Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-5, chapter-63

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
परिघ उवाच ।
राजन्नूनं प्रबुद्धोऽसि प्राप्तवानसि तत्पदम् ।
संशीतलान्तःकरणः पूर्णेन्दुरिव राजसे ॥ १ ॥
parigha uvāca ,
rājannūnaṃ prabuddho'si prāptavānasi tatpadam ,
saṃśītalāntaḥkaraṇaḥ pūrṇenduriva rājase 1
1. parighaḥ uvāca rājan nūnam prabuddhaḥ asi prāptavān asi
tatpadam saṃśītalāntaḥkaraṇaḥ pūrṇa induḥ iva rājase
1. parighaḥ uvāca rājan nūnam prabuddhaḥ asi tatpadam
prāptavān asi saṃśītalāntaḥkaraṇaḥ pūrṇa induḥ iva rājase
1. Parigha said: O King, you are certainly enlightened, and you have attained that supreme state! With your inner instrument (antaḥkaraṇa) perfectly tranquil, you shine like the full moon.
आनन्दमधुसंपूर्णो लक्ष्म्या च परया श्रितः ।
शीतलः स्निग्धमधुरो राजीवमिव राजसे ॥ २ ॥
ānandamadhusaṃpūrṇo lakṣmyā ca parayā śritaḥ ,
śītalaḥ snigdhamadhuro rājīvamiva rājase 2
2. ānandamadhusampūrṇaḥ lakṣmyā ca parayā śritaḥ
śītalaḥ snigdhamadhuraḥ rājīvam iva rājase
2. ānandamadhusampūrṇaḥ ca parayā lakṣmyā śritaḥ
śītalaḥ snigdhamadhuraḥ rājīvam iva rājase
2. You are brimming with the honey of bliss, endowed with supreme splendor (lakṣmī), and you shine like a lotus (rājīva), cool, gentle, and sweet.
निर्मलो विततः पूर्णो गम्भीरः प्रकटाशयः ।
वेलानिलविलासेन मुक्तोऽब्धिरिव राजसे ॥ ३ ॥
nirmalo vitataḥ pūrṇo gambhīraḥ prakaṭāśayaḥ ,
velānilavilāsena mukto'bdhiriva rājase 3
3. nirmalaḥ vitataḥ pūrṇaḥ gambhīraḥ prakaṭāśayaḥ
velānila-vilāsena muktaḥ abdhiḥ iva rājase
3. rājase iva abdhiḥ nirmalaḥ vitataḥ pūrṇaḥ
gambhīraḥ prakaṭāśayaḥ velānila-vilāsena muktaḥ
3. You shine like an ocean - pure, vast, full, deep, and with its intrinsic nature clearly manifest, liberated by the play of the shore wind.
स्वच्छ आनन्दसंपूर्णो नष्टाहंकारवारिदः ।
स्फुटो विस्तीर्णगम्भीरः शरत्खमिव राजसे ॥ ४ ॥
svaccha ānandasaṃpūrṇo naṣṭāhaṃkāravāridaḥ ,
sphuṭo vistīrṇagambhīraḥ śaratkhamiva rājase 4
4. svacchaḥ ānanda-saṃpūrṇaḥ naṣṭa-ahaṅkāra-vāridhaḥ
sphuṭaḥ vistīrṇa-gambhīraḥ śarat-khaṃ iva rājase
4. rājase iva śarat-khaṃ svacchaḥ ānanda-saṃpūrṇaḥ
naṣṭa-ahaṅkāra-vāridhaḥ sphuṭaḥ vistīrṇa-gambhīraḥ
4. You shine like the autumn sky, clear, full of joy, with the cloud of ego (ahaṅkāra) destroyed, manifest, vast, and deep.
सर्वत्र लक्ष्यसे स्वस्थः सर्वत्र परितुष्यसि ।
सर्वत्र वीतरागोऽसि राजन्सर्वत्र राजसे ॥ ५ ॥
sarvatra lakṣyase svasthaḥ sarvatra parituṣyasi ,
sarvatra vītarāgo'si rājansarvatra rājase 5
5. sarvatra lakṣyase svasthaḥ sarvatra parituṣyasi
sarvatra vīta-rāgaḥ asi rājan sarvatra rājase
5. rājan sarvatra svasthaḥ lakṣyase sarvatra
parituṣyasi sarvatra vīta-rāgaḥ asi sarvatra rājase
5. O King, you are seen everywhere established in your true nature (svastha), you are fully content everywhere, you are free from attachment everywhere, and you shine (or rule) everywhere.
सारासारपरिच्छेदपारगस्त्वं महाधिया ।
जानासि सर्वमेवेदं यथास्थितमखण्डितम् ॥ ६ ॥
sārāsāraparicchedapāragastvaṃ mahādhiyā ,
jānāsi sarvamevedaṃ yathāsthitamakhaṇḍitam 6
6. sāra-asāra-pariccheda-pāragaḥ tvam mahā-dhiyā
jānāsi sarvam eva idam yathā-sthitam akhaṇḍitam
6. tvam mahā-dhiyā sāra-asāra-pariccheda-pāragaḥ
jānāsi idam sarvam eva yathā-sthitam akhaṇḍitam
6. By your great wisdom, you are one who has fully mastered the discrimination between the essential and the non-essential; you truly know all this as it fundamentally exists, undivided.
