योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-188
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
आदिमत्त्वमिदं प्रोक्तमेतस्य कलनस्य यत् ।
परस्मादद्वितीयं तत्त्वद्बोधाय न वास्तवम् ॥ १ ॥
आदिमत्त्वमिदं प्रोक्तमेतस्य कलनस्य यत् ।
परस्मादद्वितीयं तत्त्वद्बोधाय न वास्तवम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
ādimattvamidaṃ proktametasya kalanasya yat ,
parasmādadvitīyaṃ tattvadbodhāya na vāstavam 1
ādimattvamidaṃ proktametasya kalanasya yat ,
parasmādadvitīyaṃ tattvadbodhāya na vāstavam 1
1.
śrī-vasiṣṭhaḥ uvāca ādimattvam idam proktam etasya kalana-sya
yat parasmāt advitīyam tat tvad-bodhāya na vāstavam
yat parasmāt advitīyam tat tvad-bodhāya na vāstavam
1.
śrī-vasiṣṭhaḥ uvāca idam kalana-sya ādimattvam proktam
yat parasmāt advitīyam tat tvad-bodhāya vāstavam na
yat parasmāt advitīyam tat tvad-bodhāya vāstavam na
1.
Śrī Vasiṣṭha said: The assertion that this mentation (kalana) has a beginning (ādimattva) is declared (prokta) for your comprehension. However, that (having a beginning) is not truly real (vāstava), because (yat) this mentation (kalana) is in fact non-dual (advitīya) with the Supreme (Brahman).
एवंविधं तत्कलनमात्मनोऽङ्गमकृत्रिमम् ।
चेत्योन्मुखचिदाभासं जीवशब्देन कथ्यते ॥ २ ॥
चेत्योन्मुखचिदाभासं जीवशब्देन कथ्यते ॥ २ ॥
evaṃvidhaṃ tatkalanamātmano'ṅgamakṛtrimam ,
cetyonmukhacidābhāsaṃ jīvaśabdena kathyate 2
cetyonmukhacidābhāsaṃ jīvaśabdena kathyate 2
2.
evam-vidham tat kalanam ātmanaḥ aṅgam akṛtrimam
cetya-unmukha-cit-ābhāsam jīva-śabdena kathyate
cetya-unmukha-cit-ābhāsam jīva-śabdena kathyate
2.
evam-vidham tat kalanam ātmanaḥ akṛtrimam aṅgam
cetya-unmukha-cit-ābhāsam jīva-śabdena kathyate
cetya-unmukha-cit-ābhāsam jīva-śabdena kathyate
2.
Such mentation (kalana) is an inherent, non-artificial (akṛtrima) part (aṅga) of the Self (ātman). This appearance of consciousness (cit) which is oriented towards cognizable objects (cetya) is designated by the term "jīva".
कलनस्यास्य नामानि बहूनि रघुनन्दन ।
श्रृणु तानि विचित्राणि चेत्योन्मुखचिदात्मनः ॥ ३ ॥
श्रृणु तानि विचित्राणि चेत्योन्मुखचिदात्मनः ॥ ३ ॥
kalanasyāsya nāmāni bahūni raghunandana ,
śrṛṇu tāni vicitrāṇi cetyonmukhacidātmanaḥ 3
śrṛṇu tāni vicitrāṇi cetyonmukhacidātmanaḥ 3
3.
kalana-sya asya nāmāni bahūni raghu-nandana
śṛṇu tāni vicitrāṇi cetya-unmukha-cit-ātmanaḥ
śṛṇu tāni vicitrāṇi cetya-unmukha-cit-ātmanaḥ
3.
raghu-nandana asya kalana-sya cetya-unmukha-cit-ātmanaḥ
bahūni vicitrāṇi nāmāni tāni śṛṇu
bahūni vicitrāṇi nāmāni tāni śṛṇu
3.
O Rāma, delight of the Raghu dynasty (Raghunandana)! Listen to the many diverse names of this mentation (kalana), which is the Self (ātman) whose consciousness (cit) is oriented towards cognizable objects (cetya).
