Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-5, chapter-11

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति संचिन्त्य जनको यथाप्राप्तां क्रियामसौ ।
असक्तः कर्तुमुत्तस्थौ दिनं दिनपतिर्यथा ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iti saṃcintya janako yathāprāptāṃ kriyāmasau ,
asaktaḥ kartumuttasthau dinaṃ dinapatiryathā 1
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti saṃcintya janakaḥ yathāprāptām
kriyām asau asaktaḥ kartum uttasthau dinam dinapatiḥ yathā
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca.
janakaḥ iti saṃcintya,
asau asaktaḥ yathāprāptām kriyām kartum uttasthau,
yathā dinapatiḥ dinam.
1. Śrī Vasiṣṭha said: Having reflected thus, Janaka, unattached, rose to perform the actions that presented themselves to him, just as the sun (dinapati) rises for the day.
इष्टानिष्टाः परित्यज्य चेतसा वासनाः स्वयम् ।
यथाप्राप्तं चकारासौ जाग्रत्येव सुषुप्तवत् ॥ २ ॥
iṣṭāniṣṭāḥ parityajya cetasā vāsanāḥ svayam ,
yathāprāptaṃ cakārāsau jāgratyeva suṣuptavat 2
2. iṣṭāniṣṭāḥ parityajya cetasā vāsanāḥ svayam
yathāprāptam ca cakāra asau jāgrati eva suṣuptavat
2. asau svayam cetasā iṣṭāniṣṭāḥ vāsanāḥ parityajya,
yathāprāptam ca cakāra,
jāgrati eva suṣuptavat.
2. Having himself abandoned all desired and undesired latent impressions (vāsanā) with his mind (cetas), Janaka then performed the actions that presented themselves to him, remaining fully awake yet as if in deep sleep.
संपाद्य तदहःकार्यमार्यावर्जनपूर्वकम् ।
अनयच्छर्वरीमेकस्तयैव ध्यानलीलया ॥ ३ ॥
saṃpādya tadahaḥkāryamāryāvarjanapūrvakam ,
anayaccharvarīmekastayaiva dhyānalīlayā 3
3. saṃpādya tat ahaḥkāryam āryāvarjana-pūrvakam
anayāt śarvarīm ekaḥ tayā eva dhyānalīlayā
3. ekaḥ āryāvarjana-pūrvakam tat ahaḥkāryam
saṃpādya tayā eva dhyānalīlayā śarvarīm anayāt
3. Having completed the day's duties, preceded by showing respect to the venerable ones, he alone passed the night through that very same meditative playfulness (dhyāna).
मनः समरसं कृत्वा संशान्तविषयभ्रमम् ।
शर्वर्यां क्षीयमाणायामित्थं चित्तमबोधयत् ॥ ४ ॥
manaḥ samarasaṃ kṛtvā saṃśāntaviṣayabhramam ,
śarvaryāṃ kṣīyamāṇāyāmitthaṃ cittamabodhayat 4
4. manaḥ samarasam kṛtvā saṃśānta-viṣaya-bhramam
śarvaryām kṣīyamāṇāyām ittham cittam abodhayat
4. manaḥ saṃśānta-viṣaya-bhramam samarasam kṛtvā
śarvaryām kṣīyamāṇāyām ittham cittam abodhayat
4. Having made his mind serene and equipoised, with its illusion (bhrama) concerning sense objects completely calmed, as the night was waning, he thus instructed his consciousness (citta).
चित्त चञ्चल संसार आत्मनो न सुखाय ते ।
शममेहि शमाच्छान्तं सुखं सारमवाप्यते ॥ ५ ॥
citta cañcala saṃsāra ātmano na sukhāya te ,
śamamehi śamācchāntaṃ sukhaṃ sāramavāpyate 5
5. citta cañcala saṃsāra ātmanaḥ na sukhāya te
śamam ehi śamāt śāntam sukham sāram avāpyate
5. citta cañcala! saṃsāraḥ ātmanaḥ te sukhāya na (asti).
śamam ehi.
śamāt śāntam sāram sukham avāpyate.
5. O fickle consciousness (citta)! The cycle of rebirth (saṃsāra) is not for the happiness of your true self (ātman). Attain tranquility; from tranquility, essential (sāra) and peaceful happiness is obtained.
यथा यथा विकल्पौघान्संकल्पयसि हेलया ।
तथा तथैति स्फारत्वं संसारस्तव चिन्तया ॥ ६ ॥
yathā yathā vikalpaughānsaṃkalpayasi helayā ,
tathā tathaiti sphāratvaṃ saṃsārastava cintayā 6
6. yathā yathā vikalpaughān saṃkalpayasi helayā
tathā tathā eti sphāratvam saṃsāraḥ tava cintayā
6. yathā yathā tvaṃ helayā vikalpaughān saṃkalpayasi,
tathā tathā tava cintayā saṃsāraḥ sphāratvam eti.
