योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-18
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इत्थं विनोदयामीदं दुःखदं चित्तमित्यलम् ।
बोधयित्वेङ्गितैर्भूपानास्थानादुत्थिताथ सा ॥ १ ॥
इत्थं विनोदयामीदं दुःखदं चित्तमित्यलम् ।
बोधयित्वेङ्गितैर्भूपानास्थानादुत्थिताथ सा ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
itthaṃ vinodayāmīdaṃ duḥkhadaṃ cittamityalam ,
bodhayitveṅgitairbhūpānāsthānādutthitātha sā 1
itthaṃ vinodayāmīdaṃ duḥkhadaṃ cittamityalam ,
bodhayitveṅgitairbhūpānāsthānādutthitātha sā 1
1.
śrīvasiṣṭha uvāca ittham vinodayāmi idam duḥkhadam cittam
iti alam bodhayitvā iṅgitaiḥ bhūpān āsthānāt utthitā atha sā
iti alam bodhayitvā iṅgitaiḥ bhūpān āsthānāt utthitā atha sā
1.
śrīvasiṣṭha uvāca: "ittham idam duḥkhadam cittam alam vinodayāmi" iti,
sā atha iṅgitaiḥ bhūpān bodhayitvā āsthānāt utthitā.
sā atha iṅgitaiḥ bhūpān bodhayitvā āsthānāt utthitā.
1.
Śrī Vasiṣṭha said: 'With this resolve – 'I will thus sufficiently alleviate this distressing mind (citta)!' – she then, having indicated her intentions to the kings with gestures, rose from the assembly hall.
प्रविश्यान्तःपुरं भर्तुः पार्श्वेऽन्तःपुरमण्डपे ।
विवेश पुष्पगुप्तस्य चिन्तयामास चेतसा ॥ २ ॥
विवेश पुष्पगुप्तस्य चिन्तयामास चेतसा ॥ २ ॥
praviśyāntaḥpuraṃ bhartuḥ pārśve'ntaḥpuramaṇḍape ,
viveśa puṣpaguptasya cintayāmāsa cetasā 2
viveśa puṣpaguptasya cintayāmāsa cetasā 2
2.
praviśya antaḥpuram bhartuḥ pārśve antaḥpuramaṇḍape
viveśa puṣpaguptasya cintayāmāsa cetasā
viveśa puṣpaguptasya cintayāmāsa cetasā
2.
bhartuḥ antaḥpuram praviśya,
antaḥpuramaṇḍape pārśve viveśa,
puṣpaguptasya cetasā cintayāmāsa.
antaḥpuramaṇḍape pārśve viveśa,
puṣpaguptasya cetasā cintayāmāsa.
2.
Having entered the inner quarters (antaḥpura) of his lord, and settled near the inner quarters' pavilion, he pondered deeply about Puṣpagupta with his mind.
अहो विचित्रा मायेयमेतेऽस्मत्पुरमानवाः ।
बहिरन्तरवद्देशे तत्र चेह च संस्थिताः ॥ ३ ॥
बहिरन्तरवद्देशे तत्र चेह च संस्थिताः ॥ ३ ॥
aho vicitrā māyeyamete'smatpuramānavāḥ ,
bahirantaravaddeśe tatra ceha ca saṃsthitāḥ 3
bahirantaravaddeśe tatra ceha ca saṃsthitāḥ 3
3.
aho vicitrā māyā iyam ete asmatpuramānavāḥ
bahirantaravaddese tatra ca iha ca saṃsthitāḥ
bahirantaravaddese tatra ca iha ca saṃsthitāḥ
3.
aho,
iyam māyā vicitrā.
ete asmatpuramānavāḥ bahirantaravaddese tatra ca iha ca saṃsthitāḥ.
iyam māyā vicitrā.
ete asmatpuramānavāḥ bahirantaravaddese tatra ca iha ca saṃsthitāḥ.
3.
Oh, how wondrous is this illusion (māyā)! These people of our city are situated both there and here, in a region that appears simultaneously external and internal.
तालीतमालहिंतालमालिता गिरयोऽप्यमी ।
यथा तत्र तथेहापि बत मायेयमातता ॥ ४ ॥
यथा तत्र तथेहापि बत मायेयमातता ॥ ४ ॥
tālītamālahiṃtālamālitā girayo'pyamī ,
yathā tatra tathehāpi bata māyeyamātatā 4
yathā tatra tathehāpi bata māyeyamātatā 4
4.
tālītamālahimtālamālitāḥ girayaḥ api amī
yathā tatra tathā iha api bata māyā iyam ātatā
yathā tatra tathā iha api bata māyā iyam ātatā
4.
bata,
iyam māyā ātatā.
amī girayaḥ tālītamālahimtālamālitāḥ,
yathā tatra (santi),
tathā iha api (santi).
iyam māyā ātatā.
amī girayaḥ tālītamālahimtālamālitāḥ,
yathā tatra (santi),
tathā iha api (santi).
4.
Oh, how vast this illusion (māyā) is! These very mountains, adorned with Palmyra, Tamala, and Hintala palms, appear the same here as they do there.
आदर्शेऽन्तर्बहिश्चैव यथा शैलोऽनुभूयते ।
बहिरन्तश्चिदादर्शे तथा सर्गोऽनुभूयते ॥ ५ ॥
बहिरन्तश्चिदादर्शे तथा सर्गोऽनुभूयते ॥ ५ ॥
ādarśe'ntarbahiścaiva yathā śailo'nubhūyate ,
bahirantaścidādarśe tathā sargo'nubhūyate 5
bahirantaścidādarśe tathā sargo'nubhūyate 5
5.
ādarśe antar bahiḥ ca eva yathā śailaḥ anubhūyate
bahiḥ antaḥ ca cidādarśe tathā sargaḥ anubhūyate
bahiḥ antaḥ ca cidādarśe tathā sargaḥ anubhūyate
5.
yathā ādarśe śailaḥ antar bahiḥ ca eva anubhūyate,
tathā cidādarśe sargaḥ bahiḥ antaḥ ca anubhūyate.
tathā cidādarśe sargaḥ bahiḥ antaḥ ca anubhūyate.
5.
Just as a mountain is perceived both internally and externally in a mirror, similarly, the entire creation (sarga) is perceived as both external and internal in the mirror of consciousness.
