योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-5, chapter-63
परिघ उवाच ।
राजन्नूनं प्रबुद्धोऽसि प्राप्तवानसि तत्पदम् ।
संशीतलान्तःकरणः पूर्णेन्दुरिव राजसे ॥ १ ॥
राजन्नूनं प्रबुद्धोऽसि प्राप्तवानसि तत्पदम् ।
संशीतलान्तःकरणः पूर्णेन्दुरिव राजसे ॥ १ ॥
parigha uvāca ,
rājannūnaṃ prabuddho'si prāptavānasi tatpadam ,
saṃśītalāntaḥkaraṇaḥ pūrṇenduriva rājase 1
rājannūnaṃ prabuddho'si prāptavānasi tatpadam ,
saṃśītalāntaḥkaraṇaḥ pūrṇenduriva rājase 1
1.
parighaḥ uvāca rājan nūnam prabuddhaḥ asi prāptavān asi
tatpadam saṃśītalāntaḥkaraṇaḥ pūrṇa induḥ iva rājase
tatpadam saṃśītalāntaḥkaraṇaḥ pūrṇa induḥ iva rājase
1.
parighaḥ uvāca rājan nūnam prabuddhaḥ asi tatpadam
prāptavān asi saṃśītalāntaḥkaraṇaḥ pūrṇa induḥ iva rājase
prāptavān asi saṃśītalāntaḥkaraṇaḥ pūrṇa induḥ iva rājase
1.
Parigha said: O King, you are certainly enlightened, and you have attained that supreme state! With your inner instrument (antaḥkaraṇa) perfectly tranquil, you shine like the full moon.
आनन्दमधुसंपूर्णो लक्ष्म्या च परया श्रितः ।
शीतलः स्निग्धमधुरो राजीवमिव राजसे ॥ २ ॥
शीतलः स्निग्धमधुरो राजीवमिव राजसे ॥ २ ॥
ānandamadhusaṃpūrṇo lakṣmyā ca parayā śritaḥ ,
śītalaḥ snigdhamadhuro rājīvamiva rājase 2
śītalaḥ snigdhamadhuro rājīvamiva rājase 2
2.
ānandamadhusampūrṇaḥ lakṣmyā ca parayā śritaḥ
śītalaḥ snigdhamadhuraḥ rājīvam iva rājase
śītalaḥ snigdhamadhuraḥ rājīvam iva rājase
2.
ānandamadhusampūrṇaḥ ca parayā lakṣmyā śritaḥ
śītalaḥ snigdhamadhuraḥ rājīvam iva rājase
śītalaḥ snigdhamadhuraḥ rājīvam iva rājase
2.
You are brimming with the honey of bliss, endowed with supreme splendor (lakṣmī), and you shine like a lotus (rājīva), cool, gentle, and sweet.
निर्मलो विततः पूर्णो गम्भीरः प्रकटाशयः ।
वेलानिलविलासेन मुक्तोऽब्धिरिव राजसे ॥ ३ ॥
वेलानिलविलासेन मुक्तोऽब्धिरिव राजसे ॥ ३ ॥
nirmalo vitataḥ pūrṇo gambhīraḥ prakaṭāśayaḥ ,
velānilavilāsena mukto'bdhiriva rājase 3
velānilavilāsena mukto'bdhiriva rājase 3
3.
nirmalaḥ vitataḥ pūrṇaḥ gambhīraḥ prakaṭāśayaḥ
velānila-vilāsena muktaḥ abdhiḥ iva rājase
velānila-vilāsena muktaḥ abdhiḥ iva rājase
3.
rājase iva abdhiḥ nirmalaḥ vitataḥ pūrṇaḥ
gambhīraḥ prakaṭāśayaḥ velānila-vilāsena muktaḥ
gambhīraḥ prakaṭāśayaḥ velānila-vilāsena muktaḥ
3.
You shine like an ocean - pure, vast, full, deep, and with its intrinsic nature clearly manifest, liberated by the play of the shore wind.
