योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-5, chapter-20
पुण्य उवाच ।
कः पिता किं च वा मित्रं का माता के च बान्धवाः ।
स्वबुद्ध्यैवावधूयन्ते वात्यया जनपांसवः ॥ १ ॥
कः पिता किं च वा मित्रं का माता के च बान्धवाः ।
स्वबुद्ध्यैवावधूयन्ते वात्यया जनपांसवः ॥ १ ॥
puṇya uvāca ,
kaḥ pitā kiṃ ca vā mitraṃ kā mātā ke ca bāndhavāḥ ,
svabuddhyaivāvadhūyante vātyayā janapāṃsavaḥ 1
kaḥ pitā kiṃ ca vā mitraṃ kā mātā ke ca bāndhavāḥ ,
svabuddhyaivāvadhūyante vātyayā janapāṃsavaḥ 1
1.
puṇyaḥ uvāca kaḥ pitā kim ca vā mitram kā mātā ke ca
bāndhavāḥ svabuddhyā eva avadhūyante vātyayā janapāṃsavaḥ
bāndhavāḥ svabuddhyā eva avadhūyante vātyayā janapāṃsavaḥ
1.
puṇyaḥ uvāca.
kaḥ pitā? ca vā kim mitram? kā mātā? ca ke bāndhavāḥ? svabuddhyā eva vātyayā janapāṃsavaḥ avadhūyante.
kaḥ pitā? ca vā kim mitram? kā mātā? ca ke bāndhavāḥ? svabuddhyā eva vātyayā janapāṃsavaḥ avadhūyante.
1.
Puṇya said: Who is a father? And what is a friend? Who is a mother, and who are the relatives? By one's own intellect alone, these worldly relations, like dust particles, are swept away by a strong wind.
बन्धुमित्रसुतस्नेहद्वेषमोहदशामयः ।
स्वसंज्ञामात्रकेणैव प्रपञ्चोऽयं वितन्यते ॥ २ ॥
स्वसंज्ञामात्रकेणैव प्रपञ्चोऽयं वितन्यते ॥ २ ॥
bandhumitrasutasnehadveṣamohadaśāmayaḥ ,
svasaṃjñāmātrakeṇaiva prapañco'yaṃ vitanyate 2
svasaṃjñāmātrakeṇaiva prapañco'yaṃ vitanyate 2
2.
bandhumitrasutasnehadvveṣamohadaśāmayaḥ
svasaṃjñāmātrakeṇa eva prapañcaḥ ayam vitanyate
svasaṃjñāmātrakeṇa eva prapañcaḥ ayam vitanyate
2.
ayam prapañcaḥ bandhumitrasutasnehadvveṣamohadaśāmayaḥ svasaṃjñāmātrakeṇa eva vitanyate.
2.
This phenomenal world (prapañca), comprising conditions of affection, hatred, and delusion concerning relatives, friends, and sons, is merely expanded by one's own conceptual designation (saṃjñā) alone.
बन्धुत्वे भावितो बन्धुः परत्वे भावितः परः ।
विषामृतदशेवेह स्थितिर्भावनिबन्धनी ॥ ३ ॥
विषामृतदशेवेह स्थितिर्भावनिबन्धनी ॥ ३ ॥
bandhutve bhāvito bandhuḥ paratve bhāvitaḥ paraḥ ,
viṣāmṛtadaśeveha sthitirbhāvanibandhanī 3
viṣāmṛtadaśeveha sthitirbhāvanibandhanī 3
3.
bandhutve bhāvitaḥ bandhuḥ paratve bhāvitaḥ paraḥ
viṣāmṛtadaśā iva iha sthitiḥ bhāvanibandhanī
viṣāmṛtadaśā iva iha sthitiḥ bhāvanibandhanī
3.
bandhuḥ bandhutve bhāvitaḥ,
paraḥ paratve bhāvitaḥ.
iha viṣāmṛtadaśā iva sthitiḥ bhāvanibandhanī.
paraḥ paratve bhāvitaḥ.
iha viṣāmṛtadaśā iva sthitiḥ bhāvanibandhanī.
3.
A relative is conceived as a relative, and an outsider is conceived as an outsider. Here in this world, just like the state of poison and nectar, our situation (sthiti) is bound by (or determined by) our conceptualization (bhāva).
एकत्वे विद्यमानस्य सर्वगस्य किलात्मनः ।
अयं बन्धुः परश्चायमित्यसौ कलना कुतः ॥ ४ ॥
अयं बन्धुः परश्चायमित्यसौ कलना कुतः ॥ ४ ॥
ekatve vidyamānasya sarvagasya kilātmanaḥ ,
ayaṃ bandhuḥ paraścāyamityasau kalanā kutaḥ 4
ayaṃ bandhuḥ paraścāyamityasau kalanā kutaḥ 4
4.
ekatve vidyamānasya sarvagasya kila ātmanaḥ ayam
bandhuḥ paraḥ ca ayam iti asau kalanā kutaḥ
bandhuḥ paraḥ ca ayam iti asau kalanā kutaḥ
4.
ātmanaḥ ekatve vidyamānasya sarvagasya kila,
ayam bandhuḥ ca ayam paraḥ iti asau kalanā kutaḥ
ayam bandhuḥ ca ayam paraḥ iti asau kalanā kutaḥ
4.
When the all-pervading Self (ātman) exists in unity, from where does this distinction of "this one is a friend" and "that one is an enemy" arise?
रक्तमांसास्थिसंघाताद्देहादेवास्थिपञ्जरात् ।
कोऽहं स्यामिति चित्तेन स्वयं पुत्र विचारय ॥ ५ ॥
कोऽहं स्यामिति चित्तेन स्वयं पुत्र विचारय ॥ ५ ॥
raktamāṃsāsthisaṃghātāddehādevāsthipañjarāt ,
ko'haṃ syāmiti cittena svayaṃ putra vicāraya 5
ko'haṃ syāmiti cittena svayaṃ putra vicāraya 5
5.
raktamāṃsāstisaṃghātāt dehāt eva asthipañjarāt
kaḥ aham syām iti cittena svayam putra vicāraya
kaḥ aham syām iti cittena svayam putra vicāraya
5.
putra,
raktamāṃsāstisaṃghātāt dehāt eva asthipañjarāt,
kaḥ aham syām iti cittena svayam vicāraya
raktamāṃsāstisaṃghātāt dehāt eva asthipañjarāt,
kaḥ aham syām iti cittena svayam vicāraya
5.
O son, with your mind, deeply ponder for yourself, "Who am I?", [considering this] body that is merely an aggregation of blood, flesh, and bones, a mere skeletal cage.
