योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-4, chapter-8
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति चित्तविलासेन चिरमुत्प्रेक्षितैः प्रियैः ।
प्रणयैर्भार्गवस्यासीत्तुष्टये सुसमागमः ॥ १ ॥
इति चित्तविलासेन चिरमुत्प्रेक्षितैः प्रियैः ।
प्रणयैर्भार्गवस्यासीत्तुष्टये सुसमागमः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iti cittavilāsena ciramutprekṣitaiḥ priyaiḥ ,
praṇayairbhārgavasyāsīttuṣṭaye susamāgamaḥ 1
iti cittavilāsena ciramutprekṣitaiḥ priyaiḥ ,
praṇayairbhārgavasyāsīttuṣṭaye susamāgamaḥ 1
1.
śrīvasiṣṭha uvāca iti cittavilāsena ciram utprekṣitaiḥ
priyaiḥ praṇayaiḥ bhārgavasya āsīt tuṣṭaye susamāgamaḥ
priyaiḥ praṇayaiḥ bhārgavasya āsīt tuṣṭaye susamāgamaḥ
1.
śrīvasiṣṭha uvāca iti cittavilāsena ciram utprekṣitaiḥ
priyaiḥ praṇayaiḥ bhārgavasya tuṣṭaye susamāgamaḥ āsīt
priyaiḥ praṇayaiḥ bhārgavasya tuṣṭaye susamāgamaḥ āsīt
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Thus, through the mind's playful imaginings and by the long-awaited beloved (priya) affections (praṇaya), a delightful union occurred for Bhārgava's satisfaction.
मन्दारमालाकलया विबुधासवमत्तया ।
तदा तेन तया सार्धं द्वितीयेनामलेन्दुना ॥ २ ॥
तदा तेन तया सार्धं द्वितीयेनामलेन्दुना ॥ २ ॥
mandāramālākalayā vibudhāsavamattayā ,
tadā tena tayā sārdhaṃ dvitīyenāmalendunā 2
tadā tena tayā sārdhaṃ dvitīyenāmalendunā 2
2.
mandāramālākalayā vibudhāsavamattayā tadā
tena tayā sārdham dvitīyena amalendunā
tena tayā sārdham dvitīyena amalendunā
2.
tadā tena dvitīyena amalendunā tayā
mandāramālākalayā vibudhāsavamattayā sārdham
mandāramālākalayā vibudhāsavamattayā sārdham
2.
Then, he, accompanied by her - who was adorned with a garland of mandara flowers and intoxicated by the liquor of the gods - and by the second, spotless moon.
विहृतं मत्तहंसासु हेमपङ्कजिनीषु च ।
तटीष्वमरवाहिन्याः सह चारणकिंनरैः ॥ ३ ॥
तटीष्वमरवाहिन्याः सह चारणकिंनरैः ॥ ३ ॥
vihṛtaṃ mattahaṃsāsu hemapaṅkajinīṣu ca ,
taṭīṣvamaravāhinyāḥ saha cāraṇakiṃnaraiḥ 3
taṭīṣvamaravāhinyāḥ saha cāraṇakiṃnaraiḥ 3
3.
vihṛtam mattahaṃsāsu hemapaṅkajinīṣu ca
taṭīṣu amaravāhinyāḥ saha cāraṇakiṃnaraiḥ
taṭīṣu amaravāhinyāḥ saha cāraṇakiṃnaraiḥ
3.
mattahaṃsāsu hemapaṅkajinīṣu ca amaravāhinyāḥ
taṭīṣu saha cāraṇakiṃnaraiḥ vihṛtam
taṭīṣu saha cāraṇakiṃnaraiḥ vihṛtam
3.
Sport was made among the intoxicated swans, in golden lotus ponds, and on the banks of the celestial river, together with the Charanas and Kinnaras.
पीतमिन्दुदलस्यन्दैर्देवैः सह रसायनम् ।
पारिजातलताजालनिलयेषु विलासिना ॥ ४ ॥
पारिजातलताजालनिलयेषु विलासिना ॥ ४ ॥
pītamindudalasyandairdevaiḥ saha rasāyanam ,
pārijātalatājālanilayeṣu vilāsinā 4
pārijātalatājālanilayeṣu vilāsinā 4
4.
pītam indudalasyandaiḥ devaiḥ saha
rasāyanam pārijātalatājālanilayeṣu vilāsinā
rasāyanam pārijātalatājālanilayeṣu vilāsinā
4.
vilāsinā devaiḥ saha indudalasyandaiḥ
rasāyanam pārijātalatājālanilayeṣu pītam
rasāyanam pārijātalatājālanilayeṣu pītam
4.