स्वच्छ आनन्दसंपूर्णो नष्टाहंकारवारिदः ।
स्फुटो विस्तीर्णगम्भीरः शरत्खमिव राजसे ॥ ४ ॥
स्फुटो विस्तीर्णगम्भीरः शरत्खमिव राजसे ॥ ४ ॥
svaccha ānandasaṃpūrṇo naṣṭāhaṃkāravāridaḥ ,
sphuṭo vistīrṇagambhīraḥ śaratkhamiva rājase 4
sphuṭo vistīrṇagambhīraḥ śaratkhamiva rājase 4
4.
svacchaḥ ānanda-saṃpūrṇaḥ naṣṭa-ahaṅkāra-vāridhaḥ
sphuṭaḥ vistīrṇa-gambhīraḥ śarat-khaṃ iva rājase
sphuṭaḥ vistīrṇa-gambhīraḥ śarat-khaṃ iva rājase
4.
rājase iva śarat-khaṃ svacchaḥ ānanda-saṃpūrṇaḥ
naṣṭa-ahaṅkāra-vāridhaḥ sphuṭaḥ vistīrṇa-gambhīraḥ
naṣṭa-ahaṅkāra-vāridhaḥ sphuṭaḥ vistīrṇa-gambhīraḥ
4.
You shine like the autumn sky, clear, full of joy, with the cloud of ego (ahaṅkāra) destroyed, manifest, vast, and deep.
सर्वत्र लक्ष्यसे स्वस्थः सर्वत्र परितुष्यसि ।
सर्वत्र वीतरागोऽसि राजन्सर्वत्र राजसे ॥ ५ ॥
सर्वत्र वीतरागोऽसि राजन्सर्वत्र राजसे ॥ ५ ॥
sarvatra lakṣyase svasthaḥ sarvatra parituṣyasi ,
sarvatra vītarāgo'si rājansarvatra rājase 5
sarvatra vītarāgo'si rājansarvatra rājase 5
5.
sarvatra lakṣyase svasthaḥ sarvatra parituṣyasi
sarvatra vīta-rāgaḥ asi rājan sarvatra rājase
sarvatra vīta-rāgaḥ asi rājan sarvatra rājase
5.
rājan sarvatra svasthaḥ lakṣyase sarvatra
parituṣyasi sarvatra vīta-rāgaḥ asi sarvatra rājase
parituṣyasi sarvatra vīta-rāgaḥ asi sarvatra rājase
5.
O King, you are seen everywhere established in your true nature (svastha), you are fully content everywhere, you are free from attachment everywhere, and you shine (or rule) everywhere.
सारासारपरिच्छेदपारगस्त्वं महाधिया ।
जानासि सर्वमेवेदं यथास्थितमखण्डितम् ॥ ६ ॥
जानासि सर्वमेवेदं यथास्थितमखण्डितम् ॥ ६ ॥
sārāsāraparicchedapāragastvaṃ mahādhiyā ,
jānāsi sarvamevedaṃ yathāsthitamakhaṇḍitam 6
jānāsi sarvamevedaṃ yathāsthitamakhaṇḍitam 6
6.
sāra-asāra-pariccheda-pāragaḥ tvam mahā-dhiyā
jānāsi sarvam eva idam yathā-sthitam akhaṇḍitam
jānāsi sarvam eva idam yathā-sthitam akhaṇḍitam
6.
tvam mahā-dhiyā sāra-asāra-pariccheda-pāragaḥ
jānāsi idam sarvam eva yathā-sthitam akhaṇḍitam
jānāsi idam sarvam eva yathā-sthitam akhaṇḍitam
6.
By your great wisdom, you are one who has fully mastered the discrimination between the essential and the non-essential; you truly know all this as it fundamentally exists, undivided.
भावाभावपरिच्छेदतत्त्वज्ञमुदिताशयम् ।
गमागमदशालौल्यमुक्तं तव वपुः स्थितम् ॥ ७ ॥
गमागमदशालौल्यमुक्तं तव वपुः स्थितम् ॥ ७ ॥
bhāvābhāvaparicchedatattvajñamuditāśayam ,
gamāgamadaśālaulyamuktaṃ tava vapuḥ sthitam 7
gamāgamadaśālaulyamuktaṃ tava vapuḥ sthitam 7
7.
bhāvābhāvaparicchedatattvajñamuditāśayam
gamāgamadaśālaulyamuktam tava vapuḥ sthitam
gamāgamadaśālaulyamuktam tava vapuḥ sthitam
7.
tava vapuḥ bhāvābhāvaparicchedatattvajñamuditāśayam
gamāgamadaśālaulyamuktam sthitam
gamāgamadaśālaulyamuktam sthitam
7.
Your form (vapuḥ) is established, its consciousness illuminated by the understanding of the true nature of distinctions between existence and non-existence, and liberated from the agitation of states involving appearing and disappearing.
