, איתי, איתה ואיתו, שוכן בתוך מעטפת החלל שבתוך גוף הכפר ההררי.
स्वात्मैव कचति व्यर्थो न कचत्येव वा क्वचित् ।
तत्पदं परमं विद्धि नाशोत्पादविवर्जितम् ॥ ९ ॥
svātmaiva kacati vyartho na kacatyeva vā kvacit ,
tatpadaṃ paramaṃ viddhi nāśotpādavivarjitam 9
9. svātma eva kacati vyarthaḥ na kacati eva vā kvacit
tat padam paramam viddhi nāśotpādavivarjitam
9. viddhi tat paramam padam nāśotpādavivarjitam
svātma eva kacati vyarthaḥ vā na kacati eva kvacit
9. Only the self (ātman) appears (kacati) in vain, or perhaps it does not appear at all anywhere. Know that supreme state (padam) to be utterly devoid of destruction and creation.
9. רק העצמי מתגלה וזוהר לשווא, או שאינו מתגלה ואינו זוהר כלל בשום מקום. דעי שזהו המצב העליון, הנטול פריחה או חורבן.
स्वयं कचितमाभातं शान्तं परमनामयम् ।
किल मण्डपगेहेन्तः स्वस्वभावोदितात्मनि ॥ १० ॥
svayaṃ kacitamābhātaṃ śāntaṃ paramanāmayam ,
kila maṇḍapagehentaḥ svasvabhāvoditātmani 10
10. svayam kvacitam ābhātam śāntam parama-anāmayam
kila maṇḍapagehe anantaḥ sva-svabhāva-udita-ātmani
10. svayam kvacitam ābhātam śāntam parama-anāmayam
kila maṇḍapagehe anantaḥ sva-svabhāva-udita-ātmani
10. The Self (ātman) itself, certainly manifest, peaceful, and supremely free from affliction, is indeed endless within the pavilion-house (body/cosmos), residing in the Self (ātman) that has arisen from its own intrinsic nature (svabhāva).
10. הוא מופיע כמעצמו, שליו, מוחלט וללא נגע, בתוך מקדש הבית, כשהוא נגלה מתוך טבעו הפנימי.
एवमारम्भघनयोरपि मण्डपयोस्तयोः ।
उदरे शून्यमाकाशमेवास्ति न जगद्भ्रमः ॥ ११ ॥
evamārambhaghanayorapi maṇḍapayostayoḥ ,
udare śūnyamākāśamevāsti na jagadbhramaḥ 11
11. evam ārambha-ghanayoḥ api maṇḍapayoḥ tayoḥ
udare śūnyam ākāśam eva asti na jagat-bhramaḥ
11. evam ārambha-ghanayoḥ api tayoḥ maṇḍapayoḥ udare śūnyam ākāśam eva asti,
jagat-bhramaḥ na
11. Thus, even within those two pavilions - densely constructed or full of undertakings - there is only empty space, not the illusion (māyā) of the world.
11. כך, בתוכם של שני המקדשים הללו, המלאים לכאורה בפעילות ענפה, ישנו רק חלל ריק ולא אשלית עולם.
भ्रमद्रष्टुरभावे हि कीदृशी भ्रमता भ्रमे ।
नास्त्येव भ्रमसत्तातो यदस्ति तदजं पदम् ॥ १२ ॥
bhramadraṣṭurabhāve hi kīdṛśī bhramatā bhrame ,
nāstyeva bhramasattāto yadasti tadajaṃ padam 12
12. bhrama-draṣṭuḥ abhāve hi kīdṛśī bhramatā bhrame na
asti eva bhrama-sattātaḥ yat asti tat ajam padam
12. hi bhrama-draṣṭuḥ abhāve bhrame kīdṛśī bhramatā na asti eva.
bhrama-sattātaḥ (hi) yat asti tat ajam padam
12. Indeed, in the absence of a perceiver of illusion, what kind of illusion-ness can there be within an illusion (māyā)? The illusion (māyā) itself does not exist by virtue of its seeming reality; what truly exists is that unborn state (padam).
12. בהיעדר רואה האשליה, איזו אשליה יכולה להיות באשליה? אין כל קיום לאשליה; לכן מה שקיים אינו אלא המצב הבלתי-נולד.
भ्रमो दृश्यमसत्तस्य द्रष्टृदृश्यदशा कुतः ।
द्रष्टृदृश्यक्रमाभावादद्वयं सहजं हि तत् ॥ १३ ॥
bhramo dṛśyamasattasya draṣṭṛdṛśyadaśā kutaḥ ,
draṣṭṛdṛśyakramābhāvādadvayaṃ sahajaṃ hi tat 13
13. bhramaḥ dṛśyam asat tasya draṣṭṛ-dṛśya-daśā kutaḥ
draṣṭṛ-dṛśya-krama-abhāvāt advayam sahajam hi tat
13. bhramaḥ dṛśyam (ca) asat (ca).
tasya draṣṭṛ-dṛśya-daśā kutaḥ? draṣṭṛ-dṛśya-krama-abhāvāt hi tat advayam sahajam
13. The illusion (māyā) is merely the seen, and it is unreal; how then can there be a state of perceiver and perceived in relation to it? Due to the absence of the sequence of perceiver and perceived, that (reality) is indeed non-dual and inherent (sahajam).
13. האשליה היא עולם תופעות בלתי אמיתי; מניין יבוא מצב של רואה ונראה? בהיעדר רצף של רואה ונראה, מתקיים המצב הלא-שני הטבעי.
तत्पदं परमं विद्धि नाशोत्पादविवर्जितम् ।
स्वयं कचितमाभातं शान्तमाद्यमनामयम् ॥ १४ ॥
tatpadaṃ paramaṃ viddhi nāśotpādavivarjitam ,
svayaṃ kacitamābhātaṃ śāntamādyamanāmayam 14
14. tat padam paramam viddhi nāśa-utpāda-vivarjitam
svayam kacitam ābhātam śāntam ādyam anāmayam
14. tat paramam padam nāśa-utpāda-vivarjitam svayam
kacitam ābhātam śāntam ādyam anāmayam viddhi
14. Know that supreme state (padam) to be free from destruction and origination, inherently self-adorned and shining forth, peaceful, primeval, and blissful.
