योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-108
राजोवाच ।
अथ गच्छति कालेऽत्र जराजर्जरितायुषि ।
तुषारपूर्णशष्पौघसमश्मश्रुभृते मयि ॥ १ ॥
अथ गच्छति कालेऽत्र जराजर्जरितायुषि ।
तुषारपूर्णशष्पौघसमश्मश्रुभृते मयि ॥ १ ॥
rājovāca ,
atha gacchati kāle'tra jarājarjaritāyuṣi ,
tuṣārapūrṇaśaṣpaughasamaśmaśrubhṛte mayi 1
atha gacchati kāle'tra jarājarjaritāyuṣi ,
tuṣārapūrṇaśaṣpaughasamaśmaśrubhṛte mayi 1
1.
rājaḥ uvāca atha gacchati kāle atra jarājarjaritāyuṣi
tuṣārapūrṇaśaṣpaughasamaśmaśrubhṛte mayi
tuṣārapūrṇaśaṣpaughasamaśmaśrubhṛte mayi
1.
rājaḥ uvāca atha atra kāle gacchati mayi
jarājarjaritāyuṣi tuṣārapūrṇaśaṣpaughasamaśmaśrubhṛte
jarājarjaritāyuṣi tuṣārapūrṇaśaṣpaughasamaśmaśrubhṛte
1.
The king spoke: Then, as time was passing and my life was worn out by old age, and as I (myself) had a beard resembling a mass of grass covered in frost...
कर्मवातापनुन्नेषु सरसेष्वरसेष्वपि ।
पतत्सु वासरौघेषु शीर्णपर्णगणेष्विव ॥ २ ॥
पतत्सु वासरौघेषु शीर्णपर्णगणेष्विव ॥ २ ॥
karmavātāpanunneṣu saraseṣvaraseṣvapi ,
patatsu vāsaraugheṣu śīrṇaparṇagaṇeṣviva 2
patatsu vāsaraugheṣu śīrṇaparṇagaṇeṣviva 2
2.
karmavātāpanunneṣu saraseṣu araseṣu api
patatsu vāsaraugheṣu śīrṇaparṇagaṇeṣu iva
patatsu vāsaraugheṣu śīrṇaparṇagaṇeṣu iva
2.
karmavātāpanunneṣu saraseṣu api araseṣu
patatsu vāsaraugheṣu śīrṇaparṇagaṇeṣu iva
patatsu vāsaraugheṣu śīrṇaparṇagaṇeṣu iva
2.
as the multitudes of days, driven away by the wind of (karma), passed - days that were both delightful and devoid of essence - just like masses of withered leaves falling.
आजाविव शरौघेषु सुखदुःखेष्वनारतम् ।
कलहेष्वप्यकार्येषु चागच्छत्सु पतत्सु च ॥ ३ ॥
कलहेष्वप्यकार्येषु चागच्छत्सु पतत्सु च ॥ ३ ॥
ājāviva śaraugheṣu sukhaduḥkheṣvanāratam ,
kalaheṣvapyakāryeṣu cāgacchatsu patatsu ca 3
kalaheṣvapyakāryeṣu cāgacchatsu patatsu ca 3
3.
ājāvi iva śaraugheṣu sukha-duḥkheṣu anāratam
kalaheṣu api akāryeṣu ca āgacchat-su patat-su ca
kalaheṣu api akāryeṣu ca āgacchat-su patat-su ca
3.
śaraugheṣu ājāvi iva,
anāratam sukha-duḥkheṣu,
ca āgacchat-su patat-su ca akāryeṣu api kalaheṣu
anāratam sukha-duḥkheṣu,
ca āgacchat-su patat-su ca akāryeṣu api kalaheṣu
3.
Like a ram (ājāvi) caught in volleys of arrows, constantly in the midst of joys and sorrows, and also in quarrels and improper actions as they arise and subside.
विकल्पकल्पनावर्तवर्तिनि द्विजगे जडे ।
समुद्र इव कल्लोलभरे भ्रमितचेतसि ॥ ४ ॥
समुद्र इव कल्लोलभरे भ्रमितचेतसि ॥ ४ ॥
vikalpakalpanāvartavartini dvijage jaḍe ,
samudra iva kallolabhare bhramitacetasi 4
samudra iva kallolabhare bhramitacetasi 4
4.
vikalpa-kalpanā-varta-vartini dvijage jaḍe
samudra iva kallola-bhare bhramita-cetasi
samudra iva kallola-bhare bhramita-cetasi
4.
dvijage jaḍe bhramita-cetasi
vikalpa-kalpanā-varta-vartini kallola-bhare samudra iva
vikalpa-kalpanā-varta-vartini kallola-bhare samudra iva
4.