दृष्ट्या तु पारमार्थिक्या न कश्चित्त्वं न वास्म्यहम् ।
मिथ्याज्ञानमिदं पुण्यः पावनश्चेति वल्गति ॥ ६ ॥
मिथ्याज्ञानमिदं पुण्यः पावनश्चेति वल्गति ॥ ६ ॥
dṛṣṭyā tu pāramārthikyā na kaścittvaṃ na vāsmyaham ,
mithyājñānamidaṃ puṇyaḥ pāvanaśceti valgati 6
mithyājñānamidaṃ puṇyaḥ pāvanaśceti valgati 6
6.
dṛṣṭyā tu pāramārthikyā na kaścit tvam na vā asmi
aham mithyājñānam idam puṇyaḥ pāvanaḥ ca iti valgati
aham mithyājñānam idam puṇyaḥ pāvanaḥ ca iti valgati
6.
pāramārthikyā dṛṣṭyā tu,
tvam kaścit na,
vā aham asmi na.
idam mithyājñānam puṇyaḥ ca pāvanaḥ iti valgati
tvam kaścit na,
vā aham asmi na.
idam mithyājñānam puṇyaḥ ca pāvanaḥ iti valgati
6.
From the perspective of ultimate reality, you are not anyone, nor am I. This false knowledge (mithyājñāna) merely asserts, "This is sacred and purifying."
कस्ते पिता कश्च सुहृत्का माता कश्च वा परः ।
खस्यानन्तविलासस्य किमस्वं किं स्वमुच्यताम् ॥ ७ ॥
खस्यानन्तविलासस्य किमस्वं किं स्वमुच्यताम् ॥ ७ ॥
kaste pitā kaśca suhṛtkā mātā kaśca vā paraḥ ,
khasyānantavilāsasya kimasvaṃ kiṃ svamucyatām 7
khasyānantavilāsasya kimasvaṃ kiṃ svamucyatām 7
7.
kaḥ te pitā kaḥ ca suhṛt kā mātā kaḥ ca vā paraḥ
khasya anantavilāsasya kim asvam kim svam ucyatām
khasya anantavilāsasya kim asvam kim svam ucyatām
7.
te pitā kaḥ,
ca suhṛt kaḥ? mātā kā,
ca vā paraḥ kaḥ? khasya anantavilāsasya asvam kim,
svam kim ucyatām.
ca suhṛt kaḥ? mātā kā,
ca vā paraḥ kaḥ? khasya anantavilāsasya asvam kim,
svam kim ucyatām.
7.
Who is your father, and who is your friend? Who is your mother, and who is your enemy? Considering the infinite play of the supreme reality (brahman), what can be declared as not one's own, and what as one's own? Let it be explained!
असि चेत्त्वं तदन्येषु यातेषु बहुजन्मसु ।
ये बन्धवो ये विभवाः किं तानपि न शोचसि ॥ ८ ॥
ये बन्धवो ये विभवाः किं तानपि न शोचसि ॥ ८ ॥
asi cettvaṃ tadanyeṣu yāteṣu bahujanmasu ,
ye bandhavo ye vibhavāḥ kiṃ tānapi na śocasi 8
ye bandhavo ye vibhavāḥ kiṃ tānapi na śocasi 8
8.
asi cet tvam tat anyeṣu yāteṣu bahujanmasu ye
bandhavaḥ ye vibhavāḥ kim tān api na śocasi
bandhavaḥ ye vibhavāḥ kim tān api na śocasi
8.
cet tvam asi bahujanmasu yāteṣu anyeṣu ye
bandhavaḥ ye vibhavāḥ tat tān api kim na śocasi
bandhavaḥ ye vibhavāḥ tat tān api kim na śocasi
8.
If you are indeed (this individual self that grieves), then, considering those who have passed through many births, why do you not also grieve for all those who were your relatives and possessions (wealth) in those past lives?
बभूवुस्ते सुपुष्पासु स्थलीषु मृगयोनिषु ।
बहवो बन्धवो मार्गास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ ९ ॥
बहवो बन्धवो मार्गास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ ९ ॥
babhūvuste supuṣpāsu sthalīṣu mṛgayoniṣu ,
bahavo bandhavo mārgāstānkathaṃ nānuśocasi 9
bahavo bandhavo mārgāstānkathaṃ nānuśocasi 9
9.
babhūvuḥ te supuṣpāsu sthalīṣu mṛgayoniṣu
bahavaḥ bandhavaḥ mārgāḥ tān katham na anuśocasi
bahavaḥ bandhavaḥ mārgāḥ tān katham na anuśocasi
9.
supuṣpāsu sthalīṣu mṛgayoniṣu te bahavaḥ
bandhavaḥ mārgāḥ babhūvuḥ tān katham na anuśocasi
bandhavaḥ mārgāḥ babhūvuḥ tān katham na anuśocasi
9.
Many relatives of yours existed in animal species, on beautiful flower-filled plains, and they followed many paths (of life). Why do you not grieve for them?
बभूवुस्ते सपद्मासु तटीष्वम्भोजिनीषु ते ।
हंसस्य बन्धवो हंसास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ १० ॥
हंसस्य बन्धवो हंसास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ १० ॥
babhūvuste sapadmāsu taṭīṣvambhojinīṣu te ,
haṃsasya bandhavo haṃsāstānkathaṃ nānuśocasi 10
haṃsasya bandhavo haṃsāstānkathaṃ nānuśocasi 10
10.
babhūvuḥ te sapadmāsu taṭīṣu ambhojinīṣu te
haṃsasya bandhavaḥ haṃsāḥ tān katham na anuśocasi
haṃsasya bandhavaḥ haṃsāḥ tān katham na anuśocasi
10.
sapadmāsu taṭīṣu ambhojinīṣu te haṃsasya
bandhavaḥ haṃsāḥ babhūvuḥ tān katham na anuśocasi
bandhavaḥ haṃsāḥ babhūvuḥ tān katham na anuśocasi
10.
On lotus-filled banks and in lotus ponds, swans were your relatives (when you were a swan). Why do you not grieve for them?
बभूवुस्तेऽलमन्यत्र चित्रासु वनराजिषु ।
बहवो बन्धवो वृक्षास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ ११ ॥
बहवो बन्धवो वृक्षास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ ११ ॥
babhūvuste'lamanyatra citrāsu vanarājiṣu ,
bahavo bandhavo vṛkṣāstānkathaṃ nānuśocasi 11
bahavo bandhavo vṛkṣāstānkathaṃ nānuśocasi 11
11.
babhūvuḥ te alam anyatra citrāsu vanarājiṣu
bahavaḥ bandhavaḥ vṛkṣāḥ tān katham na anuśocasi
bahavaḥ bandhavaḥ vṛkṣāḥ tān katham na anuśocasi
11.
citrāsu vanarājiṣu alam anyatra te bahavaḥ
bandhavaḥ vṛkṣāḥ babhūvuḥ tān katham na anuśocasi
bandhavaḥ vṛkṣāḥ babhūvuḥ tān katham na anuśocasi
11.
And truly, elsewhere, in diverse forest groves, many trees were your relatives. Why do you not grieve for them?
