Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-3, chapter-108

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
राजोवाच ।
अथ गच्छति कालेऽत्र जराजर्जरितायुषि ।
तुषारपूर्णशष्पौघसमश्मश्रुभृते मयि ॥ १ ॥
rājovāca ,
atha gacchati kāle'tra jarājarjaritāyuṣi ,
tuṣārapūrṇaśaṣpaughasamaśmaśrubhṛte mayi 1
1. rājaḥ uvāca atha gacchati kāle atra jarājarjaritāyuṣi
tuṣārapūrṇaśaṣpaughasamaśmaśrubhṛte mayi
1. rājaḥ uvāca atha atra kāle gacchati mayi
jarājarjaritāyuṣi tuṣārapūrṇaśaṣpaughasamaśmaśrubhṛte
1. The king spoke: Then, as time was passing and my life was worn out by old age, and as I (myself) had a beard resembling a mass of grass covered in frost...
कर्मवातापनुन्नेषु सरसेष्वरसेष्वपि ।
पतत्सु वासरौघेषु शीर्णपर्णगणेष्विव ॥ २ ॥
karmavātāpanunneṣu saraseṣvaraseṣvapi ,
patatsu vāsaraugheṣu śīrṇaparṇagaṇeṣviva 2
2. karmavātāpanunneṣu saraseṣu araseṣu api
patatsu vāsaraugheṣu śīrṇaparṇagaṇeṣu iva
2. karmavātāpanunneṣu saraseṣu api araseṣu
patatsu vāsaraugheṣu śīrṇaparṇagaṇeṣu iva
2. as the multitudes of days, driven away by the wind of (karma), passed - days that were both delightful and devoid of essence - just like masses of withered leaves falling.
आजाविव शरौघेषु सुखदुःखेष्वनारतम् ।
कलहेष्वप्यकार्येषु चागच्छत्सु पतत्सु च ॥ ३ ॥
ājāviva śaraugheṣu sukhaduḥkheṣvanāratam ,
kalaheṣvapyakāryeṣu cāgacchatsu patatsu ca 3
3. ājāvi iva śaraugheṣu sukha-duḥkheṣu anāratam
kalaheṣu api akāryeṣu ca āgacchat-su patat-su ca
3. śaraugheṣu ājāvi iva,
anāratam sukha-duḥkheṣu,
ca āgacchat-su patat-su ca akāryeṣu api kalaheṣu
3. Like a ram (ājāvi) caught in volleys of arrows, constantly in the midst of joys and sorrows, and also in quarrels and improper actions as they arise and subside.
विकल्पकल्पनावर्तवर्तिनि द्विजगे जडे ।
समुद्र इव कल्लोलभरे भ्रमितचेतसि ॥ ४ ॥
vikalpakalpanāvartavartini dvijage jaḍe ,
samudra iva kallolabhare bhramitacetasi 4
4. vikalpa-kalpanā-varta-vartini dvijage jaḍe
samudra iva kallola-bhare bhramita-cetasi
4. dvijage jaḍe bhramita-cetasi
vikalpa-kalpanā-varta-vartini kallola-bhare samudra iva
4. In the dull (jaḍa) twice-born (dvija), whose consciousness (cetas) is bewildered, [it is] like an ocean full of waves, existing within the whirlpool of mental constructs (vikalpa-kalpanā) and imaginings.
चलच्चिन्ताचितं चक्रमारूढे भ्रान्त आत्मनि ।
प्रोह्यमाने तृण इव सावर्तं कालसागरे ॥ ५ ॥
calaccintācitaṃ cakramārūḍhe bhrānta ātmani ,
prohyamāne tṛṇa iva sāvartaṃ kālasāgare 5
5. calat-cintā-citam cakram ā-rūḍhe bhrānte ātmani
prohyamāṇe tṛṇa iva sāvartam kāla-sāgare
5. bhrānte ātmani calat-cintā-citam cakram ā-rūḍhe,
sāvartam tṛṇa iva kāla-sāgare prohyamāṇe
5. In the deluded self (ātman), having mounted the wheel laden with restless thoughts, (it is) being swept away like a blade of grass along with its whirlpool, in the ocean of time.
