योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-1, chapter-29
श्रीराम उवाच ।
इति मे दोषदावाग्निदग्धे महति चेतसि ।
प्रस्फुरन्ति न भोगाशा मृगतृष्णाः सरःस्विव ॥ १ ॥
इति मे दोषदावाग्निदग्धे महति चेतसि ।
प्रस्फुरन्ति न भोगाशा मृगतृष्णाः सरःस्विव ॥ १ ॥
śrīrāma uvāca ,
iti me doṣadāvāgnidagdhe mahati cetasi ,
prasphuranti na bhogāśā mṛgatṛṣṇāḥ saraḥsviva 1
iti me doṣadāvāgnidagdhe mahati cetasi ,
prasphuranti na bhogāśā mṛgatṛṣṇāḥ saraḥsviva 1
1.
śrīrāmaḥ uvāca iti me doṣa-dāvāgni-dagdhe mahati cetasi
prasphuranti na bhoga-āśāḥ mṛga-tṛṣṇāḥ saraḥsu iva
prasphuranti na bhoga-āśāḥ mṛga-tṛṣṇāḥ saraḥsu iva
1.
śrīrāmaḥ uvāca iti me doṣa-dāvāgni-dagdhe mahati cetasi
bhoga-āśāḥ na prasphuranti mṛga-tṛṣṇāḥ saraḥsu iva
bhoga-āśāḥ na prasphuranti mṛga-tṛṣṇāḥ saraḥsu iva
1.
Lord Rama said: "Thus, in my great mind, which is scorched by the forest fire of impurities, desires for worldly enjoyments do not arise, just as mirages do not appear in real lakes."
प्रत्यहं याति कटुतामेषा संसारसंस्थितिः ।
कालपाकवशाल्लोला रसा निम्बलता यथा ॥ २ ॥
कालपाकवशाल्लोला रसा निम्बलता यथा ॥ २ ॥
pratyahaṃ yāti kaṭutāmeṣā saṃsārasaṃsthitiḥ ,
kālapākavaśāllolā rasā nimbalatā yathā 2
kālapākavaśāllolā rasā nimbalatā yathā 2
2.
pratyaham yāti kaṭutām eṣā saṃsārasaṃsthitiḥ
kālapākavaśāt lolā rasā nimbalatā yathā
kālapākavaśāt lolā rasā nimbalatā yathā
2.
eṣā saṃsārasaṃsthitiḥ pratyaham kaṭutām yāti
kālapākavaśāt lolā rasā nimbalatā yathā [kaṭutām yāti]
kālapākavaśāt lolā rasā nimbalatā yathā [kaṭutām yāti]
2.
This worldly existence (saṃsāra) daily grows bitter. Its fickle essence, by the influence of time's maturation, becomes like the bitter taste of a neem creeper (nimbalatā).
वृद्धिमायाति दौर्जन्यं सौजन्यं याति तानवम् ।
करञ्जकर्कशे राजन्प्रत्यहं जनचेतसि ॥ ३ ॥
करञ्जकर्कशे राजन्प्रत्यहं जनचेतसि ॥ ३ ॥
vṛddhimāyāti daurjanyaṃ saujanyaṃ yāti tānavam ,
karañjakarkaśe rājanpratyahaṃ janacetasi 3
karañjakarkaśe rājanpratyahaṃ janacetasi 3
3.
vṛddhim āyāti daurjanyam saujanyam yāti tānavam
karañjakarkaśe rājan pratyaham janacetasi
karañjakarkaśe rājan pratyaham janacetasi
3.
rājan,
pratyaham janacetasi karañjakarkaśe daurjanyam vṛddhim āyāti,
saujanyam tānavam yāti.
pratyaham janacetasi karañjakarkaśe daurjanyam vṛddhim āyāti,
saujanyam tānavam yāti.
3.
O King, every day, in the minds of people, which are becoming as harsh as the karanja tree, wickedness (daurjanyam) increases and goodness (saujanyam) declines.
