योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-124
श्रीराम उवाच ।
एकसंविन्मयाः सर्व एवैकवपुषोऽपि ते ।
विविधेच्छाः कथं ब्रह्मन्संपन्ना एकदेहिनः ॥ १ ॥
एकसंविन्मयाः सर्व एवैकवपुषोऽपि ते ।
विविधेच्छाः कथं ब्रह्मन्संपन्ना एकदेहिनः ॥ १ ॥
śrīrāma uvāca ,
ekasaṃvinmayāḥ sarva evaikavapuṣo'pi te ,
vividhecchāḥ kathaṃ brahmansaṃpannā ekadehinaḥ 1
ekasaṃvinmayāḥ sarva evaikavapuṣo'pi te ,
vividhecchāḥ kathaṃ brahmansaṃpannā ekadehinaḥ 1
1.
śrīrāmaḥ uvāca ekasaṃvinmayāḥ sarve eva ekavapuṣaḥ api
te vividhecchāḥ katham brahman saṃpannāḥ ekadehinaḥ
te vividhecchāḥ katham brahman saṃpannāḥ ekadehinaḥ
1.
śrīrāmaḥ uvāca brahman te ekasaṃvinmayāḥ eva ekavapuṣaḥ
api ekadehinaḥ vividhecchāḥ katham saṃpannāḥ
api ekadehinaḥ vividhecchāḥ katham saṃpannāḥ
1.
Śrī Rāma said: "O Brahman (Vasiṣṭha), how is it that these beings, though all unified by a single consciousness (saṃvit) and sharing one form, manifest diverse desires while remaining essentially single-bodied?"
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
एकसंविद्धनाकाशमप्यनानैव सर्वगम् ।
स्वयं नानेव संपन्नं सुप्ते चित्तमिवात्मनि ॥ २ ॥
एकसंविद्धनाकाशमप्यनानैव सर्वगम् ।
स्वयं नानेव संपन्नं सुप्ते चित्तमिवात्मनि ॥ २ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
ekasaṃviddhanākāśamapyanānaiva sarvagam ,
svayaṃ nāneva saṃpannaṃ supte cittamivātmani 2
ekasaṃviddhanākāśamapyanānaiva sarvagam ,
svayaṃ nāneva saṃpannaṃ supte cittamivātmani 2
2.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca ekasaṃviddhanākāśam api anānā eva
sarvagam svayam nānā iva saṃpannam supte cittam iva ātmani
sarvagam svayam nānā iva saṃpannam supte cittam iva ātmani
2.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca ekasaṃviddhanākāśam eva sarvagam api
anānā svayam supte ātmani cittam iva nānā iva saṃpannam
anānā svayam supte ātmani cittam iva nānā iva saṃpannam
2.
Śrī Vasiṣṭha said: "The all-pervading expanse (ākāśa) of single, concentrated consciousness (saṃvit), though essentially not diverse, manifests itself as if diverse, just like the mind (citta) appears in the sleeping state within the Self (ātman)."
तस्याच्छत्वात्तथाभूतमात्मैवात्मनि बिम्बति ।
तादृशस्य तथाभूतौ मुकुरस्येव निर्मला ॥ ३ ॥
तादृशस्य तथाभूतौ मुकुरस्येव निर्मला ॥ ३ ॥
tasyācchatvāttathābhūtamātmaivātmani bimbati ,
tādṛśasya tathābhūtau mukurasyeva nirmalā 3
tādṛśasya tathābhūtau mukurasyeva nirmalā 3
3.
tasya acchatvāt tathābhūtam ātmā eva ātmani
bimbati tādṛśasya tathābhūtau mukurasya iva nirmalā
bimbati tādṛśasya tathābhūtau mukurasya iva nirmalā
3.
nirmalā mukurasya tādṛśasya tathābhūtau iva tasya
acchatvāt tathābhūtam ātmā ātmani eva bimbati
acchatvāt tathābhūtam ātmā ātmani eva bimbati
3.