The elixir (rasāyana) was drunk with the gods, by means of the flows from the moon's digits, in the abodes formed by networks of Pārijāta creepers, by the pleasure-seeker.
चारुचैत्ररथोद्यानलतालोलासुदोलया ।
चिरं विलसितं व्यग्रैः सह विद्याधरीगणैः ॥ ५ ॥
चिरं विलसितं व्यग्रैः सह विद्याधरीगणैः ॥ ५ ॥
cārucaitrarathodyānalatālolāsudolayā ,
ciraṃ vilasitaṃ vyagraiḥ saha vidyādharīgaṇaiḥ 5
ciraṃ vilasitaṃ vyagraiḥ saha vidyādharīgaṇaiḥ 5
5.
cārucaitrarathodyānalatālolāsudolayā ciram
vilasitam vyagraiḥ saha vidyādharīgaṇaiḥ
vilasitam vyagraiḥ saha vidyādharīgaṇaiḥ
5.
cārucaitrarathodyānalatālolāsudolayā ciram
vyagraiḥ saha vidyādharīgaṇaiḥ vilasitam
vyagraiḥ saha vidyādharīgaṇaiḥ vilasitam
5.
For a long time, revelry was made with busy groups of Vidyādhara maidens, using charming and beautiful swings that swayed among the creepers of the Caitraratha garden.
नन्दनोपवनाभोगो मन्दरेणेव वारिधिः ।
भृशमालोड्यतां नीतः प्रथमैः सह शाम्भवैः ॥ ६ ॥
भृशमालोड्यतां नीतः प्रथमैः सह शाम्भवैः ॥ ६ ॥
nandanopavanābhogo mandareṇeva vāridhiḥ ,
bhṛśamāloḍyatāṃ nītaḥ prathamaiḥ saha śāmbhavaiḥ 6
bhṛśamāloḍyatāṃ nītaḥ prathamaiḥ saha śāmbhavaiḥ 6
6.
nandanopavanābhogaḥ mandareṇa iva vāridhiḥ bhṛśam
āloḍyatām nītaḥ prathamaiḥ saha śāmbhavaiḥ
āloḍyatām nītaḥ prathamaiḥ saha śāmbhavaiḥ
6.
nandanopavanābhogaḥ vāridhiḥ mandareṇa iva bhṛśam
prathamaiḥ śāmbhavaiḥ saha āloḍyatām nītaḥ
prathamaiḥ śāmbhavaiḥ saha āloḍyatām nītaḥ
6.
The expanse of the Nandan garden was intensely churned, like the ocean (vāridhi) by Mount Mandara, along with the foremost followers of Śiva (śāmbhava).
बालहेमलताजालजटालासु नदीषु च ।
भ्रान्तमुन्मत्तनागेन मैरवीष्वज्जिनीष्विव ॥ ७ ॥
भ्रान्तमुन्मत्तनागेन मैरवीष्वज्जिनीष्विव ॥ ७ ॥
bālahemalatājālajaṭālāsu nadīṣu ca ,
bhrāntamunmattanāgena mairavīṣvajjinīṣviva 7
bhrāntamunmattanāgena mairavīṣvajjinīṣviva 7
7.
bāla-hema-latā-jāla-jaṭālāsu nadīṣu ca
bhrāntam unmatta-nāgena mairavīṣu ajjinīṣu iva
bhrāntam unmatta-nāgena mairavīṣu ajjinīṣu iva
7.
unmatta-nāgena bāla-hema-latā-jāla-jaṭālāsu
nadīṣu ca mairavīṣu ajjinīṣu iva bhrāntam
nadīṣu ca mairavīṣu ajjinīṣu iva bhrāntam
7.
And among the rivers, thickly tangled with masses of young golden creepers, an intoxicated elephant roamed as if in ponds filled with Mairava water-lilies and ajjinī (lotus) ponds.