विन्ध्योर्वीवनकीटस्य ग्रासैकशरणस्य मे ।
द्विबाहोर्गर्दभस्यात्र क्षीण इत्थं समागणे ॥ ६ ॥
vindhyorvīvanakīṭasya grāsaikaśaraṇasya me ,
dvibāhorgardabhasyātra kṣīṇa itthaṃ samāgaṇe 6
6. vindhya-urvī-vana-kīṭasya grāsa-eka-śaraṇasya me
dvi-bāhoḥ gardabhasya atra kṣīṇa ittham samāgaṇe
6. atra samāgaṇe ittham me vindhya-urvī-vana-kīṭasya
grāsa-eka-śaraṇasya dvi-bāhoḥ gardabhasya kṣīṇa
6. Here, in this struggle (samāgaṇa), I am thus wasted away, like a worm of the Vindhya forest land whose sole refuge is sustenance, and like a two-armed donkey.
विस्मृते मम भूपत्वे शवस्येव महाजवे ।
चाण्डालत्वे स्थिरीभूते पक्षच्छिन्न इवाचले ॥ ७ ॥
vismṛte mama bhūpatve śavasyeva mahājave ,
cāṇḍālatve sthirībhūte pakṣacchinna ivācale 7
7. vismṛte mama bhūpatve śavasya iva mahājave |
cāṇḍālatve sthirībhūte pakṣacchinnaḥ iva acale ||
7. mama bhūpatve vismṛte (sati) śavasya mahājave iva
cāṇḍālatve sthirībhūte (sati) pakṣacchinnaḥ acale iva
7. When my kingship was forgotten, like that of a corpse in a swift current, and when my state of being an outcast (cāṇḍālatva) became firmly established, like a mountain whose wings have been severed.
संसारमिव कल्पान्तो दावाग्निरिव काननम् ।
सागरोर्मिस्तटमिव शुष्कवृक्षमिवाशनिः ॥ ८ ॥
saṃsāramiva kalpānto dāvāgniriva kānanam ,
sāgarormistaṭamiva śuṣkavṛkṣamivāśaniḥ 8
8. saṃsāram iva kalpāntaḥ dāvāgniḥ iva kānanam |
sāgarormiḥ taṭam iva śuṣkavṛkṣam iva aśaniḥ ||
8. (ayam kāmukahaṭhaḥ prāṇān hinasti)
kalpāntaḥ saṃsāram iva
dāvāgniḥ kānanam iva sāgarormiḥ
taṭam iva aśaniḥ śuṣkavṛkṣam iva
8. Like the end of a cosmic cycle (kalpānta) to the entire world (saṃsāra), like a forest fire (dāvāgni) to a forest, like an ocean wave (sāgarormi) to the shore, like lightning (aśani) to a dry tree.
अकाण्डे मरणोड्डीनं चण्डचण्डालमण्डलम् ।
निरन्नतृणपत्राम्बु विन्ध्यकच्छं तदाययौ ॥ ९ ॥
akāṇḍe maraṇoḍḍīnaṃ caṇḍacaṇḍālamaṇḍalam ,
nirannatṛṇapatrāmbu vindhyakacchaṃ tadāyayau 9
9. akāṇḍe maraṇa-uḍḍīnam caṇḍa-caṇḍāla-maṇḍalam |
niranna-tṛṇa-patra-ambu vindhya-kaccham tadā āyayau ||
9. tadā akāṇḍe maraṇa-uḍḍīnam caṇḍa-caṇḍāla-maṇḍalam
niranna-tṛṇa-patra-ambu vindhya-kaccham āyayau
9. Then, a fierce group of outcasts, having suddenly swarmed for death, arrived at the Vindhya region (Vindhyakaccha), which was devoid of food, grass, leaves, and water.
न वर्षति घनव्राते दृष्टनष्टे क्वचित्स्थिते ।
पूतांगारकणोन्मिश्रगतौ वहति मारुते ॥ १० ॥
na varṣati ghanavrāte dṛṣṭanaṣṭe kvacitsthite ,
pūtāṃgārakaṇonmiśragatau vahati mārute 10
10. na varṣati ghana-vrāte dṛṣṭa-naṣṭe kvacit sthite
| pūta-aṅgāra-kaṇa-unmiśra-gatau vahati mārute ||
10. ghana-vrāte kvacit sthite (sati),
dṛṣṭa-naṣṭe (sati),
na varṣati (sati) mārute vahati (sati),
pūta-aṅgāra-kaṇa-unmiśra-gatau (sati)
10. When the masses of clouds, having appeared and then vanished, remained somewhere without raining; and when the wind blew, its course mingled with particles of burnt charcoal.