Due to its inherent purity, the Self (ātman), being in that pristine state, indeed reflects within the Self (ātman) itself, just as a pure (clarity) of such a mirror reflects in that clear state of being.
एकलोहमया एव यथादर्शाः परस्परम् ।
तथैते प्रतिबिम्बन्ति पदार्थाः पारमार्थिकाः ॥ ४ ॥
तथैते प्रतिबिम्बन्ति पदार्थाः पारमार्थिकाः ॥ ४ ॥
ekalohamayā eva yathādarśāḥ parasparam ,
tathaite pratibimbanti padārthāḥ pāramārthikāḥ 4
tathaite pratibimbanti padārthāḥ pāramārthikāḥ 4
4.
ekalohamayāḥ eva yathā ādarśāḥ parasparam
tathā ete pratibimbanti padārthāḥ pāramārthikāḥ
tathā ete pratibimbanti padārthāḥ pāramārthikāḥ
4.
yathā ekalohamayāḥ ādarśāḥ eva parasparam pratibimbanti
tathā ete pāramārthikāḥ padārthāḥ pratibimbanti
tathā ete pāramārthikāḥ padārthāḥ pratibimbanti
4.
Just as mirrors made solely of a single metal indeed reflect one another, so too do these ultimately real entities reflect each other.
तेन यस्य यदा यद्यत्पुरो भवति वस्त्वसौ ।
यदर्थं युज्यते तेन चिद्धनैकस्वभावतः ॥ ५ ॥
यदर्थं युज्यते तेन चिद्धनैकस्वभावतः ॥ ५ ॥
tena yasya yadā yadyatpuro bhavati vastvasau ,
yadarthaṃ yujyate tena ciddhanaikasvabhāvataḥ 5
yadarthaṃ yujyate tena ciddhanaikasvabhāvataḥ 5
5.
tena yasya yadā yadyat puraḥ bhavati vastu asau
yadartham yujyate tena ciddhanaikasvabhāvataḥ
yadartham yujyate tena ciddhanaikasvabhāvataḥ
5.
tena yasya asau yadā yadyat vastu puraḥ bhavati
tena yadartham yujyate ciddhanaikasvabhāvataḥ
tena yadartham yujyate ciddhanaikasvabhāvataḥ
5.
Therefore, whatever object appears before a person (asau), that person becomes engaged with it for that particular purpose, due to the singular nature of concentrated consciousness.
इत्यनानैव नानेदं नानानाना च वस्तुतः ।
न च नाना न चानाना नानानानात्मकं ततः ॥ ६ ॥
न च नाना न चानाना नानानानात्मकं ततः ॥ ६ ॥
ityanānaiva nānedaṃ nānānānā ca vastutaḥ ,
na ca nānā na cānānā nānānānātmakaṃ tataḥ 6
na ca nānā na cānānā nānānānātmakaṃ tataḥ 6
6.
iti anānā eva nānā idam nānānānā ca vastutaḥ
na ca nānā na ca anānā nānānānātmakam tataḥ
na ca nānā na ca anānā nānānānātmakam tataḥ
6.
iti idam anānā eva ca vastutaḥ nānānānā ca
na nānā ca na anānā tataḥ nānānānātmakam
na nānā ca na anānā tataḥ nānānānātmakam
6.
Thus, this (reality) is indeed non-diverse; yet, in reality, it is diverse (nānā) and profoundly manifold. It is neither diverse (nānā) nor non-diverse (anānā); therefore, it possesses the nature of both diversity and non-diversity.