भावाभावपरिच्छेदतत्त्वज्ञमुदिताशयम् ।
गमागमदशालौल्यमुक्तं तव वपुः स्थितम् ॥ ७ ॥
bhāvābhāvaparicchedatattvajñamuditāśayam ,
gamāgamadaśālaulyamuktaṃ tava vapuḥ sthitam 7
7. bhāvābhāvaparicchedatattvajñamuditāśayam
gamāgamadaśālaulyamuktam tava vapuḥ sthitam
7. tava vapuḥ bhāvābhāvaparicchedatattvajñamuditāśayam
gamāgamadaśālaulyamuktam sthitam
7. Your form (vapuḥ) is established, its consciousness illuminated by the understanding of the true nature of distinctions between existence and non-existence, and liberated from the agitation of states involving appearing and disappearing.
वस्तुनाऽवस्तुनेवान्तरमृतेनेव सागरः ।
अपुनःप्रक्षयायेव परे तृप्तोऽसि सुन्दर ॥ ८ ॥
vastunā'vastunevāntaramṛteneva sāgaraḥ ,
apunaḥprakṣayāyeva pare tṛpto'si sundara 8
8. vastunā avastunā iva antaram ṛtena iva sāgaraḥ
apunaḥ-prakṣayāya iva pare tṛptaḥ asi sundara
8. sundara tvam pare vastunā avastunā iva antaram
ṛtena iva sāgaraḥ iva apunaḥ-prakṣayāya tṛptaḥ asi
8. O beautiful one (sundara), you are satisfied (tṛptaḥ asi) in the Supreme (pare), just as an ocean is filled with water, without any internal distinction as if between existence and non-existence, and as if for eternal non-destruction.
सुरघुरुवाच ।
न तदस्ति मुने वस्तु यत्रोपादेयतास्ति नः ।
यावत्किंचिदिदं दृश्यं तावदेतन्न किंचन ॥ ९ ॥
suraghuruvāca ,
na tadasti mune vastu yatropādeyatāsti naḥ ,
yāvatkiṃcididaṃ dṛśyaṃ tāvadetanna kiṃcana 9
9. sura-guruḥ uvāca na tat asti mune vastu yatra upādeyatā
asti naḥ yāvat kiṃcit idam dṛśyam tāvat etat na kiṃcana
9. sura-guruḥ uvāca: mune,
naḥ yatra upādeyatā asti,
tat vastu na asti.
yāvat kiṃcit idam dṛśyam (asti),
tāvat etat na kiṃcana.
9. The preceptor of the gods said: "O sage, there is no thing (vastu) for us which possesses desirability. Whatever little of this visible world (dṛśyam) exists, all that is truly nothing at all."
उपादेयस्य चाभावाद्धेयमप्यस्ति किं किल ।
प्रतियोगि व्यवच्छेद्यं विना हेयं किमुच्यते ॥ १० ॥
upādeyasya cābhāvāddheyamapyasti kiṃ kila ,
pratiyogi vyavacchedyaṃ vinā heyaṃ kimucyate 10
10. upādeyasya ca abhāvāt heyam api asti kim kila
pratiyogin vyavacchedyam vinā heyam kim ucyate
10. upādeyasya ca abhāvāt,
heyam api kim kila asti? pratiyogin vyavacchedyam vinā,
heyam kim ucyate?
10. And indeed, due to the absence of anything desirable, what can there possibly be that is rejectable? Without a contrasting counterpart (pratiyogin) that can be distinguished, how can anything be called "rejectable" (heya)?
तुच्छत्वात्सर्वभावानामतुच्छत्वाच्च कालतः ।
चिरं मम परिक्षीणे तुच्छातुच्छे मनःस्थिती ॥ ११ ॥
tucchatvātsarvabhāvānāmatucchatvācca kālataḥ ,
ciraṃ mama parikṣīṇe tucchātucche manaḥsthitī 11
11. tucchātvāt sarvabhāvānām atucchātvāt ca kālataḥ
ciram mama parikṣīṇe tucchātucce manaḥsthitī
11. mama manaḥsthitī tucchātucce sarvabhāvānām
tucchātvāt ca kālataḥ atucchātvāt ca ciram parikṣīṇe
11. Due to the insignificance of all phenomena and the non-insignificance of time, my two mental states, both the trivial and the important, have long been completely exhausted.