कैलासवनकुञ्जेषु तया सह विलासिना ।
हरेन्दुधवला रात्र्यः क्षिपिता गणगीतिभिः ॥ ८ ॥
हरेन्दुधवला रात्र्यः क्षिपिता गणगीतिभिः ॥ ८ ॥
kailāsavanakuñjeṣu tayā saha vilāsinā ,
harendudhavalā rātryaḥ kṣipitā gaṇagītibhiḥ 8
harendudhavalā rātryaḥ kṣipitā gaṇagītibhiḥ 8
8.
kailāsa-vana-kuñjeṣu tayā saha vilāsinā
hara-indu-dhavalāḥ rātryaḥ kṣipitāḥ gaṇa-gītibhiḥ
hara-indu-dhavalāḥ rātryaḥ kṣipitāḥ gaṇa-gītibhiḥ
8.
vilāsinā tayā saha kailāsa-vana-kuñjeṣu
hara-indu-dhavalāḥ rātryaḥ gaṇa-gītibhiḥ kṣipitāḥ
hara-indu-dhavalāḥ rātryaḥ gaṇa-gītibhiḥ kṣipitāḥ
8.
The sportive one (Śiva) spent nights, white as Śiva's (hara) moon (indu), in the groves of the Kailāsa forest, along with her (Pārvatī), to the accompaniment of the songs of the gaṇas.
गन्धमादनशैलस्य विश्रम्योपरि सानुषु ।
सा तेन कनकाम्भोजैरापादमभिमण्डिता ॥ ९ ॥
सा तेन कनकाम्भोजैरापादमभिमण्डिता ॥ ९ ॥
gandhamādanaśailasya viśramyopari sānuṣu ,
sā tena kanakāmbhojairāpādamabhimaṇḍitā 9
sā tena kanakāmbhojairāpādamabhimaṇḍitā 9
9.
gandha-mādana-śailasya viśramya upari sānuṣu
sā tena kanaka-ambhojaiḥ ā-pādam abhimaṇḍitā
sā tena kanaka-ambhojaiḥ ā-pādam abhimaṇḍitā
9.
sā gandha-mādana-śailasya sānuṣu upari viśramya
tena kanaka-ambhojaiḥ ā-pādam abhimaṇḍitā
tena kanaka-ambhojaiḥ ā-pādam abhimaṇḍitā
9.
Having rested upon the peaks of the Gandhamādana mountain, she (Pārvatī) was then adorned by him (Śiva) from head to foot with golden lotuses.
लोकालोकतटान्तेषु विचित्राश्चर्यहारिषु ।
क्रीडितं कृतहासेन राम तेन तया सह ॥ १० ॥
क्रीडितं कृतहासेन राम तेन तया सह ॥ १० ॥
lokālokataṭānteṣu vicitrāścaryahāriṣu ,
krīḍitaṃ kṛtahāsena rāma tena tayā saha 10
krīḍitaṃ kṛtahāsena rāma tena tayā saha 10
10.
lokālokataṭānteṣu vicitrāścaryahāriṣu
krīḍitam kṛtahāsena rāma tena tayā saha
krīḍitam kṛtahāsena rāma tena tayā saha
10.
rāma tena kṛtahāsena tayā saha
lokālokataṭānteṣu vicitrāścaryahāriṣu krīḍitam
lokālokataṭānteṣu vicitrāścaryahāriṣu krīḍitam
10.
O Rāma, he, with a smile, played with her at the shores of the Lokāloka mountain, which are captivating with various wonders.
मन्दरान्तरकच्छेषु सार्धं हरिणशावकैः ।
अवसत्स समाः षष्टिं कल्पितामरमन्दिरे ॥ ११ ॥
अवसत्स समाः षष्टिं कल्पितामरमन्दिरे ॥ ११ ॥
mandarāntarakaccheṣu sārdhaṃ hariṇaśāvakaiḥ ,
avasatsa samāḥ ṣaṣṭiṃ kalpitāmaramandire 11
avasatsa samāḥ ṣaṣṭiṃ kalpitāmaramandire 11
11.
mandarāntarakaccheṣu sārdham hariṇaśāvakaiḥ
avasat sa samāḥ ṣaṣṭim kalpitāmaramandire
avasat sa samāḥ ṣaṣṭim kalpitāmaramandire
11.
sa mandarāntarakaccheṣu hariṇaśāvakaiḥ
sārdham kalpitāmaramandire ṣaṣṭim samāḥ avasat
sārdham kalpitāmaramandire ṣaṣṭim samāḥ avasat
11.
He resided for sixty years in the interior thickets of the Mandara mountain, along with young deer, within a specially constructed divine dwelling.