बभूवुस्ते महोग्रेषु शिखरेषु महीभृताम् ।
बहवो बान्धवाः सिंहास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ १२ ॥
बहवो बान्धवाः सिंहास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ १२ ॥
babhūvuste mahogreṣu śikhareṣu mahībhṛtām ,
bahavo bāndhavāḥ siṃhāstānkathaṃ nānuśocasi 12
bahavo bāndhavāḥ siṃhāstānkathaṃ nānuśocasi 12
12.
babūvuḥ te mahogreṣu śikhareṣu mahībhṛtām
bahavaḥ bāndhavāḥ siṃhāḥ tān katham na anuśocasi
bahavaḥ bāndhavāḥ siṃhāḥ tān katham na anuśocasi
12.
te bahavaḥ bāndhavāḥ mahogreṣu mahībhṛtām
śikhareṣu siṃhāḥ babūvuḥ tān katham na anuśocasi
śikhareṣu siṃhāḥ babūvuḥ tān katham na anuśocasi
12.
Many of your relatives became lions on the very formidable peaks of mountains. Why do you not lament for them?
बभूवुस्ते स्रवन्तीषु सरःस्वम्भोजिनीषु च ।
बहवो बन्धवो मत्स्यास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ १३ ॥
बहवो बन्धवो मत्स्यास्तान्कथं नानुशोचसि ॥ १३ ॥
babhūvuste sravantīṣu saraḥsvambhojinīṣu ca ,
bahavo bandhavo matsyāstānkathaṃ nānuśocasi 13
bahavo bandhavo matsyāstānkathaṃ nānuśocasi 13
13.
babūvuḥ te sravantīṣu saraḥsu ambhojinīṣu ca
bahavaḥ bandhavaḥ matsyāḥ tān katham na anuśocasi
bahavaḥ bandhavaḥ matsyāḥ tān katham na anuśocasi
13.
te bahavaḥ bandhavaḥ sravantīṣu saraḥsu ambhojinīṣu
ca matsyāḥ babūvuḥ tān katham na anuśocasi
ca matsyāḥ babūvuḥ tān katham na anuśocasi
13.
Many of your relatives became fish in rivers, lakes, and lotus ponds. Why do you not lament for them?
बभूविथ दशार्णेषु कपिलो वनवानरः ।
राजपुत्रस्तुषारेषु पुण्ड्रेषु वनवायसः ॥ १४ ॥
राजपुत्रस्तुषारेषु पुण्ड्रेषु वनवायसः ॥ १४ ॥
babhūvitha daśārṇeṣu kapilo vanavānaraḥ ,
rājaputrastuṣāreṣu puṇḍreṣu vanavāyasaḥ 14
rājaputrastuṣāreṣu puṇḍreṣu vanavāyasaḥ 14
14.
babūvitha daśārṇeṣu kapilaḥ vanavānaraḥ
rājaputraḥ tuṣāreṣu puṇḍreṣu vanavāyasaḥ
rājaputraḥ tuṣāreṣu puṇḍreṣu vanavāyasaḥ
14.
daśārṇeṣu kapilaḥ vanavānaraḥ babūvitha
tuṣāreṣu rājaputraḥ puṇḍreṣu vanavāyasaḥ
tuṣāreṣu rājaputraḥ puṇḍreṣu vanavāyasaḥ
14.
You became a tawny forest monkey in Daśārṇa, a prince in Tuṣāra, and a forest crow in Puṇḍra.
हैहयेषु च मातङ्गस्त्रिगर्तेषु च गर्दभः ।
शाल्वेषु सरमापुत्रः पतत्री सरलद्रुमे ॥ १५ ॥
शाल्वेषु सरमापुत्रः पतत्री सरलद्रुमे ॥ १५ ॥
haihayeṣu ca mātaṅgastrigarteṣu ca gardabhaḥ ,
śālveṣu saramāputraḥ patatrī saraladrume 15
śālveṣu saramāputraḥ patatrī saraladrume 15
15.
haihayeṣu ca mātaṅgaḥ trigarteṣu ca gardabhaḥ
śālveṣu saramāputraḥ patatrī saraladrume
śālveṣu saramāputraḥ patatrī saraladrume
15.
haihayeṣu ca mātaṅgaḥ (babūvitha)
trigarteṣu ca gardabhaḥ (babūvitha)
śālveṣu saramāputraḥ (babūvitha)
saraladrume patatrī (babūvitha)
trigarteṣu ca gardabhaḥ (babūvitha)
śālveṣu saramāputraḥ (babūvitha)
saraladrume patatrī (babūvitha)
15.
And in the Haihayas you were an elephant, and in Trigarta a donkey; in the Śālvas you were Saramā's son (a dog), and a bird in a pine tree.
विन्ध्याद्रौ पिप्पलो भूत्वा घुणो भूत्वा महावटे ।
मन्दरे कुक्कुटो भूत्वा विप्रो जातोऽसि कन्दरे ॥ १६ ॥
मन्दरे कुक्कुटो भूत्वा विप्रो जातोऽसि कन्दरे ॥ १६ ॥
vindhyādrau pippalo bhūtvā ghuṇo bhūtvā mahāvaṭe ,
mandare kukkuṭo bhūtvā vipro jāto'si kandare 16
mandare kukkuṭo bhūtvā vipro jāto'si kandare 16
16.
vindhyādrau pippalaḥ bhūtvā ghuṇaḥ bhūtvā mahāvaṭe
mandare kukkuṭaḥ bhūtvā vipraḥ jātaḥ asi kandare
mandare kukkuṭaḥ bhūtvā vipraḥ jātaḥ asi kandare
16.
kandare vipraḥ jātaḥ asi vindhyādrau pippalaḥ bhūtvā
mahāvaṭe ghuṇaḥ bhūtvā mandare kukkuṭaḥ bhūtvā
mahāvaṭe ghuṇaḥ bhūtvā mandare kukkuṭaḥ bhūtvā
16.
You were born a Brahmin in a cave, having previously been a fig tree on the Vindhya mountain, a beetle in a great banyan tree, and a rooster on Mandara mountain.
कोसलेषु द्विजो भूत्वा भूत्वा वङ्गेषु तित्तिरिः ।
अश्वो भूत्वा तुषारेषु जातस्त्वं ब्रह्मणोऽध्वरे ॥ १७ ॥
अश्वो भूत्वा तुषारेषु जातस्त्वं ब्रह्मणोऽध्वरे ॥ १७ ॥
kosaleṣu dvijo bhūtvā bhūtvā vaṅgeṣu tittiriḥ ,
aśvo bhūtvā tuṣāreṣu jātastvaṃ brahmaṇo'dhvare 17
aśvo bhūtvā tuṣāreṣu jātastvaṃ brahmaṇo'dhvare 17
17.
kosaleṣu dvijaḥ bhūtvā vaṅgeṣu tittiriḥ bhūtvā
tuṣāreṣu aśvaḥ bhūtvā tvam brahmaṇaḥ adhvare jātaḥ
tuṣāreṣu aśvaḥ bhūtvā tvam brahmaṇaḥ adhvare jātaḥ
17.
tvam kosaleṣu dvijaḥ bhūtvā,
vaṅgeṣu tittiriḥ bhūtvā,
tuṣāreṣu aśvaḥ bhūtvā,
brahmaṇaḥ adhvare jātaḥ
vaṅgeṣu tittiriḥ bhūtvā,
tuṣāreṣu aśvaḥ bhūtvā,
brahmaṇaḥ adhvare jātaḥ
17.