14. דעי כי זהו המצב העליון, נטול היעלמות או היווצרות, המאיר מעצמו, השליו, המקורי והחופשי מכל נגע.
किल मण्डपगेहान्तः स्वस्वभावोदितात्मनि ।
विहरन्ति जनास्तत्र स्वगेहे स्वव्यवस्थया ॥ १५ ॥
kila maṇḍapagehāntaḥ svasvabhāvoditātmani ,
viharanti janāstatra svagehe svavyavasthayā 15
15. kila maṇḍapa-geha-antaḥ sva-svabhāva-udita-ātmani
viharanti janāḥ tatra sva-gehe sva-vyavasthayā
15. kila janāḥ tatra maṇḍapa-geha-antaḥ
sva-svabhāva-udita-ātmani sva-gehe sva-vyavasthayā viharanti
15. Indeed, people reside there, within the inner pavilion-house, which is their own self (ātman) manifested from their intrinsic nature (svabhāva). They dwell in that own home by their own arrangement.
15. האנשים שם מתהלכים בתוך בית המקדש, בתוך העצמי שנגלה מאיכותו הפנימית, כל אחד בביתו לפי הסדר שלו.
न जगत्तत्र नो सर्गः कश्चिदप्यनुभूयते ।
तेनाहमजमाकाशं जगदित्येव वर्तते ॥ १६ ॥
na jagattatra no sargaḥ kaścidapyanubhūyate ,
tenāhamajamākāśaṃ jagadityeva vartate 16
16. na jagat tatra no sargaḥ kaścit api anubhūyate
tena aham ajam ākāśam jagat iti eva vartate
16. tatra jagat na,
kaścit api sargaḥ no anubhūyate.
tena aham ajam ākāśam jagat iti eva vartate.
16. Neither the world (jagat) nor any creation whatsoever is experienced there. Therefore, 'I am the unborn, I am space (ākāśa), I am the world (jagat)' - this is how it truly exists.
16. שום עולם ושום בריאה אינם נחווים שם באמת; לכן העצמי הבלתי-נולד מופיע כחלל שכביכול נקרא עולם.
सर्वं शून्यात्मविज्ञानं मेर्वादिगिरिजालकम् ।
नेदं कुड्यमयं किंचिद्यथा स्वप्ने महापुरम् ॥ १७ ॥
sarvaṃ śūnyātmavijñānaṃ mervādigirijālakam ,
nedaṃ kuḍyamayaṃ kiṃcidyathā svapne mahāpuram 17
17. sarvam śūnya-ātma-vijñānam meru-ādi-giri-jālakam
na idam kuḍya-mayam kiṃcit yathā svapne mahā-puram
17. sarvam meru-ādi-giri-jālakam śūnya-ātma-vijñānam.
idam kiṃcit kuḍya-mayam na,
yathā svapne mahā-puram.
17. All, including the network of mountains starting with Meru, is merely the consciousness (vijñāna) of the attributeless self (ātman). This (world) is not something made of solid walls, just like a great city appearing in a dream.
17. כל שרשראות ההרים כמו מֶרוּ אינן אלא תפיסה של מהות ריקה; שום דבר מכך אינו עשוי מחומה מוצקה, ממש כמו עיר גדולה בחלום.
देशे प्रादेशमात्रेऽपि गिरिजालमयान्यपि ।
वज्रसाराणि खान्येव लक्षाणि जगतो विदुः ॥ १८ ॥
deśe prādeśamātre'pi girijālamayānyapi ,
vajrasārāṇi khānyeva lakṣāṇi jagato viduḥ 18
18. deśe prādeśamātre api girijālamayāni api
vajrasārāṇi khāni eva lakṣāṇi jagataḥ viduḥ
18. prādeśamātre deśe api,
girijālamayāni api,
vajrasārāṇi khāni eva,
jagataḥ lakṣāṇi viduḥ
18. Even in a region measuring merely a span, millions of mines, strong as diamonds and consisting of mountain ranges, are indeed known to exist in the world.
18. אפילו במרחב בגודל טפח, החכמים יודעים שישנם מאות אלפי עולמות, המורכבים מרכסים קשים כיהלום, שהם בעצם חלל בלבד.
जगन्ति सुबहून्येव संभवन्त्यणुकेऽपि च ।
कदलीपल्लवानीव संनिवेशेन भूरिशः ॥ १९ ॥
jaganti subahūnyeva saṃbhavantyaṇuke'pi ca ,
kadalīpallavānīva saṃniveśena bhūriśaḥ 19
19. jaganti subahūni eva saṃbhavanti aṇuke api
ca kadalīpallavāni iva saṃniveśena bhūriśaḥ
19. aṇuke api ca subahūni eva jaganti,
kadalīpallavāni iva,
saṃniveśena bhūriśaḥ saṃbhavanti
19. Indeed, very many worlds come into existence even within an atom, abundantly piled up, just like the leaves of a banana tree.
19. עולמות רבים מספור מתקיימים אפילו בתוך חלקיק זעיר, ערוכים שכבות-שכבות כמו עליי עץ הבננה.
त्रिजगच्चिदणावन्तरस्ति स्वप्नपुरं यथा ।
तस्याप्यन्तश्चिदणवस्तेष्वप्येकैकशो जगत् ॥ २० ॥
trijagaccidaṇāvantarasti svapnapuraṃ yathā ,
tasyāpyantaścidaṇavasteṣvapyekaikaśo jagat 20
20. trijagat cit aṇau antare asti svapnapuram yathā
tasya api antaḥ cit aṇavaḥ teṣu api ekaikaśaḥ jagat
20. yathā svapnapuram trijagat cit aṇau antare asti,
tasya api antaḥ cit aṇavaḥ (santi),
teṣu api ekaikaśaḥ jagat (asti)
20. Just as a dream city exists within the conscious atom of the three worlds, similarly, inside that conscious atom there are also conscious particles, and within each one of those is a world.