शीर्णमर्मरपर्णासु दावाग्निवलितासु च ।
वनस्थलीषु शून्यासु चिरप्रव्रजितास्विव ॥ ११ ॥
śīrṇamarmaraparṇāsu dāvāgnivalitāsu ca ,
vanasthalīṣu śūnyāsu cirapravrajitāsviva 11
11. śīrṇamarmaraparṇāsu dāvāgnivalitāsu ca
vanasthalīṣu śūnyāsu cirapravrajitāsu iva
11. vanasthalīṣu śūnyāsu śīrṇamarmaraparṇāsu
dāvāgnivalitāsu ca cirapravrajitāsu iva
11. In desolate forest lands, with their leaves withered and rustling, enveloped by forest fires, as if long abandoned.
अकाण्डमभवद्भीममुद्दामदवपावकम् ।
शोषिताशेषगहनं भस्मशेषतृणोलपम् ॥ १२ ॥
akāṇḍamabhavadbhīmamuddāmadavapāvakam ,
śoṣitāśeṣagahanaṃ bhasmaśeṣatṛṇolapam 12
12. akāṇḍam abhavat bhīmam uddāmadavapāvakam
śoṣitāśeṣagahanam bhasmaśeṣatṛṇolapam
12. akāṇḍam bhīmam uddāmadavapāvakam
śoṣitāśeṣagahanam bhasmaśeṣatṛṇolapam abhavat
12. Suddenly, a terrible, unrestrained forest fire arose, which dried up all dense thickets and left only ashes of the grass and reeds.
पांसुधूसरसर्वाङ्गं क्षुधिताशेषमानवम् ।
निरन्नतृणपानीयं देशाद्युद्दावमण्डलम् ॥ १३ ॥
pāṃsudhūsarasarvāṅgaṃ kṣudhitāśeṣamānavam ,
nirannatṛṇapānīyaṃ deśādyuddāvamaṇḍalam 13
13. pāṃsudhūsarasarvāṅgam kṣudhitāśeṣamānavam
nirannatṛṇapānīyam deśādyuddāvamaṇḍalam
13. deśādyuddāvamaṇḍalam pāṃsudhūsarasarvāṅgam
kṣudhitāśeṣamānavam nirannatṛṇapānīyam
13. (There was) a region, devastated by fierce fires, with all its surfaces dusty gray, all its inhabitants hungry, and completely devoid of food, grass, and water.
कचन्मरुमरीच्यम्बुमज्जन्महिषमण्डलम् ।
वातोत्थसीकरव्यूहापरिवाहवनाम्बरम् ॥ १४ ॥
kacanmarumarīcyambumajjanmahiṣamaṇḍalam ,
vātotthasīkaravyūhāparivāhavanāmbaram 14
14. kacanmarumarīcyambumajjanmahiṣamaṇḍalam
vātotthasīkaravyūhāparivāhavanāmbaram
14. kacanmarumarīcyambumajjanmahiṣamaṇḍalam
vātotthasīkaravyūhāparivāhavanāmbaram
14. (There was a region) where herds of buffaloes were plunging into the shimmering water of desert mirages, and where the forests and sky were devoid of widespread masses of wind-borne spray.
पानीयशब्दमात्रैकश्रवणोत्कनरव्रजम् ।
आतपाततिसंशोषसीदत्सकलमानवम् ॥ १५ ॥
pānīyaśabdamātraikaśravaṇotkanaravrajam ,
ātapātatisaṃśoṣasīdatsakalamānavam 15
15. pānīyaśabdamātraikaśravaṇotkanaravrajam
ātapātatisaṃśoṣasīdatsakalamānavam
15. pānīyaśabdamātraikaśravaṇotkanaravrajam
ātapātatisaṃśoṣasīdatsakalamānavam
15. where throngs of people were eager upon hearing merely the sound of water, and all humanity was suffering, parched by the pervasive, intense heat of the sun.