Having been a Brahmin (dvija) in Kosala, then a partridge in Vanga, and then a horse in Tuṣāra, you were born in Brahmā's Vedic ritual (yajña).
यः कीटस्तालकन्दान्तर्मशको य उदुम्बरे ।
यः प्राग्बको विन्ध्यवने स त्वं पुत्र ममानुजः ॥ १८ ॥
यः प्राग्बको विन्ध्यवने स त्वं पुत्र ममानुजः ॥ १८ ॥
yaḥ kīṭastālakandāntarmaśako ya udumbare ,
yaḥ prāgbako vindhyavane sa tvaṃ putra mamānujaḥ 18
yaḥ prāgbako vindhyavane sa tvaṃ putra mamānujaḥ 18
18.
yaḥ kīṭaḥ tālakandāntaḥ maśakaḥ yaḥ udumbare yaḥ
prāk bakaḥ vindhyavane saḥ tvam putra mama anujaḥ
prāk bakaḥ vindhyavane saḥ tvam putra mama anujaḥ
18.
putra tvam saḥ mama anujaḥ yaḥ tālakandāntaḥ kīṭaḥ
yaḥ udumbare maśakaḥ yaḥ prāk vindhyavane bakaḥ
yaḥ udumbare maśakaḥ yaḥ prāk vindhyavane bakaḥ
18.
My son, you are that younger brother who was an insect inside a palm root, a mosquito in an udumbara fig tree, and formerly a crane in the Vindhya forest.
हिमवत्कन्दरे भूर्जतनुत्वग्ग्रन्थिकोटरे ।
पिपीलिको यः षण्मासान्सोऽयं त्वमनुजो मम ॥ १९ ॥
पिपीलिको यः षण्मासान्सोऽयं त्वमनुजो मम ॥ १९ ॥
himavatkandare bhūrjatanutvaggranthikoṭare ,
pipīliko yaḥ ṣaṇmāsānso'yaṃ tvamanujo mama 19
pipīliko yaḥ ṣaṇmāsānso'yaṃ tvamanujo mama 19
19.
himavatkandare bhūrjatanutvaggranthikoṭare
pipīlikaḥ yaḥ ṣaṇmāsān saḥ ayam tvam anujaḥ mama
pipīlikaḥ yaḥ ṣaṇmāsān saḥ ayam tvam anujaḥ mama
19.
tvam saḥ ayam mama anujaḥ yaḥ himavatkandare
bhūrjatanutvaggranthikoṭare ṣaṇmāsān pipīlikaḥ
bhūrjatanutvaggranthikoṭare ṣaṇmāsān pipīlikaḥ
19.
You are my younger brother, who was an ant for six months in a hollow knot of thin birch bark within a cave of the Himalayas.
स्थितः सीमान्तकुग्रामगोमये यश्च वृश्चिकः ।
सार्धसंवत्सरं साधो सोऽयं त्वमनुजो मम ॥ २० ॥
सार्धसंवत्सरं साधो सोऽयं त्वमनुजो मम ॥ २० ॥
sthitaḥ sīmāntakugrāmagomaye yaśca vṛścikaḥ ,
sārdhasaṃvatsaraṃ sādho so'yaṃ tvamanujo mama 20
sārdhasaṃvatsaraṃ sādho so'yaṃ tvamanujo mama 20
20.
sthitaḥ sīmāntakugrāmago-maye yaḥ ca vṛścikaḥ |
sārdhasaṃvatsaram sādho saḥ ayam tvam anujaḥ mama ||
sārdhasaṃvatsaram sādho saḥ ayam tvam anujaḥ mama ||
20.
sādho yaḥ vṛścikaḥ sīmāntakugrāmago-maye sārdhasaṃvatsaram sthitaḥ,
saḥ ayam mama anujaḥ tvam (asi)
saḥ ayam mama anujaḥ tvam (asi)
20.
O virtuous one, that scorpion who remained for a year and a half in the cow-dung of a small village on the border – he is indeed your younger brother.
पुलिन्दीस्तनपीठेषु निलीनं येन कानने ।
षट्पदेनेव पद्मेषु सोऽयं त्वमनुजो मम ॥ २१ ॥
षट्पदेनेव पद्मेषु सोऽयं त्वमनुजो मम ॥ २१ ॥
pulindīstanapīṭheṣu nilīnaṃ yena kānane ,
ṣaṭpadeneva padmeṣu so'yaṃ tvamanujo mama 21
ṣaṭpadeneva padmeṣu so'yaṃ tvamanujo mama 21
21.
pulindīstanapīṭheṣu nilīnam yena kānane |
ṣaṭpadena iva padmeṣu saḥ ayam tvam anujaḥ mama ||
ṣaṭpadena iva padmeṣu saḥ ayam tvam anujaḥ mama ||
21.
yena kānane pulindīstanapīṭheṣu nilīnam,
पद्मेषु षट्पदेन इव (निलीनम्) saḥ ayam mama anujaḥ tvam (asi)
पद्मेषु षट्पदेन इव (निलीनम्) saḥ ayam mama anujaḥ tvam (asi)
21.
That one, who was hidden in the forest amidst the breasts of tribal women, just like a bee concealed among lotuses – he is indeed your younger brother.
एतास्वन्यासु बह्वीषु जनयोनिषु पुत्रक ।
जातोऽसि जम्बूद्वीपेऽस्मिन्पुरा शतसहस्रशः ॥ २२ ॥
जातोऽसि जम्बूद्वीपेऽस्मिन्पुरा शतसहस्रशः ॥ २२ ॥
etāsvanyāsu bahvīṣu janayoniṣu putraka ,
jāto'si jambūdvīpe'sminpurā śatasahasraśaḥ 22
jāto'si jambūdvīpe'sminpurā śatasahasraśaḥ 22
22.
etāsu anyāsu bahvīṣu janayoniṣu putraka | jātaḥ
asi jambūdvīpe asmin purā śatasahasraśaḥ ||
asi jambūdvīpe asmin purā śatasahasraśaḥ ||
22.
putraka,
purā asmin jambūdvīpe etāsu anyāsu bahvīṣu janayoniṣu śatasahasraśaḥ jātaḥ asi.
purā asmin jambūdvīpe etāsu anyāsu bahvīṣu janayoniṣu śatasahasraśaḥ jātaḥ asi.
