योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-101
श्रीराम उवाच ।
किमुच्यते मुनिश्रेष्ठ बालकाख्यायिकाक्रमः ।
क्रमेण कथयैतन्मे मनोवर्णनकारणम् ॥ १ ॥
किमुच्यते मुनिश्रेष्ठ बालकाख्यायिकाक्रमः ।
क्रमेण कथयैतन्मे मनोवर्णनकारणम् ॥ १ ॥
śrīrāma uvāca ,
kimucyate muniśreṣṭha bālakākhyāyikākramaḥ ,
krameṇa kathayaitanme manovarṇanakāraṇam 1
kimucyate muniśreṣṭha bālakākhyāyikākramaḥ ,
krameṇa kathayaitanme manovarṇanakāraṇam 1
1.
śrīrāma uvāca kim ucyate muniśreṣṭha bālakākhyāyikākramaḥ
krameṇa kathaya etat me manovarṇanakāraṇam
krameṇa kathaya etat me manovarṇanakāraṇam
1.
śrīrāma uvāca muniśreṣṭha kim ucyate bālakākhyāyikākramaḥ
me etat manovarṇanakāraṇam krameṇa kathaya
me etat manovarṇanakāraṇam krameṇa kathaya
1.
Śrī Rāma said: "O best of sages, what is being referred to? Is it a sequence resembling a children's story? Please explain to me, in order, the reason for this description of the mind (manas)."
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
कोऽपि मुग्धमतिर्बालो धात्रीं पृच्छति राघव ।
कांचिद्विनोदिनीं धात्रि वर्णयाख्यायिकामिति ॥ २ ॥
कोऽपि मुग्धमतिर्बालो धात्रीं पृच्छति राघव ।
कांचिद्विनोदिनीं धात्रि वर्णयाख्यायिकामिति ॥ २ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
ko'pi mugdhamatirbālo dhātrīṃ pṛcchati rāghava ,
kāṃcidvinodinīṃ dhātri varṇayākhyāyikāmiti 2
ko'pi mugdhamatirbālo dhātrīṃ pṛcchati rāghava ,
kāṃcidvinodinīṃ dhātri varṇayākhyāyikāmiti 2
2.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca kaḥ api mugdhamatiḥ bālaḥ dhātrīm pṛcchati
rāghava kāṃcit vinodinīm dhātri varṇaya ākhyāyikām iti
rāghava kāṃcit vinodinīm dhātri varṇaya ākhyāyikām iti
2.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca rāghava kaḥ api mugdhamatiḥ bālaḥ dhātrīm
pṛcchati dhātri kāṃcit vinodinīm ākhyāyikām varṇaya iti
pṛcchati dhātri kāṃcit vinodinīm ākhyāyikām varṇaya iti
2.
Śrī Vasiṣṭha said: "O Rāghava, some simple-minded boy asks his nurse, 'O Nurse, please describe some amusing story!'"
सा बालस्य विनोदाय धात्री तस्य महामते ।
आख्यायिकां कथयति प्रसन्नमधुराक्षरम् ॥ ३ ॥
आख्यायिकां कथयति प्रसन्नमधुराक्षरम् ॥ ३ ॥
sā bālasya vinodāya dhātrī tasya mahāmate ,
ākhyāyikāṃ kathayati prasannamadhurākṣaram 3
ākhyāyikāṃ kathayati prasannamadhurākṣaram 3
3.
sā bālasya vinodāya dhātrī tasya mahāmate
ākhyāyikām kathayati prasannamadhurākṣaram
ākhyāyikām kathayati prasannamadhurākṣaram
3.
mahāmate sā dhātrī tasya bālasya vinodāya
prasannamadhurākṣaram ākhyāyikām kathayati
prasannamadhurākṣaram ākhyāyikām kathayati
3.
O great-minded one (Rāghava), that nurse, for the amusement of that boy, narrates a story in pleasant and sweet words.