6. Just as you carelessly conceive of hordes of conceptualizations (vikalpas), so too does your cycle of rebirth (saṃsāra) expand due to your thoughts (cintā).
शतशाखत्वमायाति सेकेन विटपी यथा ।
अनन्ताधित्वमायासि शठभोगेच्छया तथा ॥ ७ ॥
śataśākhatvamāyāti sekena viṭapī yathā ,
anantādhitvamāyāsi śaṭhabhogecchayā tathā 7
7. śataśākhatvam āyāti sekena viṭapī yathā |
anantādhitvam āyāsi śaṭhabhogeccayā tathā ||
7. yathā sekena viṭapī śataśākhatvam āyāti tathā
śaṭhabhogeccayā tvam anantādhitvam āyāsi
7. Just as a tree (viṭapī) attains the state of having a hundred branches by being watered, so too you attain infinite lordship (anantādhitva) through the desire for deceitful enjoyment.
चिन्ताजालविलासोत्था जन्मसंसारसृष्टयः ।
तस्मात्त्यक्त्वा विचित्रां त्वं चिन्तामुपशमं व्रज ॥ ८ ॥
cintājālavilāsotthā janmasaṃsārasṛṣṭayaḥ ,
tasmāttyaktvā vicitrāṃ tvaṃ cintāmupaśamaṃ vraja 8
8. cintājālavilāsotthā janmasaṃsārasṛṣṭayaḥ | tasmāt
tyaktvā vicitrām tvam cintām upaśamam vraja ||
8. cintājālavilāsotthā janmasaṃsārasṛṣṭayaḥ [bhavanti]
tasmāt tvam vicitrām cintām tyaktvā upaśamam vraja
8. The creations of repeated existence (saṃsāra) and birth arise from the manifestation of the network of worries. Therefore, abandoning diverse worries, you should attain tranquility.
संसारसृष्टितरलामिमां तुलय सुन्दर ।
अस्यां चेत्सारमाप्नोषि तदेतामेव संश्रय ॥ ९ ॥
saṃsārasṛṣṭitaralāmimāṃ tulaya sundara ,
asyāṃ cetsāramāpnoṣi tadetāmeva saṃśraya 9
9. saṃsārasṛṣṭitaralām imām tulaya sundara |
asyām cet sāram āpnoṣi tad etām eva saṃśraya ||
9. sundara! imām saṃsārasṛṣṭitaralām tulaya cet asyām sāram āpnoṣi,
tad etām eva saṃśraya
9. O beautiful one (sundara), weigh this fleeting creation of repeated existence (saṃsāra). If you find any essence in it, then indeed take refuge in it.
आस्थां यस्मात्परित्यज्य दृश्यदर्शनलालसात् ।
मैतद्गृहाण मा मुञ्च स्वेच्छया विहरेच्छया ॥ १० ॥
āsthāṃ yasmātparityajya dṛśyadarśanalālasāt ,
maitadgṛhāṇa mā muñca svecchayā viharecchayā 10
10. āsthām yasmāt parityajya dṛśyadarśanalālasāt | mā
etat gṛhāṇa mā muñca svecchayā viharecchayā ||
10. yasmāt dṛśyadarśanalālasāt āsthām parityajya [asi],
[tasmāt] etat mā gṛhāṇa,
mā muñca svecchayā viharecchayā
10. Since you have abandoned attachment to the desire to perceive the seen (dṛśya), neither grasp this nor release it; wander freely according to your own will.
इदं दृश्यमसत्सद्वाप्युदेत्वस्तमुपैतु वा ।
साधो विषमतां गच्छ मैतदीयैगुणागुणैः ॥ ११ ॥
idaṃ dṛśyamasatsadvāpyudetvastamupaitu vā ,
sādho viṣamatāṃ gaccha maitadīyaiguṇāguṇaiḥ 11
11. idam dṛśyam asat sat vā api udetu astam upaitu vā
sādho viṣamatām gaccha mā etadīyaiḥ guṇāguṇaiḥ
11. sādho idam dṛśyam asat vā api sat vā udetu astam upaitu,
etadīyaiḥ guṇāguṇaiḥ mā viṣamatām gaccha
11. O wise one (sādho), whether this visible world (dṛśyam) is unreal or real, whether it appears or disappears, do not be affected by its merits or demerits.
मनागपि न संबन्धस्तव दृश्येन वस्तुना ।
अविद्यमानरूपेण संबन्धः कोऽयमीदृशः ॥ १२ ॥
manāgapi na saṃbandhastava dṛśyena vastunā ,
avidyamānarūpeṇa saṃbandhaḥ ko'yamīdṛśaḥ 12
12. manāk api na sambandhaḥ tava dṛśyena vastunā
avidyamānarūpeṇa sambandhaḥ kaḥ ayam īdṛśaḥ
12. tava dṛśyena vastunā manāk api sambandhaḥ na.
avidyamānarūpeṇa ayam īdṛśaḥ kaḥ sambandhaḥ?