In the dull (jaḍa) twice-born (dvija), whose consciousness (cetas) is bewildered, [it is] like an ocean full of waves, existing within the whirlpool of mental constructs (vikalpa-kalpanā) and imaginings.
चलच्चिन्ताचितं चक्रमारूढे भ्रान्त आत्मनि ।
प्रोह्यमाने तृण इव सावर्तं कालसागरे ॥ ५ ॥
प्रोह्यमाने तृण इव सावर्तं कालसागरे ॥ ५ ॥
calaccintācitaṃ cakramārūḍhe bhrānta ātmani ,
prohyamāne tṛṇa iva sāvartaṃ kālasāgare 5
prohyamāne tṛṇa iva sāvartaṃ kālasāgare 5
5.
calat-cintā-citam cakram ā-rūḍhe bhrānte ātmani
prohyamāṇe tṛṇa iva sāvartam kāla-sāgare
prohyamāṇe tṛṇa iva sāvartam kāla-sāgare
5.
bhrānte ātmani calat-cintā-citam cakram ā-rūḍhe,
sāvartam tṛṇa iva kāla-sāgare prohyamāṇe
sāvartam tṛṇa iva kāla-sāgare prohyamāṇe
5.
In the deluded self (ātman), having mounted the wheel laden with restless thoughts, (it is) being swept away like a blade of grass along with its whirlpool, in the ocean of time.
विन्ध्योर्वीवनकीटस्य ग्रासैकशरणस्य मे ।
द्विबाहोर्गर्दभस्यात्र क्षीण इत्थं समागणे ॥ ६ ॥
द्विबाहोर्गर्दभस्यात्र क्षीण इत्थं समागणे ॥ ६ ॥
vindhyorvīvanakīṭasya grāsaikaśaraṇasya me ,
dvibāhorgardabhasyātra kṣīṇa itthaṃ samāgaṇe 6
dvibāhorgardabhasyātra kṣīṇa itthaṃ samāgaṇe 6
6.
vindhya-urvī-vana-kīṭasya grāsa-eka-śaraṇasya me
dvi-bāhoḥ gardabhasya atra kṣīṇa ittham samāgaṇe
dvi-bāhoḥ gardabhasya atra kṣīṇa ittham samāgaṇe
6.
atra samāgaṇe ittham me vindhya-urvī-vana-kīṭasya
grāsa-eka-śaraṇasya dvi-bāhoḥ gardabhasya kṣīṇa
grāsa-eka-śaraṇasya dvi-bāhoḥ gardabhasya kṣīṇa
6.
Here, in this struggle (samāgaṇa), I am thus wasted away, like a worm of the Vindhya forest land whose sole refuge is sustenance, and like a two-armed donkey.
विस्मृते मम भूपत्वे शवस्येव महाजवे ।
चाण्डालत्वे स्थिरीभूते पक्षच्छिन्न इवाचले ॥ ७ ॥
चाण्डालत्वे स्थिरीभूते पक्षच्छिन्न इवाचले ॥ ७ ॥
vismṛte mama bhūpatve śavasyeva mahājave ,
cāṇḍālatve sthirībhūte pakṣacchinna ivācale 7
cāṇḍālatve sthirībhūte pakṣacchinna ivācale 7
7.
vismṛte mama bhūpatve śavasya iva mahājave |
cāṇḍālatve sthirībhūte pakṣacchinnaḥ iva acale ||
cāṇḍālatve sthirībhūte pakṣacchinnaḥ iva acale ||
7.
mama bhūpatve vismṛte (sati) śavasya mahājave iva
cāṇḍālatve sthirībhūte (sati) pakṣacchinnaḥ acale iva
cāṇḍālatve sthirībhūte (sati) pakṣacchinnaḥ acale iva
7.
When my kingship was forgotten, like that of a corpse in a swift current, and when my state of being an outcast (cāṇḍālatva) became firmly established, like a mountain whose wings have been severed.
संसारमिव कल्पान्तो दावाग्निरिव काननम् ।
सागरोर्मिस्तटमिव शुष्कवृक्षमिवाशनिः ॥ ८ ॥
सागरोर्मिस्तटमिव शुष्कवृक्षमिवाशनिः ॥ ८ ॥
saṃsāramiva kalpānto dāvāgniriva kānanam ,
sāgarormistaṭamiva śuṣkavṛkṣamivāśaniḥ 8
sāgarormistaṭamiva śuṣkavṛkṣamivāśaniḥ 8
8.
saṃsāram iva kalpāntaḥ dāvāgniḥ iva kānanam |
sāgarormiḥ taṭam iva śuṣkavṛkṣam iva aśaniḥ ||
sāgarormiḥ taṭam iva śuṣkavṛkṣam iva aśaniḥ ||
8.