तेन यस्य यदायातं पुरो वस्तु विपश्चितः ।
स तेन संविन्मयतामेत्य तद्वशमागतः ॥ ७ ॥
स तेन संविन्मयतामेत्य तद्वशमागतः ॥ ७ ॥
tena yasya yadāyātaṃ puro vastu vipaścitaḥ ,
sa tena saṃvinmayatāmetya tadvaśamāgataḥ 7
sa tena saṃvinmayatāmetya tadvaśamāgataḥ 7
7.
tena yasya yadā āyātaṃ puraḥ vastu vipaścitaḥ
saḥ tena saṃvinmayatām etya tat vaśam āgataḥ
saḥ tena saṃvinmayatām etya tat vaśam āgataḥ
7.
yasya vipaścitaḥ puraḥ yadā vastu āyātaṃ
saḥ tena saṃvinmayatām etya tatvaśam āgataḥ
saḥ tena saṃvinmayatām etya tatvaśam āgataḥ
7.
When any object appears before a wise person (vipascitaḥ), he, by means of that [object], attaining a state of being identical with consciousness (saṃvinmayatā), comes under its sway.
एकदेशगता विष्वग्व्याप्य कर्माणि कुर्वते ।
योगिनस्त्रिषु कालेषु सर्वाण्यनुभवन्त्यपि ॥ ८ ॥
योगिनस्त्रिषु कालेषु सर्वाण्यनुभवन्त्यपि ॥ ८ ॥
ekadeśagatā viṣvagvyāpya karmāṇi kurvate ,
yoginastriṣu kāleṣu sarvāṇyanubhavantyapi 8
yoginastriṣu kāleṣu sarvāṇyanubhavantyapi 8
8.
ekadeśagatāḥ viṣvak vyāpya karmāṇi kurvate
yoginaḥ triṣu kāleṣu sarvāṇi anubhavanti api
yoginaḥ triṣu kāleṣu sarvāṇi anubhavanti api
8.
ekadeśagatāḥ yoginaḥ viṣvak vyāpya karmāṇi
kurvate triṣu kāleṣu sarvāṇi api anubhavanti
kurvate triṣu kāleṣu sarvāṇi api anubhavanti
8.
Even though situated in one place, yogis (yoginaḥ) pervade everywhere and perform actions; they also experience all [events] in the three times (kāleṣu).
अब्दोऽपि व्याप्तिमानेकस्तुल्यकालं पृथक्क्रियाः ।
आह्लादस्तेन पादेन करोत्यनुभवत्यपि ॥ ९ ॥
आह्लादस्तेन पादेन करोत्यनुभवत्यपि ॥ ९ ॥
abdo'pi vyāptimānekastulyakālaṃ pṛthakkriyāḥ ,
āhlādastena pādena karotyanubhavatyapi 9
āhlādastena pādena karotyanubhavatyapi 9
9.
abdaḥ api vyāptimān ekaḥ tulyakālam pṛthakkriyāḥ
āhlādaḥ tena pādena karoti anubhavati api
āhlādaḥ tena pādena karoti anubhavati api
9.
ekaḥ api vyāptimān abdaḥ tulyakālam pṛthakkriyāḥ
karoti tena pādena āhlādaḥ anubhavati api
karoti tena pādena āhlādaḥ anubhavati api
9.
Even a single, all-pervading year (abdaḥ) performs distinct activities simultaneously. By means of one of its parts (pādena), it generates joy (āhlādaḥ) and also experiences it.
तुल्यकालमसंख्यातमीश्वरप्रतियोगिनः ।
कर्मजालं जगज्जातं कुर्वन्त्यनुभवन्ति च ॥ १० ॥
कर्मजालं जगज्जातं कुर्वन्त्यनुभवन्ति च ॥ १० ॥
tulyakālamasaṃkhyātamīśvarapratiyoginaḥ ,
karmajālaṃ jagajjātaṃ kurvantyanubhavanti ca 10
karmajālaṃ jagajjātaṃ kurvantyanubhavanti ca 10
10.
tulyakālam asaṅkhyātam īśvarapratiyoginaḥ
karmajālam jagajjātam kurvanti anubhavanti ca
karmajālam jagajjātam kurvanti anubhavanti ca
10.