जीवनाच्चेतनाज्जीवो जीव इत्येव कथ्यते ।
चेत्योन्मुखतया चित्तं चिदित्येव निगद्यते ॥ ४ ॥
चेत्योन्मुखतया चित्तं चिदित्येव निगद्यते ॥ ४ ॥
jīvanāccetanājjīvo jīva ityeva kathyate ,
cetyonmukhatayā cittaṃ cidityeva nigadyate 4
cetyonmukhatayā cittaṃ cidityeva nigadyate 4
4.
jīvanāt cetanāt jīvaḥ jīvaḥ iti eva kathyate
cetyonmukhatayā cittam cit iti eva nigadyate
cetyonmukhatayā cittam cit iti eva nigadyate
4.
jīvanāt cetanāt jīvaḥ jīvaḥ iti eva kathyate
cetyonmukhatayā cittam cit iti eva nigadyate
cetyonmukhatayā cittam cit iti eva nigadyate
4.
From the act of living and from consciousness, the living being (jīva) is indeed called "jīva." Similarly, due to its orientation towards objects of thought, the mind (citta) is indeed referred to as "cit" (pure consciousness).
इदमित्थमिति स्पष्टबोधाद्बुद्धिरिहोच्यते ।
कल्पनान्मननज्ञत्वान्मन इत्यभिधीयते ॥ ५ ॥
कल्पनान्मननज्ञत्वान्मन इत्यभिधीयते ॥ ५ ॥
idamitthamiti spaṣṭabodhādbuddhirihocyate ,
kalpanānmananajñatvānmana ityabhidhīyate 5
kalpanānmananajñatvānmana ityabhidhīyate 5
5.
idam ittham iti spaṣṭabodhāt buddhiḥ iha ucyate
kalpanāt mananajñatvāt manaḥ iti abhidhīyate
kalpanāt mananajñatvāt manaḥ iti abhidhīyate
5.
idam ittham iti spaṣṭabodhāt buddhiḥ iha ucyate
kalpanāt mananajñatvāt manaḥ iti abhidhīyate
kalpanāt mananajñatvāt manaḥ iti abhidhīyate
5.
Because of the clear understanding, "this is thus," the intellect (buddhi) is called so here. Because of imagining and knowing through deliberation, it is referred to as mind (manas).
अस्मीति प्रत्ययादन्तरहंकारश्च कथ्यते ।
चेतनाढ्यमृतं चित्तमिति शास्त्रविचारिभिः ॥ ६ ॥
चेतनाढ्यमृतं चित्तमिति शास्त्रविचारिभिः ॥ ६ ॥
asmīti pratyayādantarahaṃkāraśca kathyate ,
cetanāḍhyamṛtaṃ cittamiti śāstravicāribhiḥ 6
cetanāḍhyamṛtaṃ cittamiti śāstravicāribhiḥ 6
6.
asmi iti pratyayāt antaḥ ahaṅkāraḥ ca kathyate
cetanāḍhya amṛtam cittam iti śāstravicāribhiḥ
cetanāḍhya amṛtam cittam iti śāstravicāribhiḥ
6.
asmi iti pratyayāt antaḥ ahaṅkāraḥ ca kathyate
cetanāḍhya amṛtam cittam iti śāstravicāribhiḥ
cetanāḍhya amṛtam cittam iti śāstravicāribhiḥ
6.
Due to the cognition "I am," the inner ego (ahaṅkāra) is identified. The mind (citta), which is rich in consciousness and immortal, is thus defined by those who reflect on scriptures.
प्रौढसंकल्पजालात्स पुर्यष्टकमिति स्मृतम् ।
संसृतेः प्रकृतत्वेन प्राथम्यात्प्रकृतिः स्मृता ॥ ७ ॥
संसृतेः प्रकृतत्वेन प्राथम्यात्प्रकृतिः स्मृता ॥ ७ ॥
prauḍhasaṃkalpajālātsa puryaṣṭakamiti smṛtam ,
saṃsṛteḥ prakṛtatvena prāthamyātprakṛtiḥ smṛtā 7
saṃsṛteḥ prakṛtatvena prāthamyātprakṛtiḥ smṛtā 7
7.
prauḍhasaṅkalpajālāt saḥ puryaṣṭakam iti smṛtam
saṃsṛteḥ prakṛtatvena prāthamyāt prakṛtiḥ smṛtā
saṃsṛteḥ prakṛtatvena prāthamyāt prakṛtiḥ smṛtā
7.
prauḍhasaṅkalpajālāt saḥ puryaṣṭakam iti smṛtam
saṃsṛteḥ prakṛtatvena prāthamyāt prakṛtiḥ smṛtā
saṃsṛteḥ prakṛtatvena prāthamyāt prakṛtiḥ smṛtā
7.
From the network of strong intentions, that (subtle body) is considered the 'eight-fold city' (puryaṣṭaka). Because of being the origin of transmigration (saṃsāra) and its primary nature, primordial nature (prakṛti) is remembered.