20. שלושת העולמות שוכנים בתוך חלקיק של תודעה כמו עיר בחלום; ובתוך חלקיק זה ישנם חלקיקי תודעה נוספים, ובכל אחד מהם שוכן עולם.
तेषां यस्मिञ्जगत्येष पद्मो राजा शवः स्थितः ।
लीला तव सपत्नीयं प्राप्ता पूर्वतरा शुभे ॥ २१ ॥
teṣāṃ yasmiñjagatyeṣa padmo rājā śavaḥ sthitaḥ ,
līlā tava sapatnīyaṃ prāptā pūrvatarā śubhe 21
21. teṣām yasmin jagati eṣaḥ padmaḥ rājā śavaḥ sthitaḥ
līlā tava sapatnīyam prāptā pūrvatarā śubhe
21. śubhe! teṣām yasmin jagati eṣaḥ rājā padmaḥ śavaḥ sthitaḥ,
tava pūrvatarā līlā sapatnīyam prāptā
21. O auspicious one (śubhe)! Among those worlds, in the one where this King Padma lies as a corpse - there your earlier self, Līlā, experienced the co-wife-related circumstances.
21. בתוך אחד מהעולמות הללו שוכנת גופתו של המלך פַּדְמָה, והאישה הזו, לִילָה, שהיא צרתך מגלגול קודם, הגיעה לשם, הו חסודה.
यदैव मूर्च्छामायाता लीलेयं पुरतस्तव ।
तदैव भर्तुः पद्मस्य शवस्य निकटे स्थिता ॥ २२ ॥
yadaiva mūrcchāmāyātā līleyaṃ puratastava ,
tadaiva bhartuḥ padmasya śavasya nikaṭe sthitā 22
22. yadā eva mūrcchām āyātā līlā iyam purataḥ tava
tadā eva bhartuḥ padmasya śavasya nikaṭe sthitā
22. iyam līlā yadā eva tava purataḥ mūrcchām āyātā,
tadā eva (sā) bhartuḥ padmasya śavasya nikaṭe sthitā
22. As soon as this Līlā fainted in your presence, she immediately found herself near the corpse of her husband, Padma.
22. כאשר לִילָה זו התעלפה לפנייך, באותו רגע ממש היא ניצבה לצד גופת בעלה פַּדְמָה.
लीलोवाच ।
कथमेषा पुरा देवि संपन्ना तत्र देहिनी ।
कथं च तत्सपत्नीकभावमाप्तवती स्थिता ॥ २३ ॥
līlovāca ,
kathameṣā purā devi saṃpannā tatra dehinī ,
kathaṃ ca tatsapatnīkabhāvamāptavatī sthitā 23
23. līlā uvāca katham eṣā purā devi sampannā tatra dehinī
katham ca tat sapatnīka bhāvam āptavatī sthitā
23. līlā uvāca.
devi,
katham eṣā dehinī purā tatra sampannā,
ca katham tat sapatnīka bhāvam āptavatī sthitā?
23. Līlā said: 'O goddess, how did this embodied being previously come into existence there? And how did she remain, having attained the state of having a co-wife?'
23. לִילָה אמרה: הו אלת החוכמה, כיצד נוצרה אישה זו שם בעבר, וכיצד היא הפכה להיות צרתי?
ते चास्या वद किं रूपं पश्यन्त्यथ वदन्ति किम् ।
तद्गेहवरवास्तव्याः समासेनेति मे वद ॥ २४ ॥
te cāsyā vada kiṃ rūpaṃ paśyantyatha vadanti kim ,
tadgehavaravāstavyāḥ samāseneti me vada 24
24. te ca asyāḥ vada kim rūpam paśyanti atha vadanti
kim tat geha vara vāstavyāḥ samāsena iti me vada
24. (tvam) me vada,
ca asyāḥ te geha-vara-vāstavyāḥ kim rūpam paśyanti,
atha kim vadanti,
iti samāsena vada.
24. Tell me, what form do her people, the residents of that excellent house, see? And what do they say? Please tell me this concisely.
24. אמרי לי בקצרה: איזה מראה דיירי אותו בית מפואר רואים אצלה, ומה הם אומרים עליה?
श्रीदेव्युवाच ।
श्रृणु सर्वं समासेन यथापृष्टं वदामि ते ।
लीले लीलास्ववृत्तान्तमन्तदं दृश्यदुर्दशम् ॥ २५ ॥
śrīdevyuvāca ,
śrṛṇu sarvaṃ samāsena yathāpṛṣṭaṃ vadāmi te ,
līle līlāsvavṛttāntamantadaṃ dṛśyadurdaśam 25
25. śrīdevī uvāca śṛṇu sarvam samāsena yathā pṛṣṭam vadāmi
te līle līlā sva vṛttāntam antadam dṛśya durdaśam
25. śrīdevī uvāca.
Līle,
śṛṇu.
yathā pṛṣṭam,
te sarvam samāsena līlā-sva-vṛttāntam antadam dṛśya-durdaśam vadāmi.
25. Śrī Devī said: 'O Līlā, listen! As you have asked, I will tell you concisely the entire story of Līlā's own (life), which brings an end (to worldly existence) and is difficult to perceive.'
25. האלה אמרה: הקשיבי בקצרה, לִילָה, אגיד לך את הכול כפי ששאלת – את קורותיה של לִילָה, שמביאים קץ למצבו הרעוע של עולם התופעות.
