योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-59
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
सरस्वती तथेत्युक्त्वा तत्रैवान्तर्धिमाययौ ।
प्रभाते पङ्कजैः सार्धं बुबुधे सकलो जनः ॥ १ ॥
सरस्वती तथेत्युक्त्वा तत्रैवान्तर्धिमाययौ ।
प्रभाते पङ्कजैः सार्धं बुबुधे सकलो जनः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
sarasvatī tathetyuktvā tatraivāntardhimāyayau ,
prabhāte paṅkajaiḥ sārdhaṃ bubudhe sakalo janaḥ 1
sarasvatī tathetyuktvā tatraivāntardhimāyayau ,
prabhāte paṅkajaiḥ sārdhaṃ bubudhe sakalo janaḥ 1
1.
śrī-vasiṣṭhaḥ uvāca sarasvatī
tathā iti uktvā tatra eva
antardhim āyayau prabhāte paṅkajaiḥ
sārdham bubudhe sakalaḥ janaḥ
tathā iti uktvā tatra eva
antardhim āyayau prabhāte paṅkajaiḥ
sārdham bubudhe sakalaḥ janaḥ
1.
śrī-vasiṣṭhaḥ uvāca sarasvatī
tathā iti uktvā tatra eva
antardhim āyayau prabhāte sakalaḥ
janaḥ paṅkajaiḥ sārdham bubudhe
tathā iti uktvā tatra eva
antardhim āyayau prabhāte sakalaḥ
janaḥ paṅkajaiḥ sārdham bubudhe
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Having thus spoken "So be it," Sarasvatī instantly disappeared there. In the morning, all the people awoke along with the lotuses.
आलिलिङ्ग च तां लीलां लीला च दयितं क्रमात् ।
पुनःपुनर्महानन्दान्मृतं प्रोज्जीवितं पुनः ॥ २ ॥
पुनःपुनर्महानन्दान्मृतं प्रोज्जीवितं पुनः ॥ २ ॥
āliliṅga ca tāṃ līlāṃ līlā ca dayitaṃ kramāt ,
punaḥpunarmahānandānmṛtaṃ projjīvitaṃ punaḥ 2
punaḥpunarmahānandānmṛtaṃ projjīvitaṃ punaḥ 2
2.
āliliṅga ca tām līlām līlā ca dayitam kramāt
punaḥ punaḥ mahā-ānandāt mṛtam pra-ujjīvitam punaḥ
punaḥ punaḥ mahā-ānandāt mṛtam pra-ujjīvitam punaḥ
2.
ca saḥ tām līlām āliliṅga ca līlā kramāt dayitam āliliṅga
punaḥ punaḥ mahā-ānandāt mṛtam punaḥ pra-ujjīvitam (abhavat)
punaḥ punaḥ mahā-ānandāt mṛtam punaḥ pra-ujjīvitam (abhavat)
2.
And he embraced Līlā, and Līlā in turn embraced her beloved. Due to immense, repeated joy, the dead one was brought back to life again.
तदासीद्राजसदनं मदमन्मथमन्थरम् ।
आनन्दमत्तजनतं वाद्यगेयरवाकुलम् ॥ ३ ॥
आनन्दमत्तजनतं वाद्यगेयरवाकुलम् ॥ ३ ॥
tadāsīdrājasadanaṃ madamanmathamantharam ,
ānandamattajanataṃ vādyageyaravākulam 3
ānandamattajanataṃ vādyageyaravākulam 3
3.
tadā āsīt rājasadanam madamanmathamantharam
ānandamattajanatam vādyageyaravākulam
ānandamattajanatam vādyageyaravākulam
3.
tadā rājasadanam madamanmathamantharam
ānandamattajanatam vādyageyaravākulam āsīt
ānandamattajanatam vādyageyaravākulam āsīt
3.
At that time, the royal palace was languid with passion and desire, filled with people exhilarated by joy, and vibrant with the sounds of instrumental music and songs.
जयमङ्गलपुण्याहघोषघुंघुमघर्घरम् ।
तुष्टपुष्टजनापूर्णं राजलोकवृताङ्गणम् ॥ ४ ॥
तुष्टपुष्टजनापूर्णं राजलोकवृताङ्गणम् ॥ ४ ॥
jayamaṅgalapuṇyāhaghoṣaghuṃghumaghargharam ,
tuṣṭapuṣṭajanāpūrṇaṃ rājalokavṛtāṅgaṇam 4
tuṣṭapuṣṭajanāpūrṇaṃ rājalokavṛtāṅgaṇam 4
4.
jayamaṅgalapuṇyāhagoṣaghuṃghumaghargharam
tuṣṭapuṣṭajanāpūrṇam rājalokavṛtāṅgaṇam
tuṣṭapuṣṭajanāpūrṇam rājalokavṛtāṅgaṇam
4.
jayamaṅgalapuṇyāhagoṣaghuṃghumaghargharam
tuṣṭapuṣṭajanāpūrṇam rājalokavṛtāṅgaṇam
tuṣṭapuṣṭajanāpūrṇam rājalokavṛtāṅgaṇam
4.