क्वचित्सन्ति महात्मानो राजपुत्रास्त्रयः शुभाः ।
धार्मिकाः शौर्यमुदिता अत्यन्तासति पत्तने ॥ ४ ॥
धार्मिकाः शौर्यमुदिता अत्यन्तासति पत्तने ॥ ४ ॥
kvacitsanti mahātmāno rājaputrāstrayaḥ śubhāḥ ,
dhārmikāḥ śauryamuditā atyantāsati pattane 4
dhārmikāḥ śauryamuditā atyantāsati pattane 4
4.
kvacit santi mahātmānaḥ rājaputrāḥ trayaḥ śubhāḥ
dhārmikāḥ śauryamuditāḥ atyantāsati pattane
dhārmikāḥ śauryamuditāḥ atyantāsati pattane
4.
kvacit atyantāsati pattane mahātmānaḥ śubhāḥ
dhārmikāḥ śauryamuditāḥ trayaḥ rājaputrāḥ santi
dhārmikāḥ śauryamuditāḥ trayaḥ rājaputrāḥ santi
4.
Somewhere there are three noble, auspicious-natured princes (rājaputra) who are righteous (dhārmika) and exult in valor, residing in an utterly non-existent city.
विस्तीर्णे शून्यनगरे व्योम्नीव जलतारकाः ।
द्वौ न जातौ तथैकस्तु गर्भ एव न संस्थितः ॥ ५ ॥
द्वौ न जातौ तथैकस्तु गर्भ एव न संस्थितः ॥ ५ ॥
vistīrṇe śūnyanagare vyomnīva jalatārakāḥ ,
dvau na jātau tathaikastu garbha eva na saṃsthitaḥ 5
dvau na jātau tathaikastu garbha eva na saṃsthitaḥ 5
5.
vistīrṇe śūnyanagare vyomni iva jalatārakāḥ dvau
na jātau tathā ekaḥ tu garbhe eva na saṃsthitaḥ
na jātau tathā ekaḥ tu garbhe eva na saṃsthitaḥ
5.
vistīrṇe śūnyanagare vyomni iva jalatārakāḥ dvau
na jātau tathā ekaḥ tu garbhe eva na saṃsthitaḥ
na jātau tathā ekaḥ tu garbhe eva na saṃsthitaḥ
5.
They resided in a vast, empty city (nagara), like stars (tārakā) in the sky (vyoman) reflected in water (jala) – illusory. Two of them were never born, and the third was not even conceived in the womb (garbha).
अथात्युत्तमलाभार्थं कदाचित्समवायतः ।
विबन्धवः खिन्नमुखाः शोकोपहतचेतसः ॥ ६ ॥
विबन्धवः खिन्नमुखाः शोकोपहतचेतसः ॥ ६ ॥
athātyuttamalābhārthaṃ kadācitsamavāyataḥ ,
vibandhavaḥ khinnamukhāḥ śokopahatacetasaḥ 6
vibandhavaḥ khinnamukhāḥ śokopahatacetasaḥ 6
6.
atha atyuttamalābhārtham kadācit samavāyataḥ
vibandhavaḥ khinnamukhāḥ śokopahatacetasaḥ
vibandhavaḥ khinnamukhāḥ śokopahatacetasaḥ
6.
atha kadācit atyuttamalābhārtham samavāyataḥ
vibandhavaḥ khinnamukhāḥ śokopahatacetasaḥ
vibandhavaḥ khinnamukhāḥ śokopahatacetasaḥ
6.
Then, perhaps for the sake of obtaining an excellent gain, they became bereft of relatives, with dejected faces and minds overwhelmed by sorrow.