22.
O son, in the past, you were born hundreds of thousands of times in this Jambudvīpa, in these and many other human births.
इत्थं तवात्मनश्चैव प्राक्तनं वासनाक्रमम् ।
पश्यामि सूक्ष्मया बुद्ध्या सम्यग्दर्शनशुद्धया ॥ २३ ॥
पश्यामि सूक्ष्मया बुद्ध्या सम्यग्दर्शनशुद्धया ॥ २३ ॥
itthaṃ tavātmanaścaiva prāktanaṃ vāsanākramam ,
paśyāmi sūkṣmayā buddhyā samyagdarśanaśuddhayā 23
paśyāmi sūkṣmayā buddhyā samyagdarśanaśuddhayā 23
23.
ittham tava ātmanaḥ ca eva prāktanam vāsanākramam
| paśyāmi sūkṣmayā buddhyā samyagdarśanaśuddhayā ||
| paśyāmi sūkṣmayā buddhyā samyagdarśanaśuddhayā ||
23.
ittham,
samyagdarśanaśuddhayā sūkṣmayā buddhyā tava ātmanaḥ ca eva prāktanam vāsanākramam paśyāmi
samyagdarśanaśuddhayā sūkṣmayā buddhyā tava ātmanaḥ ca eva prāktanam vāsanākramam paśyāmi
23.
Thus, I perceive the past sequence of karmic impressions (vāsanā) of your own self with a subtle intellect (buddhi), purified by right perception.
ममापि बह्व्यो बहुधा योनयो मोहमन्थराः ।
समतीताः स्मराम्यद्य ता ज्ञानोदितया दृशा ॥ २४ ॥
समतीताः स्मराम्यद्य ता ज्ञानोदितया दृशा ॥ २४ ॥
mamāpi bahvyo bahudhā yonayo mohamantharāḥ ,
samatītāḥ smarāmyadya tā jñānoditayā dṛśā 24
samatītāḥ smarāmyadya tā jñānoditayā dṛśā 24
24.
mama api bahvyaḥ bahudhā yonayaḥ mohamantharāḥ
samatītāḥ smarāmi adya tāḥ jñānoditayā dṛśā
samatītāḥ smarāmi adya tāḥ jñānoditayā dṛśā
24.
adya jñānoditayā dṛśā mohamantharāḥ bahvyaḥ
bahudhā yonayaḥ mama api samatītāḥ tāḥ smarāmi
bahudhā yonayaḥ mama api samatītāḥ tāḥ smarāmi
24.
Even I have passed through many different forms of existence (yonayaḥ), which were clouded by delusion (moha). Today, I remember them with a vision awakened by true knowledge (jñāna).
त्रिगर्तेषु शुको भूत्वा भेको भूत्वा सरित्तटे ।
वनेषु लावको भूत्वा जातोऽहमिह कानने ॥ २५ ॥
वनेषु लावको भूत्वा जातोऽहमिह कानने ॥ २५ ॥
trigarteṣu śuko bhūtvā bheko bhūtvā sarittaṭe ,
vaneṣu lāvako bhūtvā jāto'hamiha kānane 25
vaneṣu lāvako bhūtvā jāto'hamiha kānane 25
25.
trigarteṣu śukaḥ bhūtvā bhekaḥ bhūtvā sarittaṭe
vaneṣu lāvakaḥ bhūtvā jātaḥ aham iha kānane
vaneṣu lāvakaḥ bhūtvā jātaḥ aham iha kānane
25.
trigarteṣu śukaḥ bhūtvā sarittaṭe bhekaḥ bhūtvā
vaneṣu lāvakaḥ bhūtvā aham iha kānane jātaḥ
vaneṣu lāvakaḥ bhūtvā aham iha kānane jātaḥ
25.
Having been born as a parrot in Trigarta, as a frog on a river bank, and as a quail in the forests, I have now been born here in this grove.
भुक्त्वा पुलिन्दतां विन्ध्ये कृत्वा वङ्गेषु वृक्षताम् ।
उष्ट्रत्वमपि विन्ध्याद्रौ जातोऽहमिह कानने ॥ २६ ॥
उष्ट्रत्वमपि विन्ध्याद्रौ जातोऽहमिह कानने ॥ २६ ॥
bhuktvā pulindatāṃ vindhye kṛtvā vaṅgeṣu vṛkṣatām ,
uṣṭratvamapi vindhyādrau jāto'hamiha kānane 26
uṣṭratvamapi vindhyādrau jāto'hamiha kānane 26
26.
bhuktvā pulindatām vindhye kṛtvā vaṅgeṣu vṛkṣatām
uṣṭratvam api vindhyādrau jātaḥ aham iha kānane
uṣṭratvam api vindhyādrau jātaḥ aham iha kānane
26.
vindhye pulindatām bhuktvā vaṅgeṣu vṛkṣatām kṛtvā
vindhyādrau uṣṭratvam api aham iha kānane jātaḥ
vindhyādrau uṣṭratvam api aham iha kānane jātaḥ
26.
Having experienced life as a Pulinda (a tribal person) in the Vindhya mountains, having become a tree in the Vanga country, and also having been a camel on the Vindhya mountain, I have now been born here in this grove.
यश्चातको हिमगिरौ यो राजा पौण्ड्रमण्डले ।
व्याघ्रो यः सह्यकुञ्जेषु स एवाहं तवाग्रजः ॥ २७ ॥
व्याघ्रो यः सह्यकुञ्जेषु स एवाहं तवाग्रजः ॥ २७ ॥
yaścātako himagirau yo rājā pauṇḍramaṇḍale ,
vyāghro yaḥ sahyakuñjeṣu sa evāhaṃ tavāgrajaḥ 27
vyāghro yaḥ sahyakuñjeṣu sa evāhaṃ tavāgrajaḥ 27
27.
yaḥ ca cātakaḥ himagirau yaḥ rājā pauṇḍramaṇḍale
vyāghraḥ yaḥ sahyakuñjeṣu saḥ eva aham tava agrajaḥ
vyāghraḥ yaḥ sahyakuñjeṣu saḥ eva aham tava agrajaḥ
27.
yaḥ ca himagirau cātakaḥ,
yaḥ pauṇḍramaṇḍale rājā,
yaḥ sahyakuñjeṣu vyāghraḥ,
saḥ eva aham tava agrajaḥ
yaḥ pauṇḍramaṇḍale rājā,
yaḥ sahyakuñjeṣu vyāghraḥ,
saḥ eva aham tava agrajaḥ
27.
I am indeed that very same being who was a cātaka bird on the Himālaya, who was a king in the Pauṇḍra region, and who was a tiger in the caves of the Sahya mountains; I am your elder brother.