It was rumbling and humming with the sounds of auspicious victory proclamations, filled with content and prosperous people, and its courtyard was surrounded by royal guests.
सिद्धविद्याधरोन्मुक्तपुष्पवर्षसहस्रभृत् ।
ध्वनन्मृदङ्गमुरजकाहलाशङ्खदुन्दुभि ॥ ५ ॥
ध्वनन्मृदङ्गमुरजकाहलाशङ्खदुन्दुभि ॥ ५ ॥
siddhavidyādharonmuktapuṣpavarṣasahasrabhṛt ,
dhvananmṛdaṅgamurajakāhalāśaṅkhadundubhi 5
dhvananmṛdaṅgamurajakāhalāśaṅkhadundubhi 5
5.
siddhavidyādharonmuktapuṣpavarṣasahasrabhṛt
dhvananmṛdaṅgamurajakāhalāśaṅkhadundubhi
dhvananmṛdaṅgamurajakāhalāśaṅkhadundubhi
5.
siddhavidyādharonmuktapuṣpavarṣasahasrabhṛt
dhvananmṛdaṅgamurajakāhalāśaṅkhadundubhi
dhvananmṛdaṅgamurajakāhalāśaṅkhadundubhi
5.
It bore countless showers of flowers released by perfected beings (siddhas) and celestial Vidyadharas, and it resounded with the sounds of mṛdaṅga drums, muraja drums, kāhalā trumpets, conch shells, and dundubhi drums.
ऊर्ध्वीकृतबृहद्धस्तहास्तिकस्तनितोत्कटम् ।
उत्तालताण्डवस्त्रैणपूर्णाङ्गणलसद्ध्वनि ॥ ६ ॥
उत्तालताण्डवस्त्रैणपूर्णाङ्गणलसद्ध्वनि ॥ ६ ॥
ūrdhvīkṛtabṛhaddhastahāstikastanitotkaṭam ,
uttālatāṇḍavastraiṇapūrṇāṅgaṇalasaddhvani 6
uttālatāṇḍavastraiṇapūrṇāṅgaṇalasaddhvani 6
6.
ūrdhvīkṛtabṛhaddhastahāstikastanitotkaṭam
uttālatāṇḍavastraiṇapūrṇāṅgaṇalasadbhvani
uttālatāṇḍavastraiṇapūrṇāṅgaṇalasadbhvani
6.
ūrdhvīkṛtabṛhaddhastahāstikastanitotkaṭam
uttālatāṇḍavastraiṇapūrṇāṅgaṇalasadbhvani
uttālatāṇḍavastraiṇapūrṇāṅgaṇalasadbhvani
6.
The palace was mighty with the trumpeting of elephants that had raised their great trunks high, and it had vibrant sounds from courtyards filled with women performing fierce tāṇḍava dances.
मिथःसंघट्टनिपतज्जनोपायनदन्तुरम् ।
पुष्पशेखरसंभारमयसंसारसुन्दरम् ॥ ७ ॥
पुष्पशेखरसंभारमयसंसारसुन्दरम् ॥ ७ ॥
mithaḥsaṃghaṭṭanipatajjanopāyanadanturam ,
puṣpaśekharasaṃbhāramayasaṃsārasundaram 7
puṣpaśekharasaṃbhāramayasaṃsārasundaram 7
7.
mithaḥsaṅghaṭṭanipatajjanopāyanadanturam
puṣpaśekharasaṃbhāramayasaṃsārasundaram
puṣpaśekharasaṃbhāramayasaṃsārasundaram
7.
mithaḥsaṅghaṭṭanipatajjanopāyanadanturam
puṣpaśekharasaṃbhāramayasaṃsārasundaram
puṣpaśekharasaṃbhāramayasaṃsārasundaram
7.
The scene was made prominent by the offerings of people jostling and falling amidst the crowd, and rendered beautiful by an abundance of flower garlands throughout the entire assembly (saṃsāra).