क्षीरार्णवतटीष्वस्य वनितासहचारिणः ।
क्षीणं कृतयुगादर्धं श्वेतद्वीपजनैः सह ॥ १२ ॥
क्षीणं कृतयुगादर्धं श्वेतद्वीपजनैः सह ॥ १२ ॥
kṣīrārṇavataṭīṣvasya vanitāsahacāriṇaḥ ,
kṣīṇaṃ kṛtayugādardhaṃ śvetadvīpajanaiḥ saha 12
kṣīṇaṃ kṛtayugādardhaṃ śvetadvīpajanaiḥ saha 12
12.
kṣīrārṇavataṭīṣu asya vanitāsahacāriṇaḥ
kṣīṇam kṛtayugāt ardham śvetadvīpajanaiḥ saha
kṣīṇam kṛtayugāt ardham śvetadvīpajanaiḥ saha
12.
asya vanitāsahacāriṇaḥ kṛtayugāt ardham
kṣīrārṇavataṭīṣu śvetadvīpajanaiḥ saha kṣīṇam
kṣīrārṇavataṭīṣu śvetadvīpajanaiḥ saha kṣīṇam
12.
Half of the Kṛtayuga (the golden age) was spent by him, accompanied by his wife, on the shores of the milk ocean, together with the inhabitants of Śvetadvīpa.
गन्धर्वनगरोद्यानलीलाविरचनैरसौ ।
स्रष्टानन्तजगत्सृष्टेः कालस्यानुकृतिं गतः ॥ १३ ॥
स्रष्टानन्तजगत्सृष्टेः कालस्यानुकृतिं गतः ॥ १३ ॥
gandharvanagarodyānalīlāviracanairasau ,
sraṣṭānantajagatsṛṣṭeḥ kālasyānukṛtiṃ gataḥ 13
sraṣṭānantajagatsṛṣṭeḥ kālasyānukṛtiṃ gataḥ 13
13.
gandharvanagarodyānalīlāviracanaiḥ asau sraṣṭā
anantajagatsṛṣṭeḥ kālasya anukṛtim gataḥ
anantajagatsṛṣṭeḥ kālasya anukṛtim gataḥ
13.
asau anantajagatsṛṣṭeḥ sraṣṭā
gandharvanagarodyānalīlāviracanaiḥ kālasya anukṛtim gataḥ
gandharvanagarodyānalīlāviracanaiḥ kālasya anukṛtim gataḥ
13.
He, the creator of infinite cosmic creations, through the playful arrangements of Gandharva cities and gardens, became an imitation of Time.
अथावसदसौ शुक्रः पुरन्दरपुरे पुनः ।
सुखं चतुर्युगान्यष्टौ हरिणेक्षणया सह ॥ १४ ॥
सुखं चतुर्युगान्यष्टौ हरिणेक्षणया सह ॥ १४ ॥
athāvasadasau śukraḥ purandarapure punaḥ ,
sukhaṃ caturyugānyaṣṭau hariṇekṣaṇayā saha 14
sukhaṃ caturyugānyaṣṭau hariṇekṣaṇayā saha 14
14.
atha āvasat asau śukraḥ purandarapure punaḥ
sukham caturyugāni aṣṭau hariṇekṣaṇayā saha
sukham caturyugāni aṣṭau hariṇekṣaṇayā saha
14.
atha asau śukraḥ punaḥ purandarapure
hariṇekṣaṇayā saha aṣṭau caturyugāni sukham āvasat
hariṇekṣaṇayā saha aṣṭau caturyugāni sukham āvasat
14.
Then, Shukra once again resided happily in Indra's city for eight caturyugas, accompanied by his deer-eyed consort.
पुण्यक्षयानुसंधानात्ततश्चावनिमण्डले ।
तयैव सह मानिन्या पपातोपहताकृतिः ॥ १५ ॥
तयैव सह मानिन्या पपातोपहताकृतिः ॥ १५ ॥
puṇyakṣayānusaṃdhānāttataścāvanimaṇḍale ,
tayaiva saha māninyā papātopahatākṛtiḥ 15
tayaiva saha māninyā papātopahatākṛtiḥ 15
15.
puṇyakṣayānusaṃdhānāt tataḥ ca avanimaṇḍale
tayā eva saha māninyā papāta upahatākṛtiḥ
tayā eva saha māninyā papāta upahatākṛtiḥ
15.
tataḥ ca puṇyakṣayānusaṃdhānāt tayā eva saha
māninyā avanimaṇḍale upahatākṛtiḥ papāta
māninyā avanimaṇḍale upahatākṛtiḥ papāta
15.