बोधादविद्यमानत्वादविद्येत्युच्यते बुधैः ।
इत्यादिकलनस्यास्य नामानि कथितानि ते ॥ ८ ॥
इत्यादिकलनस्यास्य नामानि कथितानि ते ॥ ८ ॥
bodhādavidyamānatvādavidyetyucyate budhaiḥ ,
ityādikalanasyāsya nāmāni kathitāni te 8
ityādikalanasyāsya nāmāni kathitāni te 8
8.
bodhāt avidyamānatvāt avidyā iti ucyate budhaiḥ
iti ādikalanasya asya nāmāni kathitāni te
iti ādikalanasya asya nāmāni kathitāni te
8.
budhaiḥ bodhāt avidyamānatvāt avidyā iti ucyate
iti te asya ādikalanasya nāmāni kathitāni
iti te asya ādikalanasya nāmāni kathitāni
8.
Because of its non-existence upon the dawn of realization (bodha), it is termed 'ignorance (avidyā)' by the wise. Thus, these names of this primary conceptualization have been recounted to you.
एतत्कलनमाद्यन्तमनाकारमनामयम् ।
आतिवाहिकदेहोक्त्या समुदाह्रियते बुधैः ॥ ९ ॥
आतिवाहिकदेहोक्त्या समुदाह्रियते बुधैः ॥ ९ ॥
etatkalanamādyantamanākāramanāmayam ,
ātivāhikadehoktyā samudāhriyate budhaiḥ 9
ātivāhikadehoktyā samudāhriyate budhaiḥ 9
9.
etat kalanam ādyantam anākāram anāmayam
ātivāhikadehoktyā samudāhriyate budhaiḥ
ātivāhikadehoktyā samudāhriyate budhaiḥ
9.
budhaiḥ etat kalanam ādyantam anākāram
anāmayam ātivāhikadehoktyā samudāhriyate
anāmayam ātivāhikadehoktyā samudāhriyate
9.
This conceptualization (kalana), which has a beginning and an end, and is formless and unblemished, is proclaimed by the wise as the 'subtle body' (ātivāhika-deha).
इत्येवं स्वप्नसंकल्पपुरवत्त्रिजगद्भ्रमः ।
भात्यर्थकार्यप्यवपुः शून्यमप्रतिघात्मकम् ॥ १० ॥
भात्यर्थकार्यप्यवपुः शून्यमप्रतिघात्मकम् ॥ १० ॥
ityevaṃ svapnasaṃkalpapuravattrijagadbhramaḥ ,
bhātyarthakāryapyavapuḥ śūnyamapratighātmakam 10
bhātyarthakāryapyavapuḥ śūnyamapratighātmakam 10
10.
iti evam svapnasankalpapura-vat trijagatbhramaḥ
bhāti arthakāryāpyavapuḥ śūnyam apratighātmakam
bhāti arthakāryāpyavapuḥ śūnyam apratighātmakam
10.
iti evam trijagatbhramaḥ svapnasankalpapura-vat
bhāti arthakāryāpyavapuḥ śūnyam apratighātmakam
bhāti arthakāryāpyavapuḥ śūnyam apratighātmakam
10.
Thus, this illusion of the three worlds (trijagat) appears like a city born of dreams or mental constructs; it has purposeful activity, yet it is bodiless, empty, and non-obstructive.
इत्यातिवाहिकः प्रोक्तो देहो देहभृतां वर ।
चिन्नभश्चित्तदेहोऽसौ शून्य आकाशतोपि च ॥ ११ ॥
चिन्नभश्चित्तदेहोऽसौ शून्य आकाशतोपि च ॥ ११ ॥
ityātivāhikaḥ prokto deho dehabhṛtāṃ vara ,
cinnabhaścittadeho'sau śūnya ākāśatopi ca 11
cinnabhaścittadeho'sau śūnya ākāśatopi ca 11
11.
iti ātivāhikadehaḥ proktaḥ dehabhṛtām vara |
cinnabhaḥ cittadehaḥ asau śūnyaḥ ākāśataḥ api ca
cinnabhaḥ cittadehaḥ asau śūnyaḥ ākāśataḥ api ca
11.
iti dehabhṛtām vara ātivāhikadehaḥ proktaḥ asau
cinnabhaḥ cittadehaḥ ākāśataḥ api ca śūnyaḥ
cinnabhaḥ cittadehaḥ ākāśataḥ api ca śūnyaḥ
11.