पद्मस्तव स भर्तैष भ्रान्तिं तावत्ततामिमाम् ।
इयं जगन्मयी तस्मिन्नेव सद्मनि पश्यति ॥ २६ ॥
padmastava sa bhartaiṣa bhrāntiṃ tāvattatāmimām ,
iyaṃ jaganmayī tasminneva sadmani paśyati 26
26. padmastava saḥ bhartā eṣaḥ bhrāntim tāvat tatām
imām iyam jaganmayī tasmin eva sadmani paśyati
26. padmastava saḥ eṣaḥ bhartā imām tāvat tatām
bhrāntim iyam jaganmayī tasmin eva sadmani paśyati
26. O lotus-dweller (padmastava), this very husband (bhartā) (of yours) extends this widespread delusion (bhrānti). This one, whose nature is the world (jaganmayī), perceives (it) within that very abode (sadman) (or self).
26. בעלך פַּדְמָה רואה את האשליה הרחבה הזו של העולם בתוך אותו משכן עצמו.
भ्रान्तियुद्धमिदं युद्धमेषा भ्रान्तिर्जनोऽजनः ।
भ्रान्त्यैवास्तीह मरणमेष चैवं भ्रमात्मकः ॥ २७ ॥
bhrāntiyuddhamidaṃ yuddhameṣā bhrāntirjano'janaḥ ,
bhrāntyaivāstīha maraṇameṣa caivaṃ bhramātmakaḥ 27
27. bhrāntiyuddham idam yuddham eṣā bhrāntiḥ janaḥ ajanaḥ
bhrāntyā eva asti iha maraṇam eṣaḥ ca evam bhramātmakaḥ
27. idam yuddham bhrāntiyuddham eṣā bhrāntiḥ janaḥ ajanaḥ
iha maraṇam bhrāntyā eva asti eṣaḥ ca evam bhramātmakaḥ
27. This conflict is merely a battle of delusion (bhrānti). This delusion (bhrānti) itself constitutes both the born and the unborn. Death exists in this world solely because of delusion (bhrānti), and this (individual) is likewise constituted by delusion (bhrama).
27. הקרב הזה הוא קרב אשליתי, האנשים הללו הם אשליה ולא אנשים ממשיים, המוות כאן מתקיים רק מתוך אשליה, וכל המציאות הזו מורכבת מבלבול.
भ्रमक्रमेणानेनैव लीलास्य दयिता स्थिता ।
त्वं चैषा च वरारोहे स्वप्नमात्रं वराङ्गने ॥ २८ ॥
bhramakrameṇānenaiva līlāsya dayitā sthitā ,
tvaṃ caiṣā ca varārohe svapnamātraṃ varāṅgane 28
28. bhramakrameṇa anena eva līlā asya dayitā sthitā
tvam ca eṣā ca varārohe svapnamātram varāṅgane
28. bhramakrameṇa anena eva asya dayitā līlā sthitā
varārohe varāṅgane tvam ca eṣā ca svapnamātram
28. Through this very sequence of delusion (bhrama), his beloved, Līlā, came to be. Both you and she, O beautifully-hipped one, O lady of exquisite form, are nothing but a dream.
28. בשרשרת האשליות הזו הפכה לִילָה לרעייתו האהובה; את והיא, הו נהדרת, אינן אלא חלום בלבד.
यथा भवत्यावेतस्य स्वप्नमात्रं वराङ्गने ।
तथा भवत्योर्भर्तैष तथैवाहमपि स्वयम् ॥ २९ ॥
yathā bhavatyāvetasya svapnamātraṃ varāṅgane ,
tathā bhavatyorbhartaiṣa tathaivāhamapi svayam 29
29. yathā bhavatyau etasya svapnamātram varāṅgane tathā
bhavatyoḥ bhartā eṣaḥ tathā eva aham api svayam
29. varāṅgane,
yathā bhavatyau etasya svapnamātram tathā bhavatyoḥ eṣaḥ bhartā ca aham api svayam
29. Just as both of you, O lady of exquisite form (varāṅganā), are but a dream to him, similarly, this husband (bhartā) (or lord) of yours, and I myself, are likewise nothing but a dream to both of you.
29. כשם ששתיכן אינן אלא חלום עבורו, כך גם בעלכן הוא חלום עבורכן, וכך גם אני בעצמי.
जगच्छोभैवेदृशीयं दृश्यमेतदिहोच्यते ।
एतदेव परिज्ञातं दृश्यशब्दार्थमुज्प्तति ॥ ३० ॥
jagacchobhaivedṛśīyaṃ dṛśyametadihocyate ,
etadeva parijñātaṃ dṛśyaśabdārthamujptati 30
30. jagat śobhā eva īdṛśī iyam dṛśyam etat iha ucyate
etat eva parijñātam dṛśyaśabdārtham ujjṛmbhati
30. iyam īdṛśī jagat śobhā eva etat dṛśyam iha ucyate
etat eva parijñātam dṛśyaśabdārtham ujjṛmbhati
30. This is indeed the beauty of the world (jagat); this visible phenomenon (dṛśya) is described here. When this very thing is thoroughly understood, it reveals the true meaning of the word 'visible' (dṛśya).
30. זוהי תפארתו של העולם, וזה מה שמכונה כאן עולם התופעות; כאשר מבינים זאת אל נכונה, משמעות המושג נחשפת במלואה.
एवमेषा त्वमेषा च संपन्नैवमसौ नृपः ।
अहं चात्मनि सत्यत्वं गता सर्वतयात्मनः ॥ ३१ ॥
evameṣā tvameṣā ca saṃpannaivamasau nṛpaḥ ,
ahaṃ cātmani satyatvaṃ gatā sarvatayātmanaḥ 31
31. evam eṣā tvam eṣā ca sampannā evam asau nṛpaḥ
aham ca ātmani satyatvam gatā sarvatayā ātmanaḥ
31. evam eṣā tvam ca eṣā sampannā evam asau nṛpaḥ
aham ca ātmanaḥ sarvatayā ātmani satyatvam gatā
31. Thus, this person is you, and this person is realized; similarly, that king (is also realized). And I, by the all-pervasiveness of the Self (ātman), have attained reality (satyatva) within the Self (ātman).