(ayam kāmukahaṭhaḥ prāṇān hinasti)
kalpāntaḥ saṃsāram iva
dāvāgniḥ kānanam iva sāgarormiḥ
taṭam iva aśaniḥ śuṣkavṛkṣam iva
kalpāntaḥ saṃsāram iva
dāvāgniḥ kānanam iva sāgarormiḥ
taṭam iva aśaniḥ śuṣkavṛkṣam iva
8.
Like the end of a cosmic cycle (kalpānta) to the entire world (saṃsāra), like a forest fire (dāvāgni) to a forest, like an ocean wave (sāgarormi) to the shore, like lightning (aśani) to a dry tree.
अकाण्डे मरणोड्डीनं चण्डचण्डालमण्डलम् ।
निरन्नतृणपत्राम्बु विन्ध्यकच्छं तदाययौ ॥ ९ ॥
निरन्नतृणपत्राम्बु विन्ध्यकच्छं तदाययौ ॥ ९ ॥
akāṇḍe maraṇoḍḍīnaṃ caṇḍacaṇḍālamaṇḍalam ,
nirannatṛṇapatrāmbu vindhyakacchaṃ tadāyayau 9
nirannatṛṇapatrāmbu vindhyakacchaṃ tadāyayau 9
9.
akāṇḍe maraṇa-uḍḍīnam caṇḍa-caṇḍāla-maṇḍalam |
niranna-tṛṇa-patra-ambu vindhya-kaccham tadā āyayau ||
niranna-tṛṇa-patra-ambu vindhya-kaccham tadā āyayau ||
9.
tadā akāṇḍe maraṇa-uḍḍīnam caṇḍa-caṇḍāla-maṇḍalam
niranna-tṛṇa-patra-ambu vindhya-kaccham āyayau
niranna-tṛṇa-patra-ambu vindhya-kaccham āyayau
9.
Then, a fierce group of outcasts, having suddenly swarmed for death, arrived at the Vindhya region (Vindhyakaccha), which was devoid of food, grass, leaves, and water.
न वर्षति घनव्राते दृष्टनष्टे क्वचित्स्थिते ।
पूतांगारकणोन्मिश्रगतौ वहति मारुते ॥ १० ॥
पूतांगारकणोन्मिश्रगतौ वहति मारुते ॥ १० ॥
na varṣati ghanavrāte dṛṣṭanaṣṭe kvacitsthite ,
pūtāṃgārakaṇonmiśragatau vahati mārute 10
pūtāṃgārakaṇonmiśragatau vahati mārute 10
10.
na varṣati ghana-vrāte dṛṣṭa-naṣṭe kvacit sthite
| pūta-aṅgāra-kaṇa-unmiśra-gatau vahati mārute ||
| pūta-aṅgāra-kaṇa-unmiśra-gatau vahati mārute ||
10.
ghana-vrāte kvacit sthite (sati),
dṛṣṭa-naṣṭe (sati),
na varṣati (sati) mārute vahati (sati),
pūta-aṅgāra-kaṇa-unmiśra-gatau (sati)
dṛṣṭa-naṣṭe (sati),
na varṣati (sati) mārute vahati (sati),
pūta-aṅgāra-kaṇa-unmiśra-gatau (sati)
10.
When the masses of clouds, having appeared and then vanished, remained somewhere without raining; and when the wind blew, its course mingled with particles of burnt charcoal.
शीर्णमर्मरपर्णासु दावाग्निवलितासु च ।
वनस्थलीषु शून्यासु चिरप्रव्रजितास्विव ॥ ११ ॥
वनस्थलीषु शून्यासु चिरप्रव्रजितास्विव ॥ ११ ॥
śīrṇamarmaraparṇāsu dāvāgnivalitāsu ca ,
vanasthalīṣu śūnyāsu cirapravrajitāsviva 11
vanasthalīṣu śūnyāsu cirapravrajitāsviva 11
11.