Thus, the subtle body (ātivāhika-deha) is declared, O best among embodied beings. That mental body (citta-deha), which is consciousness-space, is empty even more than (physical) space (ākāśa).
नास्तमेति न चोदेति जगत्यामोक्षसंविदः ।
चतुर्दशविधस्यैका भूतसर्गस्य चित्तभूः ॥ १२ ॥
चतुर्दशविधस्यैका भूतसर्गस्य चित्तभूः ॥ १२ ॥
nāstameti na codeti jagatyāmokṣasaṃvidaḥ ,
caturdaśavidhasyaikā bhūtasargasya cittabhūḥ 12
caturdaśavidhasyaikā bhūtasargasya cittabhūḥ 12
12.
na astam eti na ca udeti jagati ā mokṣa-saṃvidaḥ
caturdaśa-vidhasya ekā bhūta-sargasya citta-bhūḥ
caturdaśa-vidhasya ekā bhūta-sargasya citta-bhūḥ
12.
ekā citta-bhūḥ caturdaśa-vidhasya bhūta-sargasya
jagati ā mokṣa-saṃvidaḥ na astam eti ca na udeti
jagati ā mokṣa-saṃvidaḥ na astam eti ca na udeti
12.
The single substratum of consciousness (citta-bhūḥ) for the fourteen-fold creation of beings neither sets nor rises in this world until the realization of liberation (mokṣa).
अत्र संसारलक्षाणि भविष्यन्ति भवन्ति च ।
भूतानि च फलानीव यथा कालव्यवस्थया ॥ १३ ॥
भूतानि च फलानीव यथा कालव्यवस्थया ॥ १३ ॥
atra saṃsāralakṣāṇi bhaviṣyanti bhavanti ca ,
bhūtāni ca phalānīva yathā kālavyavasthayā 13
bhūtāni ca phalānīva yathā kālavyavasthayā 13
13.
atra saṃsāra-lakṣāṇi bhaviṣyanti bhavanti ca
bhūtāni ca phalāni iva yathā kāla-vyavasthayā
bhūtāni ca phalāni iva yathā kāla-vyavasthayā
13.
atra saṃsāra-lakṣāṇi bhūtāni ca bhavanti ca
bhaviṣyanti yathā kāla-vyavasthayā phalāni iva
bhaviṣyanti yathā kāla-vyavasthayā phalāni iva
13.
Here, innumerable cycles of worldly existence (saṃsāra) have been, are, and will be, just as fruits manifest according to the arrangement of time.
एष चित्तमयो देहो जगन्त्यन्तर्बहिस्त्वपि ।
प्रतिबिम्बमिवादर्शः शून्य एव नभो यथा ॥ १४ ॥
प्रतिबिम्बमिवादर्शः शून्य एव नभो यथा ॥ १४ ॥
eṣa cittamayo deho jagantyantarbahistvapi ,
pratibimbamivādarśaḥ śūnya eva nabho yathā 14
pratibimbamivādarśaḥ śūnya eva nabho yathā 14
14.
eṣaḥ cittamayaḥ dehaḥ jaganti antaḥ bahiḥ tu api
pratibimbam iva ādarśaḥ śūnyaḥ eva nabhaḥ yathā
pratibimbam iva ādarśaḥ śūnyaḥ eva nabhaḥ yathā
14.
eṣaḥ cittamayaḥ dehaḥ antaḥ ca bahiḥ ca api jaganti pratibimbam iva ādarśaḥ,
yathā nabhaḥ,
eva śūnyaḥ
yathā nabhaḥ,
eva śūnyaḥ
14.
This body, which is composed of mind (citta), contains worlds both internally and externally, like a mirror holds reflections. Yet, it is truly empty, just as the sky is.
महाकल्पस्य पर्यन्ते सर्वनाशे स्थिरे स्थिते ।
महाशून्यपदे प्रौढे ब्रह्मात्मनि निरामये ॥ १५ ॥
महाशून्यपदे प्रौढे ब्रह्मात्मनि निरामये ॥ १५ ॥
mahākalpasya paryante sarvanāśe sthire sthite ,
mahāśūnyapade prauḍhe brahmātmani nirāmaye 15
mahāśūnyapade prauḍhe brahmātmani nirāmaye 15
15.
mahā-kalpasya paryante sarva-nāśe sthire sthite
mahā-śūnya-pade prauḍhe brahma-ātmani nirāmaye
mahā-śūnya-pade prauḍhe brahma-ātmani nirāmaye
15.
mahā-kalpasya paryante,
sarva-nāśe sthire sthite,
prauḍhe mahā-śūnya-pade,
nirāmaye brahma-ātmani
sarva-nāśe sthire sthite,
prauḍhe mahā-śūnya-pade,
nirāmaye brahma-ātmani
15.