यो गृध्रो दशवर्षाणि यो ग्राहो मासपञ्चकम् ।
यः समानां शतं सिंहः स एवेह तवाग्रजः ॥ २८ ॥
यः समानां शतं सिंहः स एवेह तवाग्रजः ॥ २८ ॥
yo gṛdhro daśavarṣāṇi yo grāho māsapañcakam ,
yaḥ samānāṃ śataṃ siṃhaḥ sa eveha tavāgrajaḥ 28
yaḥ samānāṃ śataṃ siṃhaḥ sa eveha tavāgrajaḥ 28
28.
yaḥ gṛdhraḥ daśavarṣāṇi yaḥ grāhaḥ māsapañcakam
yaḥ samānām śatam siṃhaḥ saḥ eva iha tava agrajaḥ
yaḥ samānām śatam siṃhaḥ saḥ eva iha tava agrajaḥ
28.
yaḥ daśavarṣāṇi gṛdhraḥ,
yaḥ māsapañcakam grāhaḥ,
yaḥ samānām śatam siṃhaḥ,
saḥ eva iha tava agrajaḥ
yaḥ māsapañcakam grāhaḥ,
yaḥ samānām śatam siṃhaḥ,
saḥ eva iha tava agrajaḥ
28.
He who was a vulture for ten years, he who was a crocodile for five months, and he who was a lion for a hundred years - that very one is your elder brother here, having undergone transmigration (saṃsāra).
आन्ध्रग्रामचकोरेण तुषारनृपराजिना ।
श्रीशैलाचार्यपुत्रेण दम्भवत्कथ्यते मया ॥ २९ ॥
श्रीशैलाचार्यपुत्रेण दम्भवत्कथ्यते मया ॥ २९ ॥
āndhragrāmacakoreṇa tuṣāranṛparājinā ,
śrīśailācāryaputreṇa dambhavatkathyate mayā 29
śrīśailācāryaputreṇa dambhavatkathyate mayā 29
29.
āndhragrāmacakoreṇa tuṣāranṛparājinā
śrīśailācāryaputreṇa dambhavat kathyate mayā
śrīśailācāryaputreṇa dambhavat kathyate mayā
29.
āndhragrāmacakoreṇa tuṣāranṛparājinā
śrīśailācāryaputreṇa mayā dambhavat kathyate
śrīśailācāryaputreṇa mayā dambhavat kathyate
29.
This is spoken by me with a show of pride (dambhavat), by me who am the cakora bird of Andhra village, the sovereign (rājan) among Tuṣāra kings, and the son of Śrīśailācārya.
सर्वे विविधसंसारा विविधाचारचेष्टिताः ।
विलासा जन्मनो भ्रान्तेः स्मर्यन्ते प्राक्तना मया ॥ ३० ॥
विलासा जन्मनो भ्रान्तेः स्मर्यन्ते प्राक्तना मया ॥ ३० ॥
sarve vividhasaṃsārā vividhācāraceṣṭitāḥ ,
vilāsā janmano bhrānteḥ smaryante prāktanā mayā 30
vilāsā janmano bhrānteḥ smaryante prāktanā mayā 30
30.
sarve vividhasaṃsārāḥ vividhācāraceṣṭitāḥ vilāsāḥ
janmanaḥ bhrānteḥ smaryante prāktanāḥ mayā
janmanaḥ bhrānteḥ smaryante prāktanāḥ mayā
30.
sarve vividhasaṃsārāḥ vividhācāraceṣṭitāḥ janmanaḥ
bhrānteḥ vilāsāḥ prāktanāḥ mayā smaryante
bhrānteḥ vilāsāḥ prāktanāḥ mayā smaryante
30.
All these diverse cycles of transmigration (saṃsāra), characterized by varied customs and actions, along with the illusory delights of repeated births (bhrānti), are remembered by me as past experiences (prāktana).
एवं स्थिते जगज्जाता बान्धवाः शतशो गताः ।
पितरो मातरश्चैव भ्रातरः सुहृदस्तथा ॥ ३१ ॥
पितरो मातरश्चैव भ्रातरः सुहृदस्तथा ॥ ३१ ॥
evaṃ sthite jagajjātā bāndhavāḥ śataśo gatāḥ ,
pitaro mātaraścaiva bhrātaraḥ suhṛdastathā 31
pitaro mātaraścaiva bhrātaraḥ suhṛdastathā 31
31.
evam sthite jagatjātāḥ bāndhavāḥ śataśaḥ gatāḥ
pitaraḥ mātaraḥ ca eva bhrātaraḥ suhṛdaḥ tathā
pitaraḥ mātaraḥ ca eva bhrātaraḥ suhṛdaḥ tathā
31.
evam sthite,
jagatjātāḥ bāndhavāḥ śataśaḥ gatāḥ,
pitaraḥ ca mātaraḥ eva,
tathā bhrātaraḥ suhṛdaḥ
jagatjātāḥ bāndhavāḥ śataśaḥ gatāḥ,
pitaraḥ ca mātaraḥ eva,
tathā bhrātaraḥ suhṛdaḥ
31.
This being the case, hundreds of relatives born into this world have passed away. Fathers and mothers, brothers, and friends have all similarly departed.
कांस्तान्समनुशोचावो न शोचावश्च कानपि ।
बन्धूनिहातिशोचाव ईदृश्येव जगद्गतिः ॥ ३२ ॥
बन्धूनिहातिशोचाव ईदृश्येव जगद्गतिः ॥ ३२ ॥
kāṃstānsamanuśocāvo na śocāvaśca kānapi ,
bandhūnihātiśocāva īdṛśyeva jagadgatiḥ 32
bandhūnihātiśocāva īdṛśyeva jagadgatiḥ 32
32.
kān tān samanuśocāvaḥ na śocāvaḥ ca kān api
bandhūn iha atiśocāvaḥ īdṛśī eva jagatgatiḥ
bandhūn iha atiśocāvaḥ īdṛśī eva jagatgatiḥ
32.
tān kān samanuśocāvaḥ? ca api kān na śocāvaḥ.
iha bandhūn atiśocāvaḥ.
jagatgatiḥ īdṛśī eva.
iha bandhūn atiśocāvaḥ.
jagatgatiḥ īdṛśī eva.
32.
For whom among them should we lament? And for whom should we not lament at all? We lament excessively for our kinsmen here [in this cycle of existence (saṃsāra)], for such indeed is the movement of the world (jagadgati).
अनन्ताः पितरो यान्ति यान्त्यनन्ताश्च मातरः ।
इह संसारिणां पुंसां वनपादपपर्णवत् ॥ ३३ ॥
इह संसारिणां पुंसां वनपादपपर्णवत् ॥ ३३ ॥
anantāḥ pitaro yānti yāntyanantāśca mātaraḥ ,
iha saṃsāriṇāṃ puṃsāṃ vanapādapaparṇavat 33
iha saṃsāriṇāṃ puṃsāṃ vanapādapaparṇavat 33
33.
anantāḥ pitaraḥ yānti yānti anantāḥ ca mātaraḥ
iha saṃsāriṇām puṃsām vanapādapaparṇavat
iha saṃsāriṇām puṃsām vanapādapaparṇavat
33.
anantāḥ pitaraḥ yānti.
anantāḥ ca mātaraḥ yānti.
iha saṃsāriṇām puṃsām vanapādapaparṇavat.
anantāḥ ca mātaraḥ yānti.
iha saṃsāriṇām puṃsām vanapādapaparṇavat.