भज्यते भुवि मर्यादा झटित्येव दिनं प्रति ।
शुष्केव माषशिम्बीका टङ्कारकरवं विना ॥ ४ ॥
शुष्केव माषशिम्बीका टङ्कारकरवं विना ॥ ४ ॥
bhajyate bhuvi maryādā jhaṭityeva dinaṃ prati ,
śuṣkeva māṣaśimbīkā ṭaṅkārakaravaṃ vinā 4
śuṣkeva māṣaśimbīkā ṭaṅkārakaravaṃ vinā 4
4.
bhajyate bhuvi maryādā jhaṭiti eva dinam prati
śuṣkā iva māṣaśimbīkā ṭaṅkārakaravam vinā
śuṣkā iva māṣaśimbīkā ṭaṅkārakaravam vinā
4.
bhuvi maryādā dinam prati jhaṭiti eva bhajyate,
śuṣkā māṣaśimbīkā ṭaṅkārakaravam vinā iva [bhajyate]
śuṣkā māṣaśimbīkā ṭaṅkārakaravam vinā iva [bhajyate]
4.
The established rules (maryādā) on earth are swiftly broken every day, just like a dry black gram pod (māṣaśimbīkā) snaps without a sound.
राज्येभ्यो भोगपूगेभ्यश्चिन्तावद्भ्यो मुनीश्वर ।
निरस्तचिन्ताकलिता वरमेकान्तशीलता ॥ ५ ॥
निरस्तचिन्ताकलिता वरमेकान्तशीलता ॥ ५ ॥
rājyebhyo bhogapūgebhyaścintāvadbhyo munīśvara ,
nirastacintākalitā varamekāntaśīlatā 5
nirastacintākalitā varamekāntaśīlatā 5
5.
rājyebhyaḥ bhogapūgebhyaḥ ca cintāvadbhyaḥ
munīśvara nirastacintākalitā varam ekāntaśīlatā
munīśvara nirastacintākalitā varam ekāntaśīlatā
5.
munīśvara,
cintāvadbhyaḥ rājyebhyaḥ ca bhogapūgebhyaḥ nirastacintākalitā ekāntaśīlatā varam
cintāvadbhyaḥ rājyebhyaḥ ca bhogapūgebhyaḥ nirastacintākalitā ekāntaśīlatā varam
5.
O great sage (munīśvara), a solitary nature (ekāntaśīlatā) free from anxieties is superior to kingdoms and all sorts of enjoyments (bhogapūga), which are themselves full of worries.
नानन्दाय ममोद्यानं न सुखाय मम स्त्रियः ।
न हर्षाय ममार्थाशा शाम्यामि मनसा सह ॥ ६ ॥
न हर्षाय ममार्थाशा शाम्यामि मनसा सह ॥ ६ ॥
nānandāya mamodyānaṃ na sukhāya mama striyaḥ ,
na harṣāya mamārthāśā śāmyāmi manasā saha 6
na harṣāya mamārthāśā śāmyāmi manasā saha 6
6.
na ānandāya mama udyānam na sukhāya mama striyaḥ
na harṣāya mama artha-āśā śāmyāmi manasā saha
na harṣāya mama artha-āśā śāmyāmi manasā saha
6.
mama udyānam ānandāya na,
mama striyaḥ sukhāya na,
mama artha-āśā harṣāya na.
manasā saha śāmyāmi.
mama striyaḥ sukhāya na,
mama artha-āśā harṣāya na.
manasā saha śāmyāmi.
6.
My garden is not for my joy, my wives are not for my happiness, nor is my longing for wealth for my delight. I am becoming tranquil along with my mind.
अनित्यश्चासुखो लोकस्तृष्णा तात दुरुद्वहा ।
चापलोपहतं चेतः कथं यास्यामि निर्वृतिम् ॥ ७ ॥
चापलोपहतं चेतः कथं यास्यामि निर्वृतिम् ॥ ७ ॥
anityaścāsukho lokastṛṣṇā tāta durudvahā ,
cāpalopahataṃ cetaḥ kathaṃ yāsyāmi nirvṛtim 7
cāpalopahataṃ cetaḥ kathaṃ yāsyāmi nirvṛtim 7
7.
anityaḥ ca asukhaḥ lokaḥ tṛṣṇā tāta durudvahā
cāpala-upahatam cetaḥ katham yāsyāmi nirvṛtim
cāpala-upahatam cetaḥ katham yāsyāmi nirvṛtim
7.
lokaḥ anityaḥ ca asukhaḥ.
tāta,
tṛṣṇā durudvahā.
cāpala-upahatam cetaḥ [me],
katham nirvṛtim yāsyāmi?
tāta,
tṛṣṇā durudvahā.
cāpala-upahatam cetaḥ [me],
katham nirvṛtim yāsyāmi?
7.