ते तस्माच्छून्यनगरान्निर्गता वितताननाः ।
गगनादिव संश्लिष्टा बुधशुक्रशनैश्चराः ॥ ७ ॥
गगनादिव संश्लिष्टा बुधशुक्रशनैश्चराः ॥ ७ ॥
te tasmācchūnyanagarānnirgatā vitatānanāḥ ,
gaganādiva saṃśliṣṭā budhaśukraśanaiścarāḥ 7
gaganādiva saṃśliṣṭā budhaśukraśanaiścarāḥ 7
7.
te tasmāt śūnyanagarāt nirgatāḥ vitatānanāḥ
gaganāt iva saṃśliṣṭāḥ budhaśukraśanaiścarāḥ
gaganāt iva saṃśliṣṭāḥ budhaśukraśanaiścarāḥ
7.
te tasmāt śūnyanagarāt nirgatāḥ vitatānanāḥ
gaganāt iva saṃśliṣṭāḥ budhaśukraśanaiścarāḥ
gaganāt iva saṃśliṣṭāḥ budhaśukraśanaiścarāḥ
7.
They departed from that empty city, their faces drawn wide [in distress], appearing like Mercury, Venus, and Saturn joined together in the sky.
शिरीषसुकुमाराङ्गाः पृष्ठतोऽर्केण तापिताः ।
मार्गेऽहनि गता ग्रीष्मतापार्ताः पल्लवा इव ॥ ८ ॥
मार्गेऽहनि गता ग्रीष्मतापार्ताः पल्लवा इव ॥ ८ ॥
śirīṣasukumārāṅgāḥ pṛṣṭhato'rkeṇa tāpitāḥ ,
mārge'hani gatā grīṣmatāpārtāḥ pallavā iva 8
mārge'hani gatā grīṣmatāpārtāḥ pallavā iva 8
8.
śirīṣasukumārāṅgāḥ pṛṣṭhataḥ arkeṇa tāpitāḥ
mārge ahani gatāḥ grīṣmatāpārtāḥ pallavāḥ iva
mārge ahani gatāḥ grīṣmatāpārtāḥ pallavāḥ iva
8.
śirīṣasukumārāṅgāḥ pṛṣṭhataḥ arkeṇa tāpitāḥ
ahani mārge gatāḥ grīṣmatāpārtāḥ pallavāḥ iva
ahani mārge gatāḥ grīṣmatāpārtāḥ pallavāḥ iva
8.
Their bodies, delicate like śirīṣa flowers, were tormented by the sun from behind. They travelled on the path during the day, like tender sprouts afflicted by the intense heat of summer.
संतप्तमार्गसिकतादग्धपादसरोरुहाः ।
हा तात चेति शोचन्तो मृगा यूथच्युता इव ॥ ९ ॥
हा तात चेति शोचन्तो मृगा यूथच्युता इव ॥ ९ ॥
saṃtaptamārgasikatādagdhapādasaroruhāḥ ,
hā tāta ceti śocanto mṛgā yūthacyutā iva 9
hā tāta ceti śocanto mṛgā yūthacyutā iva 9
9.
saṃtaptamārgasikatādagdhapādasaroruhāḥ hā
tāta ca iti śocantaḥ mṛgāḥ yūthacyutāḥ iva
tāta ca iti śocantaḥ mṛgāḥ yūthacyutāḥ iva
9.
saṃtaptamārgasikatādagdhapādasaroruhāḥ hā
tāta ca iti śocantaḥ yūthacyutāḥ mṛgāḥ iva
tāta ca iti śocantaḥ yūthacyutāḥ mṛgāḥ iva
9.
Their lotus-like feet were scorched by the hot sand of the path, and they lamented, crying "Oh father!". They were like deer separated from their herd.
दर्भाग्रभिन्नचरणास्तापखिन्नाङ्गसंधयः ।
उल्लङ्घ्य दूरमध्वानं धूलिधूसरमूर्तयः ॥ १० ॥
उल्लङ्घ्य दूरमध्वानं धूलिधूसरमूर्तयः ॥ १० ॥
darbhāgrabhinnacaraṇāstāpakhinnāṅgasaṃdhayaḥ ,
ullaṅghya dūramadhvānaṃ dhūlidhūsaramūrtayaḥ 10
ullaṅghya dūramadhvānaṃ dhūlidhūsaramūrtayaḥ 10
10.
darbhāgrabhinnacaraṇāḥ tāpakṣinnāṅgasaṃdhayaḥ
ullaṅghya dūram adhvānam dhūlidhūsarāmūrtayaḥ
ullaṅghya dūram adhvānam dhūlidhūsarāmūrtayaḥ
10.
darbhāgrabhinnacaraṇāḥ tāpakṣinnāṅgasaṃdhayaḥ
dhūlidhūsarāmūrtayaḥ dūram adhvānam ullaṅghya
dhūlidhūsarāmūrtayaḥ dūram adhvānam ullaṅghya
10.