12. You have not even the slightest connection (sambandha) with the visible object (dṛśya). What kind of connection (sambandha) can this be with that which is non-existent in its very form?
असदेतत्तु सच्चेत्त्वं तथापि किल सुन्दर ।
सङ्गः सदसतोः कीदृग्वद त्वं मर्त्यजीवयोः ॥ १४ ॥
asadetattu saccettvaṃ tathāpi kila sundara ,
saṅgaḥ sadasatoḥ kīdṛgvada tvaṃ martyajīvayoḥ 14
14. asat etat tu sat cet tvam tathā api kila sundara
saṅgaḥ sat-asatoḥ kīdṛk vada tvam martya-jīvayoḥ
14. sundara,
tu cet etat asat,
tvam sat,
tathā api kila,
sat-asatoḥ saṅgaḥ kīdṛk? tvam martya-jīvayoḥ (saṅgaḥ kīdṛk iti) vada.
14. But if this (visible world) is non-existent (asat) and you (the self) are existent (sat), O wise one (sundara), even then, what kind of association (saṅga) can there be between the existent and the non-existent? Tell me, what is the nature of the connection between the mortal (martya) and the individual soul (jīva)?
असत्त्वमेतच्च न सद्व्योरेवासतोः सतोः ।
संबन्ध इति चित्रेयमपूर्वैवाक्षरावली ॥ १५ ॥
asattvametacca na sadvyorevāsatoḥ satoḥ ,
saṃbandha iti citreyamapūrvaivākṣarāvalī 15
15. asatvam etat ca na sat-dvayoḥ eva asatoḥ satoḥ
sambandhaḥ iti citrā iyam apūrvā eva akṣarāvalī
15. etat asatvam ca na sat-dvayoḥ eva.
asatoḥ satoḥ sambandhaḥ iti iyam citrā apūrvā eva akṣarāvalī.
15. Furthermore, this unreality (asatva) cannot exist even between two truly existent things (sat). Thus, the very notion of a connection (sambandha) between the non-existent and the existent – this is indeed a wonderful and unprecedented series of words.
तस्मान्महाधिं मुञ्च त्वं मूकमुल्लासमाहर ।
संक्षुब्धाम्बुधिमाविष्टां त्यजाभव्यामिमां स्थितिम् ॥ १६ ॥
tasmānmahādhiṃ muñca tvaṃ mūkamullāsamāhara ,
saṃkṣubdhāmbudhimāviṣṭāṃ tyajābhavyāmimāṃ sthitim 16
16. tasmāt mahādhim muñca tvam mūkam ullāsam āhara
saṃkṣubdha-ambudhim āviṣṭām tyaja abhavyām imām sthitim
16. tvam tasmāt mūkam mahādhim muñca ullāsam āhara
saṃkṣubdha-ambudhim āviṣṭām imām abhavyām sthitim tyaja
16. Therefore, abandon this profound, silent mental anguish and bring forth joy. Give up this inauspicious state, which is like a turbulent ocean.
कन्दुकालातवद्व्यर्थमात्मनैव परिज्वलन् ।
मा मोहमलमासाद्य मन्दतां गच्छ सन्मते ॥ १७ ॥
kandukālātavadvyarthamātmanaiva parijvalan ,
mā mohamalamāsādya mandatāṃ gaccha sanmate 17
17. kanduka-alāta-vat vyartham ātmanā eva parijvalan
mā moha-malam āsādya mandatām gaccha sanmate
17. sanmate kanduka-alāta-vat ātmanā eva vyartham
parijvalan moha-malam āsādya mandatām mā gaccha
17. O wise one, do not become dull by acquiring the stain of delusion (moha), like a fiery torch uselessly blazing by itself.
न तदिहास्ति समुन्नतमुत्तमं व्रजसि येन परां परिपूर्णताम् ।
तदवलम्ब्य बलादतिधीरतां जहिहि चञ्चलतां शठ रे मनः ॥ १८ ॥
na tadihāsti samunnatamuttamaṃ vrajasi yena parāṃ paripūrṇatām ,
tadavalambya balādatidhīratāṃ jahihi cañcalatāṃ śaṭha re manaḥ 18
18. na tat iha asti samunnatam uttamam
vrajasi yena parām paripūrṇatām
tat avalambya balāt atidhīratām
jahihi cañcalatām śaṭha re manaḥ
18. śaṭha re manaḥ iha tat samunnatam
uttamam na asti yena tvam parām
paripūrṇatām vrajasi tat atidhīratām
balāt avalambya cañcalatām jahihi
18. O foolish mind (manas), there is nothing here that is so elevated and supreme by which you might attain ultimate perfection. Therefore, firmly grasping extreme steadfastness, abandon your fickleness!