वस्तुनाऽवस्तुनेवान्तरमृतेनेव सागरः ।
अपुनःप्रक्षयायेव परे तृप्तोऽसि सुन्दर ॥ ८ ॥
अपुनःप्रक्षयायेव परे तृप्तोऽसि सुन्दर ॥ ८ ॥
vastunā'vastunevāntaramṛteneva sāgaraḥ ,
apunaḥprakṣayāyeva pare tṛpto'si sundara 8
apunaḥprakṣayāyeva pare tṛpto'si sundara 8
8.
vastunā avastunā iva antaram ṛtena iva sāgaraḥ
apunaḥ-prakṣayāya iva pare tṛptaḥ asi sundara
apunaḥ-prakṣayāya iva pare tṛptaḥ asi sundara
8.
sundara tvam pare vastunā avastunā iva antaram
ṛtena iva sāgaraḥ iva apunaḥ-prakṣayāya tṛptaḥ asi
ṛtena iva sāgaraḥ iva apunaḥ-prakṣayāya tṛptaḥ asi
8.
O beautiful one (sundara), you are satisfied (tṛptaḥ asi) in the Supreme (pare), just as an ocean is filled with water, without any internal distinction as if between existence and non-existence, and as if for eternal non-destruction.
सुरघुरुवाच ।
न तदस्ति मुने वस्तु यत्रोपादेयतास्ति नः ।
यावत्किंचिदिदं दृश्यं तावदेतन्न किंचन ॥ ९ ॥
न तदस्ति मुने वस्तु यत्रोपादेयतास्ति नः ।
यावत्किंचिदिदं दृश्यं तावदेतन्न किंचन ॥ ९ ॥
suraghuruvāca ,
na tadasti mune vastu yatropādeyatāsti naḥ ,
yāvatkiṃcididaṃ dṛśyaṃ tāvadetanna kiṃcana 9
na tadasti mune vastu yatropādeyatāsti naḥ ,
yāvatkiṃcididaṃ dṛśyaṃ tāvadetanna kiṃcana 9
9.
sura-guruḥ uvāca na tat asti mune vastu yatra upādeyatā
asti naḥ yāvat kiṃcit idam dṛśyam tāvat etat na kiṃcana
asti naḥ yāvat kiṃcit idam dṛśyam tāvat etat na kiṃcana
9.
sura-guruḥ uvāca: mune,
naḥ yatra upādeyatā asti,
tat vastu na asti.
yāvat kiṃcit idam dṛśyam (asti),
tāvat etat na kiṃcana.
naḥ yatra upādeyatā asti,
tat vastu na asti.
yāvat kiṃcit idam dṛśyam (asti),
tāvat etat na kiṃcana.
9.
The preceptor of the gods said: "O sage, there is no thing (vastu) for us which possesses desirability. Whatever little of this visible world (dṛśyam) exists, all that is truly nothing at all."
उपादेयस्य चाभावाद्धेयमप्यस्ति किं किल ।
प्रतियोगि व्यवच्छेद्यं विना हेयं किमुच्यते ॥ १० ॥
प्रतियोगि व्यवच्छेद्यं विना हेयं किमुच्यते ॥ १० ॥
upādeyasya cābhāvāddheyamapyasti kiṃ kila ,
pratiyogi vyavacchedyaṃ vinā heyaṃ kimucyate 10
pratiyogi vyavacchedyaṃ vinā heyaṃ kimucyate 10
10.
upādeyasya ca abhāvāt heyam api asti kim kila
pratiyogin vyavacchedyam vinā heyam kim ucyate
pratiyogin vyavacchedyam vinā heyam kim ucyate
10.
upādeyasya ca abhāvāt,
heyam api kim kila asti? pratiyogin vyavacchedyam vinā,
heyam kim ucyate?
heyam api kim kila asti? pratiyogin vyavacchedyam vinā,
heyam kim ucyate?
10.
And indeed, due to the absence of anything desirable, what can there possibly be that is rejectable? Without a contrasting counterpart (pratiyogin) that can be distinguished, how can anything be called "rejectable" (heya)?