And then, due to the ensuing exhaustion of his merit (puṇya), he fell to the surface of the earth, his form disfigured, along with his proud consort.
परालूनसमस्ताङ्गो हृतस्यन्दननन्दनः ।
चिन्तापरवशो ध्वस्तः समितीव हतो भटः ॥ १६ ॥
चिन्तापरवशो ध्वस्तः समितीव हतो भटः ॥ १६ ॥
parālūnasamastāṅgo hṛtasyandananandanaḥ ,
cintāparavaśo dhvastaḥ samitīva hato bhaṭaḥ 16
cintāparavaśo dhvastaḥ samitīva hato bhaṭaḥ 16
16.
parālūnasamastāṅgaḥ hṛtasyandananandanaḥ
cintāparavaśaḥ dhvastaḥ samītyā iva hataḥ bhaṭaḥ
cintāparavaśaḥ dhvastaḥ samītyā iva hataḥ bhaṭaḥ
16.
parālūnasamastāṅgaḥ hṛtasyandananandanaḥ
cintāparavaśaḥ dhvastaḥ hataḥ bhaṭaḥ samītyā iva
cintāparavaśaḥ dhvastaḥ hataḥ bhaṭaḥ samītyā iva
16.
With all his limbs severed, his chariot and son lost, and overwhelmed by anxiety, he was devastated, just like a warrior struck down in battle.
पतितस्यावनौ तस्य चिन्तया सह दीर्घया ।
शरीरं शतधा जातं शिलापातीव निर्झरः ॥ १७ ॥
शरीरं शतधा जातं शिलापातीव निर्झरः ॥ १७ ॥
patitasyāvanau tasya cintayā saha dīrghayā ,
śarīraṃ śatadhā jātaṃ śilāpātīva nirjharaḥ 17
śarīraṃ śatadhā jātaṃ śilāpātīva nirjharaḥ 17
17.
patitasya avanau tasya cintayā saha dīrghayā
śarīram śatadhā jātam śilāpātī iva nirjharaḥ
śarīram śatadhā jātam śilāpātī iva nirjharaḥ
17.
avanau patitasya tasya dīrghayā cintayā saha
śarīram śilāpātī nirjharaḥ iva śatadhā jātam
śarīram śilāpātī nirjharaḥ iva śatadhā jātam
17.
As he lay fallen on the ground, his body, tormented by prolonged anxiety, split into a hundred pieces, just like a waterfall cascading over rocks.
संशीर्णयोर्देहकयोश्चित्तके व्यसनाविले ।
विचेरतुस्तयोर्व्योम्नि निर्नीडौ विहगौ यथा ॥ १८ ॥
विचेरतुस्तयोर्व्योम्नि निर्नीडौ विहगौ यथा ॥ १८ ॥
saṃśīrṇayordehakayościttake vyasanāvile ,
viceratustayorvyomni nirnīḍau vihagau yathā 18
viceratustayorvyomni nirnīḍau vihagau yathā 18
18.
saṃśīrṇayoḥ dehakayoḥ cittake vyasanāvile
viceratuḥ tayoḥ vyomni nirnīḍau vihagau yathā
viceratuḥ tayoḥ vyomni nirnīḍau vihagau yathā
18.
tayoḥ dehakayoḥ saṃśīrṇayoḥ,
cittake vyasanāvile,
nirnīḍau vihagau yathā,
vyomni viceratuḥ
cittake vyasanāvile,
nirnīḍau vihagau yathā,
vyomni viceratuḥ
18.
With their two bodies decayed and their minds agitated by distress, they wandered in the sky like two birds without a nest.
तत्राविविशतुश्चान्द्रं ते चित्ते रश्मिजालकम् ।
प्रालेयतामुपेत्याशु शालितामथ जग्मतुः ॥ १९ ॥
प्रालेयतामुपेत्याशु शालितामथ जग्मतुः ॥ १९ ॥
tatrāviviśatuścāndraṃ te citte raśmijālakam ,
prāleyatāmupetyāśu śālitāmatha jagmatuḥ 19
prāleyatāmupetyāśu śālitāmatha jagmatuḥ 19
19.
tatra aviviśatuḥ ca cāndraṃ te citte raśmi-jālakam
prāleyatām upetya āśu śālitām atha jagmatuḥ
prāleyatām upetya āśu śālitām atha jagmatuḥ
19.
tatra te citte cāndraṃ raśmi-jālakam aviviśatuḥ ca.