This world is impermanent and brings no happiness. Oh, my dear friend, craving (tṛṣṇā) is truly difficult to overcome. With a mind afflicted by fickleness, how can I achieve perfect peace (nirvāṇa)?
नाभिनन्दामि मरणं नाभिनन्दामि जीवितम् ।
यथा तिष्ठामि तिष्ठामि तथैव विगतज्वरम् ॥ ८ ॥
यथा तिष्ठामि तिष्ठामि तथैव विगतज्वरम् ॥ ८ ॥
nābhinandāmi maraṇaṃ nābhinandāmi jīvitam ,
yathā tiṣṭhāmi tiṣṭhāmi tathaiva vigatajvaram 8
yathā tiṣṭhāmi tiṣṭhāmi tathaiva vigatajvaram 8
8.
na abhinandāmi maraṇam na abhinandāmi jīvitam
yathā tiṣṭhāmi tiṣṭhāmi tathā eva vigata-jvaram
yathā tiṣṭhāmi tiṣṭhāmi tathā eva vigata-jvaram
8.
maraṇam na abhinandāmi,
jīvitam [api] na abhinandāmi.
yathā tiṣṭhāmi [tathā] tiṣṭhāmi eva vigata-jvaram.
jīvitam [api] na abhinandāmi.
yathā tiṣṭhāmi [tathā] tiṣṭhāmi eva vigata-jvaram.
8.
I do not rejoice in death, nor do I rejoice in life. Just as I am, I remain, free from all anxiety.
किं मे राज्येन किं भोगैः किमर्थेन किमीहितैः ।
अहंकारवशादेतत्स एव गलितो मम ॥ ९ ॥
अहंकारवशादेतत्स एव गलितो मम ॥ ९ ॥
kiṃ me rājyena kiṃ bhogaiḥ kimarthena kimīhitaiḥ ,
ahaṃkāravaśādetatsa eva galito mama 9
ahaṃkāravaśādetatsa eva galito mama 9
9.
kim me rājyena kim bhogaiḥ kim arthena kim
īhitaiḥ ahaṅkāra-vaśāt etat saḥ eva galitaḥ mama
īhitaiḥ ahaṅkāra-vaśāt etat saḥ eva galitaḥ mama
9.
me rājyena kim? bhogaiḥ kim? arthena kim? īhitaiḥ kim? etat ahaṅkāra-vaśāt [āsīt].
saḥ eva mama galitaḥ.
saḥ eva mama galitaḥ.
9.
What use is a kingdom to me? What use are material enjoyments? What use is wealth, or what use are my ambitions? All of this originated from the power of my ego (ahaṅkāra), and that very ego has now dissolved for me.
जन्मावलिवरत्रायामिन्द्रियग्रन्थयो दृढाः ।
ये बद्धास्तद्विमोक्षार्थं यतन्ते ये त उत्तमाः ॥ १० ॥
ये बद्धास्तद्विमोक्षार्थं यतन्ते ये त उत्तमाः ॥ १० ॥
janmāvalivaratrāyāmindriyagranthayo dṛḍhāḥ ,
ye baddhāstadvimokṣārthaṃ yatante ye ta uttamāḥ 10
ye baddhāstadvimokṣārthaṃ yatante ye ta uttamāḥ 10
10.
janmāvalivaratrāyām indriyagranthayaḥ dṛḍhāḥ ye
baddhāḥ tadvimokṣārtham yatante ye tu uttamāḥ
baddhāḥ tadvimokṣārtham yatante ye tu uttamāḥ
10.
dṛḍhāḥ indriyagranthayaḥ janmāvalivaratrāyām (santi).
ye baddhāḥ (santi),
ye tadvimokṣārtham yatante,
te tu uttamāḥ.
ye baddhāḥ (santi),
ye tadvimokṣārtham yatante,
te tu uttamāḥ.
10.
In the strong rope of the cycle of births (saṃsāra), the knots of the senses are firmly tied. Those who are bound by them and strive for their liberation (mokṣa) are indeed excellent.