īśvarapratiyoginaḥ tulyakālam asaṅkhyātam
karmajālam jagajjātam ca kurvanti anubhavanti ca
karmajālam jagajjātam ca kurvanti anubhavanti ca
10.
Those who emulate the Lord (īśvarapratiyoginaḥ) simultaneously perform and also experience the countless network of actions (karmajālam) and the entire manifested world (jagajjātam).
एको विष्णुश्चतुर्भिः स्वैर्बाहुभिर्वा शरीरकैः ।
पृथक्कुर्वन्क्रियाः पाति जगद्भुंक्ते वराङ्गनाः ॥ ११ ॥
पृथक्कुर्वन्क्रियाः पाति जगद्भुंक्ते वराङ्गनाः ॥ ११ ॥
eko viṣṇuścaturbhiḥ svairbāhubhirvā śarīrakaiḥ ,
pṛthakkurvankriyāḥ pāti jagadbhuṃkte varāṅganāḥ 11
pṛthakkurvankriyāḥ pāti jagadbhuṃkte varāṅganāḥ 11
11.
ekaḥ viṣṇuḥ caturbhiḥ svaiḥ bāhubhiḥ vā śarīrakaiḥ
pṛthak kurvan kriyāḥ pāti jagat bhuṅkte varāṅganāḥ
pṛthak kurvan kriyāḥ pāti jagat bhuṅkte varāṅganāḥ
11.
ekaḥ viṣṇuḥ caturbhiḥ svaiḥ bāhubhiḥ vā śarīrakaiḥ
pṛthak kriyāḥ kurvan jagat pāti varāṅganāḥ bhuṅkte
pṛthak kriyāḥ kurvan jagat pāti varāṅganāḥ bhuṅkte
11.
The one Viṣṇu, with his four arms or various bodies, performs diverse actions, protects the world, and enjoys beautiful women.
बहुबाहुर्यदा द्वाभ्यां हस्ताभ्यां ह्यर्थसंग्रहम् ।
करोति बहुभिर्भूयः संग्रामं सततं करैः ॥ १२ ॥
करोति बहुभिर्भूयः संग्रामं सततं करैः ॥ १२ ॥
bahubāhuryadā dvābhyāṃ hastābhyāṃ hyarthasaṃgraham ,
karoti bahubhirbhūyaḥ saṃgrāmaṃ satataṃ karaiḥ 12
karoti bahubhirbhūyaḥ saṃgrāmaṃ satataṃ karaiḥ 12
12.
bahubāhuḥ yadā dvābhyām hastābhyām ha artha-saṅgraham
karoti bahubhiḥ bhūyaḥ saṅgrāmam satatam karaiḥ
karoti bahubhiḥ bhūyaḥ saṅgrāmam satatam karaiḥ
12.
yadā bahubāhuḥ dvābhyām hastābhyām ha artha-saṅgraham karoti,
bhūyaḥ bahubhiḥ karaiḥ satatam saṅgrāmam karoti
bhūyaḥ bahubhiḥ karaiḥ satatam saṅgrāmam karoti
12.
When (Viṣṇu), possessing many arms, accumulates wealth with just two hands, and then, with many other hands, perpetually wages war (saṅgrāma).
तथैव तैर्विपश्चिद्भिः सर्वदिक्कं तथा स्थितैः ।
तथा व्यवहृतं प्राप्तमेकसंविन्मयैरपि ॥ १३ ॥
तथा व्यवहृतं प्राप्तमेकसंविन्मयैरपि ॥ १३ ॥
tathaiva tairvipaścidbhiḥ sarvadikkaṃ tathā sthitaiḥ ,
tathā vyavahṛtaṃ prāptamekasaṃvinmayairapi 13
tathā vyavahṛtaṃ prāptamekasaṃvinmayairapi 13
13.
tathā eva taiḥ vipaścidbhiḥ sarvadikkam tathā sthitaiḥ
tathā vyavahṛtam prāptam eka-saṃvinmayaiḥ api
tathā vyavahṛtam prāptam eka-saṃvinmayaiḥ api
13.
tathā eva taiḥ vipaścidbhiḥ sarvadikkam tathā sthitaiḥ
eka-saṃvinmayaiḥ api tathā vyavahṛtam prāptam
eka-saṃvinmayaiḥ api tathā vyavahṛtam prāptam
13.