तत्र भ्रान्तिमयः सर्गः कः स्यात्कः पारमार्थिकः ।
इति पृच्छामि वागीशामभ्यर्च्योक्तमसंशयम् ॥ ६ ॥
इति पृच्छामि वागीशामभ्यर्च्योक्तमसंशयम् ॥ ६ ॥
tatra bhrāntimayaḥ sargaḥ kaḥ syātkaḥ pāramārthikaḥ ,
iti pṛcchāmi vāgīśāmabhyarcyoktamasaṃśayam 6
iti pṛcchāmi vāgīśāmabhyarcyoktamasaṃśayam 6
6.
tatra bhrāntimayaḥ sargaḥ kaḥ syāt kaḥ pāramārthikaḥ
iti pṛcchāmi vāgīśām abhyarcya uktam asaṃśayam
iti pṛcchāmi vāgīśām abhyarcya uktam asaṃśayam
6.
(ahaṃ) vāgīśām abhyarcya pṛcchāmi.
tatra kaḥ bhrāntimayaḥ sargaḥ syāt? kaḥ pāramārthikaḥ? iti.
(tayā) uktam asaṃśayam (bhavati).
tatra kaḥ bhrāntimayaḥ sargaḥ syāt? kaḥ pāramārthikaḥ? iti.
(tayā) uktam asaṃśayam (bhavati).
6.
Having worshipped Vāgīśā, I ask her this, so that what is stated (by her) is free from doubt: 'Among these, which creation is illusory and which is ultimately real?'
इति निश्चित्य तां देवीं पूजयामास सा तदा ।
ददर्श च पुरः प्राप्तां कुमारीरूपधारिणीम् ॥ ७ ॥
ददर्श च पुरः प्राप्तां कुमारीरूपधारिणीम् ॥ ७ ॥
iti niścitya tāṃ devīṃ pūjayāmāsa sā tadā ,
dadarśa ca puraḥ prāptāṃ kumārīrūpadhāriṇīm 7
dadarśa ca puraḥ prāptāṃ kumārīrūpadhāriṇīm 7
7.
iti niścitya tām devīm pūjayām āsa sā tadā
dadarśa ca puraḥ prāptām kumārīrūpadhāriṇīm
dadarśa ca puraḥ prāptām kumārīrūpadhāriṇīm
7.
sā tadā iti niścitya tām devīm pūjayām āsa.
ca puraḥ prāptām kumārīrūpadhāriṇīm (tām devīm) dadarśa.
ca puraḥ prāptām kumārīrūpadhāriṇīm (tām devīm) dadarśa.
7.
Having thus resolved, she then worshipped that goddess and saw her, having arrived before her, bearing the form of a young maiden.
भद्रासनगतां देवीमुपविश्य पुरोगता ।
परमार्थमहाशक्तिं लीलाऽपृच्छद्भुवि स्थिता ॥ ८ ॥
परमार्थमहाशक्तिं लीलाऽपृच्छद्भुवि स्थिता ॥ ८ ॥
bhadrāsanagatāṃ devīmupaviśya purogatā ,
paramārthamahāśaktiṃ līlā'pṛcchadbhuvi sthitā 8
paramārthamahāśaktiṃ līlā'pṛcchadbhuvi sthitā 8
8.
bhadrāsanagatām devīm upaviśya puragatā
paramārthamahāśaktim līlā apṛcchat bhuvi sthitā
paramārthamahāśaktim līlā apṛcchat bhuvi sthitā
8.
bhuvi sthitā līlā bhadrāsanagatām devīm
puragatā upaviśya paramārthamahāśaktim apṛcchat
puragatā upaviśya paramārthamahāśaktim apṛcchat
8.
Līlā, standing on the ground, went before the Goddess (who was) seated on an auspicious throne, and having sat down (before her), asked the great power of ultimate reality (paramārthamahāśakti).
लीलोवाच ।
अनुकम्प्यस्य नो देवि भजन्त्युद्वेगमुत्तमाः ।
त्वयेव किल सर्गादौ स्थापिता स्थितिरुत्तमा ॥ ९ ॥
अनुकम्प्यस्य नो देवि भजन्त्युद्वेगमुत्तमाः ।
त्वयेव किल सर्गादौ स्थापिता स्थितिरुत्तमा ॥ ९ ॥
līlovāca ,
anukampyasya no devi bhajantyudvegamuttamāḥ ,
tvayeva kila sargādau sthāpitā sthitiruttamā 9
anukampyasya no devi bhajantyudvegamuttamāḥ ,
tvayeva kila sargādau sthāpitā sthitiruttamā 9
9.
līlā uvāca anukampyasya nau devi bhajanti udvegam
uttamāḥ tvayā eva kila sargādau sthāpitā sthitiḥ uttamā
uttamāḥ tvayā eva kila sargādau sthāpitā sthitiḥ uttamā
9.
līlā uvāca: devi,
nau anukampyasya uttamāḥ udvegam bhajanti.
kila,
sargādau uttamā sthitiḥ tvayā eva sthāpitā.
nau anukampyasya uttamāḥ udvegam bhajanti.
kila,
sargādau uttamā sthitiḥ tvayā eva sthāpitā.
9.
Līlā said: 'O Goddess, even the noble ones experience distress concerning the pitiable (state or person) of us two. Indeed, it is by you alone that an excellent order (sthiti) was established at the beginning of creation.'
तदिदं यत्पुरः प्रह्वा पृच्छामि परमेश्वरि ।
तद्ब्रूहि त्वत्कृतो नूनं सफलो मेऽस्त्वनुग्रहः ॥ १० ॥
तद्ब्रूहि त्वत्कृतो नूनं सफलो मेऽस्त्वनुग्रहः ॥ १० ॥
tadidaṃ yatpuraḥ prahvā pṛcchāmi parameśvari ,
tadbrūhi tvatkṛto nūnaṃ saphalo me'stvanugrahaḥ 10
tadbrūhi tvatkṛto nūnaṃ saphalo me'stvanugrahaḥ 10
10.
tat idam yat puraḥ prahrā pṛcchāmi parameśvari tat
brūhi tvat kṛtaḥ nūnam saphalaḥ me astu anugrahaḥ
brūhi tvat kṛtaḥ nūnam saphalaḥ me astu anugrahaḥ
10.
parameśvari prahrā aham yat idam puraḥ pṛcchāmi tat
brūhi nūnam tvat kṛtaḥ me anugrahaḥ saphalaḥ astu
brūhi nūnam tvat kṛtaḥ me anugrahaḥ saphalaḥ astu
10.