मथितं मानिनीलोकैर्मनो मकरकेतुना ।
कोमलं खुरनिष्पेषैः कमलं करिणा यथा ॥ ११ ॥
कोमलं खुरनिष्पेषैः कमलं करिणा यथा ॥ ११ ॥
mathitaṃ māninīlokairmano makaraketunā ,
komalaṃ khuraniṣpeṣaiḥ kamalaṃ kariṇā yathā 11
komalaṃ khuraniṣpeṣaiḥ kamalaṃ kariṇā yathā 11
11.
mathitam māninīlokaiḥ manaḥ makaraketunā
komalam khuraniṣpeṣaiḥ kamalam kariṇā yathā
komalam khuraniṣpeṣaiḥ kamalam kariṇā yathā
11.
makaraketunā māninīlokaiḥ manaḥ mathitam,
yathā kariṇā khuraniṣpeṣaiḥ komalam kamalam (mathitam).
yathā kariṇā khuraniṣpeṣaiḥ komalam kamalam (mathitam).
11.
The mind is agitated by Kāmadeva (the god of love) through proud women, just as a tender lotus is trampled by an elephant with its hoof-pounding.
अद्य चेत्स्वच्छया बुद्ध्या मुनीन्द्र न चिकित्स्यते ।
भूयश्चित्तचिकित्सायास्तत्किलावसरः कुतः ॥ १२ ॥
भूयश्चित्तचिकित्सायास्तत्किलावसरः कुतः ॥ १२ ॥
adya cetsvacchayā buddhyā munīndra na cikitsyate ,
bhūyaścittacikitsāyāstatkilāvasaraḥ kutaḥ 12
bhūyaścittacikitsāyāstatkilāvasaraḥ kutaḥ 12
12.
adya cet svacchayā buddhyā munīndra na cikitsyate
bhūyaḥ cittacikitsāyāḥ tat kila avasaraḥ kutaḥ
bhūyaḥ cittacikitsāyāḥ tat kila avasaraḥ kutaḥ
12.
munīndra,
cet adya svacchayā buddhyā (idam) na cikitsyate,
tat bhūyaḥ cittacikitsāyāḥ avasaraḥ kila kutaḥ (bhavet)?
cet adya svacchayā buddhyā (idam) na cikitsyate,
tat bhūyaḥ cittacikitsāyāḥ avasaraḥ kila kutaḥ (bhavet)?
12.
O chief of sages, if it (the problem/mind's affliction) is not treated today with a clear intellect, then indeed, where will there be another opportunity for the mind's treatment (citta-cikitsā)?
विषं विषयवैषम्यं न विषं विषमुच्यते ।
जन्मान्तरघ्ना विषया एकदेहहरं विषम् ॥ १३ ॥
जन्मान्तरघ्ना विषया एकदेहहरं विषम् ॥ १३ ॥
viṣaṃ viṣayavaiṣamyaṃ na viṣaṃ viṣamucyate ,
janmāntaraghnā viṣayā ekadehaharaṃ viṣam 13
janmāntaraghnā viṣayā ekadehaharaṃ viṣam 13
13.
viṣam viṣayavaiṣamyam na viṣam viṣam ucyate
janmāntaraghanāḥ viṣayāḥ ekadehaharam viṣam
janmāntaraghanāḥ viṣayāḥ ekadehaharam viṣam
13.
viṣayavaiṣamyam viṣam.
(yataḥ) viṣam na viṣam ucyate.
viṣayāḥ janmāntaraghanāḥ (bhavanti),
viṣam ekadehaharam (asti).
(yataḥ) viṣam na viṣam ucyate.
viṣayāḥ janmāntaraghanāḥ (bhavanti),
viṣam ekadehaharam (asti).
13.
The harmfulness associated with sense objects (viṣaya) is (the real) poison; (what is commonly called) poison is not (the real) poison. Sense objects are destroyers of future births (saṃsāra), whereas (material) poison takes only one body.
न सुखानि न दुःखानि न मित्राणि न बान्धवाः ।
न जीवितं न मरणं बन्धाय ज्ञस्य चेतसः ॥ १४ ॥
न जीवितं न मरणं बन्धाय ज्ञस्य चेतसः ॥ १४ ॥
na sukhāni na duḥkhāni na mitrāṇi na bāndhavāḥ ,
na jīvitaṃ na maraṇaṃ bandhāya jñasya cetasaḥ 14
na jīvitaṃ na maraṇaṃ bandhāya jñasya cetasaḥ 14
14.
na sukhāni na duḥkhāni na mitrāṇi na bāndhavāḥ
na jīvitam na maraṇam bandhāya jñasya cetasaḥ
na jīvitam na maraṇam bandhāya jñasya cetasaḥ
14.
jñasya cetasaḥ bandhāya na sukhāni na duḥkhāni
na mitrāṇi na bāndhavāḥ na jīvitam na maraṇam
na mitrāṇi na bāndhavāḥ na jīvitam na maraṇam
14.