At the culmination of a great cosmic cycle (mahā-kalpa), when the complete dissolution of all is firmly established, in that vast state of the great void, which is the flawless self (ātman) that is ultimate reality (brahman).
स्वतश्चितिघनोऽचित्त्वाच्चिद्भानमिदमात्मनः ।
आतिवाहिकदेहाभं क्रमेणानेन चेतति ॥ १६ ॥
आतिवाहिकदेहाभं क्रमेणानेन चेतति ॥ १६ ॥
svataścitighano'cittvāccidbhānamidamātmanaḥ ,
ātivāhikadehābhaṃ krameṇānena cetati 16
ātivāhikadehābhaṃ krameṇānena cetati 16
16.
svataḥ citi-ghanaḥ acittvāt cit-bhānam idam
ātmanaḥ ātivāhika-deha-ābham krameṇa anena cetati
ātmanaḥ ātivāhika-deha-ābham krameṇa anena cetati
16.
ātmanaḥ svataḥ citi-ghanaḥ acittvāt idam cit-bhānam
ātivāhika-deha-ābham anena krameṇa cetati
ātivāhika-deha-ābham anena krameṇa cetati
16.
The self (ātman), which is inherently dense with consciousness, and is non-inert, manifests this conscious illumination of itself, resembling a subtle body, and through this process, it engages in perception.
स आतिवाहिको देहस्तदालोकप्रवर्तितः ।
कैश्चिद्ब्रह्मेति कथितः स्मृतः कैश्चिद्विराडिति ॥ १७ ॥
कैश्चिद्ब्रह्मेति कथितः स्मृतः कैश्चिद्विराडिति ॥ १७ ॥
sa ātivāhiko dehastadālokapravartitaḥ ,
kaiścidbrahmeti kathitaḥ smṛtaḥ kaiścidvirāḍiti 17
kaiścidbrahmeti kathitaḥ smṛtaḥ kaiścidvirāḍiti 17
17.
saḥ ātivāhikaḥ dehaḥ tat-āloka-pravartitaḥ kaiś-cit
brahma iti kathitaḥ smṛtaḥ kaiś-cit virāṭ iti
brahma iti kathitaḥ smṛtaḥ kaiś-cit virāṭ iti
17.
saḥ ātivāhikaḥ dehaḥ tat-āloka-pravartitaḥ kaiś-cit
brahma iti kathitaḥ kaiś-cit virāṭ iti smṛtaḥ
brahma iti kathitaḥ kaiś-cit virāṭ iti smṛtaḥ
17.
That subtle body (ātivāhika-deha), impelled by that conscious illumination, is called Brahman (brahman) by some, and considered the Cosmic Person (Virāṭ) by others.
कश्चित्सनातनाभिख्यः कश्चिन्नारायणाभिधः ।
कश्चिदीश इति ख्यातः कश्चिदुक्तः प्रजापतिः ॥ १८ ॥
कश्चिदीश इति ख्यातः कश्चिदुक्तः प्रजापतिः ॥ १८ ॥
kaścitsanātanābhikhyaḥ kaścinnārāyaṇābhidhaḥ ,
kaścidīśa iti khyātaḥ kaściduktaḥ prajāpatiḥ 18
kaścidīśa iti khyātaḥ kaściduktaḥ prajāpatiḥ 18
18.
kaś-cit sanātana-ābhi-khyaḥ kaś-cit nārāyaṇa-ābhi-dhaḥ
kaś-cit īśa iti khyātaḥ kaś-cit uktaḥ prajā-patiḥ
kaś-cit īśa iti khyātaḥ kaś-cit uktaḥ prajā-patiḥ
18.
kaś-cit sanātana-ābhi-khyaḥ kaś-cit nārāyaṇa-ābhi-dhaḥ
kaś-cit īśa iti khyātaḥ kaś-cit prajā-patiḥ uktaḥ
kaś-cit īśa iti khyātaḥ kaś-cit prajā-patiḥ uktaḥ
18.
Some name it Sanātana, others Nārāyaṇa. Some consider it the Lord (Īśa), and still others call it the Lord of Creatures (Prajāpati).