śīrṇamarmaraparṇāsu dāvāgnivalitāsu ca
vanasthalīṣu śūnyāsu cirapravrajitāsu iva
vanasthalīṣu śūnyāsu cirapravrajitāsu iva
11.
vanasthalīṣu śūnyāsu śīrṇamarmaraparṇāsu
dāvāgnivalitāsu ca cirapravrajitāsu iva
dāvāgnivalitāsu ca cirapravrajitāsu iva
11.
In desolate forest lands, with their leaves withered and rustling, enveloped by forest fires, as if long abandoned.
अकाण्डमभवद्भीममुद्दामदवपावकम् ।
शोषिताशेषगहनं भस्मशेषतृणोलपम् ॥ १२ ॥
शोषिताशेषगहनं भस्मशेषतृणोलपम् ॥ १२ ॥
akāṇḍamabhavadbhīmamuddāmadavapāvakam ,
śoṣitāśeṣagahanaṃ bhasmaśeṣatṛṇolapam 12
śoṣitāśeṣagahanaṃ bhasmaśeṣatṛṇolapam 12
12.
akāṇḍam abhavat bhīmam uddāmadavapāvakam
śoṣitāśeṣagahanam bhasmaśeṣatṛṇolapam
śoṣitāśeṣagahanam bhasmaśeṣatṛṇolapam
12.
akāṇḍam bhīmam uddāmadavapāvakam
śoṣitāśeṣagahanam bhasmaśeṣatṛṇolapam abhavat
śoṣitāśeṣagahanam bhasmaśeṣatṛṇolapam abhavat
12.
Suddenly, a terrible, unrestrained forest fire arose, which dried up all dense thickets and left only ashes of the grass and reeds.
पांसुधूसरसर्वाङ्गं क्षुधिताशेषमानवम् ।
निरन्नतृणपानीयं देशाद्युद्दावमण्डलम् ॥ १३ ॥
निरन्नतृणपानीयं देशाद्युद्दावमण्डलम् ॥ १३ ॥
pāṃsudhūsarasarvāṅgaṃ kṣudhitāśeṣamānavam ,
nirannatṛṇapānīyaṃ deśādyuddāvamaṇḍalam 13
nirannatṛṇapānīyaṃ deśādyuddāvamaṇḍalam 13
13.
pāṃsudhūsarasarvāṅgam kṣudhitāśeṣamānavam
nirannatṛṇapānīyam deśādyuddāvamaṇḍalam
nirannatṛṇapānīyam deśādyuddāvamaṇḍalam
13.
deśādyuddāvamaṇḍalam pāṃsudhūsarasarvāṅgam
kṣudhitāśeṣamānavam nirannatṛṇapānīyam
kṣudhitāśeṣamānavam nirannatṛṇapānīyam
13.
(There was) a region, devastated by fierce fires, with all its surfaces dusty gray, all its inhabitants hungry, and completely devoid of food, grass, and water.
कचन्मरुमरीच्यम्बुमज्जन्महिषमण्डलम् ।
वातोत्थसीकरव्यूहापरिवाहवनाम्बरम् ॥ १४ ॥
वातोत्थसीकरव्यूहापरिवाहवनाम्बरम् ॥ १४ ॥
kacanmarumarīcyambumajjanmahiṣamaṇḍalam ,
vātotthasīkaravyūhāparivāhavanāmbaram 14
vātotthasīkaravyūhāparivāhavanāmbaram 14
14.
kacanmarumarīcyambumajjanmahiṣamaṇḍalam
vātotthasīkaravyūhāparivāhavanāmbaram
vātotthasīkaravyūhāparivāhavanāmbaram
14.
kacanmarumarīcyambumajjanmahiṣamaṇḍalam
vātotthasīkaravyūhāparivāhavanāmbaram
vātotthasīkaravyūhāparivāhavanāmbaram
14.
(There was a region) where herds of buffaloes were plunging into the shimmering water of desert mirages, and where the forests and sky were devoid of widespread masses of wind-borne spray.
पानीयशब्दमात्रैकश्रवणोत्कनरव्रजम् ।
आतपाततिसंशोषसीदत्सकलमानवम् ॥ १५ ॥
आतपाततिसंशोषसीदत्सकलमानवम् ॥ १५ ॥
pānīyaśabdamātraikaśravaṇotkanaravrajam ,
ātapātatisaṃśoṣasīdatsakalamānavam 15
ātapātatisaṃśoṣasīdatsakalamānavam 15
15.
pānīyaśabdamātraikaśravaṇotkanaravrajam
ātapātatisaṃśoṣasīdatsakalamānavam
ātapātatisaṃśoṣasīdatsakalamānavam
15.
pānīyaśabdamātraikaśravaṇotkanaravrajam
ātapātatisaṃśoṣasīdatsakalamānavam
ātapātatisaṃśoṣasīdatsakalamānavam
15.
where throngs of people were eager upon hearing merely the sound of water, and all humanity was suffering, parched by the pervasive, intense heat of the sun.