For the mind (cetas) of a knower (jña), neither pleasures nor pains, neither friends nor relatives, neither life nor death, constitute a bondage.
तद्भवामि यथा ब्रह्मन्पूर्वापरविदां वर ।
वीतशोकभयायासो ज्ञस्तथोपदिशाशु मे ॥ १५ ॥
वीतशोकभयायासो ज्ञस्तथोपदिशाशु मे ॥ १५ ॥
tadbhavāmi yathā brahmanpūrvāparavidāṃ vara ,
vītaśokabhayāyāso jñastathopadiśāśu me 15
vītaśokabhayāyāso jñastathopadiśāśu me 15
15.
tat bhavāmi yathā brahman pūrvāparavidām vara
vītaśokabhayāyāsaḥ jñaḥ tathā upadiśa āśu me
vītaśokabhayāyāsaḥ jñaḥ tathā upadiśa āśu me
15.
brahman pūrvāparavidām vara,
me tathā āśu upadiśa yathā tat vītaśokabhayāyāsaḥ jñaḥ bhavāmi
me tathā āśu upadiśa yathā tat vītaśokabhayāyāsaḥ jñaḥ bhavāmi
15.
O Brāhmaṇa, O best among those who know the past and the future, please instruct me quickly on how I may become such a knower (jña), free from sorrow, fear, and weariness.
वासनाजालवलिता दुःखकण्टकसंकुला ।
निपातोत्पातबहुला भीमरूपाऽज्ञताटवी ॥ १६ ॥
निपातोत्पातबहुला भीमरूपाऽज्ञताटवी ॥ १६ ॥
vāsanājālavalitā duḥkhakaṇṭakasaṃkulā ,
nipātotpātabahulā bhīmarūpā'jñatāṭavī 16
nipātotpātabahulā bhīmarūpā'jñatāṭavī 16
16.
vāsanājālavalitā duḥkhakaṇṭakasaṅkulā
nipātotpātabahulā bhīmarūpā ajñatāṭavī
nipātotpātabahulā bhīmarūpā ajñatāṭavī
16.
ajñatāṭavī vāsanājālavalitā duḥkhakaṇṭakasaṅkulā
nipātotpātabahulā bhīmarūpā
nipātotpātabahulā bhīmarūpā
16.
This terrifying forest of ignorance is entangled by the net of latent desires (vāsanā), crowded with the thorns of sorrow, and full of countless ups and downs.
क्रकचाग्रविनिष्पेषं सोढुं शक्नोम्यहं मुने ।
संसारव्यवहारोत्थं नाशाविषयवैशसम् ॥ १७ ॥
संसारव्यवहारोत्थं नाशाविषयवैशसम् ॥ १७ ॥
krakacāgraviniṣpeṣaṃ soḍhuṃ śaknomyahaṃ mune ,
saṃsāravyavahārotthaṃ nāśāviṣayavaiśasam 17
saṃsāravyavahārotthaṃ nāśāviṣayavaiśasam 17
17.
krakacāgraviniṣpeṣam soḍhum śaknomi aham mune
saṃsāravyavahārottham nāśāviṣayavaiśasam
saṃsāravyavahārottham nāśāviṣayavaiśasam
17.
mune,
aham krakacāgraviniṣpeṣam soḍhum śaknomi; saṃsāravyavahārottham nāśāviṣayavaiśasam (api soḍhum śaknomi)
aham krakacāgraviniṣpeṣam soḍhum śaknomi; saṃsāravyavahārottham nāśāviṣayavaiśasam (api soḍhum śaknomi)
17.
O sage, I am able to endure the intense grinding by the edge of a saw. (Similarly), I am also able to bear the misfortune (vaiśasa) concerning the loss of desired objects, which arises from the interactions of worldly existence (saṃsāra).