In the same way, by those wise ones (vipaścit) who are universally present and thus established, and who, though consisting of a single consciousness (eka-saṃvinmaya), also manifested actions and achieved results.
सुप्तं तैर्भूमिशय्यासु भुक्तं द्वीपान्तरेषु च ।
विहृतं वनलेखासु प्रक्रान्तं मरुभूमिषु ॥ १४ ॥
विहृतं वनलेखासु प्रक्रान्तं मरुभूमिषु ॥ १४ ॥
suptaṃ tairbhūmiśayyāsu bhuktaṃ dvīpāntareṣu ca ,
vihṛtaṃ vanalekhāsu prakrāntaṃ marubhūmiṣu 14
vihṛtaṃ vanalekhāsu prakrāntaṃ marubhūmiṣu 14
14.
suptam taiḥ bhūmi-śayyāsu bhuktam dvīpāntareṣu
ca vihṛtam vana-lekhāsu prakrāntam maru-bhūmiṣu
ca vihṛtam vana-lekhāsu prakrāntam maru-bhūmiṣu
14.
taiḥ bhūmi-śayyāsu suptam,
dvīpāntareṣu ca bhuktam,
vana-lekhāsu vihṛtam,
maru-bhūmiṣu prakrāntam
dvīpāntareṣu ca bhuktam,
vana-lekhāsu vihṛtam,
maru-bhūmiṣu prakrāntam
14.
By them, sleeping was done on earth-beds (bhūmi-śayyā), food was consumed even in distant islands (dvīpāntara), wandering was done in groves (vanalekhā), and traveling was undertaken in deserts (marubhūmi).
उषितं गिरिमालासु भ्रान्तं सागरकुक्षिषु ।
विश्रान्तं द्वीपलेखासु निलीनं घनमालिषु ॥ १५ ॥
विश्रान्तं द्वीपलेखासु निलीनं घनमालिषु ॥ १५ ॥
uṣitaṃ girimālāsu bhrāntaṃ sāgarakukṣiṣu ,
viśrāntaṃ dvīpalekhāsu nilīnaṃ ghanamāliṣu 15
viśrāntaṃ dvīpalekhāsu nilīnaṃ ghanamāliṣu 15
15.
uṣitam girimālāsu bhrāntam sāgarakukṣiṣu
viśrāntam dvīpalekhāsu nilīnam ghanamāliṣu
viśrāntam dvīpalekhāsu nilīnam ghanamāliṣu
15.
uṣitam girimālāsu bhrāntam sāgarakukṣiṣu
viśrāntam dvīpalekhāsu nilīnam ghanamāliṣu
viśrāntam dvīpalekhāsu nilīnam ghanamāliṣu
15.
It has dwelt in mountain ranges, roamed through the depths of oceans, rested among chains of islands, and hidden within formations of clouds.
रूढमर्णवमालासु वात्यासु जलवीचिषु ।
क्रीडितं भूभृदब्धीनां तटीषु नगरीषु च ॥ १६ ॥
क्रीडितं भूभृदब्धीनां तटीषु नगरीषु च ॥ १६ ॥
rūḍhamarṇavamālāsu vātyāsu jalavīciṣu ,
krīḍitaṃ bhūbhṛdabdhīnāṃ taṭīṣu nagarīṣu ca 16
krīḍitaṃ bhūbhṛdabdhīnāṃ taṭīṣu nagarīṣu ca 16
16.
rūḍham arṇavamālāsu vātyāsu jalavīciṣu
krīḍitam bhūbhṛt abdhīnām taṭīṣu nagarīṣu ca
krīḍitam bhūbhṛt abdhīnām taṭīṣu nagarīṣu ca
16.
rūḍham arṇavamālāsu vātyāsu jalavīciṣu
krīḍitam bhūbhṛt abdhīnām taṭīṣu nagarīṣu ca
krīḍitam bhūbhṛt abdhīnām taṭīṣu nagarīṣu ca
16.