31. כך נוצרה היא, כך נוצרת את, וכך נוצר המלך; ואני נתפסת ככאילו אמתית בתוך העצמי מפאת כוליותו של העצמי.
इमे वयमिहान्योन्यं संपन्नाश्चोदिता इति ।
इत्थं सर्वात्मकतया महाचिद्धनसंस्थितेः ॥ ३२ ॥
ime vayamihānyonyaṃ saṃpannāścoditā iti ,
itthaṃ sarvātmakatayā mahāciddhanasaṃsthiteḥ 32
32. ime vayam iha anyonyam sampannāḥ ca uditāḥ iti
ittham sarvātmakatayā mahācit ghana saṃsthiteḥ
32. ime vayam iha anyonyam sampannāḥ ca uditāḥ iti
ittham sarvātmakatayā mahācit ghana saṃsthiteḥ
32. Thus, we here have mutually become accomplished and arisen. In this way, by virtue of the nature of the all-pervading Self (ātman), this arises from the state of being the great mass of consciousness (mahācit).
32. כולנו נוצרנו והופענו כאן זה עבור זה, מתוך היות התודעה העליונה (מַהָא-צִ'יט) כוללת את הכול במציאותה המרוכזת.
एवमेषा स्थिता राज्ञी हारिहासविलासिनी ।
लीला विलोलवदना नवयौवनशालिनी ॥ ३३ ॥
evameṣā sthitā rājñī hārihāsavilāsinī ,
līlā vilolavadanā navayauvanaśālinī 33
33. evam eṣā sthitā rājñī hārihāsavilāsinī
līlā vilolavadanā navayauvanaśālinī
33. evam eṣā rājñī hārihāsavilāsinī līlā
vilolavadanā navayauvanaśālinī sthitā
33. Thus, this queen (rājñī) remains, radiating charming smiles, full of playful grace (līlā), with a captivating face, and endowed with fresh youth.
33. כך ניצבה המלכה לִילָה, עליזה וצוחקת בקסם, פניה מלאות הבעה והיא קורנת מנעורים רעננים.
पेशलाचारमधुरा मधुरोदारभाषिणी ।
कोकिलास्वरसंकाशा मदमन्मथमन्थरा ॥ ३४ ॥
peśalācāramadhurā madhurodārabhāṣiṇī ,
kokilāsvarasaṃkāśā madamanmathamantharā 34
34. peśalācāramadhurā madhurodārabhāṣiṇī
kokilāsvarasaṃkāśā madamanmathamantharā
34. peśalācāramadhurā madhurodārabhāṣiṇī
kokilāsvarasaṃkāśā madamanmathamantharā
34. She is of pleasing and sweet conduct, speaking sweetly and nobly. Her voice resembles that of a cuckoo, and she is charmingly languid with the intoxication of love.
34. מתוקה בהליכותיה העדינות, מדברת ברוך ובנדיבות, קולה כקול ציפור הקוקייה, והיא נעה במתינות של תשוקה מתוקה.
असितोत्पलपत्राक्षी वृत्तपीनपयोधरा ।
कान्ता काञ्चनगौराङ्गी पक्वबिम्बफलाधरा ॥ ३५ ॥
asitotpalapatrākṣī vṛttapīnapayodharā ,
kāntā kāñcanagaurāṅgī pakvabimbaphalādharā 35
35. asitotpalapatrākṣī vṛttapīnapayodharā
kāntā kāñcanagaurāṅgī pakvabimbaphalādharā
35. asitotpalapatrākṣī vṛttapīnapayodharā
kāntā kāñcanagaurāṅgī pakvabimbaphalādharā
35. Her eyes are like the petals of a dark lotus, and she has round, full breasts. She is a beautiful woman, whose limbs are golden-hued, and whose lower lip is like a ripe bimba fruit.
35. עיניה כעלי לוטוס כחול, חזה עגול ומלא, גופה יפהפה וקורן כזהב, ושפתיה אדומות כפרי הבימבה הבשל.
त्वत्संकल्पात्मकस्यैषा यदा भर्तुर्मनःकला ।
तदा त्वत्सदृशाकारा स्थितैषा चिच्चमत्कृतौ ॥ ३६ ॥
tvatsaṃkalpātmakasyaiṣā yadā bharturmanaḥkalā ,
tadā tvatsadṛśākārā sthitaiṣā ciccamatkṛtau 36
36. tvatsaṅkalpātmakasya eṣā yadā bhartuḥ manaḥ kalā
tadā tvatsadṛśākārā sthitā eṣā cit camatkṛtau
36. yadā eṣā tvatsaṅkalpātmakasya bhartuḥ manaḥ kalā
tadā eṣā tvatsadṛśākārā cit camatkṛtau sthitā
36. When this (divine manifestation) is a part of the mind of your husband, who is essentially your divine will (saṅkalpa), then this very one, whose form is similar to yours, is established in the wonder of consciousness (cit).
36. כאשר חלק מחשיבתו של בעלך, המונעת ממחשבותייך, לבשה צורה, אז היא ניצבה בדמות הדומה לך בתוך פלא התודעה.
त्वद्भर्तुर्मरणे क्षिप्रं समनन्तरमेव हि ।
त्वद्भर्त्रैषा पुरो दृष्टा त्वत्संकल्पात्मनामुना ॥ ३७ ॥
tvadbharturmaraṇe kṣipraṃ samanantarameva hi ,
tvadbhartraiṣā puro dṛṣṭā tvatsaṃkalpātmanāmunā 37
37. tvat bhartuḥ maraṇe kṣipraṃ sam anantaram eva hi
tvat bhartrā eṣā puraḥ dṛṣṭā tvatsaṅkalpātmanā amunā
37. tvat bhartuḥ maraṇe kṣipraṃ sam anantaram eva hi
tvatsaṅkalpātmanā amunā tvat bhartrā eṣā puraḥ dṛṣṭā
37. Immediately upon the swift demise of your husband, indeed, this (divine manifestation) was seen directly by that very husband, who was (then) of the nature of your divine will (saṅkalpa).