Therefore, humbled, I ask you, O Supreme Goddess, this very thing that is before me. Please tell me that, so that the grace shown by you to me may certainly bear fruit.
अस्यादर्शो जगन्नाम्नः खादप्यधिकनिर्मलः ।
यस्य योजनकोटीनां कोटयोऽवयवो मनाक् ॥ ११ ॥
यस्य योजनकोटीनां कोटयोऽवयवो मनाक् ॥ ११ ॥
asyādarśo jagannāmnaḥ khādapyadhikanirmalaḥ ,
yasya yojanakoṭīnāṃ koṭayo'vayavo manāk 11
yasya yojanakoṭīnāṃ koṭayo'vayavo manāk 11
11.
asya ādarśaḥ jagannāmnaḥ khāt api adhika nirmalaḥ
yasya yojanakoṭīnām koṭayaḥ avayavaḥ manāk
yasya yojanakoṭīnām koṭayaḥ avayavaḥ manāk
11.
asya jagannāmnaḥ ādarśaḥ khāt api adhika nirmalaḥ.
yasya yojanakoṭīnām koṭayaḥ manāk avayavaḥ.
yasya yojanakoṭīnām koṭayaḥ manāk avayavaḥ.
11.
This mirror, bearing the name 'Jagat' (world), is even purer than space. Of this (mirror), countless crores of yojanas constitute merely a minute part.
निःसंधितवचोज्योतिर्घनो मृदुसुशीतलः ।
अचेत्यचिदिति ख्यातो नाम्ना निर्भित्तिरग्रतः ॥ १२ ॥
अचेत्यचिदिति ख्यातो नाम्ना निर्भित्तिरग्रतः ॥ १२ ॥
niḥsaṃdhitavacojyotirghano mṛdusuśītalaḥ ,
acetyaciditi khyāto nāmnā nirbhittiragrataḥ 12
acetyaciditi khyāto nāmnā nirbhittiragrataḥ 12
12.
niḥsandhitavacaḥ jyotiḥ ghanaḥ mṛdusuśītalaḥ
acetyacit iti khyātaḥ nāmnā nirbhittiḥ agrataḥ
acetyacit iti khyātaḥ nāmnā nirbhittiḥ agrataḥ
12.
niḥsandhitavacaḥ jyotiḥ ghanaḥ,
mṛdusuśītalaḥ,
acetyacit iti nāmnā khyātaḥ,
nirbhittiḥ,
agrataḥ (asti).
mṛdusuśītalaḥ,
acetyacit iti nāmnā khyātaḥ,
nirbhittiḥ,
agrataḥ (asti).
12.
It (the mirror/ultimate reality) is a light having undivided primordial sound (vacas), dense, soft, and exceedingly cool. It is renowned by the name 'Unthinkable Consciousness' (acetya-cit), is without boundaries (nirbhitti), and is always foremost (agrataḥ).
दिक्कालकलनाकाशप्रकाशनियतिक्रमाः ।
यत्रेमे प्रतिबिम्बन्ति परां परिणतिं गताः ॥ १३ ॥
यत्रेमे प्रतिबिम्बन्ति परां परिणतिं गताः ॥ १३ ॥
dikkālakalanākāśaprakāśaniyatikramāḥ ,
yatreme pratibimbanti parāṃ pariṇatiṃ gatāḥ 13
yatreme pratibimbanti parāṃ pariṇatiṃ gatāḥ 13
13.
dikkālakalanākāśaprakāśaniyamakramāḥ yatra
ime pratibimbanti parām pariṇatim gatāḥ
ime pratibimbanti parām pariṇatim gatāḥ
13.
dikkālakalanākāśaprakāśaniyamakramāḥ ime
parām pariṇatim gatāḥ yatra pratibimbanti
parām pariṇatim gatāḥ yatra pratibimbanti
13.
Directions, time, measurements, space, manifestations, natural laws (niyati), and sequences – all these reflect in it (the ultimate reality), having attained their supreme transformation (pariṇati).
त्रिजगत्प्रतिबिम्बश्रीर्बहिरन्तश्च संस्थिता ।
तत्र वै कृत्रिमा का स्यात्कासौ वा स्यादकृत्रिमा ॥ १४ ॥
तत्र वै कृत्रिमा का स्यात्कासौ वा स्यादकृत्रिमा ॥ १४ ॥
trijagatpratibimbaśrīrbahirantaśca saṃsthitā ,
tatra vai kṛtrimā kā syātkāsau vā syādakṛtrimā 14
tatra vai kṛtrimā kā syātkāsau vā syādakṛtrimā 14
14.
trijagatpratibimbaśrīḥ bahir antaḥ ca saṃsthitā
tatra vai kṛtrimā kā syāt kā asau vā syāt akṛtrimā
tatra vai kṛtrimā kā syāt kā asau vā syāt akṛtrimā
14.
trijagatpratibimbaśrīḥ bahir ca antaḥ saṃsthitā
tatra vai kā kṛtrimā syāt vā kā asau akṛtrimā syāt
tatra vai kā kṛtrimā syāt vā kā asau akṛtrimā syāt
14.
The splendor that is the reflection of the three worlds is established both externally and internally. In this context, what could be considered artificial, and what could be considered natural?
श्रीदेव्युवाच ।
अकृत्रिमत्वं सर्गस्य कीदृशं वद सुन्दरि ।
कीदृशं कृत्रिमत्वं स्याद्यथावत्कथयेति मे ॥ १५ ॥
अकृत्रिमत्वं सर्गस्य कीदृशं वद सुन्दरि ।
कीदृशं कृत्रिमत्वं स्याद्यथावत्कथयेति मे ॥ १५ ॥
śrīdevyuvāca ,
akṛtrimatvaṃ sargasya kīdṛśaṃ vada sundari ,
kīdṛśaṃ kṛtrimatvaṃ syādyathāvatkathayeti me 15
akṛtrimatvaṃ sargasya kīdṛśaṃ vada sundari ,
kīdṛśaṃ kṛtrimatvaṃ syādyathāvatkathayeti me 15
15.