33.
Countless fathers depart, and countless mothers depart. For people caught in this cycle of existence (saṃsāra), it is like the leaves of a forest tree.
किं प्रमाणमतः पुत्र दुःखस्यात्र सुखस्य च ।
तस्मात्सर्वं परित्यज्य तिष्ठावः स्वच्छतां गतौ ॥ ३४ ॥
तस्मात्सर्वं परित्यज्य तिष्ठावः स्वच्छतां गतौ ॥ ३४ ॥
kiṃ pramāṇamataḥ putra duḥkhasyātra sukhasya ca ,
tasmātsarvaṃ parityajya tiṣṭhāvaḥ svacchatāṃ gatau 34
tasmātsarvaṃ parityajya tiṣṭhāvaḥ svacchatāṃ gatau 34
34.
kim pramāṇam ataḥ putra duḥkhasya atra sukhasya ca
tasmāt sarvam parityajya tiṣṭhāvaḥ svacchatām gatau
tasmāt sarvam parityajya tiṣṭhāvaḥ svacchatām gatau
34.
putra,
ataḥ atra duḥkhasya ca sukhasya kim pramāṇam? tasmāt,
sarvam parityajya,
gatau svacchatām tiṣṭhāvaḥ.
ataḥ atra duḥkhasya ca sukhasya kim pramāṇam? tasmāt,
sarvam parityajya,
gatau svacchatām tiṣṭhāvaḥ.
34.
What is the standard (pramāṇa) for sorrow and happiness here, my son? Therefore, having abandoned everything, let us both remain, having attained purity.
प्रपञ्चभावनां त्यक्त्वा मनस्यहमिति स्थिताम् ।
तां गतिं गच्छ भद्रं ते यां यान्ति गतिकोविदाः ॥ ३५ ॥
तां गतिं गच्छ भद्रं ते यां यान्ति गतिकोविदाः ॥ ३५ ॥
prapañcabhāvanāṃ tyaktvā manasyahamiti sthitām ,
tāṃ gatiṃ gaccha bhadraṃ te yāṃ yānti gatikovidāḥ 35
tāṃ gatiṃ gaccha bhadraṃ te yāṃ yānti gatikovidāḥ 35
35.
prapañcabhāvanām tyaktvā manasi aham iti sthitām
tām gatim gaccha bhadram te yām yānti gatikovidāḥ
tām gatim gaccha bhadram te yām yānti gatikovidāḥ
35.
manasi aham iti sthitām prapañcabhāvanām tyaktvā,
yām gatikovidāḥ yānti,
tāṃ gatim gaccha.
te bhadram.
yām gatikovidāḥ yānti,
tāṃ gatim gaccha.
te bhadram.
35.
Abandoning the conception of the phenomenal world (prapañca), which is fixed in the mind as 'I am this' [identity], go to that state (gati) which those who are knowledgeable in the path (gati) attain. May prosperity be yours.
इहाजवं जवीभावं पतनोत्पतनात्मकम् ।
न च शोचन्ति सुधियश्चिरं वल्गन्ति केवलम् ॥ ३६ ॥
न च शोचन्ति सुधियश्चिरं वल्गन्ति केवलम् ॥ ३६ ॥
ihājavaṃ javībhāvaṃ patanotpatanātmakam ,
na ca śocanti sudhiyaściraṃ valganti kevalam 36
na ca śocanti sudhiyaściraṃ valganti kevalam 36
36.
iha ājāvaṃ javībhāvaṃ patonotpatanātmakam na
ca śocanti sudhiyaḥ ciraṃ valganti kevalam
ca śocanti sudhiyaḥ ciraṃ valganti kevalam
36.
iha ājāvaṃ javībhāvaṃ patonotpatanātmakam
sudhiyaḥ na śocanti ca ciraṃ kevalam valganti
sudhiyaḥ na śocanti ca ciraṃ kevalam valganti
36.
In this world, characterized by swiftness and constant flux, by both falling and rising, the wise (sudhiyaḥ) do not grieve. Instead, they merely exult for a long time.
भावाभावविनिर्मुक्तं जरामरणवर्जितम् ।
संस्मरात्मानमव्यग्रो मा विमूढमना भव ॥ ३७ ॥
संस्मरात्मानमव्यग्रो मा विमूढमना भव ॥ ३७ ॥
bhāvābhāvavinirmuktaṃ jarāmaraṇavarjitam ,
saṃsmarātmānamavyagro mā vimūḍhamanā bhava 37
saṃsmarātmānamavyagro mā vimūḍhamanā bhava 37
37.
bhāvābhāvavinirmuktaṃ jarāmaraṇavarjitam
saṃsmara ātmānam avyagraḥ mā vimūḍhamanā bhava
saṃsmara ātmānam avyagraḥ mā vimūḍhamanā bhava
37.
avyagraḥ bhāvābhāvavinirmuktaṃ jarāmaraṇavarjitam
ātmānam saṃsmara mā vimūḍhamanā bhava
ātmānam saṃsmara mā vimūḍhamanā bhava
37.
Remember the (ātman) Self, which is free from existence and non-existence, and devoid of old age and death, remaining undistracted. Do not let your mind be deluded.
न ते दुःखं न ते जन्म न ते माता न ते पिता ।
आत्मैवासि न सद्बुद्धे त्वमन्यः कश्चिदेव हि ॥ ३८ ॥
आत्मैवासि न सद्बुद्धे त्वमन्यः कश्चिदेव हि ॥ ३८ ॥
na te duḥkhaṃ na te janma na te mātā na te pitā ,
ātmaivāsi na sadbuddhe tvamanyaḥ kaścideva hi 38
ātmaivāsi na sadbuddhe tvamanyaḥ kaścideva hi 38
38.
na te duḥkhaṃ na te janma na te mātā na te pitā
ātmā eva asi na sadbuddhe tvam anyaḥ kaścit eva hi
ātmā eva asi na sadbuddhe tvam anyaḥ kaścit eva hi
38.
sadbuddhe te duḥkhaṃ na te janma na te mātā na
te pitā tvam ātmā eva asi anyaḥ kaścit eva hi na
te pitā tvam ātmā eva asi anyaḥ kaścit eva hi na
38.
O wise (sadbuddhe) one, you have no suffering, no birth, no mother, and no father. You are verily the (ātman) Self, and certainly no one else.