It has flourished on ocean currents, in whirlwinds and water waves. It has played on the shores of mountains and oceans, and within cities.
शाकद्वीपोदयगिरितटे सप्तवर्षाणि सुप्तं पूर्वेणान्तर्विदलगहने यक्षसंमोहितेन ।
पाषाणाम्बु प्रसभममुनैवात्र पीत्वा दृषत्तामागत्यान्तः स्थितमथ समाः सप्त जात्येन भूमेः ॥ १७ ॥
पाषाणाम्बु प्रसभममुनैवात्र पीत्वा दृषत्तामागत्यान्तः स्थितमथ समाः सप्त जात्येन भूमेः ॥ १७ ॥
śākadvīpodayagiritaṭe saptavarṣāṇi suptaṃ pūrveṇāntarvidalagahane yakṣasaṃmohitena ,
pāṣāṇāmbu prasabhamamunaivātra pītvā dṛṣattāmāgatyāntaḥ sthitamatha samāḥ sapta jātyena bhūmeḥ 17
pāṣāṇāmbu prasabhamamunaivātra pītvā dṛṣattāmāgatyāntaḥ sthitamatha samāḥ sapta jātyena bhūmeḥ 17
17.
śākadvīpa udayagiri taṭe sapta varṣāṇi suptam
pūrveṇa antaḥ vidala gahane yakṣasaṃmohitena pāṣāṇa
ambu prasabham amunā eva atra pītvā dṛṣattām
āgatya antaḥ sthitam atha samāḥ sapta jātyena bhūmeḥ
pūrveṇa antaḥ vidala gahane yakṣasaṃmohitena pāṣāṇa
ambu prasabham amunā eva atra pītvā dṛṣattām
āgatya antaḥ sthitam atha samāḥ sapta jātyena bhūmeḥ
17.
yakṣasaṃmohitena pūrveṇa antaḥ vidala gahane śākadvīpa udayagiri taṭe sapta varṣāṇi suptam.
amunā eva atra pāṣāṇa ambu prasabham pītvā,
dṛṣattām āgatya atha bhūmeḥ antaḥ jātyena samāḥ sapta sthitam.
amunā eva atra pāṣāṇa ambu prasabham pītvā,
dṛṣattām āgatya atha bhūmeḥ antaḥ jātyena samāḥ sapta sthitam.
17.
On the slopes of Udayagiri in Śākadvīpa, he slept for seven years, having been enchanted by a yakṣa in a dense, inner thicket to the east. After that very one forcibly drank water from stones there, he then remained hidden within the earth for another seven years, according to the intrinsic nature (dharma) of the earth.
शाकद्वीपेऽस्तशैलस्य शिरस्यभ्रगुहागृहे ।
पिशाचाप्सरसा मासं पाश्चात्यः कामुकीकृतः ॥ १८ ॥
पिशाचाप्सरसा मासं पाश्चात्यः कामुकीकृतः ॥ १८ ॥
śākadvīpe'staśailasya śirasyabhraguhāgṛhe ,
piśācāpsarasā māsaṃ pāścātyaḥ kāmukīkṛtaḥ 18
piśācāpsarasā māsaṃ pāścātyaḥ kāmukīkṛtaḥ 18
18.
śākadvīpe astaśailasya śirasi abhraguhāgṛhe
piśāca apsarasā māsam pāścātyaḥ kāmukīkṛtaḥ
piśāca apsarasā māsam pāścātyaḥ kāmukīkṛtaḥ
18.