śrīdevī uvāca akṛtrimatvam sargasya kīdṛśam vada
sundari kīdṛśam kṛtrimatvam syāt yathāvat kathaya iti me
sundari kīdṛśam kṛtrimatvam syāt yathāvat kathaya iti me
15.
śrīdevī uvāca sundari me sargasya akṛtrimatvam kīdṛśam
vada ca kṛtrimatvam kīdṛśam syāt iti yathāvat kathaya
vada ca kṛtrimatvam kīdṛśam syāt iti yathāvat kathaya
15.
The revered Goddess said: 'O beautiful one, tell me, what is the nature of the uncreatedness (akṛtrimatva) of creation (sarga)? And what kind of artificiality (kṛtrimatva) would it be? Explain this to me precisely.'
लीलोवाच ।
यथाहमिह तिष्ठामि त्वं च देवि स्थिताम्बिके ।
असावकृत्रिमः सर्ग इति देवेशि वेद्म्यहम् ॥ १६ ॥
यथाहमिह तिष्ठामि त्वं च देवि स्थिताम्बिके ।
असावकृत्रिमः सर्ग इति देवेशि वेद्म्यहम् ॥ १६ ॥
līlovāca ,
yathāhamiha tiṣṭhāmi tvaṃ ca devi sthitāmbike ,
asāvakṛtrimaḥ sarga iti deveśi vedmyaham 16
yathāhamiha tiṣṭhāmi tvaṃ ca devi sthitāmbike ,
asāvakṛtrimaḥ sarga iti deveśi vedmyaham 16
16.
līlā uvāca yathā aham iha tiṣṭhāmi tvam ca devi sthitā
ambike asau akṛtrimaḥ sargaḥ iti deveśī vedmi aham
ambike asau akṛtrimaḥ sargaḥ iti deveśī vedmi aham
16.
līlā uvāca devi ambike deveśī aham vedmi iti yathā
aham iha tiṣṭhāmi ca tvam sthitā asau sargaḥ akṛtrimaḥ
aham iha tiṣṭhāmi ca tvam sthitā asau sargaḥ akṛtrimaḥ
16.
Līlā said: 'Just as I am present here, and you, O Goddess Ambikā, are also situated here, that creation (sarga) is the natural (akṛtrima) one. Thus, O Mistress of the gods, I understand.'
यत्राधुना स भर्ता मे स्थितः सर्गः स कृत्रिमः ।
अहं मन्ये यतः शून्यो देशकालाद्यपूरकः ॥ १७ ॥
अहं मन्ये यतः शून्यो देशकालाद्यपूरकः ॥ १७ ॥
yatrādhunā sa bhartā me sthitaḥ sargaḥ sa kṛtrimaḥ ,
ahaṃ manye yataḥ śūnyo deśakālādyapūrakaḥ 17
ahaṃ manye yataḥ śūnyo deśakālādyapūrakaḥ 17
17.
yatra adhunā saḥ bhartā me sthitaḥ sargaḥ saḥ
kṛtrimaḥ aham manye yataḥ śūnyaḥ deśakālādyapūrakaḥ
kṛtrimaḥ aham manye yataḥ śūnyaḥ deśakālādyapūrakaḥ
17.
aham manye yatra adhunā me saḥ bhartā sthitaḥ saḥ
sargaḥ kṛtrimaḥ yataḥ śūnyaḥ deśakālādyapūrakaḥ
sargaḥ kṛtrimaḥ yataḥ śūnyaḥ deśakālādyapūrakaḥ
17.
I believe that the creation (sarga) where my husband is currently situated is artificial (kṛtrima), because it is empty and lacks definition in terms of space, time, and other such fundamental aspects.
श्रीदेव्युवाच ।
कृत्रिमोऽकृत्रिमात्सर्गान्न कदाचन जायते ।
नहि कारणतः कार्यमुदेत्यसदृशं क्वचित् ॥ १८ ॥
कृत्रिमोऽकृत्रिमात्सर्गान्न कदाचन जायते ।
नहि कारणतः कार्यमुदेत्यसदृशं क्वचित् ॥ १८ ॥
śrīdevyuvāca ,
kṛtrimo'kṛtrimātsargānna kadācana jāyate ,
nahi kāraṇataḥ kāryamudetyasadṛśaṃ kvacit 18
kṛtrimo'kṛtrimātsargānna kadācana jāyate ,
nahi kāraṇataḥ kāryamudetyasadṛśaṃ kvacit 18
18.
śrīdevī uvāca kṛtrimaḥ akṛtrimāt sargāt na kadācana
jāyate na hi kāraṇataḥ kāryam udeti asadṛśam kvacit
jāyate na hi kāraṇataḥ kāryam udeti asadṛśam kvacit
18.
śrīdevī uvāca kṛtrimaḥ (kāryam) akṛtrimāt sargāt kadācana
na jāyate hi kāraṇataḥ asadṛśam kāryam kvacit na udeti
na jāyate hi kāraṇataḥ asadṛśam kāryam kvacit na udeti
18.
The Goddess said: An artificial creation never arises from a natural creation, because indeed, an effect dissimilar to its cause never arises anywhere.
लीलोवाच ।
दृश्यते कारणात्कार्यं सुविलक्षणमम्बिके ।
अम्ब्वादातुमशक्ता मृद्धटस्तज्जस्तदास्पदम् ॥ १९ ॥
दृश्यते कारणात्कार्यं सुविलक्षणमम्बिके ।
अम्ब्वादातुमशक्ता मृद्धटस्तज्जस्तदास्पदम् ॥ १९ ॥
līlovāca ,
dṛśyate kāraṇātkāryaṃ suvilakṣaṇamambike ,
ambvādātumaśaktā mṛddhaṭastajjastadāspadam 19
dṛśyate kāraṇātkāryaṃ suvilakṣaṇamambike ,
ambvādātumaśaktā mṛddhaṭastajjastadāspadam 19
19.
līlā uvāca dṛśyate kāraṇāt kāryam suvilakṣaṇam ambike
ambu ādātum aśaktā mṛd ghaṭaḥ tatjaḥ tadāspadam
ambu ādātum aśaktā mṛd ghaṭaḥ tatjaḥ tadāspadam
19.
līlā uvāca ambike,
kāraṇāt suvilakṣaṇam kāryam dṛśyate (yathā) mṛd (hi) ambu ādātum aśaktā,
ghaṭaḥ (tu) tatjaḥ tadāspadam
kāraṇāt suvilakṣaṇam kāryam dṛśyate (yathā) mṛd (hi) ambu ādātum aśaktā,
ghaṭaḥ (tu) tatjaḥ tadāspadam
19.