पत्रग्रसनसंरब्धक्षुधितोत्थितजीवितम् ।
स्वाङ्गचर्वणसंरम्भलुठद्दशनमण्डलम् ॥ १६ ॥
स्वाङ्गचर्वणसंरम्भलुठद्दशनमण्डलम् ॥ १६ ॥
patragrasanasaṃrabdhakṣudhitotthitajīvitam ,
svāṅgacarvaṇasaṃrambhaluṭhaddaśanamaṇḍalam 16
svāṅgacarvaṇasaṃrambhaluṭhaddaśanamaṇḍalam 16
16.
patragrasanasaṃrabdhakṣudhitotthitajīvitam
svāṅgacarvaṇasaṃrambhaluṭhaddaśanamaṇḍalam
svāṅgacarvaṇasaṃrambhaluṭhaddaśanamaṇḍalam
16.
patragrasanasaṃrabdhakṣudhitotthitajīvitam
svāṅgacarvaṇasaṃrambhaluṭhaddaśanamaṇḍalam
svāṅgacarvaṇasaṃrambhaluṭhaddaśanamaṇḍalam
16.
where living beings, agitated and driven by hunger, had resorted to devouring leaves, and their multitude of teeth were gnashing in a frenzy from chewing their own limbs.
मांसशङ्कानिगीर्णोग्रखदिराग्निकणोत्करम् ।
मण्डकासारसंग्रस्तवनपाषाणखण्डकम् ॥ १७ ॥
मण्डकासारसंग्रस्तवनपाषाणखण्डकम् ॥ १७ ॥
māṃsaśaṅkānigīrṇograkhadirāgnikaṇotkaram ,
maṇḍakāsārasaṃgrastavanapāṣāṇakhaṇḍakam 17
maṇḍakāsārasaṃgrastavanapāṣāṇakhaṇḍakam 17
17.
māṃsaśaṅkānigīrṇograkhadirāgnikaṇotkaram
maṇḍakāsārasaṃgrastavanapāṣāṇakhaṇḍakam
maṇḍakāsārasaṃgrastavanapāṣāṇakhaṇḍakam
17.
māṃsaśaṅkānigīrṇograkhadirāgnikaṇotkaram
maṇḍakāsārasaṃgrastavanapāṣāṇakhaṇḍakam
maṇḍakāsārasaṃgrastavanapāṣāṇakhaṇḍakam
17.
where a multitude of fierce "khadira" charcoal embers were swallowed, mistaken for pieces of meat, and fragments of forest stone were devoured, under the delusion that they were an abundance of frogs.
अन्योन्यभूतसंसक्तमातृपुत्रपितृव्रजम् ।
गृध्रोदररटत्सारनिगीर्णवरसारिकम् ॥ १८ ॥
गृध्रोदररटत्सारनिगीर्णवरसारिकम् ॥ १८ ॥
anyonyabhūtasaṃsaktamātṛputrapitṛvrajam ,
gṛdhrodararaṭatsāranigīrṇavarasārikam 18
gṛdhrodararaṭatsāranigīrṇavarasārikam 18
18.
anyonyabhūtasaṃsaktamātṛputrapitṛvrajam
gṛdhrodararaṭatsāranigīrṇavarasārikam
gṛdhrodararaṭatsāranigīrṇavarasārikam
18.
anyonyabhūtasaṃsaktamātṛputrapitṛvrajam
gṛdhrodararaṭatsāranigīrṇavarasārikam
gṛdhrodararaṭatsāranigīrṇavarasārikam
18.
where throngs of mothers, sons, and fathers were clinging to each other (in death or distress), and the vital essence of excellent myna birds, once swallowed, still cried out from within the bellies of vultures.
परस्पराङ्गविच्छेदरक्तसिक्तधरातलम् ।
हरिग्रसनसंरब्धमत्तक्षुधितवारणम् ॥ १९ ॥
हरिग्रसनसंरब्धमत्तक्षुधितवारणम् ॥ १९ ॥
parasparāṅgavicchedaraktasiktadharātalam ,
harigrasanasaṃrabdhamattakṣudhitavāraṇam 19
harigrasanasaṃrabdhamattakṣudhitavāraṇam 19
19.
parasparāṅgavicchedaraktasiktadharātalam
harigrasanasaṃrabdhamattakṣudhitavāraṇam
harigrasanasaṃrabdhamattakṣudhitavāraṇam
19.
parasparāṅgavicchedaraktasiktadharātalam
harigrasanasaṃrabdhamattakṣudhitavāraṇam
harigrasanasaṃrabdhamattakṣudhitavāraṇam
19.
where the earth's surface is drenched with blood from the mutual dismemberment of limbs, and where frenzied, hungry elephants are enraged by being devoured by lions.