37. מיד לאחר מותו של בעלך, ראה בעלך את לִילָה הזו לנגד עיניו, כשהיא מופיעה מתוך הדמיון והכוונה שלך.
यदाधिभौतिकं भावं चेतोऽनुभवति स्वयम् ।
चेत्यं सन्मयमेवात आतिवाहिककल्पनम् ॥ ३८ ॥
yadādhibhautikaṃ bhāvaṃ ceto'nubhavati svayam ,
cetyaṃ sanmayamevāta ātivāhikakalpanam 38
38. yadā ādhibhautikam bhāvam cetaḥ anubhavati svayam
| cetyam sanmayam eva ataḥ ātivāhika-kalpanam ||
38. yadā cetaḥ svayam ādhibhautikam bhāvam anubhavati,
cetyam sanmayam eva,
ataḥ ātivāhika-kalpanam.
38. When consciousness (cetas) itself experiences the objective reality, then the cognized object (cetyam) is perceived as purely existent. Consequently, this leads to the conceptualization of the subtle body (ātivāhika-kalpanam).
38. כאשר החשיבה חווה בעצמה את המצב החומרי-פיזי, היא תופסת את אובייקט התפיסה כמוחשי וגם הרעיון של הגוף המעודן (אָתִיוָאהִיקַה) נתפס כאמיתי.
यदाधिभौतिकं भावं चेतो वेत्ति न सन्मयम् ।
आतिवाहिकसंकल्पस्तदा सत्योपजायते ॥ ३९ ॥
yadādhibhautikaṃ bhāvaṃ ceto vetti na sanmayam ,
ātivāhikasaṃkalpastadā satyopajāyate 39
39. yadā ādhibhautikam bhāvam cetaḥ vetti na sanmayam
| ātivāhika-saṅkalpaḥ tadā satya upajāyate ||
39. yadā cetaḥ ādhibhautikam bhāvam sanmayam na vetti,
tadā ātivāhika-saṅkalpaḥ satya upajāyate.
39. When consciousness (cetas) does not perceive objective reality as inherently real, then the conceptualization of the subtle body (ātivāhika-saṅkalpa) truly takes shape.
39. אך כאשר החשיבה תופסת את המצב החומרי כחסר מציאות אמתית, אז נולדת ההבנה האמתית לגבי קיומו של גוף מופשט, רוחני ומעודן(אָתִיוָאהִיקַה).
अथो मरणसंवित्त्या पुनर्जन्ममये भ्रमे ।
त्वं हि संविदितानेन त्वया च गत एव सः ॥ ४० ॥
atho maraṇasaṃvittyā punarjanmamaye bhrame ,
tvaṃ hi saṃviditānena tvayā ca gata eva saḥ 40
40. atha u maraṇa-saṃvittyā punarjanma-maye bhrame |
tvam hi saṃviditā anena tvayā ca gataḥ eva saḥ ||
40. atha u maraṇa-saṃvittyā punarjanma-maye bhrame,
hi tvam anena saṃviditā,
ca tvayā saḥ eva gataḥ.
40. Furthermore, through the understanding of death (maraṇa-saṃvitti), within the illusion (saṃsāra) of rebirth (punarjanma), you were indeed known by this one (the departed), and he himself has certainly departed, known by you.
40. ואז, מתוך חווית המוות ובתוך אשלית הלידה מחדש, הוא אכן תפס אותך, וגם את הגעת אליו.
इत्थं त्वां दृष्टवानेष दृष्टश्चैव त्वयेति च ।
त्वमप्यात्मनि संपन्ना सर्वगत्वाच्चिदात्मनः ॥ ४१ ॥
itthaṃ tvāṃ dṛṣṭavāneṣa dṛṣṭaścaiva tvayeti ca ,
tvamapyātmani saṃpannā sarvagatvāccidātmanaḥ 41
41. ittham tvām dṛṣṭavān eṣaḥ dṛṣṭaḥ ca eva tvayā iti ca
| tvam api ātmani sampannā sarva-gatvāt cit-ātmanaḥ ||
41. ittham eṣaḥ tvām dṛṣṭavān,
ca eva tvayā dṛṣṭaḥ iti ca.
tvam api ātmani sampannā,
cit-ātmanaḥ sarva-gatvāt.
41. Thus, he has seen you, and indeed he was also seen by you. You too have attained the (universal) Self (ātman) because of the omnipresence of the conscious Self (ātman).
41. כך הוא ראה אותך ואת ראית אותו. גם את הגעת אל תודעת העצמי הפנימי, מכיוון שחשיבת העצמי (צִט-אָתְמַן) ניצבת בכל.
ब्रह्म सर्वगतं यस्माद्यथा यत्र यदोदितम् ।
भवत्याशु तथा तत्र स्वप्नशक्त्यैव पश्यति ॥ ४२ ॥
brahma sarvagataṃ yasmādyathā yatra yadoditam ,
bhavatyāśu tathā tatra svapnaśaktyaiva paśyati 42
42. brahma sarvagatam yasmāt yathā yatra yadā uditam
bhavati āśu tathā tatra svapnaśaktyā eva paśyati
42. yasmāt brahma sarvagatam yathā yatra yadā uditam
tathā tatra āśu bhavati svapnaśaktyā eva paśyati
42. Because the Absolute (brahman) is all-pervading, whatever manifests - in whatever manner, at whatever place, and at whatever time it arises - it quickly becomes so there. One perceives this (manifestation) just through the power of a dream.