Līlā said: O Ambikā, an effect very dissimilar from its cause is indeed observed. For instance, the earth (mṛd) is unable to absorb water, yet a pot (ghaṭa), though born from that very earth, becomes its receptacle (to hold water).
श्रीदेव्युवाच ।
संपद्यते हि यत्कार्यं कारणैः सहकारिभिः ।
मुख्यकारणवैचित्र्यं किंचित्तत्रावलोक्यते ॥ २० ॥
संपद्यते हि यत्कार्यं कारणैः सहकारिभिः ।
मुख्यकारणवैचित्र्यं किंचित्तत्रावलोक्यते ॥ २० ॥
śrīdevyuvāca ,
saṃpadyate hi yatkāryaṃ kāraṇaiḥ sahakāribhiḥ ,
mukhyakāraṇavaicitryaṃ kiṃcittatrāvalokyate 20
saṃpadyate hi yatkāryaṃ kāraṇaiḥ sahakāribhiḥ ,
mukhyakāraṇavaicitryaṃ kiṃcittatrāvalokyate 20
20.
śrīdevī uvāca sampadyate hi yat kāryam kāraṇaiḥ
sahakāribhiḥ mukhyakāraṇavaicitryam kiṃcit tatra avalokyate
sahakāribhiḥ mukhyakāraṇavaicitryam kiṃcit tatra avalokyate
20.
śrīdevī uvāca hi,
yat kāryam sahakāribhiḥ kāraṇaiḥ sampadyate,
tatra kiṃcit mukhyakāraṇavaicitryam avalokyate
yat kāryam sahakāribhiḥ kāraṇaiḥ sampadyate,
tatra kiṃcit mukhyakāraṇavaicitryam avalokyate
20.
The Goddess said: Indeed, when an effect is produced by co-operating causes, then some distinctness from the principal cause is observed there.
वद तद्भर्तृसर्गस्य किं पृथ्व्यादिषु कारणम् ।
तद्भूमण्डलतो भूतिर्जाता तत्र वरानने ॥ २१ ॥
तद्भूमण्डलतो भूतिर्जाता तत्र वरानने ॥ २१ ॥
vada tadbhartṛsargasya kiṃ pṛthvyādiṣu kāraṇam ,
tadbhūmaṇḍalato bhūtirjātā tatra varānane 21
tadbhūmaṇḍalato bhūtirjātā tatra varānane 21
21.
vada tat bhartṛsargasya kim pṛthvīādiṣu kāraṇam
tat bhūmaṇḍalataḥ bhūtiḥ jātā tatra varānane
tat bhūmaṇḍalataḥ bhūtiḥ jātā tatra varānane
21.
varānane,
vada pṛthvīādiṣu tat bhartṛsargasya kim kāraṇam? tatra tat bhūmaṇḍalataḥ bhūtiḥ jātā
vada pṛthvīādiṣu tat bhartṛsargasya kim kāraṇam? tatra tat bhūmaṇḍalataḥ bhūtiḥ jātā
21.
Tell me, O beautiful-faced one, what is the cause of that husband's creation among the earth and other elements? There, his existence arose from that very earthly realm.
गतं चेदित उड्डीय कुतः स्यादिह भूतलम् ।
सहकारीणि कानीव कारणान्यत्र कारणे ॥ २२ ॥
सहकारीणि कानीव कारणान्यत्र कारणे ॥ २२ ॥
gataṃ cedita uḍḍīya kutaḥ syādiha bhūtalam ,
sahakārīṇi kānīva kāraṇānyatra kāraṇe 22
sahakārīṇi kānīva kāraṇānyatra kāraṇe 22
22.
gatam cet itaḥ uḍḍīya kutaḥ syāt iha bhūtalam
sahakārīṇi kāni iva kāraṇāni atra kāraṇe
sahakārīṇi kāni iva kāraṇāni atra kāraṇe
22.
cet iha bhūtalam itaḥ uḍḍīya gatam syāt kutaḥ
atra kāraṇe kāni iva sahakārīṇi kāraṇāni
atra kāraṇe kāni iva sahakārīṇi kāraṇāni
22.
If this earth were to vanish from here, where would it exist? What auxiliary causes, like what primary causes, would then be found in this very cause (of existence)?
कारणानामभावेऽपि योदेति सहकारिता ।
तत्पूर्वकारणान्नान्यत्सर्वेणेत्यनुभूयते ॥ २३ ॥
तत्पूर्वकारणान्नान्यत्सर्वेणेत्यनुभूयते ॥ २३ ॥
kāraṇānāmabhāve'pi yodeti sahakāritā ,
tatpūrvakāraṇānnānyatsarveṇetyanubhūyate 23
tatpūrvakāraṇānnānyatsarveṇetyanubhūyate 23
23.
kāraṇānām abhāve api yat udeti sahakāritā tat
pūrvakāraṇāt na anyat sarveṇa iti anubhūyate
pūrvakāraṇāt na anyat sarveṇa iti anubhūyate
23.
kāraṇānām abhāve api yat sahakāritā udeti tat
pūrvakāraṇāt na anyat iti sarveṇa anubhūyate
pūrvakāraṇāt na anyat iti sarveṇa anubhūyate
23.
Even in the absence of primary causes, whatever auxiliary support (sahakāritā) arises, that is not different from the prior cause. This is universally experienced.