दरीनिगरणैकैकसिंहभ्रमणभीषणम् ।
अन्योन्यग्रसनोद्युक्तलोकमल्लकृतं वहत् ॥ २० ॥
अन्योन्यग्रसनोद्युक्तलोकमल्लकृतं वहत् ॥ २० ॥
darīnigaraṇaikaikasiṃhabhramaṇabhīṣaṇam ,
anyonyagrasanodyuktalokamallakṛtaṃ vahat 20
anyonyagrasanodyuktalokamallakṛtaṃ vahat 20
20.
darīnigaraṇaikaikasiṃhabhramaṇabhīṣaṇam
anyonyagrasanodyuktalokamallakṛtam vahat
anyonyagrasanodyuktalokamallakṛtam vahat
20.
darīnigaraṇaikaikasiṃhabhramaṇabhīṣaṇam
anyonyagrasanodyuktalokamallakṛtam vahat
anyonyagrasanodyuktalokamallakṛtam vahat
20.
where the roaming of individual lions, devouring (prey) in caves, is terrifying; and which carries (the effects of) the deeds of people, like wrestlers, engaged in mutual devouring.
निष्पत्रपादपोड्डीनप्रौढाङ्गारमयानिलम् ।
रक्तपानोत्कमार्जारलीढधातुतटावनि ॥ २१ ॥
रक्तपानोत्कमार्जारलीढधातुतटावनि ॥ २१ ॥
niṣpatrapādapoḍḍīnaprauḍhāṅgāramayānilam ,
raktapānotkamārjāralīḍhadhātutaṭāvani 21
raktapānotkamārjāralīḍhadhātutaṭāvani 21
21.
niṣpatrapādapoḍḍīnāprauḍhāṅgāramayānilam
raktapānotkamārjāralīḍhadhātutaṭāvanī
raktapānotkamārjāralīḍhadhātutaṭāvanī
21.
niṣpatrapādapoḍḍīnāprauḍhāṅgāramayānilam
raktapānotkamārjāralīḍhadhātutaṭāvanī
raktapānotkamārjāralīḍhadhātutaṭāvanī
21.
where there are leafless trees and a wind made of fiercely flying embers; and whose mineral-rich banks of the earth are licked by cats eager for blood.
ज्वालाघनघटाटोपसावर्तसवनानिलम् ।
सर्वस्थलरसद्वह्निपुञ्जपिञ्जरजङ्गलम् ॥ २२ ॥
सर्वस्थलरसद्वह्निपुञ्जपिञ्जरजङ्गलम् ॥ २२ ॥
jvālāghanaghaṭāṭopasāvartasavanānilam ,
sarvasthalarasadvahnipuñjapiñjarajaṅgalam 22
sarvasthalarasadvahnipuñjapiñjarajaṅgalam 22
22.
jvālāghanaghaṭāṭopasāvartasavanānilam
sarvasthalarasadvanhipuñjapiñjarajāṅgalam
sarvasthalarasadvanhipuñjapiñjarajāṅgalam
22.
jvālāghanaghaṭāṭopasāvartasavanānilam
sarvasthalarasadvanhipuñjapiñjarajāṅgalam
sarvasthalarasadvanhipuñjapiñjarajāṅgalam
22.
where the wind is whirling with tumultuous masses of dense, sacrificial flames; and the wilderness is tawny (or reddish-brown) due to roaring masses of fire burning everywhere.
दग्धाजगरकुञ्जोत्थधूममांसलगुल्मकम् ।
मारुतावलितज्वालासंध्याभ्रवलिताम्बरम् ॥ २३ ॥
मारुतावलितज्वालासंध्याभ्रवलिताम्बरम् ॥ २३ ॥
dagdhājagarakuñjotthadhūmamāṃsalagulmakam ,
mārutāvalitajvālāsaṃdhyābhravalitāmbaram 23
mārutāvalitajvālāsaṃdhyābhravalitāmbaram 23
23.
dagdhājagarakuñjōtthadhūmamāṃsalagulmakam
mārutāvalitajvālāsandhyābhrāvalitāmbaram
mārutāvalitajvālāsandhyābhrāvalitāmbaram
23.
dagdhājagarakuñjōtthadhūmamāṃsalagulmakam
mārutāvalitajvālāsandhyābhrāvalitāmbaram
mārutāvalitajvālāsandhyābhrāvalitāmbaram
23.