āśu prāleyatām upetya,
atha śālitām jagmatuḥ.
āśu prāleyatām upetya,
atha śālitām jagmatuḥ.
19.
There, those two minds (citta) entered the network of lunar rays. Quickly, they attained the state of dew, and then became rice grains.
शालींस्तान्भुक्तवान्पक्वान्दशार्णेषु द्विजोत्तमः ।
स शुक्रः शुक्रतामेत्य तद्भार्यातनयोऽभवत् ॥ २० ॥
स शुक्रः शुक्रतामेत्य तद्भार्यातनयोऽभवत् ॥ २० ॥
śālīṃstānbhuktavānpakvāndaśārṇeṣu dvijottamaḥ ,
sa śukraḥ śukratāmetya tadbhāryātanayo'bhavat 20
sa śukraḥ śukratāmetya tadbhāryātanayo'bhavat 20
20.
śālīn tān bhuktavān pakvān daśārṇeṣu dvija-uttamaḥ
sa śukraḥ śukratām etya tad-bhāryā-tanayaḥ abhavat
sa śukraḥ śukratām etya tad-bhāryā-tanayaḥ abhavat
20.
daśārṇeṣu dvija-uttamaḥ tān pakvān śālīn bhuktavān.
sa śukraḥ śukratām etya,
tad-bhāryā-tanayaḥ abhavat.
sa śukraḥ śukratām etya,
tad-bhāryā-tanayaḥ abhavat.
20.
In the Daśārṇa region, an excellent brahmin (dvijottama) ate those ripe rice grains. The mind/soul, named Śukra, having entered the state of semen (śukra), then became the son of that brahmin's wife.
ततो मुनीनां संसर्गात्तपस्युग्रे व्यवस्थितः ।
अवसन्मेरुगहने मन्वन्तरमनिन्दितः ॥ २१ ॥
अवसन्मेरुगहने मन्वन्तरमनिन्दितः ॥ २१ ॥
tato munīnāṃ saṃsargāttapasyugre vyavasthitaḥ ,
avasanmerugahane manvantaramaninditaḥ 21
avasanmerugahane manvantaramaninditaḥ 21
21.
tataḥ munīnām saṃsargāt tapasi ugre vyavasthitaḥ
avasan meru-gahane manvantaram aninditaḥ
avasan meru-gahane manvantaram aninditaḥ
21.
tataḥ munīnām saṃsargāt,
ugre tapasi vyavasthitaḥ,
aninditaḥ,
meru-gahane manvantaram avasan.
ugre tapasi vyavasthitaḥ,
aninditaḥ,
meru-gahane manvantaram avasan.
21.
Then, through association with sages, he became steadfast in severe asceticism (tapas). Blameless, he resided in the deep forest of Mount Meru for a full manvantara.
तत्र तस्य समुत्पन्नो मृग्याः पुत्रो नराकृतिः ।
तत्स्नेहेन परं मोहं पुनरप्याययौ क्षणात् ॥ २२ ॥
तत्स्नेहेन परं मोहं पुनरप्याययौ क्षणात् ॥ २२ ॥
tatra tasya samutpanno mṛgyāḥ putro narākṛtiḥ ,
tatsnehena paraṃ mohaṃ punarapyāyayau kṣaṇāt 22
tatsnehena paraṃ mohaṃ punarapyāyayau kṣaṇāt 22
22.
tatra tasya samutpannaḥ mṛgyāḥ putraḥ narākṛtiḥ
tatsnehena param moham punar api āyayau kṣaṇāt
tatsnehena param moham punar api āyayau kṣaṇāt
22.
tatra mṛgyāḥ narākṛtiḥ putraḥ tasya samutpannaḥ
tatsnehena kṣaṇāt punar api param moham āyayau
tatsnehena kṣaṇāt punar api param moham āyayau
22.
From the doe, a son with a human-like form was born to him there. Because of his affection for it, he instantly succumbed to supreme delusion (moha) once again.