अस्यां संसारयात्रायां नानाभिनयदायिनः ।
अज्ञा एव नराः साधुरसभावसमन्विताः ॥ ३९ ॥
अज्ञा एव नराः साधुरसभावसमन्विताः ॥ ३९ ॥
asyāṃ saṃsārayātrāyāṃ nānābhinayadāyinaḥ ,
ajñā eva narāḥ sādhurasabhāvasamanvitāḥ 39
ajñā eva narāḥ sādhurasabhāvasamanvitāḥ 39
39.
asyām saṃsārayātrāyām nānābhinayadāyinaḥ
ajñāḥ eva narāḥ sādhurasabhāvasamanvitāḥ
ajñāḥ eva narāḥ sādhurasabhāvasamanvitāḥ
39.
asyām saṃsārayātrāyām nānābhinayadāyinaḥ
ajñāḥ eva narāḥ sādhurasabhāvasamanvitāḥ
ajñāḥ eva narāḥ sādhurasabhāvasamanvitāḥ
39.
In this worldly journey (saṃsāra), only ignorant people, who are performers of diverse roles (abhinaya), are truly immersed in sentiments and emotions (rasa-bhāva).
मध्यस्थदृष्टयः स्वस्था यथाप्राप्तार्थदर्शिनः ।
तज्ज्ञास्तु प्रेक्षका एव साक्षिधर्मे व्यवस्थिताः ॥ ४० ॥
तज्ज्ञास्तु प्रेक्षका एव साक्षिधर्मे व्यवस्थिताः ॥ ४० ॥
madhyasthadṛṣṭayaḥ svasthā yathāprāptārthadarśinaḥ ,
tajjñāstu prekṣakā eva sākṣidharme vyavasthitāḥ 40
tajjñāstu prekṣakā eva sākṣidharme vyavasthitāḥ 40
40.
madhyasthadṛṣṭayaḥ svasthāḥ yathāprāptārthadarśinaḥ
tajjñāḥ tu prekṣakāḥ eva sākṣidharme vyavasthitāḥ
tajjñāḥ tu prekṣakāḥ eva sākṣidharme vyavasthitāḥ
40.
madhyasthadṛṣṭayaḥ svasthāḥ yathāprāptārthadarśinaḥ
tajjñāḥ tu prekṣakāḥ eva sākṣidharme vyavasthitāḥ
tajjñāḥ tu prekṣakāḥ eva sākṣidharme vyavasthitāḥ
40.
Those whose vision is impartial, who are self-abiding (svasthāḥ), and who perceive things as they are, such knowers (of reality) are merely observers, established in the intrinsic nature (dharma) of a witness.
कर्तारोऽपि न कर्तारो यथा दीपा निशागमे ।
आलोककर्मणामेवं तज्ज्ञा लोकस्थिताविह ॥ ४१ ॥
आलोककर्मणामेवं तज्ज्ञा लोकस्थिताविह ॥ ४१ ॥
kartāro'pi na kartāro yathā dīpā niśāgame ,
ālokakarmaṇāmevaṃ tajjñā lokasthitāviha 41
ālokakarmaṇāmevaṃ tajjñā lokasthitāviha 41
41.
kartāraḥ api na kartāraḥ yathā dīpāḥ niśāgame
ālokakarmaṇām evam tajjñāḥ lokasthitau iha
ālokakarmaṇām evam tajjñāḥ lokasthitau iha
41.
yathā niśāgame dīpāḥ api kartāraḥ na kartāraḥ
ālokakarmaṇām evam iha lokasthitau tajjñāḥ
ālokakarmaṇām evam iha lokasthitau tajjñāḥ
41.
Just as lamps, even while illuminating at nightfall, are not considered the true agents (kartāraḥ) of those illuminating actions, similarly, these knowers (tajjñāḥ) in this worldly existence (lokasthiti) are not true agents (kartāraḥ).
प्रतिबिम्बे न दृश्यन्ते स्वात्मबिम्बगतैरपि ।
यथा दर्पणरत्नाद्यास्तथा कार्ये महाधियः ॥ ४२ ॥
यथा दर्पणरत्नाद्यास्तथा कार्ये महाधियः ॥ ४२ ॥
pratibimbe na dṛśyante svātmabimbagatairapi ,
yathā darpaṇaratnādyāstathā kārye mahādhiyaḥ 42
yathā darpaṇaratnādyāstathā kārye mahādhiyaḥ 42
42.
pratibimbe na dṛśyante svātmabimbagataiḥ api
yathā darpaṇaratnādyāḥ tathā kārye mahādhiyaḥ
yathā darpaṇaratnādyāḥ tathā kārye mahādhiyaḥ
42.
yathā svātmabimbagataiḥ api darpaṇaratnādyāḥ
pratibimbe na dṛśyante tathā mahādhiyaḥ kārye
pratibimbe na dṛśyante tathā mahādhiyaḥ kārye
42.
Just as mirrors, jewels, and similar objects are not seen within their own reflections, even by those who are reflected therein, similarly, the great wise ones (mahādhiyaḥ) are not seen in (or identified with) the work (kārya).
सर्वैषणामयकलङ्कविवर्जितेन स्वस्थात्मभावकलितेन हृदब्जमध्ये ।
पुत्रात्मनात्मनि महामुनिनामुनैव संत्यज्य संभ्रममलं परितोषमेहि ॥ ४३ ॥
पुत्रात्मनात्मनि महामुनिनामुनैव संत्यज्य संभ्रममलं परितोषमेहि ॥ ४३ ॥
sarvaiṣaṇāmayakalaṅkavivarjitena svasthātmabhāvakalitena hṛdabjamadhye ,
putrātmanātmani mahāmunināmunaiva saṃtyajya saṃbhramamalaṃ paritoṣamehi 43
putrātmanātmani mahāmunināmunaiva saṃtyajya saṃbhramamalaṃ paritoṣamehi 43
43.
sarvaiṣaṇāmayakalaṅkavivarjitena
svasthātmabhāvakalitena hṛdabjamadhye
putrātmanā ātmani mahāmuninā amunā eva
saṃtyajya saṃbhramam alam paritoṣam ehi
svasthātmabhāvakalitena hṛdabjamadhye
putrātmanā ātmani mahāmuninā amunā eva
saṃtyajya saṃbhramam alam paritoṣam ehi
43.
amunā eva mahāmuninā sarvaiṣaṇāmayakalaṅkavivarjitena
svasthātmabhāvakalitena
(tvam) hṛdabjamadhye ātmani putrātmanā
saṃbhramam alam saṃtyajya paritoṣam ehi
svasthātmabhāvakalitena
(tvam) hṛdabjamadhye ātmani putrātmanā
saṃbhramam alam saṃtyajya paritoṣam ehi
43.
By this very great sage (mahāmuni), who is completely free from the stain of all worldly desires (eṣaṇā) and endowed with a self-abiding (svasthātmabhāva) nature, (you, O disciple,) completely abandon all confusion and attain abundant contentment within the lotus of the heart, (realizing) the individual self (ātman) that is like a son (putra) within the Supreme Self (ātman).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20 (current chapter)
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216