लीलोवाच ।
स्मृतिः सा देवि मद्भर्तुस्तथा स्फारत्वमागता ।
स्मृतिस्तत्कारणं वेद्मि सर्गोऽयमिति निश्चयः ॥ २४ ॥
स्मृतिः सा देवि मद्भर्तुस्तथा स्फारत्वमागता ।
स्मृतिस्तत्कारणं वेद्मि सर्गोऽयमिति निश्चयः ॥ २४ ॥
līlovāca ,
smṛtiḥ sā devi madbhartustathā sphāratvamāgatā ,
smṛtistatkāraṇaṃ vedmi sargo'yamiti niścayaḥ 24
smṛtiḥ sā devi madbhartustathā sphāratvamāgatā ,
smṛtistatkāraṇaṃ vedmi sargo'yamiti niścayaḥ 24
24.
līlā uvāca smṛtiḥ sā devi mat bhartuḥ tathā sphāratvam
āgatā smṛtiḥ tat kāraṇam vedmi sargaḥ ayam iti niścayaḥ
āgatā smṛtiḥ tat kāraṇam vedmi sargaḥ ayam iti niścayaḥ
24.
līlā uvāca devi sā mat bhartuḥ smṛtiḥ tathā sphāratvam
āgatā smṛtiḥ tat kāraṇam vedmi ayam sargaḥ iti niścayaḥ
āgatā smṛtiḥ tat kāraṇam vedmi ayam sargaḥ iti niścayaḥ
24.
Līlā said: "O Goddess, that memory (smṛti) of my husband has expanded in such a way. I understand that memory (smṛti) is its cause, and thus, this manifestation (sarga) is indeed a certainty."
श्रीदेव्युवाच ।
स्मृतिराकाशरूपा च यथा तज्जस्तथैव ते ।
भर्तुः सर्गोऽनुभूतोऽपि स व्योमैव तथाबले ॥ २५ ॥
स्मृतिराकाशरूपा च यथा तज्जस्तथैव ते ।
भर्तुः सर्गोऽनुभूतोऽपि स व्योमैव तथाबले ॥ २५ ॥
śrīdevyuvāca ,
smṛtirākāśarūpā ca yathā tajjastathaiva te ,
bhartuḥ sargo'nubhūto'pi sa vyomaiva tathābale 25
smṛtirākāśarūpā ca yathā tajjastathaiva te ,
bhartuḥ sargo'nubhūto'pi sa vyomaiva tathābale 25
25.
śrīdevī uvāca smṛtiḥ ākāśarūpā ca yathā tajjāḥ tathā eva
te bhartuḥ sargaḥ anubhūtaḥ api saḥ vyoma eva tathā abale
te bhartuḥ sargaḥ anubhūtaḥ api saḥ vyoma eva tathā abale
25.
śrīdevī uvāca abale smṛtiḥ ākāśarūpā ca yathā tajjāḥ tathā
eva te bhartuḥ sargaḥ api anubhūtaḥ saḥ vyoma eva tathā
eva te bhartuḥ sargaḥ api anubhūtaḥ saḥ vyoma eva tathā
25.
Śrī Devī said: "Memory (smṛti) is of the nature of space (ākāśa), and just as whatever is born from that (space) is also space, so too for you. Even though your husband's creation (sarga) is experienced, O powerless one (abale), it is merely space (vyoma) as well."
लीलोवाच ।
स्मृत्याकाशमयः सर्गो यथा भर्तुर्ममोदितः ।
तथैवेममहं मन्ये स सर्गोऽत्र निदर्शनम् ॥ २६ ॥
स्मृत्याकाशमयः सर्गो यथा भर्तुर्ममोदितः ।
तथैवेममहं मन्ये स सर्गोऽत्र निदर्शनम् ॥ २६ ॥
līlovāca ,
smṛtyākāśamayaḥ sargo yathā bharturmamoditaḥ ,
tathaivemamahaṃ manye sa sargo'tra nidarśanam 26
smṛtyākāśamayaḥ sargo yathā bharturmamoditaḥ ,
tathaivemamahaṃ manye sa sargo'tra nidarśanam 26
26.
līlā uvāca | smṛtyākāśamayaḥ sargaḥ yathā bhartuḥ mama uditaḥ
| tathā eva imam aham manye saḥ sargaḥ atra nidarśanam ||
| tathā eva imam aham manye saḥ sargaḥ atra nidarśanam ||
26.
līlā uvāca yathā bhartuḥ mama smṛtyākāśamayaḥ sargaḥ
uditaḥ tathā eva aham imam sargaḥ atra nidarśanam manye
uditaḥ tathā eva aham imam sargaḥ atra nidarśanam manye
26.
Līlā said: Just as my husband's creation (sarga) manifested from the space of my memory, in the same way, I consider this (present) creation to be an illustration here.
श्रीदेव्युवाच ।
एवमेतदसत्सर्गो भर्तुस्तैर्भाति भासुरः ।
तथैवायमिहाभाति पश्याम्येतदहं सुते ॥ २७ ॥
एवमेतदसत्सर्गो भर्तुस्तैर्भाति भासुरः ।
तथैवायमिहाभाति पश्याम्येतदहं सुते ॥ २७ ॥
śrīdevyuvāca ,
evametadasatsargo bhartustairbhāti bhāsuraḥ ,
tathaivāyamihābhāti paśyāmyetadahaṃ sute 27
evametadasatsargo bhartustairbhāti bhāsuraḥ ,
tathaivāyamihābhāti paśyāmyetadahaṃ sute 27
27.
śrīdevī uvāca | evam etat asat sargaḥ bhartuḥ taiḥ bhāti
bhāsuraḥ | tathā eva ayam iha ābhāti paśyāmi etat aham sute ||
bhāsuraḥ | tathā eva ayam iha ābhāti paśyāmi etat aham sute ||
27.
śrīdevī uvāca sute,
evam etat bhartuḥ asat sargaḥ taiḥ bhāsuraḥ bhāti tathā eva ayam iha ābhāti aham etat paśyāmi
evam etat bhartuḥ asat sargaḥ taiḥ bhāsuraḥ bhāti tathā eva ayam iha ābhāti aham etat paśyāmi
27.
Śrī Devī said: Indeed, this non-existent creation (sarga) of your husband appears luminous due to those (perceptions). In the same way, this (creation) also appears here. I understand this, O daughter.