पत्रग्रसनसंरब्धक्षुधितोत्थितजीवितम् ।
स्वाङ्गचर्वणसंरम्भलुठद्दशनमण्डलम् ॥ १६ ॥
patragrasanasaṃrabdhakṣudhitotthitajīvitam ,
svāṅgacarvaṇasaṃrambhaluṭhaddaśanamaṇḍalam 16
16. patragrasanasaṃrabdhakṣudhitotthitajīvitam
svāṅgacarvaṇasaṃrambhaluṭhaddaśanamaṇḍalam
16. patragrasanasaṃrabdhakṣudhitotthitajīvitam
svāṅgacarvaṇasaṃrambhaluṭhaddaśanamaṇḍalam
16. where living beings, agitated and driven by hunger, had resorted to devouring leaves, and their multitude of teeth were gnashing in a frenzy from chewing their own limbs.
मांसशङ्कानिगीर्णोग्रखदिराग्निकणोत्करम् ।
मण्डकासारसंग्रस्तवनपाषाणखण्डकम् ॥ १७ ॥
māṃsaśaṅkānigīrṇograkhadirāgnikaṇotkaram ,
maṇḍakāsārasaṃgrastavanapāṣāṇakhaṇḍakam 17
17. māṃsaśaṅkānigīrṇograkhadirāgnikaṇotkaram
maṇḍakāsārasaṃgrastavanapāṣāṇakhaṇḍakam
17. māṃsaśaṅkānigīrṇograkhadirāgnikaṇotkaram
maṇḍakāsārasaṃgrastavanapāṣāṇakhaṇḍakam
17. where a multitude of fierce "khadira" charcoal embers were swallowed, mistaken for pieces of meat, and fragments of forest stone were devoured, under the delusion that they were an abundance of frogs.
अन्योन्यभूतसंसक्तमातृपुत्रपितृव्रजम् ।
गृध्रोदररटत्सारनिगीर्णवरसारिकम् ॥ १८ ॥
anyonyabhūtasaṃsaktamātṛputrapitṛvrajam ,
gṛdhrodararaṭatsāranigīrṇavarasārikam 18
18. anyonyabhūtasaṃsaktamātṛputrapitṛvrajam
gṛdhrodararaṭatsāranigīrṇavarasārikam
18. anyonyabhūtasaṃsaktamātṛputrapitṛvrajam
gṛdhrodararaṭatsāranigīrṇavarasārikam
18. where throngs of mothers, sons, and fathers were clinging to each other (in death or distress), and the vital essence of excellent myna birds, once swallowed, still cried out from within the bellies of vultures.
परस्पराङ्गविच्छेदरक्तसिक्तधरातलम् ।
हरिग्रसनसंरब्धमत्तक्षुधितवारणम् ॥ १९ ॥
parasparāṅgavicchedaraktasiktadharātalam ,
harigrasanasaṃrabdhamattakṣudhitavāraṇam 19
19. parasparāṅgavicchedaraktasiktadharātalam
harigrasanasaṃrabdhamattakṣudhitavāraṇam
19. parasparāṅgavicchedaraktasiktadharātalam
harigrasanasaṃrabdhamattakṣudhitavāraṇam
19. where the earth's surface is drenched with blood from the mutual dismemberment of limbs, and where frenzied, hungry elephants are enraged by being devoured by lions.
दरीनिगरणैकैकसिंहभ्रमणभीषणम् ।
अन्योन्यग्रसनोद्युक्तलोकमल्लकृतं वहत् ॥ २० ॥
darīnigaraṇaikaikasiṃhabhramaṇabhīṣaṇam ,
anyonyagrasanodyuktalokamallakṛtaṃ vahat 20
20. darīnigaraṇaikaikasiṃhabhramaṇabhīṣaṇam
anyonyagrasanodyuktalokamallakṛtam vahat
20. darīnigaraṇaikaikasiṃhabhramaṇabhīṣaṇam
anyonyagrasanodyuktalokamallakṛtam vahat
20. where the roaming of individual lions, devouring (prey) in caves, is terrifying; and which carries (the effects of) the deeds of people, like wrestlers, engaged in mutual devouring.