तुच्छत्वात्सर्वभावानामतुच्छत्वाच्च कालतः ।
चिरं मम परिक्षीणे तुच्छातुच्छे मनःस्थिती ॥ ११ ॥
चिरं मम परिक्षीणे तुच्छातुच्छे मनःस्थिती ॥ ११ ॥
tucchatvātsarvabhāvānāmatucchatvācca kālataḥ ,
ciraṃ mama parikṣīṇe tucchātucche manaḥsthitī 11
ciraṃ mama parikṣīṇe tucchātucche manaḥsthitī 11
11.
tucchātvāt sarvabhāvānām atucchātvāt ca kālataḥ
ciram mama parikṣīṇe tucchātucce manaḥsthitī
ciram mama parikṣīṇe tucchātucce manaḥsthitī
11.
mama manaḥsthitī tucchātucce sarvabhāvānām
tucchātvāt ca kālataḥ atucchātvāt ca ciram parikṣīṇe
tucchātvāt ca kālataḥ atucchātvāt ca ciram parikṣīṇe
11.
Due to the insignificance of all phenomena and the non-insignificance of time, my two mental states, both the trivial and the important, have long been completely exhausted.
देशकालवशादेव तुच्छस्यातुच्छतामिह ।
अतुच्छस्य तु तुच्छत्वं वर्ज्ये निन्दास्तुती बुधैः ॥ १२ ॥
अतुच्छस्य तु तुच्छत्वं वर्ज्ये निन्दास्तुती बुधैः ॥ १२ ॥
deśakālavaśādeva tucchasyātucchatāmiha ,
atucchasya tu tucchatvaṃ varjye nindāstutī budhaiḥ 12
atucchasya tu tucchatvaṃ varjye nindāstutī budhaiḥ 12
12.
deśakālavaśāt eva tucchasya atucchātām iha
atucchasya tu tucchātvam varjye nindāstutī budhaiḥ
atucchasya tu tucchātvam varjye nindāstutī budhaiḥ
12.
iha deśakālavaśāt eva tucchasya atucchātām
atucchasya tu tucchātvam budhaiḥ nindāstutī varjye
atucchasya tu tucchātvam budhaiḥ nindāstutī varjye
12.
Here, due to the influence of place and time alone, the insignificant gains importance and the important becomes insignificant. Therefore, blame and praise should be avoided by the wise.
रागान्निन्दास्तुती लोके रागश्च परिवाञ्छितम् ।
वाञ्छिते च महोदारं वस्तु शोभनबुद्धिना ॥ १३ ॥
वाञ्छिते च महोदारं वस्तु शोभनबुद्धिना ॥ १३ ॥
rāgānnindāstutī loke rāgaśca parivāñchitam ,
vāñchite ca mahodāraṃ vastu śobhanabuddhinā 13
vāñchite ca mahodāraṃ vastu śobhanabuddhinā 13
13.
rāgāt nindāstutī loke rāgaḥ ca parivāñchitam
vāñchite ca mahodāram vastu śobhanabuddhinā
vāñchite ca mahodāram vastu śobhanabuddhinā
13.
loke rāgāt nindāstutī rāgaḥ ca parivāñchitam
ca śobhanabuddhinā vāñchite mahodāram vastu
ca śobhanabuddhinā vāñchite mahodāram vastu
13.
In the world, blame and praise arise from attachment (rāga). Attachment, moreover, is highly desired. And a person with a good intellect perceives a magnificent thing in what is desired.
त्रैलोक्ये च स्त्रियः शैलाः समुद्रवनराजयः ।
भूतानि वस्तुशून्यानि सारो नास्त्यत्र वस्तुतः ॥ १४ ॥
भूतानि वस्तुशून्यानि सारो नास्त्यत्र वस्तुतः ॥ १४ ॥
trailokye ca striyaḥ śailāḥ samudravanarājayaḥ ,
bhūtāni vastuśūnyāni sāro nāstyatra vastutaḥ 14
bhūtāni vastuśūnyāni sāro nāstyatra vastutaḥ 14
14.
trailokye ca striyaḥ śailāḥ samudravanarājayaḥ
bhūtāni vastuśūnyāni sāraḥ na asti atra vastutaḥ
bhūtāni vastuśūnyāni sāraḥ na asti atra vastutaḥ
14.
atra trailokye ca striyaḥ śailāḥ samudravanarājayaḥ
bhūtāni vastuśūnyāni vastutaḥ sāraḥ na asti
bhūtāni vastuśūnyāni vastutaḥ sāraḥ na asti
14.
In the three worlds, women, mountains, oceans, and tracts of forests, as well as all living beings, are devoid of substance. In reality, there is no essence (sāra) in them.