काकतालीयवद्भाताः पञ्च स्वेन्द्रियसंविदः ।
यत्र यत्र यथा तेषां स्थितास्तत्र तथा स्थिताः ॥ १९ ॥
यत्र यत्र यथा तेषां स्थितास्तत्र तथा स्थिताः ॥ १९ ॥
kākatālīyavadbhātāḥ pañca svendriyasaṃvidaḥ ,
yatra yatra yathā teṣāṃ sthitāstatra tathā sthitāḥ 19
yatra yatra yathā teṣāṃ sthitāstatra tathā sthitāḥ 19
19.
kāka-tālīya-vat bhātāḥ pañca sva-indriya-saṃvidaḥ
yatra yatra yathā teṣām sthitāḥ tatra tathā sthitāḥ
yatra yatra yathā teṣām sthitāḥ tatra tathā sthitāḥ
19.
pañca sva-indriya-saṃvidaḥ kāka-tālīya-vat bhātāḥ
teṣām yatra yatra yathā sthitāḥ tatra tathā sthitāḥ
teṣām yatra yatra yathā sthitāḥ tatra tathā sthitāḥ
19.
The five consciousnesses pertaining to their respective senses appeared spontaneously, like the 'crow-and-palm-fruit' incident. Wherever and however they are situated for those (senses), there they remain in that same way.
एवमत्यन्तवितते संपन्ने दृश्यविभ्रमे ।
न किंचिदपि संपन्नं सर्वशून्यं ततं यतः ॥ २० ॥
न किंचिदपि संपन्नं सर्वशून्यं ततं यतः ॥ २० ॥
evamatyantavitate saṃpanne dṛśyavibhrame ,
na kiṃcidapi saṃpannaṃ sarvaśūnyaṃ tataṃ yataḥ 20
na kiṃcidapi saṃpannaṃ sarvaśūnyaṃ tataṃ yataḥ 20
20.
evam atyantavitate sampanne dṛśyavibhrame na
kiñcit api sampannam sarvaśūnyam tatam yataḥ
kiñcit api sampannam sarvaśūnyam tatam yataḥ
20.
evam atyantavitate dṛśyavibhrame sampanne,
yataḥ sarvaśūnyam tatam,
(tasmāt) kiñcit api na sampannam
yataḥ sarvaśūnyam tatam,
(tasmāt) kiñcit api na sampannam
20.
Thus, when this exceedingly vast illusion of the visible world arises, nothing whatsoever is truly produced, because everything is pervaded by absolute emptiness.
अनादिमत्परं ब्रह्म न सद्यन्नासदुच्यते ।
तदेवेदमनाद्यन्तं तथास्थितमवेदनम् ॥ २१ ॥
तदेवेदमनाद्यन्तं तथास्थितमवेदनम् ॥ २१ ॥
anādimatparaṃ brahma na sadyannāsaducyate ,
tadevedamanādyantaṃ tathāsthitamavedanam 21
tadevedamanādyantaṃ tathāsthitamavedanam 21
21.
anādimat param brahma na sat yat na asat ucyate
tat eva idam anādyantam tathā sthitam avedanam
tat eva idam anādyantam tathā sthitam avedanam
21.
param brahma anādimat (asti),
(tat) sat na,
yat na asat,
(iti) ucyate.
tat eva idam anādyantam,
tathā avedanam sthitam.
(tat) sat na,
yat na asat,
(iti) ucyate.
tat eva idam anādyantam,
tathā avedanam sthitam.
21.
The supreme (brahman) is without beginning; it is declared to be neither existent nor non-existent. That very (brahman) is this (universe), without beginning or end, thus eternally established and beyond all knowledge.
आतिवाहिकदेहस्य तस्यानुभवतः स्वयम् ।
याति व्यसनिनः स्वप्नः कान्तेव परिपुष्टताम् ॥ २२ ॥
याति व्यसनिनः स्वप्नः कान्तेव परिपुष्टताम् ॥ २२ ॥
ātivāhikadehasya tasyānubhavataḥ svayam ,
yāti vyasaninaḥ svapnaḥ kānteva paripuṣṭatām 22
yāti vyasaninaḥ svapnaḥ kānteva paripuṣṭatām 22
22.
ātivāhikadehasya tasya anubhavataḥ svayam yāti
vyasaninaḥ svapnaḥ kāntā iva paripuṣṭatām
vyasaninaḥ svapnaḥ kāntā iva paripuṣṭatām
22.