निष्पत्रपादपोड्डीनप्रौढाङ्गारमयानिलम् ।
रक्तपानोत्कमार्जारलीढधातुतटावनि ॥ २१ ॥
niṣpatrapādapoḍḍīnaprauḍhāṅgāramayānilam ,
raktapānotkamārjāralīḍhadhātutaṭāvani 21
21. niṣpatrapādapoḍḍīnāprauḍhāṅgāramayānilam
raktapānotkamārjāralīḍhadhātutaṭāvanī
21. niṣpatrapādapoḍḍīnāprauḍhāṅgāramayānilam
raktapānotkamārjāralīḍhadhātutaṭāvanī
21. where there are leafless trees and a wind made of fiercely flying embers; and whose mineral-rich banks of the earth are licked by cats eager for blood.
ज्वालाघनघटाटोपसावर्तसवनानिलम् ।
सर्वस्थलरसद्वह्निपुञ्जपिञ्जरजङ्गलम् ॥ २२ ॥
jvālāghanaghaṭāṭopasāvartasavanānilam ,
sarvasthalarasadvahnipuñjapiñjarajaṅgalam 22
22. jvālāghanaghaṭāṭopasāvartasavanānilam
sarvasthalarasadvanhipuñjapiñjarajāṅgalam
22. jvālāghanaghaṭāṭopasāvartasavanānilam
sarvasthalarasadvanhipuñjapiñjarajāṅgalam
22. where the wind is whirling with tumultuous masses of dense, sacrificial flames; and the wilderness is tawny (or reddish-brown) due to roaring masses of fire burning everywhere.
दग्धाजगरकुञ्जोत्थधूममांसलगुल्मकम् ।
मारुतावलितज्वालासंध्याभ्रवलिताम्बरम् ॥ २३ ॥
dagdhājagarakuñjotthadhūmamāṃsalagulmakam ,
mārutāvalitajvālāsaṃdhyābhravalitāmbaram 23
23. dagdhājagarakuñjōtthadhūmamāṃsalagulmakam
mārutāvalitajvālāsandhyābhrāvalitāmbaram
23. dagdhājagarakuñjōtthadhūmamāṃsalagulmakam
mārutāvalitajvālāsandhyābhrāvalitāmbaram
23. A place where thickets are dense with smoke rising from burnt python lairs, and whose sky is enveloped by what resemble evening clouds, appearing like flames swayed by the wind.
उद्दामरवमुद्भान्तभस्मनाऽस्तम्भमण्डलम् ।
साक्रन्दनरदाराग्रदीनार्भककृतारवम् ॥ २४ ॥
uddāmaravamudbhāntabhasmanā'stambhamaṇḍalam ,
sākrandanaradārāgradīnārbhakakṛtāravam 24
24. uddāmaravam udbhāntabhasmanā astambhamaṇḍalam
sākrandanadarāgrādīnārbhaka-kṛtāravam
24. uddāmaravam udbhāntabhasmanā astambhamaṇḍalam
sākrandanadarāgrādīnārbhaka-kṛtāravam
24. A place with immense roars, where the pillar-less ground is scattered with swirling ashes, and where pitiful children, at the forefront of terror, raise lamentable cries.
संभ्रान्तपुरुषव्यूहदन्तकृत्तमहाशवम् ।
मांसगन्धजवग्रस्तरक्तारक्तनिजाङ्गुलि ॥ २५ ॥
saṃbhrāntapuruṣavyūhadantakṛttamahāśavam ,
māṃsagandhajavagrastaraktāraktanijāṅguli 25
25. saṃbhrāntapuruṣavyūhadantakṛtamahāśavam
māṃsagandhajavagrastaraktārakta-nijāṅguli
25. saṃbhrāntapuruṣavyūhadantakṛtamahāśavam
māṃsagandhajavagrastaraktārakta-nijāṅguli
25. A place where great corpses are torn by the teeth of bewildered multitudes of men, and where (these men's) own fingers are blood-red, gripped by a natural impulse for the smell of flesh.