42. כיוון ש-בְּרַהְמַן מצוי בכל, בכל מקום ובכל עת שהוא מתעורר, האדם רואה מיד את המציאות שנוצרת שם כאילו הייתה כוח של חלום.
सर्वत्र सर्वशक्तित्वाद्यत्र या शक्तिरुन्नयेत् ।
आस्ते तत्र तथा भाति तीव्रसंवेगहेतुतः ॥ ४३ ॥
sarvatra sarvaśaktitvādyatra yā śaktirunnayet ,
āste tatra tathā bhāti tīvrasaṃvegahetutaḥ 43
43. sarvatra sarvaśaktitvāt yatra yā śaktiḥ unnayet
āste tatra tathā bhāti tīvrasaṃvegahetutaḥ
43. sarvatra sarvaśaktitvāt yatra yā śaktiḥ unnayet
tatra āste tathā tīvrasaṃvegahetutaḥ bhāti
43. Because of the all-pervading nature of its power (śakti) everywhere, whichever power (śakti) may manifest in a particular place, it remains there and shines forth accordingly, due to a strong impetus.
43. מכיוון שכל העוצמות נמצאות בכל מקום, כל עוצמה (שַׁכְתִּי) שמתעוררת במקום מסוים פועלת ומאירה שם, כתוצאה מכוח הדחף והכוונה העזה.
मृतिमोहक्षणेनैव यदैतौ दंपती स्थितौ ।
तदैवाभ्यामिदं बुद्धं प्रतिभासवशाद्हृदि ॥ ४४ ॥
mṛtimohakṣaṇenaiva yadaitau daṃpatī sthitau ,
tadaivābhyāmidaṃ buddhaṃ pratibhāsavaśādhṛdi 44
44. mṛtimohakṣaṇena eva yadā etau dampatī sthitau
tadā eva ābhyām idam buddham pratibhāsavaśāt hṛdi
44. yadā etau dampatī mṛtimohakṣaṇena eva sthitau
tadā eva ābhyām idam pratibhāsavaśāt hṛdi buddham
44. Just in that moment of the delusion of death, when this couple stood (in that state), then by them, this was understood in their hearts, by virtue of an intuitive perception.
44. כשזוג זה נהיה שרוי ברגע הבלבול של המוות, המציאות הזו נתפסה מיד בלבבם מתוך עוצמת התגלותה הפנימית.
आवयोः पितरावेताविमे वै चापि मातरौ ।
देश एष धनं चेदं कर्मेदं पूर्वमीदृशम् ॥ ४५ ॥
āvayoḥ pitarāvetāvime vai cāpi mātarau ,
deśa eṣa dhanaṃ cedaṃ karmedaṃ pūrvamīdṛśam 45
45. āvayoḥ pitarau etau ime vai ca api mātarau deśaḥ
eṣaḥ dhanam ca idam karma idam pūrvam īdṛśam
45. etau āvayoḥ pitarau ime vai ca api mātarau eṣaḥ
deśaḥ idam ca dhanam idam pūrvam īdṛśam karma
45. These (male figures) are our fathers, and these (female figures) are indeed also our mothers. This is our country, this is our wealth, and this previous action (karma) is precisely of this type.
45. מחשבותיהם אמרו: אלה הם אבותינו, אלה הן אימותינו, זוהי ארצנו, זהו עושרנו וזהו מעשה הקַרְמַה הניכר מן העבר.
आवां विवाहितावेवमेवं नामैकतां गतौ ।
एतयोः सापि जनता याता तत्रैव सत्यताम् ॥ ४६ ॥
āvāṃ vivāhitāvevamevaṃ nāmaikatāṃ gatau ,
etayoḥ sāpi janatā yātā tatraiva satyatām 46
46. āvām vivāhitau evam evam nāmaikatām gatau
etayoḥ sā api janatā yātā tatra eva satyatām
46. āvām evam evam vivāhitau nāmaikatām gatau.
etayoḥ sā api janatā tatra eva satyatām yātā.
46. We two were married in this way, having attained oneness. And even the populace (janatā) connected to us experienced the truth in that very union.
46. כך נישאנו וכך התאחדנו, וגם האנשים שסובבים אותם קיבלו שם תחושת מציאות.
तथैवात्रास्ति दृष्टान्तः प्रत्यक्षं स्वप्नवेदनम् ।
इत्येवंभावया लीले लीलयाहमथार्चिता ॥ ४७ ॥
tathaivātrāsti dṛṣṭāntaḥ pratyakṣaṃ svapnavedanam ,
ityevaṃbhāvayā līle līlayāhamathārcitā 47
47. tathā eva atra asti dṛṣṭāntaḥ pratyakṣam svapnavedanam
iti evam bhāvayā līle līlayā aham atha arcitā
47. atra tathā eva dṛṣṭāntaḥ asti: pratyakṣam svapnavedanam.
līle,
iti evam bhāvayā.
atha aham līlayā arcitā.
47. In the same way, here is an example: direct perception (pratyakṣa) of a dream experience. O Lila, understand it in this manner. Through such divine play (līlā), I am now worshipped.
47. לכך יש דוגמה מוחשית בחוויית החלום. או לִילָה, מתוך תפיסה כזאת עבדת אותי בקלות ובטבעיות.
नाहं स्यां विधवेत्येवं वरो दत्तो मयाप्यसौ ।
इत्यर्थेन मृता पूर्वमेवेह खलु बालिका ॥ ४८ ॥
nāhaṃ syāṃ vidhavetyevaṃ varo datto mayāpyasau ,
ityarthena mṛtā pūrvameveha khalu bālikā 48
48. na aham syām vidhavā iti evam varaḥ dattaḥ mayā api
asau iti arthena mṛtā pūrvam eva iha khalu bālikā
48. "aham vidhavā na syām" iti evam asau varaḥ mayā api dattaḥ.
iti arthena pūrvam eva iha khalu bālikā mṛtā.