मांसास्थिदारुमृद्रत्नमये जगति जर्जरे ।
वाञ्छनीयविहीनेऽस्मिञ्शून्ये किमिव वाञ्छ्यते ॥ १५ ॥
वाञ्छनीयविहीनेऽस्मिञ्शून्ये किमिव वाञ्छ्यते ॥ १५ ॥
māṃsāsthidārumṛdratnamaye jagati jarjare ,
vāñchanīyavihīne'smiñśūnye kimiva vāñchyate 15
vāñchanīyavihīne'smiñśūnye kimiva vāñchyate 15
15.
māṃsāsthidārumṛdratnamaye jagati jarjare
vāñchanīyavihīne asmin śūnye kim iva vāñchyate
vāñchanīyavihīne asmin śūnye kim iva vāñchyate
15.
asmin jarjare māṃsāsthidārumṛdratnamaye
vāñchanīyavihīne śūnye jagati kim iva vāñchyate
vāñchanīyavihīne śūnye jagati kim iva vāñchyate
15.
What, indeed, can be desired in this decaying world, which is composed of flesh, bone, wood, earth, and jewels, and is empty, being devoid of anything truly desirable?
वाञ्छायां विनिवृत्तायां संक्षयो द्वेषरागयोः ।
दिनलक्ष्म्यां व्यपेतायामालोकातपयोरिव ॥ १६ ॥
दिनलक्ष्म्यां व्यपेतायामालोकातपयोरिव ॥ १६ ॥
vāñchāyāṃ vinivṛttāyāṃ saṃkṣayo dveṣarāgayoḥ ,
dinalakṣmyāṃ vyapetāyāmālokātapayoriva 16
dinalakṣmyāṃ vyapetāyāmālokātapayoriva 16
16.
vāñchāyām vinivṛttāyām saṃkṣayaḥ dveṣarāgayoḥ
dinalakṣmyām vyapetāyām ālokātapayoḥ iva
dinalakṣmyām vyapetāyām ālokātapayoḥ iva
16.
vāñchāyām vinivṛttāyām dveṣarāgayoḥ saṃkṣayaḥ
dinalakṣmyām vyapetāyām ālokātapayoḥ iva
dinalakṣmyām vyapetāyām ālokātapayoḥ iva
16.
When desire ceases completely, aversion and attachment also come to an end, just as the light and warmth of the sun (ālokātapa) cease when the daylight (dinalakṣmī) has departed.
अलमतिविततैर्वचःप्रपञ्चैरियमुचितेह सुखाय दृष्टिरेका ।
उपशमितरसं समं मनोऽन्तर्यदि मुदितं तदनुत्तमा प्रतिष्ठा ॥ १७ ॥
उपशमितरसं समं मनोऽन्तर्यदि मुदितं तदनुत्तमा प्रतिष्ठा ॥ १७ ॥
alamativitatairvacaḥprapañcairiyamuciteha sukhāya dṛṣṭirekā ,
upaśamitarasaṃ samaṃ mano'ntaryadi muditaṃ tadanuttamā pratiṣṭhā 17
upaśamitarasaṃ samaṃ mano'ntaryadi muditaṃ tadanuttamā pratiṣṭhā 17
17.
alam ativitataiḥ vacaḥprapañcaiḥ
iyam ucitā iha sukhāya dṛṣṭiḥ ekā
upaśamitarasam samam manaḥ antar
yadi muditam tat anuttamā pratiṣṭhā
iyam ucitā iha sukhāya dṛṣṭiḥ ekā
upaśamitarasam samam manaḥ antar
yadi muditam tat anuttamā pratiṣṭhā
17.
ativitataiḥ vacaḥprapañcaiḥ alam
iha sukhāya iyam ekā dṛṣṭiḥ ucitā
yadi antaḥ manaḥ upaśamitarasam
samam muditam tat anuttamā pratiṣṭhā
iha sukhāya iyam ekā dṛṣṭiḥ ucitā
yadi antaḥ manaḥ upaśamitarasam
samam muditam tat anuttamā pratiṣṭhā
17.
Enough with excessively elaborate verbal explanations! The single appropriate insight for happiness here is this: if the mind (manas) within is tranquil, its impulses subdued, and it is joyful, then that truly is the unsurpassed foundation (pratiṣṭhā).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63 (current chapter)
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216