इदं नास्तीदमस्तीति व्यवहाराञ्जनभ्रमः ।
धुनोतीदं चलं चेतो रजोराशिमिवानिलः ॥ १८ ॥
धुनोतीदं चलं चेतो रजोराशिमिवानिलः ॥ १८ ॥
idaṃ nāstīdamastīti vyavahārāñjanabhramaḥ ,
dhunotīdaṃ calaṃ ceto rajorāśimivānilaḥ 18
dhunotīdaṃ calaṃ ceto rajorāśimivānilaḥ 18
18.
idam na asti idam asti iti vyavahārāñjana-bhramaḥ
| dhunoti idam calam cetaḥ rajo-rāśim iva anilaḥ ||
| dhunoti idam calam cetaḥ rajo-rāśim iva anilaḥ ||
18.
vyavahārāñjana-bhramaḥ idam na asti idam asti iti
idam calam cetaḥ anilaḥ rajo-rāśim iva dhunoti
idam calam cetaḥ anilaḥ rajo-rāśim iva dhunoti
18.
The delusion stemming from worldly interactions, which asserts "this exists, this does not exist," agitates this restless mind, much like the wind disperses a heap of dust.
तृष्णातन्तुलवप्रोतं जीवसंचयमौक्तिकम् ।
चिदच्छाङ्गतया नित्यं विकसच्चित्तनायकम् ॥ १९ ॥
चिदच्छाङ्गतया नित्यं विकसच्चित्तनायकम् ॥ १९ ॥
tṛṣṇātantulavaprotaṃ jīvasaṃcayamauktikam ,
cidacchāṅgatayā nityaṃ vikasaccittanāyakam 19
cidacchāṅgatayā nityaṃ vikasaccittanāyakam 19
19.
tṛṣṇā-tantu-lava-protam jīva-sañcaya-mauktikam |
cit-accha-aṅgatayā nityam vikasat-citta-nāyakam ||
cit-accha-aṅgatayā nityam vikasat-citta-nāyakam ||
19.
tṛṣṇā-tantu-lava-protam jīva-sañcaya-mauktikam
cit-accha-aṅgatayā nityam vikasat-citta-nāyakam
cit-accha-aṅgatayā nityam vikasat-citta-nāyakam
19.
This string of pearls, composed of the collection of living beings, is strung by the slender threads of craving (tṛṣṇā); it possesses the essential nature of pure consciousness (cit) and is eternally guided by the ever-evolving mind.
संसारहारमरतिः कालव्यालविभूषणम् ।
त्रोटयाम्यहमक्रूरं वागुरामिव केसरी ॥ २० ॥
त्रोटयाम्यहमक्रूरं वागुरामिव केसरी ॥ २० ॥
saṃsārahāramaratiḥ kālavyālavibhūṣaṇam ,
troṭayāmyahamakrūraṃ vāgurāmiva kesarī 20
troṭayāmyahamakrūraṃ vāgurāmiva kesarī 20
20.
saṃsāra-hāram aratiḥ kāla-vyāla-vibhūṣaṇam |
troṭayāmi aham a-krūram vāgurām iva kesarī ||
troṭayāmi aham a-krūram vāgurām iva kesarī ||
20.
aham kesarī vāgurām iva saṃsāra-hāram aratiḥ
kāla-vyāla-vibhūṣaṇam a-krūram troṭayāmi
kāla-vyāla-vibhūṣaṇam a-krūram troṭayāmi
20.
Like a lion (kesarī) breaks a snare (vāgurā) without hesitation, I decisively break this necklace of transmigratory existence (saṃsāra), which itself is discontent, and is adorned with the serpent of time (kāla).
नीहारं हृदयाटव्यां मनस्तिमिरमाशु मे ।
केन विज्ञानदीपेन भिन्धि तत्त्वविदांवर ॥ २१ ॥
केन विज्ञानदीपेन भिन्धि तत्त्वविदांवर ॥ २१ ॥
nīhāraṃ hṛdayāṭavyāṃ manastimiramāśu me ,
kena vijñānadīpena bhindhi tattvavidāṃvara 21
kena vijñānadīpena bhindhi tattvavidāṃvara 21
21.
nīhāram hṛdaya-āṭavyām manas-timiram āśu me |
kena vijñāna-dīpena bhindhi tattva-vid-ām-vara ||
kena vijñāna-dīpena bhindhi tattva-vid-ām-vara ||
21.
tattva-vid-ām-vara me hṛdaya-āṭavyām nīhāram
manas-timiram āśu kena vijñāna-dīpena bhindhi
manas-timiram āśu kena vijñāna-dīpena bhindhi
21.
O best among the knowers of truth (tattvavit)! Please quickly dispel for me, with what lamp of knowledge (vijñāna-dīpa), this fog - the darkness of the mind (manas) - in the forest of my heart.