लीलोवाच ।
यथा पत्युरमूर्तोऽस्मात्सर्गात्सर्गो भ्रमात्मकः ।
जातस्तथा कथय मे जगद्भ्रमनिवृत्तये ॥ २८ ॥
यथा पत्युरमूर्तोऽस्मात्सर्गात्सर्गो भ्रमात्मकः ।
जातस्तथा कथय मे जगद्भ्रमनिवृत्तये ॥ २८ ॥
līlovāca ,
yathā patyuramūrto'smātsargātsargo bhramātmakaḥ ,
jātastathā kathaya me jagadbhramanivṛttaye 28
yathā patyuramūrto'smātsargātsargo bhramātmakaḥ ,
jātastathā kathaya me jagadbhramanivṛttaye 28
28.
līlā uvāca | yathā patyuḥ amūrtaḥ asmāt sargāt sargaḥ
bhramātmakaḥ | jātaḥ tathā kathaya me jagatbhramanivṛttaye ||
bhramātmakaḥ | jātaḥ tathā kathaya me jagatbhramanivṛttaye ||
28.
līlā uvāca yathā patyuḥ amūrtaḥ sargāt asmāt bhramātmakaḥ sargaḥ jātaḥ,
tathā me jagadbhramanivṛttaye kathaya
tathā me jagadbhramanivṛttaye kathaya
28.
Līlā said: Just as an illusory (bhramātmaka) creation (sarga) arose from the formless (amūrta) creation (sarga) of my husband, please explain that to me for the cessation of the world's illusion.
श्रीदेव्युवाच ।
प्राक्स्मृतेर्भ्रान्तिमात्रात्मा सर्गोऽयमुदितो यथा ।
स्वप्नभ्रमात्मको भाति तथेदं कथ्यते शृणु ॥ २९ ॥
प्राक्स्मृतेर्भ्रान्तिमात्रात्मा सर्गोऽयमुदितो यथा ।
स्वप्नभ्रमात्मको भाति तथेदं कथ्यते शृणु ॥ २९ ॥
śrīdevyuvāca ,
prāksmṛterbhrāntimātrātmā sargo'yamudito yathā ,
svapnabhramātmako bhāti tathedaṃ kathyate śṛṇu 29
prāksmṛterbhrāntimātrātmā sargo'yamudito yathā ,
svapnabhramātmako bhāti tathedaṃ kathyate śṛṇu 29
29.
śrīdevī uvāca | prāk smṛteḥ
bhrāntimātrātmā sargaḥ ayam uditaḥ
yathā | svapnabhramātmakaḥ
bhāti tathā idam kathyate śṛṇu ||
bhrāntimātrātmā sargaḥ ayam uditaḥ
yathā | svapnabhramātmakaḥ
bhāti tathā idam kathyate śṛṇu ||
29.
śrīdevī uvāca yathā prāk smṛteḥ bhrāntimātrātmā ayam sargaḥ uditaḥ svapnabhramātmakaḥ bhāti,
tathā idam kathyate,
śṛṇu
tathā idam kathyate,
śṛṇu
29.
Śrī Devī said: Just as this creation (sarga), whose nature (ātman) is mere illusion (bhrānti) from before memory, arose and appears like a dream-illusion, so this (explanation) is being given. Listen!
अस्ति क्वचिच्चिदाकाशे क्वचित्संसारमण्डपः ।
आकाशकाचदलवत्संस्थानाच्छादिताकृतिः ॥ ३० ॥
आकाशकाचदलवत्संस्थानाच्छादिताकृतिः ॥ ३० ॥
asti kvaciccidākāśe kvacitsaṃsāramaṇḍapaḥ ,
ākāśakācadalavatsaṃsthānācchāditākṛtiḥ 30
ākāśakācadalavatsaṃsthānācchāditākṛtiḥ 30
30.
asti kvacit cit-ākāśe kvacit saṃsāra-maṇḍapaḥ
ākāśa-kāca-dala-vat saṃsthāna-ācchādita-ākṛtiḥ
ākāśa-kāca-dala-vat saṃsthāna-ācchādita-ākṛtiḥ
30.
kvacit cit-ākāśe kvacit saṃsāra-maṇḍapaḥ
ākāśa-kāca-dala-vat saṃsthāna-ācchādita-ākṛtiḥ asti
ākāśa-kāca-dala-vat saṃsthāna-ācchādita-ākṛtiḥ asti
30.
Somewhere within the expanse of consciousness (cit-ākāśa), there exists the pavilion of transmigration (saṃsāra). Its form is veiled by a specific structure, resembling a fragment of celestial crystal.
मेरुस्तम्भस्थलोकेशपुरन्ध्रीशालभञ्जिकः ।
चतुर्दशापवरकस्त्रिगर्तो भानुदीपकः ॥ ३१ ॥
चतुर्दशापवरकस्त्रिगर्तो भानुदीपकः ॥ ३१ ॥
merustambhasthalokeśapurandhrīśālabhañjikaḥ ,
caturdaśāpavarakastrigarto bhānudīpakaḥ 31
caturdaśāpavarakastrigarto bhānudīpakaḥ 31
31.
meru-stambha-sthalokeśa-purandhrī-śālabhañjikaḥ
caturdaśa-apavarakaḥ tri-gartaḥ bhānu-dīpakaḥ
caturdaśa-apavarakaḥ tri-gartaḥ bhānu-dīpakaḥ
31.
meru-stambha-sthalokeśa-purandhrī-śālabhañjikaḥ
caturdaśa-apavarakaḥ tri-gartaḥ bhānu-dīpakaḥ
caturdaśa-apavarakaḥ tri-gartaḥ bhānu-dīpakaḥ
31.
Its pillars are Mount Meru, and the wives of the lords of the various regions serve as its ornamental tree-nymph figures (śālabhañjikā). It has fourteen chambers, three chasms, and is illuminated by the sun as its lamp.
कोणस्थभूतवल्मीकव्याप्तपर्वतलोष्टकः ।
अनेकपुत्रजरठप्रजेशब्राह्मणास्पदम् ॥ ३२ ॥
अनेकपुत्रजरठप्रजेशब्राह्मणास्पदम् ॥ ३२ ॥
koṇasthabhūtavalmīkavyāptaparvataloṣṭakaḥ ,
anekaputrajaraṭhaprajeśabrāhmaṇāspadam 32
anekaputrajaraṭhaprajeśabrāhmaṇāspadam 32
32.
koṇastha-bhūta-valmīka-vyāpta-parvata-loṣṭakaḥ
aneka-putra-jaraṭha-prajeśa-brāhmaṇa-āspadam
aneka-putra-jaraṭha-prajeśa-brāhmaṇa-āspadam
32.
koṇastha-bhūta-valmīka-vyāpta-parvata-loṣṭakaḥ
aneka-putra-jaraṭha-prajeśa-brāhmaṇa-āspadam
aneka-putra-jaraṭha-prajeśa-brāhmaṇa-āspadam
32.