With their feet pricked by the tips of darbha grass, their body joints weary from the heat, and their forms grey with dust, they had traversed a long distance.
मञ्जरीजालजटिलं फलपल्लवमालितम् ।
मृगपक्षिगणाधारं प्रापुर्मार्गे तरुत्रयम् ॥ ११ ॥
मृगपक्षिगणाधारं प्रापुर्मार्गे तरुत्रयम् ॥ ११ ॥
mañjarījālajaṭilaṃ phalapallavamālitam ,
mṛgapakṣigaṇādhāraṃ prāpurmārge tarutrayam 11
mṛgapakṣigaṇādhāraṃ prāpurmārge tarutrayam 11
11.
mañjarījālajaṭilam phalapallavamālitam
mṛgapakṣigaṇādhāram prāpuḥ mārge tarutrayam
mṛgapakṣigaṇādhāram prāpuḥ mārge tarutrayam
11.
mārge mañjarījālajaṭilam phalapallavamālitam
mṛgapakṣigaṇādhāram tarutrayam prāpuḥ
mṛgapakṣigaṇādhāram tarutrayam prāpuḥ
11.
On the path, they reached a triad of trees, intricate with networks of flower clusters, adorned with fruits and new leaves, and providing shelter for herds of deer and flocks of birds.
यस्मिन्वृक्षत्रये वृक्षौ द्वौ न जातौ मनागपि ।
बीजमेव तृतीयस्य स्वारोहस्य न विद्यते ॥ १२ ॥
बीजमेव तृतीयस्य स्वारोहस्य न विद्यते ॥ १२ ॥
yasminvṛkṣatraye vṛkṣau dvau na jātau manāgapi ,
bījameva tṛtīyasya svārohasya na vidyate 12
bījameva tṛtīyasya svārohasya na vidyate 12
12.
yasmin vṛkṣatraye vṛkṣau dvau na jātau manāk
api bījam eva tṛtīyasya svārohasya na vidyate
api bījam eva tṛtīyasya svārohasya na vidyate
12.
yasmin vṛkṣatraye dvau vṛkṣau manāk api na
jātau tṛtīyasya svārohasya bījam eva na vidyate
jātau tṛtīyasya svārohasya bījam eva na vidyate
12.
In that triad of trees, two trees had not grown even slightly. For the third, the very seed for its own growth was not to be found.
विश्रान्तास्ते परिश्रान्तास्तत्रैकस्य तरोरधः ।
पारिजाततले स्वर्गे शक्रानिलयमा इव ॥ १३ ॥
पारिजाततले स्वर्गे शक्रानिलयमा इव ॥ १३ ॥
viśrāntāste pariśrāntāstatraikasya taroradhaḥ ,
pārijātatale svarge śakrānilayamā iva 13
pārijātatale svarge śakrānilayamā iva 13
13.
viśrāntāḥ te pariśrāntāḥ tatra ekasya taroḥ
adhaḥ pārijātatale svarge śakra anila yamāḥ iva
adhaḥ pārijātatale svarge śakra anila yamāḥ iva
13.
te pariśrāntāḥ viśrāntāḥ tatra ekasya taroḥ
adhaḥ śakra anila yamāḥ svarge pārijātatale iva
adhaḥ śakra anila yamāḥ svarge pārijātatale iva
13.
Exhausted, they rested there beneath one of the trees, like Indra, Vayu, and Yama resting at the foot of a Pārijāta tree in heaven.