48. 'I shall not become a widow (vidhavā)' - that boon was thus granted by me (Sarasvati, or divine consciousness). With this implication, the girl (bālikā) had already died here beforehand.
48. שלא אהיה אלמנה - זו הברכה שניתנה על ידיי, ולמען הגשמתה מתה אותה נערה עוד קודם לכן כאן.
भवतां चेतनांशानामहं चेतनधर्मिणी ।
कुलदेवी सदा पूज्या स्वत एव करोम्यहम् ॥ ४९ ॥
bhavatāṃ cetanāṃśānāmahaṃ cetanadharmiṇī ,
kuladevī sadā pūjyā svata eva karomyaham 49
49. bhavatām cetanāṃśānām aham cetana-dharmiṇī
kuladevī sadā pūjyā svataḥ eva karomi aham
49. aham bhavatām cetanāṃśānām cetana-dharmiṇī (asmi).
kuladevī (bhūtvā) sadā pūjyā (asmi),
(etat) aham svataḥ eva karomi.
49. I possess the intrinsic nature (dharma) of consciousness (cetana) for your conscious aspects (cetanāṃśa). I, who am always to be worshipped as the family deity (kuladevī), spontaneously bring this about.
49. אני נשמת ה-קוּלַדֵוִוי (אלה מגינת המשפחה), מגלמת את מהות התודעה שלכם, חלקי התודעה, ואני פועלת תמיד מתוך טבעי השמיימי.
अथास्या जीवको देहात्प्राणमारुतरूपधृक् ।
मनसा चलतां प्राप्तो मुखाग्रत्यक्तदेहकः ॥ ५० ॥
athāsyā jīvako dehātprāṇamārutarūpadhṛk ,
manasā calatāṃ prāpto mukhāgratyaktadehakaḥ 50
50. atha asyāḥ jīvakaḥ dehāt prāṇamārutarūpadhṛk
manasā calatām prāptaḥ mukhāgratyaktadehakaḥ
50. atha asyāḥ jīvakaḥ prāṇamārutarūpadhṛk dehāt
mukhāgratyaktadehakaḥ manasā calatām prāptaḥ
50. Then, her individual soul (jīvaka), having assumed the form of vital air (prāṇa) and having abandoned the body through the mouth, attained mobility (calatā) by means of the mind.
50. אז הנשמה האינדיבידואלית (גִ'יוָוה) שלה, עוטה את צורת רוח החיים, נעה בעקבות מחשבתה ויצאה מתוך הגוף דרך פיה.
ततो मरणमूर्च्छान्ते गृहेऽस्मिन्नेव चैतया ।
बुद्धौ भावित आकाशे दृष्टो जीवात्मना ततः ॥ ५१ ॥
tato maraṇamūrcchānte gṛhe'sminneva caitayā ,
buddhau bhāvita ākāśe dṛṣṭo jīvātmanā tataḥ 51
51. tataḥ maraṇamūrcchāante gṛhe asmin eva ca etayā
buddhau bhāvitaḥ ākāśe dṛṣṭaḥ jīvātmanā tataḥ
51. tataḥ maraṇamūrcchāante asmin eva gṛhe ca etayā
buddhau ākāśe bhāvitaḥ (saḥ) tataḥ jīvātmanā dṛṣṭaḥ
51. Then, at the cessation of the death-swoon, in this very house, that which was conceived in her intellect (buddhi) as being in space (ākāśa), was then seen by her individual soul (jīvātman).
51. אחר כך, בתום עלפון המוות, בבית הזה ממש, מה שדמיינה בתבונתה נראה בחלל התודעה על ידי העצמי האינדיבידואלי (גִ'יוָואטְמַן).
संपन्नैषा हरिणनयना चन्द्रबिम्बाननश्रीर्मानोन्नद्धा दयितललिता कान्तमाभोक्तुकामा ।
पूर्वस्मृत्या सरभसमुखी संयुता मण्डलान्तः स्वप्नान्ते वाऽप्रकृतिविभवा पद्मिनी चोदितेव ॥ ५२ ॥
saṃpannaiṣā hariṇanayanā candrabimbānanaśrīrmānonnaddhā dayitalalitā kāntamābhoktukāmā ,
pūrvasmṛtyā sarabhasamukhī saṃyutā maṇḍalāntaḥ svapnānte vā'prakṛtivibhavā padminī coditeva 52
52. sampannā eṣā hariṇanayanā candrabimbānanaśrīḥ
mānonnaddhā dayitalalitā kāntam ābhoktukāmā
pūrvasmṛtyā sarabhasamukhī saṃyutā maṇḍalāntaḥ
svapnānte vā aprakṛtivibhavā padminī coditā iva
52. eṣā sampannā hariṇanayanā candrabimbānanaśrīḥ mānonnaddhā dayitalalitā kāntam ābhoktukāmā pūrvasmṛtyā sarabhasamukhī saṃyutā maṇḍalāntaḥ (vartate),
vā svapnānte (sā) aprakṛtivibhavā padminī coditā iva (bhāti).
52. She, with deer-like eyes (hariṇanayanā), possessing the beauty (śrī) of a moon-orb face (candra-bimba-ānana), filled with pride (māna), beloved and charming (dayitalalitā), and yearning to embrace her beloved (kānta), now stands accomplished (sampannā). She is joined (saṃyutā) with an eager expression (sarabhasamukhī) due to her past memory (pūrvasmṛtyā), as if within a mystical sphere (maṇḍalāntaḥ), or like a lotus-woman (padminī) of extraordinary splendor (aprakṛtivibhavā) awakened at the end of a dream.
52. היא הפכה לבעלת עיני צבי ופנים מקרינות יופי כשל הירח, מלאת אצילות וחין עבור אהובה, משתוקקת להתאחד עמו. מתוך זכרונות העבר נמלאו פניה התלהבות, והיא ניצבה בתוך אותו המרחב כלוטוס המזנק מתוך חלום בעוצמה על-טבעית.