पुत्रस्यास्य धनं मेऽस्तु गुणाश्चायुश्च शाश्वतम् ।
इत्यनारतचिन्ताभिर्जहौ सत्यामवस्थितिम् ॥ २३ ॥
इत्यनारतचिन्ताभिर्जहौ सत्यामवस्थितिम् ॥ २३ ॥
putrasyāsya dhanaṃ me'stu guṇāścāyuśca śāśvatam ,
ityanāratacintābhirjahau satyāmavasthitim 23
ityanāratacintābhirjahau satyāmavasthitim 23
23.
putrasya asya dhanam me astu guṇāḥ ca āyuḥ ca
śāśvatam iti anāratacintābhiḥ jahau satyām avasthitim
śāśvatam iti anāratacintābhiḥ jahau satyām avasthitim
23.
asya putrasya dhanam guṇāḥ ca śāśvatam āyuḥ me
astu iti anāratacintābhiḥ satyām avasthitim jahau
astu iti anāratacintābhiḥ satyām avasthitim jahau
23.
May this son have wealth, virtues, and eternal longevity. Engaged in such incessant thoughts, he abandoned his true state of being.
धर्मचिन्तापरिभ्रंशात्पुत्रार्थं भोगचिन्तया ।
क्षीणायुषं तमहरन्मृत्युः सर्प इवानिलम् ॥ २४ ॥
क्षीणायुषं तमहरन्मृत्युः सर्प इवानिलम् ॥ २४ ॥
dharmacintāparibhraṃśātputrārthaṃ bhogacintayā ,
kṣīṇāyuṣaṃ tamaharanmṛtyuḥ sarpa ivānilam 24
kṣīṇāyuṣaṃ tamaharanmṛtyuḥ sarpa ivānilam 24
24.
dharmacintāparibhraṃśāt putrārtham bhogacintayā
kṣīṇāyuṣam tam aharan mṛtyuḥ sarpaḥ iva anilam
kṣīṇāyuṣam tam aharan mṛtyuḥ sarpaḥ iva anilam
24.
dharmacintāparibhraṃśāt putrārtham bhogacintayā
kṣīṇāyuṣam tam mṛtyuḥ sarpaḥ anilam iva aharan
kṣīṇāyuṣam tam mṛtyuḥ sarpaḥ anilam iva aharan
24.
Because of his deviation from concern for natural law (dharma), and his thoughts of enjoyment for the sake of his son, Death carried him away, whose life was diminished, just as a snake carries off its prey.
भोगैकचिन्तया सार्धं सममुत्क्रान्तचेतनः ।
प्राप्य मद्रेशपुत्रत्वमासीन्मद्रमहीपतिः ॥ २५ ॥
प्राप्य मद्रेशपुत्रत्वमासीन्मद्रमहीपतिः ॥ २५ ॥
bhogaikacintayā sārdhaṃ samamutkrāntacetanaḥ ,
prāpya madreśaputratvamāsīnmadramahīpatiḥ 25
prāpya madreśaputratvamāsīnmadramahīpatiḥ 25
25.
bhogaikacintayā sārdham samam utkrāntacetanaḥ
prāpya madreśaputratvam āsīt madramahīpatiḥ
prāpya madreśaputratvam āsīt madramahīpatiḥ
25.
bhogaikacintayā sārdham samam utkrāntacetanaḥ
saḥ madreśaputratvam prāpya madramahīpatiḥ āsīt
saḥ madreśaputratvam prāpya madramahīpatiḥ āsīt
25.
His consciousness departed simultaneously with his singular thought of enjoyment. After this, having been born as the son of the king of Madra, he (eventually) became the king of Madra.
मद्रदेशे चिरं कृत्वा राज्यमुत्सन्नशात्रवम् ।
जरामभ्याजगामात्र हिमाशनिरिवाम्बुजम् ॥ २६ ॥
जरामभ्याजगामात्र हिमाशनिरिवाम्बुजम् ॥ २६ ॥
madradeśe ciraṃ kṛtvā rājyamutsannaśātravam ,
jarāmabhyājagāmātra himāśanirivāmbujam 26
jarāmabhyājagāmātra himāśanirivāmbujam 26
26.
madra-deśe ciram kṛtvā rājyam utsanna-śātravam
jarām abhyājagāma atra himāśaniḥ iva ambujam
jarām abhyājagāma atra himāśaniḥ iva ambujam
26.
(saḥ) madra-deśe utsanna-śātravam rājyam ciram kṛtvā,
atra jarām abhyājagāma,
himāśaniḥ ambujam iva.
atra jarām abhyājagāma,
himāśaniḥ ambujam iva.
26.