ātivāhikadehasya tasya svayam anubhavataḥ (jīvasya),
vyasaninaḥ svapnaḥ kāntā iva paripuṣṭatām yāti
vyasaninaḥ svapnaḥ kāntā iva paripuṣṭatām yāti
22.
For that individual, experiencing (reality) within their subtle body (ātivāhika-deha) by himself, the dream-like perception attains substantiality, just as a distressed person's dream (vision) of his beloved becomes vivid.
शून्योऽप्यनाकृतिरपि घटाकारोऽनुभूयते ।
स्वप्नसंकल्पयोः स्वस्य देहस्य जगतो यथा ॥ २३ ॥
स्वप्नसंकल्पयोः स्वस्य देहस्य जगतो यथा ॥ २३ ॥
śūnyo'pyanākṛtirapi ghaṭākāro'nubhūyate ,
svapnasaṃkalpayoḥ svasya dehasya jagato yathā 23
svapnasaṃkalpayoḥ svasya dehasya jagato yathā 23
23.
śūnyaḥ api anākṛtiḥ api ghaṭākāraḥ anubhūyate
svapnasaṅkalpayoḥ svasya dehasya jagataḥ yathā
svapnasaṅkalpayoḥ svasya dehasya jagataḥ yathā
23.
śūnyaḥ api anākṛtiḥ api (bhāvaḥ) ghaṭākāraḥ anubhūyate,
yathā svapnasaṅkalpayoḥ svasya dehasya jagataḥ (tathā)
yathā svapnasaṅkalpayoḥ svasya dehasya jagataḥ (tathā)
23.
Although empty and formless, it is experienced as having the shape of a pot, just as one's own body and the world appear (to have form) in dreams and mental creations.
भवत्यर्थकरोऽत्युच्चैस्तच्चित्खस्वप्नवस्तुवत् ।
आकाशात्मक एवोग्रः पदार्थ इव भासते ॥ २४ ॥
आकाशात्मक एवोग्रः पदार्थ इव भासते ॥ २४ ॥
bhavatyarthakaro'tyuccaistaccitkhasvapnavastuvat ,
ākāśātmaka evograḥ padārtha iva bhāsate 24
ākāśātmaka evograḥ padārtha iva bhāsate 24
24.
bhavati arthakaraḥ ati uccaiḥ tatcitkhasvapnavastuvat
ākāśātmakaḥ eva ugraḥ padārthaḥ iva bhāsate
ākāśātmakaḥ eva ugraḥ padārthaḥ iva bhāsate
24.
tatcitkhasvapnavastuvat ākāśātmakaḥ eva ugraḥ
padārthaḥ iva ati uccaiḥ arthakaraḥ bhavati bhāsate
padārthaḥ iva ati uccaiḥ arthakaraḥ bhavati bhāsate
24.
It becomes exceedingly potent, creating (the illusion of) reality, and appears like a formidable object, even though it is merely of the nature of space, just like a dream-object produced by that consciousness within space.
आतिवाहिकदेहोऽसौ स्वतोऽनुभवति क्रमात् ।
अनाकारोपि शून्योपि स्वप्नाभोऽसन्नपि स्थितः ॥ २५ ॥
अनाकारोपि शून्योपि स्वप्नाभोऽसन्नपि स्थितः ॥ २५ ॥
ātivāhikadeho'sau svato'nubhavati kramāt ,
anākāropi śūnyopi svapnābho'sannapi sthitaḥ 25
anākāropi śūnyopi svapnābho'sannapi sthitaḥ 25
25.
ātivāhikadehaḥ asau svataḥ anubhavati kramāt
anākāraḥ api śūnyaḥ api svapnābhaḥ asan api sthitaḥ
anākāraḥ api śūnyaḥ api svapnābhaḥ asan api sthitaḥ
25.
asau ātivāhikadehaḥ svataḥ kramāt anubhavati
anākāraḥ api śūnyaḥ api svapnābhaḥ asan api sthitaḥ
anākāraḥ api śūnyaḥ api svapnābhaḥ asan api sthitaḥ
25.
This subtle body (ātivāhikadeha) experiences things spontaneously and successively. Though it is formless, empty, dream-like, and even unreal, it nonetheless exists.