Its mountain-like clods of earth in the corners are overgrown with anthills of beings. It is the abode of numerous children, ancient lords of creation (prajāpati), and Brahmins.
जीवौघकोशकाराढ्यो व्योमोर्ध्वतलकालिमा ।
नभोनिवाससिद्धौघमशकाहितघुंघुमः ॥ ३३ ॥
नभोनिवाससिद्धौघमशकाहितघुंघुमः ॥ ३३ ॥
jīvaughakośakārāḍhyo vyomordhvatalakālimā ,
nabhonivāsasiddhaughamaśakāhitaghuṃghumaḥ 33
nabhonivāsasiddhaughamaśakāhitaghuṃghumaḥ 33
33.
jīva-ogha-kośa-kāra-āḍhyaḥ vyoma-ūrdhva-tala-kālimā
nabhas-nivāsa-siddha-ogha-maśaka-āhita-ghuṃghumaḥ
nabhas-nivāsa-siddha-ogha-maśaka-āhita-ghuṃghumaḥ
33.
jīva-ogha-kośa-kāra-āḍhyaḥ vyoma-ūrdhva-tala-kālimā
nabhas-nivāsa-siddha-ogha-maśaka-āhita-ghuṃghumaḥ
nabhas-nivāsa-siddha-ogha-maśaka-āhita-ghuṃghumaḥ
33.
It is abundant with multitudes of living beings, likened to cocoon-makers. Its upper celestial level is characterized by darkness. The buzzing sound within it is produced by throngs of perfected beings (siddhas) dwelling in the sky, who resemble mosquitoes.
पयोदगृहधूमोग्रजालावलितकोणकः ।
वातमार्गमहावंशस्थितवैमानकीटकः ॥ ३४ ॥
वातमार्गमहावंशस्थितवैमानकीटकः ॥ ३४ ॥
payodagṛhadhūmograjālāvalitakoṇakaḥ ,
vātamārgamahāvaṃśasthitavaimānakīṭakaḥ 34
vātamārgamahāvaṃśasthitavaimānakīṭakaḥ 34
34.
payodagṛhadhūmograjālāvalitakoṇakaḥ
vātamārgamahāvaṃśasthitavaimānakīṭakaḥ
vātamārgamahāvaṃśasthitavaimānakīṭakaḥ
34.
payodagṛhadhūmograjālāvalitakoṇakaḥ
vātamārgamahāvaṃśasthitavaimānakīṭakaḥ
vātamārgamahāvaṃśasthitavaimānakīṭakaḥ
34.
Its corners are enveloped by dense, formidable networks of smoke originating from cloud-like abodes, and it has tiny aircraft-like creatures situated within the great pathways of the wind, akin to those dwelling in vast bamboo thickets.
सुरासुरादिदुर्बाललीलाकलकलाकुलः ।
लोकान्तरपुरग्रामभाण्डोपस्करनिर्भरः ॥ ३५ ॥
लोकान्तरपुरग्रामभाण्डोपस्करनिर्भरः ॥ ३५ ॥
surāsurādidurbālalīlākalakalākulaḥ ,
lokāntarapuragrāmabhāṇḍopaskaranirbharaḥ 35
lokāntarapuragrāmabhāṇḍopaskaranirbharaḥ 35
35.
surāsurādidurbālalīlākalakalākulaḥ
lokāntarapuragrāmabhāṇḍopaskaranirbharaḥ
lokāntarapuragrāmabhāṇḍopaskaranirbharaḥ
35.
surāsurādidurbālalīlākalakalākulaḥ
lokāntarapuragrāmabhāṇḍopaskaranirbharaḥ
lokāntarapuragrāmabhāṇḍopaskaranirbharaḥ
35.
It is agitated by the clamor and commotion of the mischievous (or 'childish') sports of gods, demons, and other beings, and it is filled to the brim with the goods and implements found in the cities and villages of various other worlds.
सरःस्रोतोब्धिसरसीजलोक्षितमहीतलः ।
पातालभूतलस्वर्गभागभासुरकोटरः ॥ ३६ ॥
पातालभूतलस्वर्गभागभासुरकोटरः ॥ ३६ ॥
saraḥsrotobdhisarasījalokṣitamahītalaḥ ,
pātālabhūtalasvargabhāgabhāsurakoṭaraḥ 36
pātālabhūtalasvargabhāgabhāsurakoṭaraḥ 36
36.
saraḥsrotobdhisarasījalokṣitamahītalaḥ
pātālabhūtalasvargabhāgabhāsurakoṭaraḥ
pātālabhūtalasvargabhāgabhāsurakoṭaraḥ
36.
saraḥsrotobdhisarasījalokṣitamahītalaḥ
pātālabhūtalasvargabhāgabhāsurakoṭaraḥ
pātālabhūtalasvargabhāgabhāsurakoṭaraḥ
36.
Its earthly surface is moistened by the waters of lakes, streams, oceans, and ponds, and it possesses radiant cavities in the regions of the netherworld, the earth, and heaven.
तत्र कस्मिंश्चिदेकस्मिन्कोणेष्वम्बरकोटरे ।
शैललोष्टतलेष्वेको गिरिग्रामकगर्तकः ॥ ३७ ॥
शैललोष्टतलेष्वेको गिरिग्रामकगर्तकः ॥ ३७ ॥
tatra kasmiṃścidekasminkoṇeṣvambarakoṭare ,
śailaloṣṭataleṣveko girigrāmakagartakaḥ 37
śailaloṣṭataleṣveko girigrāmakagartakaḥ 37
37.
tatra kasmin cit ekasmin koṇeṣu ambarakoṭare
śailaloṣṭataleṣu ekaḥ girigrāmakagartakaḥ
śailaloṣṭataleṣu ekaḥ girigrāmakagartakaḥ
37.
tatra kasmin cit ekasmin koṇeṣu ambarakoṭare
śailaloṣṭataleṣu ekaḥ girigrāmakagartakaḥ
śailaloṣṭataleṣu ekaḥ girigrāmakagartakaḥ
37.
There, in one specific corner, within a hollow of space, among the surfaces of mountains and clods of earth, there is a single small pit, resembling a mountain village.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18 (current chapter)
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216