A place where thickets are dense with smoke rising from burnt python lairs, and whose sky is enveloped by what resemble evening clouds, appearing like flames swayed by the wind.
उद्दामरवमुद्भान्तभस्मनाऽस्तम्भमण्डलम् ।
साक्रन्दनरदाराग्रदीनार्भककृतारवम् ॥ २४ ॥
साक्रन्दनरदाराग्रदीनार्भककृतारवम् ॥ २४ ॥
uddāmaravamudbhāntabhasmanā'stambhamaṇḍalam ,
sākrandanaradārāgradīnārbhakakṛtāravam 24
sākrandanaradārāgradīnārbhakakṛtāravam 24
24.
uddāmaravam udbhāntabhasmanā astambhamaṇḍalam
sākrandanadarāgrādīnārbhaka-kṛtāravam
sākrandanadarāgrādīnārbhaka-kṛtāravam
24.
uddāmaravam udbhāntabhasmanā astambhamaṇḍalam
sākrandanadarāgrādīnārbhaka-kṛtāravam
sākrandanadarāgrādīnārbhaka-kṛtāravam
24.
A place with immense roars, where the pillar-less ground is scattered with swirling ashes, and where pitiful children, at the forefront of terror, raise lamentable cries.
संभ्रान्तपुरुषव्यूहदन्तकृत्तमहाशवम् ।
मांसगन्धजवग्रस्तरक्तारक्तनिजाङ्गुलि ॥ २५ ॥
मांसगन्धजवग्रस्तरक्तारक्तनिजाङ्गुलि ॥ २५ ॥
saṃbhrāntapuruṣavyūhadantakṛttamahāśavam ,
māṃsagandhajavagrastaraktāraktanijāṅguli 25
māṃsagandhajavagrastaraktāraktanijāṅguli 25
25.
saṃbhrāntapuruṣavyūhadantakṛtamahāśavam
māṃsagandhajavagrastaraktārakta-nijāṅguli
māṃsagandhajavagrastaraktārakta-nijāṅguli
25.
saṃbhrāntapuruṣavyūhadantakṛtamahāśavam
māṃsagandhajavagrastaraktārakta-nijāṅguli
māṃsagandhajavagrastaraktārakta-nijāṅguli
25.
A place where great corpses are torn by the teeth of bewildered multitudes of men, and where (these men's) own fingers are blood-red, gripped by a natural impulse for the smell of flesh.
नीलपत्रलताशङ्कापीतधूमघनच्छवि ।
भ्रमद्गृध्रनिगीर्णोग्रनभोभ्रान्तोल्मुकामिषम् ॥ २६ ॥
भ्रमद्गृध्रनिगीर्णोग्रनभोभ्रान्तोल्मुकामिषम् ॥ २६ ॥
nīlapatralatāśaṅkāpītadhūmaghanacchavi ,
bhramadgṛdhranigīrṇogranabhobhrāntolmukāmiṣam 26
bhramadgṛdhranigīrṇogranabhobhrāntolmukāmiṣam 26
26.
nīlapatralatāśaṅkāpītadhūmaghanacchavi
bhramadgṛdhranigīrṇogranabhobhrāntolmukāmiṣam
bhramadgṛdhranigīrṇogranabhobhrāntolmukāmiṣam
26.
nīlapatralatāśaṅkāpītadhūmaghanacchavi
bhramadgṛdhranigīrṇogranabhobhrāntolmukāmiṣam
bhramadgṛdhranigīrṇogranabhobhrāntolmukāmiṣam
26.
A place with a dense, yellow smoky appearance resembling blue-leafed creepers, and where terrible, whirling vultures devour firebrands as if they were prey swirling in the sky.
इतरेतरभिन्नाङ्गलोकविद्रवणाकुलम् ।
ज्वलिताग्निटणत्कारविदीर्णहृदयोदरम् ॥ २७ ॥
ज्वलिताग्निटणत्कारविदीर्णहृदयोदरम् ॥ २७ ॥
itaretarabhinnāṅgalokavidravaṇākulam ,
jvalitāgniṭaṇatkāravidīrṇahṛdayodaram 27
jvalitāgniṭaṇatkāravidīrṇahṛdayodaram 27
27.
itaretarabinnāṅgalokavidravaṇākulam
jvalitāgniṭaṇatkāravidīrṇahṛdayodaram
jvalitāgniṭaṇatkāravidīrṇahṛdayodaram
27.
itaretarabinnāṅgalokavidravaṇākulam
jvalitāgniṭaṇatkāravidīrṇahṛdayodaram
jvalitāgniṭaṇatkāravidīrṇahṛdayodaram
27.