विकीर्णापादितक्षौमं मन्त्रिसामन्तनागरैः ।
स्थूलपद्ममयं व्योम रक्तैस्ताण्डविनीकरैः ॥ ८ ॥
स्थूलपद्ममयं व्योम रक्तैस्ताण्डविनीकरैः ॥ ८ ॥
vikīrṇāpāditakṣaumaṃ mantrisāmantanāgaraiḥ ,
sthūlapadmamayaṃ vyoma raktaistāṇḍavinīkaraiḥ 8
sthūlapadmamayaṃ vyoma raktaistāṇḍavinīkaraiḥ 8
8.
vikīrṇāpādita kṣaumam mantrisāmantanāgaraiḥ
sthūlapadmamayam vyoma raktaiḥ tāṇḍavinīkaraiḥ
sthūlapadmamayam vyoma raktaiḥ tāṇḍavinīkaraiḥ
8.
mantrisāmantanāgaraiḥ vikīrṇāpādita kṣaumam
vyoma sthūlapadmamayam raktaiḥ tāṇḍavinīkaraiḥ
vyoma sthūlapadmamayam raktaiḥ tāṇḍavinīkaraiḥ
8.
Ministers, feudatories, and citizens strewed silken garments. The sky appeared to be made of large lotuses, due to the red, dancing rays (of light).
मत्तस्त्रीकन्धरावृत्तलीलान्दोलितकुण्डलम् ।
प्रवृत्तपादसंपातप्रोल्लसत्पुष्पकर्दमम् ॥ ९ ॥
प्रवृत्तपादसंपातप्रोल्लसत्पुष्पकर्दमम् ॥ ९ ॥
mattastrīkandharāvṛttalīlāndolitakuṇḍalam ,
pravṛttapādasaṃpātaprollasatpuṣpakardamam 9
pravṛttapādasaṃpātaprollasatpuṣpakardamam 9
9.
mattastrīkandharāvṛttalīlāndolitakuṇḍalam
pravṛttapādasaṃpātprollasatpuṣpakardamam
pravṛttapādasaṃpātprollasatpuṣpakardamam
9.
mattastrīkandharāvṛttalīlāndolitakuṇḍalam
pravṛttapādasaṃpātprollasatpuṣpakardamam
pravṛttapādasaṃpātprollasatpuṣpakardamam
9.
It featured earrings playfully swaying on the turned necks of intoxicated women, and a brilliant mire of flowers formed by the constant treading of feet.
पट्टवासःशरन्मेघवितानकवितानकम् ।
वराङ्गनामुखैर्नृत्यच्चन्द्रलक्षगृहाजिरम् ॥ १० ॥
वराङ्गनामुखैर्नृत्यच्चन्द्रलक्षगृहाजिरम् ॥ १० ॥
paṭṭavāsaḥśaranmeghavitānakavitānakam ,
varāṅganāmukhairnṛtyaccandralakṣagṛhājiram 10
varāṅganāmukhairnṛtyaccandralakṣagṛhājiram 10
10.
paṭṭavāsaḥśaranmeghavitānakavitānakam
varāṅganāmukhaiḥ nṛtyaccandralakṣagṛhājiram
varāṅganāmukhaiḥ nṛtyaccandralakṣagṛhājiram
10.
paṭṭavāsaḥśaranmeghavitānakavitānakam
varāṅganāmukhaiḥ nṛtyaccandralakṣagṛhājiram
varāṅganāmukhaiḥ nṛtyaccandralakṣagṛhājiram
10.
It featured a grand canopy of silk garments resembling autumn clouds, and the courtyard of the house was filled with the dancing faces of beautiful women, appearing like a hundred thousand moons.
परलोकादुपानीता राज्ञी सा पतिरेव च ।
इति निर्वृत्तगाथाभिर्जगुर्देशान्तरे जनाः ॥ ११ ॥
इति निर्वृत्तगाथाभिर्जगुर्देशान्तरे जनाः ॥ ११ ॥
paralokādupānītā rājñī sā patireva ca ,
iti nirvṛttagāthābhirjagurdeśāntare janāḥ 11
iti nirvṛttagāthābhirjagurdeśāntare janāḥ 11
11.
paralokāt upānītā rājñī sā patiḥ eva ca
iti nirvṛttagāthābhiḥ jaguḥ deśāntare janāḥ
iti nirvṛttagāthābhiḥ jaguḥ deśāntare janāḥ
11.
deśāntare janāḥ nirvṛttagāthābhiḥ jaguḥ
iti sā rājñī ca patiḥ eva paralokāt upānītā
iti sā rājñī ca patiḥ eva paralokāt upānītā
11.
In other lands, people sang with songs of accomplishment, declaring that the queen and her husband had indeed been brought back from the other world.