śākadvīpe astaśailasya śirasi abhraguhāgṛhe
pāścātyaḥ piśāca apsarasā māsam kāmukīkṛtaḥ
pāścātyaḥ piśāca apsarasā māsam kāmukīkṛtaḥ
18.
In Śākadvīpa, on the summit of Astaśaila (the setting mountain), within a cloud-cave dwelling, a westerner was made passionate by a female piśāca for a month.
यत्र शान्तभये वर्षे जलधारे महागिरौ ।
हरीतकीवने वर्षं पूर्वोऽन्तर्धानमाययौ ॥ १९ ॥
हरीतकीवने वर्षं पूर्वोऽन्तर्धानमाययौ ॥ १९ ॥
yatra śāntabhaye varṣe jaladhāre mahāgirau ,
harītakīvane varṣaṃ pūrvo'ntardhānamāyayau 19
harītakīvane varṣaṃ pūrvo'ntardhānamāyayau 19
19.
yatra śāntabhaye varṣe jaladhāre mahāgirau
harītakīvane varṣam pūrvaḥ antardhānam āyayau
harītakīvane varṣam pūrvaḥ antardhānam āyayau
19.
yatra śāntabhaye varṣe jaladhāre mahāgirau
harītakīvane pūrvaḥ varṣam antardhānam āyayau
harītakīvane pūrvaḥ varṣam antardhānam āyayau
19.
Where, in the region (varṣa) named Śāntabhaya, characterized by tranquil freedom from fear, by great mountains with cascading water streams, and by harītaki forests, Pūrva disappeared for a year.
अत्र रैवतके शैले वर्षे शिशिरनामनि ।
दशरात्रमभूत्सिंहः पूर्वो यक्षवशीकृतः ॥ २० ॥
दशरात्रमभूत्सिंहः पूर्वो यक्षवशीकृतः ॥ २० ॥
atra raivatake śaile varṣe śiśiranāmani ,
daśarātramabhūtsiṃhaḥ pūrvo yakṣavaśīkṛtaḥ 20
daśarātramabhūtsiṃhaḥ pūrvo yakṣavaśīkṛtaḥ 20
20.
atra raivatake śaile varṣe śiśiranāmani
daśarātram abhūt siṃhaḥ pūrvaḥ yakṣavaśīkṛtaḥ
daśarātram abhūt siṃhaḥ pūrvaḥ yakṣavaśīkṛtaḥ
20.
atra raivatake śaile śiśiranāmani varṣe
pūrvaḥ yakṣavaśīkṛtaḥ siṃhaḥ daśarātram abhūt
pūrvaḥ yakṣavaśīkṛtaḥ siṃhaḥ daśarātram abhūt
20.
Here, on the Raivataka mountain, in the region (varṣa) named Śiśira, Pūrva, subdued by a yakṣa, became a lion for ten nights.
अत्र काञ्चनशैलादिदरीदर्दुरतां गतः ।
पिशाचमायाछलितो दशवर्षाण्युवास सः ॥ २१ ॥
पिशाचमायाछलितो दशवर्षाण्युवास सः ॥ २१ ॥
atra kāñcanaśailādidarīdarduratāṃ gataḥ ,
piśācamāyāchalito daśavarṣāṇyuvāsa saḥ 21
piśācamāyāchalito daśavarṣāṇyuvāsa saḥ 21
21.
atra kāñcanaśailādidarīdarduratām gataḥ
piśācamāyāchalitaḥ daśavarṣāṇi uvāsa saḥ
piśācamāyāchalitaḥ daśavarṣāṇi uvāsa saḥ
21.
atra saḥ piśācamāyāchalitaḥ
kāñcanaśailādidarīdarduratām gataḥ daśavarṣāṇi uvāsa
kāñcanaśailādidarīdarduratām gataḥ daśavarṣāṇi uvāsa
21.
Here, he (Pūrva), having been deceived by the illusion (māyā) of a piśāca, became a frog in the caves of the Golden Mountain and other similar mountains, and lived there for ten years.