(It was) agitated by the scattering of people whose limbs were torn from each other, and its heart and core were split open by the crackling sound of blazing fire.
गर्तमारुतक्राङ्कारभीमदावाग्निवल्गनम् ।
भीताजगरफूत्कारपतदङ्गारपादपम् ॥ २८ ॥
भीताजगरफूत्कारपतदङ्गारपादपम् ॥ २८ ॥
gartamārutakrāṅkārabhīmadāvāgnivalganam ,
bhītājagaraphūtkārapatadaṅgārapādapam 28
bhītājagaraphūtkārapatadaṅgārapādapam 28
28.
gartamārutakrāṅkārabhīmadāvāgnivalganam
bhītājagaraphūtkārapatadaṅgārapādapam
bhītājagaraphūtkārapatadaṅgārapādapam
28.
gartamārutakrāṅkārabhīmadāvāgnivalganam
bhītājagaraphūtkārapatadaṅgārapādapam
bhītājagaraphūtkārapatadaṅgārapādapam
28.
(It was) where terrible forest fires leaped and roared with the sound of wind in chasms, and where trees dropped embers amidst the hissing of frightened pythons.
सदकाण्डस्फुटद्देशं प्राप्य तच्छुष्ककोटरम् ।
द्वादशार्काग्निदग्धस्य जगतोऽनुकृतिं ययौ ॥ २९ ॥
द्वादशार्काग्निदग्धस्य जगतोऽनुकृतिं ययौ ॥ २९ ॥
sadakāṇḍasphuṭaddeśaṃ prāpya tacchuṣkakoṭaram ,
dvādaśārkāgnidagdhasya jagato'nukṛtiṃ yayau 29
dvādaśārkāgnidagdhasya jagato'nukṛtiṃ yayau 29
29.
sadakāṇḍasphuṭaddeśam prāpya tat śuṣkakoṭaram
dvādaśārkāgnidagdhasya jagataḥ anukṛtim yayau
dvādaśārkāgnidagdhasya jagataḥ anukṛtim yayau
29.
tat śuṣkakoṭaram sadakāṇḍasphuṭaddeśam prāpya,
dvādaśārkāgnidagdhasya jagataḥ anukṛtim yayau
dvādaśārkāgnidagdhasya jagataḥ anukṛtim yayau
29.
Upon reaching that dry hollow - a region where cracks suddenly appeared - it took on the resemblance of a world consumed by the fire of the twelve suns.
ज्वलदनलजटालवृक्षखण्डप्रसरमरुत्प्रसरावनुन्नलोकः ।
ज्वलनतपनभास्करात्मजानां रमणगृहानुकृतिं जगाम देशः ॥ ३० ॥
ज्वलनतपनभास्करात्मजानां रमणगृहानुकृतिं जगाम देशः ॥ ३० ॥
jvaladanalajaṭālavṛkṣakhaṇḍaprasaramarutprasarāvanunnalokaḥ ,
jvalanatapanabhāskarātmajānāṃ ramaṇagṛhānukṛtiṃ jagāma deśaḥ 30
jvalanatapanabhāskarātmajānāṃ ramaṇagṛhānukṛtiṃ jagāma deśaḥ 30
30.
jvaladanālajaṭālavṛkṣakhaṇḍaprasaramarutprasārāvanunnalokaḥ
jvalanatapanabhāskarātmajānām ramaṇagṛhānukṛtim jagāma deśaḥ
jvalanatapanabhāskarātmajānām ramaṇagṛhānukṛtim jagāma deśaḥ
30.
deśaḥ jvaladanālajaṭālavṛkṣakhaṇḍaprasaramarutprasārāvanunnalokaḥ
jvalanatapanabhāskarātmajānām ramaṇagṛhānukṛtim jagāma
jvalanatapanabhāskarātmajānām ramaṇagṛhānukṛtim jagāma
30.
The region, where people were expelled by the expansive, spreading wind (originating from the blazing, entangled tree fragments), became like a pleasure-house for the offspring of the blazing, scorching, and illuminating suns.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108 (current chapter)
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216