पद्मो भूमिपतिः श्रुत्वा वृत्तान्तं कथितं मनाक् ।
चक्रे स्नानं समानीतैश्चतुःसागरवारिभिः ॥ १२ ॥
चक्रे स्नानं समानीतैश्चतुःसागरवारिभिः ॥ १२ ॥
padmo bhūmipatiḥ śrutvā vṛttāntaṃ kathitaṃ manāk ,
cakre snānaṃ samānītaiścatuḥsāgaravāribhiḥ 12
cakre snānaṃ samānītaiścatuḥsāgaravāribhiḥ 12
12.
padmaḥ bhūmipatiḥ śrutvā vṛttāntaṃ kathitaṃ
manāk cakre snānaṃ samānītaiḥ catuḥsāgaravāribhiḥ
manāk cakre snānaṃ samānītaiḥ catuḥsāgaravāribhiḥ
12.
bhūmipatiḥ padmaḥ manāk kathitaṃ vṛttāntaṃ śrutvā
samānītaiḥ catuḥsāgaravāribhiḥ snānaṃ cakre
samānītaiḥ catuḥsāgaravāribhiḥ snānaṃ cakre
12.
Having briefly heard the narrated account, King Padma, the lord of the earth, took a bath with waters gathered from the four oceans.
ततोऽभिषिषिचुर्विप्रा मन्त्रिणो भूभुजश्च तम् ।
लब्धोदयमनन्तेहममरेन्द्रमिवामराः ॥ १३ ॥
लब्धोदयमनन्तेहममरेन्द्रमिवामराः ॥ १३ ॥
tato'bhiṣiṣicurviprā mantriṇo bhūbhujaśca tam ,
labdhodayamanantehamamarendramivāmarāḥ 13
labdhodayamanantehamamarendramivāmarāḥ 13
13.
tataḥ abhiṣiṣicuḥ viprāḥ mantriṇaḥ bhūbhujaḥ ca
taṃ labdhodayam ananteham amareṇḍram iva amarāḥ
taṃ labdhodayam ananteham amareṇḍram iva amarāḥ
13.
tataḥ viprāḥ mantriṇaḥ ca bhūbhujaḥ amarāḥ
amareṇḍram iva labdhodayam ananteham taṃ abhiṣiṣicuḥ
amareṇḍram iva labdhodayam ananteham taṃ abhiṣiṣicuḥ
13.
Thereupon, Brahmins, ministers, and other rulers consecrated him - who had achieved prosperity and possessed boundless aspirations - just as the immortals consecrate Indra.
लीला लीला च राजा च जीवन्मुक्तमहाधियः ।
रेमिरे पूर्ववृत्तान्तकथनैः सुरतैरिव ॥ १४ ॥
रेमिरे पूर्ववृत्तान्तकथनैः सुरतैरिव ॥ १४ ॥
līlā līlā ca rājā ca jīvanmuktamahādhiyaḥ ,
remire pūrvavṛttāntakathanaiḥ suratairiva 14
remire pūrvavṛttāntakathanaiḥ suratairiva 14
14.
līlā līlā ca rājā ca jīvanmuktamahādhiyaḥ
remire pūrvavṛttāntakathnaiḥ surataiḥ iva
remire pūrvavṛttāntakathnaiḥ surataiḥ iva
14.
līlā ca līlā ca rājā jīvanmuktamahādhiyaḥ
pūrvavṛttāntakathnaiḥ surataiḥ iva remire
pūrvavṛttāntakathnaiḥ surataiḥ iva remire
14.
The queen Līlā, the other Līlā, and the king - all with great intellect, like those liberated while living (jīvanmukta) - delighted in recounting past events as if it were amorous dalliance.
सरस्वत्याः प्रसादेन स्वपौरुषकृतेन तत् ।
प्राप्तं लोकत्रयश्रेयः पद्मेनेति महीभुजा ॥ १५ ॥
प्राप्तं लोकत्रयश्रेयः पद्मेनेति महीभुजा ॥ १५ ॥
sarasvatyāḥ prasādena svapauruṣakṛtena tat ,
prāptaṃ lokatrayaśreyaḥ padmeneti mahībhujā 15
prāptaṃ lokatrayaśreyaḥ padmeneti mahībhujā 15
15.
sarasvatyāḥ prasādena svapauruṣakṛtena tat
prāptam lokatrayaśreyaḥ padmena iti mahībhuja
prāptam lokatrayaśreyaḥ padmena iti mahībhuja
15.
mahībhuja padmena sarasvatyāḥ prasādena
svapauruṣakṛtena ca tat lokatrayaśreyaḥ prāptam iti
svapauruṣakṛtena ca tat lokatrayaśreyaḥ prāptam iti
15.