देशकालवशादेव तुच्छस्यातुच्छतामिह ।
अतुच्छस्य तु तुच्छत्वं वर्ज्ये निन्दास्तुती बुधैः ॥ १२ ॥
deśakālavaśādeva tucchasyātucchatāmiha ,
atucchasya tu tucchatvaṃ varjye nindāstutī budhaiḥ 12
12. deśakālavaśāt eva tucchasya atucchātām iha
atucchasya tu tucchātvam varjye nindāstutī budhaiḥ
12. iha deśakālavaśāt eva tucchasya atucchātām
atucchasya tu tucchātvam budhaiḥ nindāstutī varjye
12. Here, due to the influence of place and time alone, the insignificant gains importance and the important becomes insignificant. Therefore, blame and praise should be avoided by the wise.
रागान्निन्दास्तुती लोके रागश्च परिवाञ्छितम् ।
वाञ्छिते च महोदारं वस्तु शोभनबुद्धिना ॥ १३ ॥
rāgānnindāstutī loke rāgaśca parivāñchitam ,
vāñchite ca mahodāraṃ vastu śobhanabuddhinā 13
13. rāgāt nindāstutī loke rāgaḥ ca parivāñchitam
vāñchite ca mahodāram vastu śobhanabuddhinā
13. loke rāgāt nindāstutī rāgaḥ ca parivāñchitam
ca śobhanabuddhinā vāñchite mahodāram vastu
13. In the world, blame and praise arise from attachment (rāga). Attachment, moreover, is highly desired. And a person with a good intellect perceives a magnificent thing in what is desired.
त्रैलोक्ये च स्त्रियः शैलाः समुद्रवनराजयः ।
भूतानि वस्तुशून्यानि सारो नास्त्यत्र वस्तुतः ॥ १४ ॥
trailokye ca striyaḥ śailāḥ samudravanarājayaḥ ,
bhūtāni vastuśūnyāni sāro nāstyatra vastutaḥ 14
14. trailokye ca striyaḥ śailāḥ samudravanarājayaḥ
bhūtāni vastuśūnyāni sāraḥ na asti atra vastutaḥ
14. atra trailokye ca striyaḥ śailāḥ samudravanarājayaḥ
bhūtāni vastuśūnyāni vastutaḥ sāraḥ na asti
14. In the three worlds, women, mountains, oceans, and tracts of forests, as well as all living beings, are devoid of substance. In reality, there is no essence (sāra) in them.
मांसास्थिदारुमृद्रत्नमये जगति जर्जरे ।
वाञ्छनीयविहीनेऽस्मिञ्शून्ये किमिव वाञ्छ्यते ॥ १५ ॥
māṃsāsthidārumṛdratnamaye jagati jarjare ,
vāñchanīyavihīne'smiñśūnye kimiva vāñchyate 15
15. māṃsāsthidārumṛdratnamaye jagati jarjare
vāñchanīyavihīne asmin śūnye kim iva vāñchyate
15. asmin jarjare māṃsāsthidārumṛdratnamaye
vāñchanīyavihīne śūnye jagati kim iva vāñchyate
15. What, indeed, can be desired in this decaying world, which is composed of flesh, bone, wood, earth, and jewels, and is empty, being devoid of anything truly desirable?
वाञ्छायां विनिवृत्तायां संक्षयो द्वेषरागयोः ।
दिनलक्ष्म्यां व्यपेतायामालोकातपयोरिव ॥ १६ ॥
vāñchāyāṃ vinivṛttāyāṃ saṃkṣayo dveṣarāgayoḥ ,
dinalakṣmyāṃ vyapetāyāmālokātapayoriva 16
16. vāñchāyām vinivṛttāyām saṃkṣayaḥ dveṣarāgayoḥ
dinalakṣmyām vyapetāyām ālokātapayoḥ iva
16. vāñchāyām vinivṛttāyām dveṣarāgayoḥ saṃkṣayaḥ
dinalakṣmyām vyapetāyām ālokātapayoḥ iva
16. When desire ceases completely, aversion and attachment also come to an end, just as the light and warmth of the sun (ālokātapa) cease when the daylight (dinalakṣmī) has departed.
अलमतिविततैर्वचःप्रपञ्चैरियमुचितेह सुखाय दृष्टिरेका ।
उपशमितरसं समं मनोऽन्तर्यदि मुदितं तदनुत्तमा प्रतिष्ठा ॥ १७ ॥
alamativitatairvacaḥprapañcairiyamuciteha sukhāya dṛṣṭirekā ,
upaśamitarasaṃ samaṃ mano'ntaryadi muditaṃ tadanuttamā pratiṣṭhā 17
17. alam ativitataiḥ vacaḥprapañcaiḥ
iyam ucitā iha sukhāya dṛṣṭiḥ ekā
upaśamitarasam samam manaḥ antar
yadi muditam tat anuttamā pratiṣṭhā
17. ativitataiḥ vacaḥprapañcaiḥ alam
iha sukhāya iyam ekā dṛṣṭiḥ ucitā
yadi antaḥ manaḥ upaśamitarasam
samam muditam tat anuttamā pratiṣṭhā
17. Enough with excessively elaborate verbal explanations! The single appropriate insight for happiness here is this: if the mind (manas) within is tranquil, its impulses subdued, and it is joyful, then that truly is the unsurpassed foundation (pratiṣṭhā).