चेतत्यस्थिगणः स्थूलं कराद्यवयवावलिम् ।
त्रिकलोमशिरास्नायुसंनिवेशतया स्थितम् ॥ २६ ॥
त्रिकलोमशिरास्नायुसंनिवेशतया स्थितम् ॥ २६ ॥
cetatyasthigaṇaḥ sthūlaṃ karādyavayavāvalim ,
trikalomaśirāsnāyusaṃniveśatayā sthitam 26
trikalomaśirāsnāyusaṃniveśatayā sthitam 26
26.
cetati asthigaṇaḥ sthūlam karādyavayavāvalim
trikalomaśirāsnāyusaṃniveśatayā sthitam
trikalomaśirāsnāyusaṃniveśatayā sthitam
26.
asthigaṇaḥ sthūlam karādyavayavāvalim
trikalomaśirāsnāyusaṃniveśatayā sthitam cetati
trikalomaśirāsnāyusaṃniveśatayā sthitam cetati
26.
The bony structure perceives the gross array of limbs, such as hands, which is formed by the intricate arrangement of bones (sacrum), hair, veins, and sinews.
जन्मकर्मेहितस्थानं परिणामवयःस्थितम् ।
देशकालक्रमाभोगभावार्थायोद्भवभ्रमम् ॥ २७ ॥
देशकालक्रमाभोगभावार्थायोद्भवभ्रमम् ॥ २७ ॥
janmakarmehitasthānaṃ pariṇāmavayaḥsthitam ,
deśakālakramābhogabhāvārthāyodbhavabhramam 27
deśakālakramābhogabhāvārthāyodbhavabhramam 27
27.
janmakarmehitasthānam pariṇāmavayaḥsthitam
deśakālakramābhogabhāvārthāyodbhavabhramam
deśakālakramābhogabhāvārthāyodbhavabhramam
27.
janmakarmehitasthānam pariṇāmavayaḥsthitam
deśakālakramābhogabhāvārthāyodbhavabhramam
deśakālakramābhogabhāvārthāyodbhavabhramam
27.
It is the realm of birth, (karma) action, and desire; it exists through transformation and various life stages; and it is a delusion that arises for the purpose of experiencing states governed by space, time, and sequence.
जरामरणमाधानदशदिङ्मण्डलक्रमम् ।
ज्ञानज्ञेयज्ञातृभावमादिमध्यान्तवेदनम् ॥ २८ ॥
ज्ञानज्ञेयज्ञातृभावमादिमध्यान्तवेदनम् ॥ २८ ॥
jarāmaraṇamādhānadaśadiṅmaṇḍalakramam ,
jñānajñeyajñātṛbhāvamādimadhyāntavedanam 28
jñānajñeyajñātṛbhāvamādimadhyāntavedanam 28
28.
jarāmaraṇam ādhāna daśadiṅmaṇḍalakramam
jñānajñeyajñātṛbhāvam ādimadhyāntavedanam
jñānajñeyajñātṛbhāvam ādimadhyāntavedanam
28.
jarāmaraṇam ādhāna daśadiṅmaṇḍalakramam
jñānajñeyajñātṛbhāvam ādimadhyāntavedanam
jñānajñeyajñātṛbhāvam ādimadhyāntavedanam
28.
It encompasses the progression of old age and death, the foundation of the circles of the ten directions. It is the state of knowledge (jñāna), the knowable (jñeya), and the knower (jñātṛ), and the awareness (vedanam) of the beginning, middle, and end.
क्षितिजलगगनदिवाकरजनताव्यवहारनगरशिखरात्मा ।
स्वाधाराधेयमयं पश्यति वपुषः पुरातनः पुरुषः ॥ २९ ॥
स्वाधाराधेयमयं पश्यति वपुषः पुरातनः पुरुषः ॥ २९ ॥
kṣitijalagaganadivākarajanatāvyavahāranagaraśikharātmā ,
svādhārādheyamayaṃ paśyati vapuṣaḥ purātanaḥ puruṣaḥ 29
svādhārādheyamayaṃ paśyati vapuṣaḥ purātanaḥ puruṣaḥ 29
29.
kṣitijalagaganadivākarajanatāvyavahāranagaraśikharātmā
svādhārādheyamayam paśyati vapuṣaḥ purātanaḥ puruṣaḥ
svādhārādheyamayam paśyati vapuṣaḥ purātanaḥ puruṣaḥ
29.
purātanaḥ puruṣaḥ kṣitijalagaganadivākarajanatāvyavahāranagaraśikharātmā
vapuṣaḥ svādhārādheyamayam paśyati
vapuṣaḥ svādhārādheyamayam paśyati
29.
The ancient cosmic person (puruṣa), whose very Self (ātman) constitutes the earth, water, sky, the sun, the activities of people, and the peaks of cities, perceives the body of existence as entirely composed of the support and the supported.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188 (current chapter)
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216