विद्यन्त एवेह न ते महात्मन् दुराधयो न क्षयमाप्नुवन्ति ।
ये सङ्गमेनोत्तममानसानां निशातमांसीव निशाकरेण ॥ २२ ॥
ये सङ्गमेनोत्तममानसानां निशातमांसीव निशाकरेण ॥ २२ ॥
vidyanta eveha na te mahātman durādhayo na kṣayamāpnuvanti ,
ye saṅgamenottamamānasānāṃ niśātamāṃsīva niśākareṇa 22
ye saṅgamenottamamānasānāṃ niśātamāṃsīva niśākareṇa 22
22.
vidyante eva iha na te mahātman durādhayaḥ na kṣayam āpnuvanti
ye saṅgamena uttamamānasānāṃ niśātatamāṃsi iva niśākareṇa
ye saṅgamena uttamamānasānāṃ niśātatamāṃsi iva niśākareṇa
22.
mahātman,
iha te durādhayaḥ na eva vidyante,
na (ca) kṣayam āpnuvanti,
ye uttamamānasānām saṅgamena niśākareṇa niśātatamāṃsi iva (vinaśyanti)
iha te durādhayaḥ na eva vidyante,
na (ca) kṣayam āpnuvanti,
ye uttamamānasānām saṅgamena niśākareṇa niśātatamāṃsi iva (vinaśyanti)
22.
O great soul, those evil intentions (durādhayaḥ) do not exist here at all, nor do they gradually perish, just as intense darknesses are completely dispelled by the moon (niśākara) for those who are in association with excellent-minded individuals.
आयुर्वायुविघट्टिताभ्रपटलीलम्बाम्बुवद्भङ्गुरं भोगा मेघवितानमध्यविलसत्सौदामिनीचञ्चलाः ।
लोलायौवनलालनाजलरयश्चेत्याकलय्य द्रुतं मुद्रैवाद्य दृढार्पिता ननु मया चित्ते चिरं शान्तये ॥ २३ ॥
लोलायौवनलालनाजलरयश्चेत्याकलय्य द्रुतं मुद्रैवाद्य दृढार्पिता ननु मया चित्ते चिरं शान्तये ॥ २३ ॥
āyurvāyuvighaṭṭitābhrapaṭalīlambāmbuvadbhaṅguraṃ bhogā meghavitānamadhyavilasatsaudāminīcañcalāḥ ,
lolāyauvanalālanājalarayaścetyākalayya drutaṃ mudraivādya dṛḍhārpitā nanu mayā citte ciraṃ śāntaye 23
lolāyauvanalālanājalarayaścetyākalayya drutaṃ mudraivādya dṛḍhārpitā nanu mayā citte ciraṃ śāntaye 23
23.
āyuḥ vāyuvighaṭṭitābhrapaṭalīlambāmbuvat bhaṅguram
bhogāḥ meghavitānamadhyavilasatsaudāminīcañcalāḥ
lolāyauvanalālanājalarayāḥ ca iti ākalayya drutam mudrā
eva adya dṛḍhā arpitā nanu mayā citte ciram śāntaye
bhogāḥ meghavitānamadhyavilasatsaudāminīcañcalāḥ
lolāyauvanalālanājalarayāḥ ca iti ākalayya drutam mudrā
eva adya dṛḍhā arpitā nanu mayā citte ciram śāntaye
23.
(yathā) vāyuvighaṭṭita-abhrapaṭalī-lamba-ambu-vat āyuḥ bhaṅguram asti,
(yathā) meghavitāna-madhya-vilasat-saudāminī-vat bhogāḥ cañcalāḥ santi,
lolā-yauvana-lālanā-jala-rayāḥ ca (tathā santi) iti drutam ākalayya,
adya mayā citte ciram śāntaye dṛḍhā mudrā eva nanu arpitā
(yathā) meghavitāna-madhya-vilasat-saudāminī-vat bhogāḥ cañcalāḥ santi,
lolā-yauvana-lālanā-jala-rayāḥ ca (tathā santi) iti drutam ākalayya,
adya mayā citte ciram śāntaye dṛḍhā mudrā eva nanu arpitā
23.
Life is transient like a drop of water clinging to a cloud fragment agitated by the wind; enjoyments are as fleeting as lightning flashing amidst a canopy of clouds; and the restless currents of desire for fickle youth (are similar). Having quickly understood this, I have today, indeed, firmly established in my mind a resolve for lasting peace (śānti).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29 (current chapter)
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216