नीलपत्रलताशङ्कापीतधूमघनच्छवि ।
भ्रमद्गृध्रनिगीर्णोग्रनभोभ्रान्तोल्मुकामिषम् ॥ २६ ॥
nīlapatralatāśaṅkāpītadhūmaghanacchavi ,
bhramadgṛdhranigīrṇogranabhobhrāntolmukāmiṣam 26
26. nīlapatralatāśaṅkāpītadhūmaghanacchavi
bhramadgṛdhranigīrṇogranabhobhrāntolmukāmiṣam
26. nīlapatralatāśaṅkāpītadhūmaghanacchavi
bhramadgṛdhranigīrṇogranabhobhrāntolmukāmiṣam
26. A place with a dense, yellow smoky appearance resembling blue-leafed creepers, and where terrible, whirling vultures devour firebrands as if they were prey swirling in the sky.
इतरेतरभिन्नाङ्गलोकविद्रवणाकुलम् ।
ज्वलिताग्निटणत्कारविदीर्णहृदयोदरम् ॥ २७ ॥
itaretarabhinnāṅgalokavidravaṇākulam ,
jvalitāgniṭaṇatkāravidīrṇahṛdayodaram 27
27. itaretarabinnāṅgalokavidravaṇākulam
jvalitāgniṭaṇatkāravidīrṇahṛdayodaram
27. itaretarabinnāṅgalokavidravaṇākulam
jvalitāgniṭaṇatkāravidīrṇahṛdayodaram
27. (It was) agitated by the scattering of people whose limbs were torn from each other, and its heart and core were split open by the crackling sound of blazing fire.
गर्तमारुतक्राङ्कारभीमदावाग्निवल्गनम् ।
भीताजगरफूत्कारपतदङ्गारपादपम् ॥ २८ ॥
gartamārutakrāṅkārabhīmadāvāgnivalganam ,
bhītājagaraphūtkārapatadaṅgārapādapam 28
28. gartamārutakrāṅkārabhīmadāvāgnivalganam
bhītājagaraphūtkārapatadaṅgārapādapam
28. gartamārutakrāṅkārabhīmadāvāgnivalganam
bhītājagaraphūtkārapatadaṅgārapādapam
28. (It was) where terrible forest fires leaped and roared with the sound of wind in chasms, and where trees dropped embers amidst the hissing of frightened pythons.
सदकाण्डस्फुटद्देशं प्राप्य तच्छुष्ककोटरम् ।
द्वादशार्काग्निदग्धस्य जगतोऽनुकृतिं ययौ ॥ २९ ॥
sadakāṇḍasphuṭaddeśaṃ prāpya tacchuṣkakoṭaram ,
dvādaśārkāgnidagdhasya jagato'nukṛtiṃ yayau 29
29. sadakāṇḍasphuṭaddeśam prāpya tat śuṣkakoṭaram
dvādaśārkāgnidagdhasya jagataḥ anukṛtim yayau
29. tat śuṣkakoṭaram sadakāṇḍasphuṭaddeśam prāpya,
dvādaśārkāgnidagdhasya jagataḥ anukṛtim yayau
29. Upon reaching that dry hollow - a region where cracks suddenly appeared - it took on the resemblance of a world consumed by the fire of the twelve suns.
ज्वलदनलजटालवृक्षखण्डप्रसरमरुत्प्रसरावनुन्नलोकः ।
ज्वलनतपनभास्करात्मजानां रमणगृहानुकृतिं जगाम देशः ॥ ३० ॥
jvaladanalajaṭālavṛkṣakhaṇḍaprasaramarutprasarāvanunnalokaḥ ,
jvalanatapanabhāskarātmajānāṃ ramaṇagṛhānukṛtiṃ jagāma deśaḥ 30
30. jvaladanālajaṭālavṛkṣakhaṇḍaprasaramarutprasārāvanunnalokaḥ
jvalanatapanabhāskarātmajānām ramaṇagṛhānukṛtim jagāma deśaḥ
30. deśaḥ jvaladanālajaṭālavṛkṣakhaṇḍaprasaramarutprasārāvanunnalokaḥ
jvalanatapanabhāskarātmajānām ramaṇagṛhānukṛtim jagāma
30. The region, where people were expelled by the expansive, spreading wind (originating from the blazing, entangled tree fragments), became like a pleasure-house for the offspring of the blazing, scorching, and illuminating suns.