Through the grace of Sarasvatī and his own manly effort (pauruṣa), that supreme welfare of the three worlds was attained by King Padma.
स ज्ञप्तिज्ञानसंबुद्धो राजा लीलाद्वयान्वितः ।
चक्रे वर्षायुतान्यष्टौ तत्र राज्यमनिन्दितः ॥ १६ ॥
चक्रे वर्षायुतान्यष्टौ तत्र राज्यमनिन्दितः ॥ १६ ॥
sa jñaptijñānasaṃbuddho rājā līlādvayānvitaḥ ,
cakre varṣāyutānyaṣṭau tatra rājyamaninditaḥ 16
cakre varṣāyutānyaṣṭau tatra rājyamaninditaḥ 16
16.
sa jñaptijñānasaṃbuddhaḥ rājā līlādvayānvitaḥ
cakre varṣāyutāni aṣṭau tatra rājyam aninditaḥ
cakre varṣāyutāni aṣṭau tatra rājyam aninditaḥ
16.
sa rājā jñaptijñānasaṃbuddhaḥ līlādvayānvitaḥ
aninditaḥ tatra aṣṭau varṣāyutāni rājyam cakre
aninditaḥ tatra aṣṭau varṣāyutāni rājyam cakre
16.
That king, enlightened by complete knowledge (jñapti-jñāna) and embodying two aspects of divine play (līlā), ruled there, unblemished, for eight tens of thousands of years.
जीवन्मुक्तास्त इत्येवं राज्यं वर्षायुताष्टकम् ।
कृत्वा विदेहमुक्तत्वमासेदुः सिद्धसंविदः ॥ १७ ॥
कृत्वा विदेहमुक्तत्वमासेदुः सिद्धसंविदः ॥ १७ ॥
jīvanmuktāsta ityevaṃ rājyaṃ varṣāyutāṣṭakam ,
kṛtvā videhamuktatvamāseduḥ siddhasaṃvidaḥ 17
kṛtvā videhamuktatvamāseduḥ siddhasaṃvidaḥ 17
17.
jīvanmuktāḥ te iti evam rājyam varṣāyutāṣṭakam
kṛtvā videhamuktatvam āseduḥ siddhasaṃvidaḥ
kṛtvā videhamuktatvam āseduḥ siddhasaṃvidaḥ
17.
jīvanmuktāḥ siddhasaṃvidaḥ te evam varṣāyutāṣṭakam
rājyam kṛtvā videhamuktatvam āseduḥ
rājyam kṛtvā videhamuktatvam āseduḥ
17.
Having thus ruled for eight tens of thousands of years, those who were liberated while living (jīvanmukta) achieved bodiless liberation (videhamuktatva) with perfected understanding (siddhasaṃvid).
यदुदयविशदं विदग्धमुग्धं समुचितमात्महितं च पेशलं च ।
तदखिलजनतोषदं स्वराज्यं चिरमनुपाल्य सुदंपती विमुक्तौ ॥ १८ ॥
तदखिलजनतोषदं स्वराज्यं चिरमनुपाल्य सुदंपती विमुक्तौ ॥ १८ ॥
yadudayaviśadaṃ vidagdhamugdhaṃ samucitamātmahitaṃ ca peśalaṃ ca ,
tadakhilajanatoṣadaṃ svarājyaṃ ciramanupālya sudaṃpatī vimuktau 18
tadakhilajanatoṣadaṃ svarājyaṃ ciramanupālya sudaṃpatī vimuktau 18
18.
yat udayaviśadam vidagdhamugdham
samucitam ātmahitam ca peśalam ca
tat akhilajanatoṣadam svarājyam
ciram anupālya sudampatī vimuktau
samucitam ātmahitam ca peśalam ca
tat akhilajanatoṣadam svarājyam
ciram anupālya sudampatī vimuktau
18.
sudampatī,
yat udayaviśadam vidagdhamugdham samucitam ca ātmahitam ca peśalam ca,
tat akhilajanatoṣadam svarājyam ciram anupālya,
vimuktau (abhūtam)
yat udayaviśadam vidagdhamugdham samucitam ca ātmahitam ca peśalam ca,
tat akhilajanatoṣadam svarājyam ciram anupālya,
vimuktau (abhūtam)
18.
Having long governed their kingdom, which was radiant with prosperity, wise and yet innocent, perfectly appropriate, beneficial for their own true self (ātman), and skillful, and which brought satisfaction to all people, the virtuous couple attained liberation (mokṣa).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59 (current chapter)
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216