After having ruled the kingdom of Madra for a long time, with all enemies vanquished, old age approached him, just as a hailstone (or ice-thunderbolt) approaches a lotus.
मद्रराजतनुं चारुं तपोवासनया सह ।
तत्याज तेन जातोऽसौ तपस्वी तापसात्मजः ॥ २७ ॥
तत्याज तेन जातोऽसौ तपस्वी तापसात्मजः ॥ २७ ॥
madrarājatanuṃ cāruṃ tapovāsanayā saha ,
tatyāja tena jāto'sau tapasvī tāpasātmajaḥ 27
tatyāja tena jāto'sau tapasvī tāpasātmajaḥ 27
27.
madra-rāja-tanum cārum tapo-vāsanayā saha
tatyāja tena jātaḥ asau tapasvī tāpasātmajaḥ
tatyāja tena jātaḥ asau tapasvī tāpasātmajaḥ
27.
(saḥ) tapo-vāsanayā saha cārum madra-rāja-tanum tatyāja.
tena asau tapasvī tāpasātmajaḥ jātaḥ.
tena asau tapasvī tāpasātmajaḥ jātaḥ.
27.
Due to his inclination towards asceticism (tapas), he abandoned his beautiful body as the king of Madra. Because of that (action), he was born as an ascetic, the son of an ascetic.
समङ्गाया महानद्यास्तटमासाद्य तापसः ।
तपस्तेपे महाबुद्धिः स राम विगतज्वरः ॥ २८ ॥
तपस्तेपे महाबुद्धिः स राम विगतज्वरः ॥ २८ ॥
samaṅgāyā mahānadyāstaṭamāsādya tāpasaḥ ,
tapastepe mahābuddhiḥ sa rāma vigatajvaraḥ 28
tapastepe mahābuddhiḥ sa rāma vigatajvaraḥ 28
28.
samangāyāḥ mahā-nadyāḥ taṭam āsādya tāpasaḥ
tapaḥ tepe mahā-buddhiḥ saḥ rāma vigata-jvaraḥ
tapaḥ tepe mahā-buddhiḥ saḥ rāma vigata-jvaraḥ
28.
saḥ mahā-buddhiḥ vigata-jvaraḥ rāma tāpasaḥ,
samangāyāḥ mahā-nadyāḥ taṭam āsādya,
tapaḥ tepe.
samangāyāḥ mahā-nadyāḥ taṭam āsādya,
tapaḥ tepe.
28.
Having reached the bank of the great river Samaṅgā, that highly intelligent ascetic (tapasvin), Rāma, free from distress, performed asceticism (tapas).
विविधजन्मदशां विविधाशयः समनुभूय शरीरपरम्पराः ।
सुखमतिष्ठदसौ भृगुनन्दनो वरनदीसुतटे दृढवृक्षवत् ॥ २९ ॥
सुखमतिष्ठदसौ भृगुनन्दनो वरनदीसुतटे दृढवृक्षवत् ॥ २९ ॥
vividhajanmadaśāṃ vividhāśayaḥ samanubhūya śarīraparamparāḥ ,
sukhamatiṣṭhadasau bhṛgunandano varanadīsutaṭe dṛḍhavṛkṣavat 29
sukhamatiṣṭhadasau bhṛgunandano varanadīsutaṭe dṛḍhavṛkṣavat 29
29.
vividha-janma-daśām vividhāśayaḥ
sam-anubhūya śarīra-paramparāḥ
sukham atiṣṭhat asau bhṛgu-nandanaḥ
vara-nadī-su-taṭe dṛḍha-vṛkṣavat
sam-anubhūya śarīra-paramparāḥ
sukham atiṣṭhat asau bhṛgu-nandanaḥ
vara-nadī-su-taṭe dṛḍha-vṛkṣavat
29.
asau bhṛgu-nandanaḥ vividhāśayaḥ,
vividha-janma-daśām śarīra-paramparāḥ ca sam-anubhūya,
vara-nadī-su-taṭe dṛḍha-vṛkṣavat sukham atiṣṭhat.
vividha-janma-daśām śarīra-paramparāḥ ca sam-anubhūya,
vara-nadī-su-taṭe dṛḍha-vṛkṣavat sukham atiṣṭhat.
29.
Having thoroughly experienced various states of existence and successive embodiments, that son of Bhṛgu, having various dispositions, remained happily on the beautiful bank of the excellent river, like a firm tree.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8 (current chapter)
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216