कौमारं वर्षमासाद्य श्यामाद्रेरुत्तरस्तटम् ।
शाकद्वीपेऽन्धकूपेऽन्धो न्यवसच्छरदां शतम् ॥ २२ ॥
शाकद्वीपेऽन्धकूपेऽन्धो न्यवसच्छरदां शतम् ॥ २२ ॥
kaumāraṃ varṣamāsādya śyāmādreruttarastaṭam ,
śākadvīpe'ndhakūpe'ndho nyavasaccharadāṃ śatam 22
śākadvīpe'ndhakūpe'ndho nyavasaccharadāṃ śatam 22
22.
kaumāram varṣam āsādya śyāmādreḥ uttaraḥ taṭam
śākadvīpe andhakūpe andhaḥ nyavasat śaradām śatam
śākadvīpe andhakūpe andhaḥ nyavasat śaradām śatam
22.
kaumāram varṣam śyāmādreḥ uttaraḥ taṭam āsādya
andhaḥ śākadvīpe andhakūpe śaradām śatam nyavasat
andhaḥ śākadvīpe andhakūpe śaradām śatam nyavasat
22.
Having reached the Kaumāra region (varṣa), specifically the northern shore of the Śyāma mountain, he, blind, lived in a dark well on Śākadvīpa for a hundred years.
मरीबकेऽकरोद्वर्षे वर्षाण्यत्र चतुर्दश ।
विद्याधरत्वं पाश्चात्यः स विद्याधरविद्यया ॥ २३ ॥
विद्याधरत्वं पाश्चात्यः स विद्याधरविद्यया ॥ २३ ॥
marībake'karodvarṣe varṣāṇyatra caturdaśa ,
vidyādharatvaṃ pāścātyaḥ sa vidyādharavidyayā 23
vidyādharatvaṃ pāścātyaḥ sa vidyādharavidyayā 23
23.
marībake akarot varṣe varṣāṇi atra caturdaśa
vidyādharatvaṃ pāścātyaḥ saḥ vidyādharavidyayā
vidyādharatvaṃ pāścātyaḥ saḥ vidyādharavidyayā
23.
saḥ pāścātyaḥ vidyādharavidyayā vidyādharatvaṃ
(ca) atra marībake varṣe caturdaśa varṣāṇi akarot
(ca) atra marībake varṣe caturdaśa varṣāṇi akarot
23.
Here in the Marībaka region, he, the latter one, spent fourteen years, having attained the state of a Vidyādhara through the knowledge of Vidyādharas.
रतक्लमक्लान्तपुरारिलक्ष्मीचलाङ्गलेखाक्रमशीकराक्तम् ।
एलालतालिङ्गनलब्धगन्धमालम्ब्य वेलावनगन्धवाहम् ॥ २४ ॥
एलालतालिङ्गनलब्धगन्धमालम्ब्य वेलावनगन्धवाहम् ॥ २४ ॥
rataklamaklāntapurārilakṣmīcalāṅgalekhākramaśīkarāktam ,
elālatāliṅganalabdhagandhamālambya velāvanagandhavāham 24
elālatāliṅganalabdhagandhamālambya velāvanagandhavāham 24
24.
rataklamaklāntapurārilakṣmīcalāṅgalekhākramaśīkarāktam
elālatāliṅganalabdhagandham ālambya velāvanagandhavāham
elālatāliṅganalabdhagandham ālambya velāvanagandhavāham
24.
rataklamaklāntapurārilakṣmīcalāṅgalekhākramaśīkarāktam
elālatāliṅganalabdhagandham velāvanagandhavāham ālambya
elālatāliṅganalabdhagandham velāvanagandhavāham ālambya
24.
Having relied upon the wind from the shore-forest, which was moist with successive drops (of sweat) from the trembling body-markings of Pārvatī, exhausted from the fatigue of love-sport (rata), and which had acquired its fragrance by embracing cardamom vines...
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124 (current chapter)
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216