फलान्यमृतकल्पानि भुक्त्वा पीत्वा च तद्रसम् ।
कृत्वा गुलुच्छकैर्मालां चिरं विश्रम्य ते ययुः ॥ १४ ॥
कृत्वा गुलुच्छकैर्मालां चिरं विश्रम्य ते ययुः ॥ १४ ॥
phalānyamṛtakalpāni bhuktvā pītvā ca tadrasam ,
kṛtvā gulucchakairmālāṃ ciraṃ viśramya te yayuḥ 14
kṛtvā gulucchakairmālāṃ ciraṃ viśramya te yayuḥ 14
14.
phalāni amṛtakalpāni bhuktvā pītvā ca tat rasam
kṛtvā gulucchakaiḥ mālām ciram viśramya te yayuḥ
kṛtvā gulucchakaiḥ mālām ciram viśramya te yayuḥ
14.
te amṛtakalpāni phalāni bhuktvā ca tat rasam pītvā
gulucchakaiḥ mālām kṛtvā ciram viśramya yayuḥ
gulucchakaiḥ mālām kṛtvā ciram viśramya yayuḥ
14.
After eating the nectar-like fruits and drinking their juice, and having made garlands from the bunches (of flowers or fruits), they rested for a long time, and then departed.
पुनर्दूरतरं गत्वा मध्याह्ने समुपस्थिते ।
सरित्त्रितयमासेदुस्तरङ्गतरलारवम् ॥ १५ ॥
सरित्त्रितयमासेदुस्तरङ्गतरलारवम् ॥ १५ ॥
punardūrataraṃ gatvā madhyāhne samupasthite ,
sarittritayamāsedustaraṅgataralāravam 15
sarittritayamāsedustaraṅgataralāravam 15
15.
punaḥ dūrataram gatvā madhyāhne samupasthite
sarittritayam āseduḥ taraṅgataralāravam
sarittritayam āseduḥ taraṅgataralāravam
15.
punaḥ dūrataram gatvā madhyāhne samupasthite
(sati) te taraṅgataralāravam sarittritayam āseduḥ
(sati) te taraṅgataralāravam sarittritayam āseduḥ
15.
Again, having traveled a greater distance, as midday approached, they reached three rivers, whose gurgling waves made a sound.
तत्रैका परिशुष्कैव मनागप्यम्बु न द्वयोः ।
विद्यते सरितोर्दृष्टिरन्धलोचनयोरिव ॥ १६ ॥
विद्यते सरितोर्दृष्टिरन्धलोचनयोरिव ॥ १६ ॥
tatraikā pariśuṣkaiva manāgapyambu na dvayoḥ ,
vidyate saritordṛṣṭirandhalocanayoriva 16
vidyate saritordṛṣṭirandhalocanayoriva 16
16.
tatra ekā pariśuṣkā eva manāk api ambu na dvayoḥ
vidyate saritoḥ dṛṣṭiḥ andhalocanayoḥ iva
vidyate saritoḥ dṛṣṭiḥ andhalocanayoḥ iva
16.
tatra ekā (sarit) pariśuṣkā eva (āsīt),
dvayoḥ saritoḥ api manāk ambu na vidyate andhalocanayoḥ dṛṣṭiḥ iva (asti).
dvayoḥ saritoḥ api manāk ambu na vidyate andhalocanayoḥ dṛṣṭiḥ iva (asti).
16.
There, one river was completely dry, and in the other two, not even a little water was found, like the sight (vision) of two blind individuals.
परिशुष्का भृशं यासौ तस्यां ते सस्नुरादृताः ।
घर्मार्ता इव गङ्गायां ब्रह्मविष्णुहरा इव ॥ १७ ॥
घर्मार्ता इव गङ्गायां ब्रह्मविष्णुहरा इव ॥ १७ ॥
pariśuṣkā bhṛśaṃ yāsau tasyāṃ te sasnurādṛtāḥ ,
gharmārtā iva gaṅgāyāṃ brahmaviṣṇuharā iva 17
gharmārtā iva gaṅgāyāṃ brahmaviṣṇuharā iva 17
17.
pariśuṣkā bhṛśam yā asau tasyām te sasnuḥ ādṛtāḥ
gharmāṛtāḥ iva gaṅgāyām brahmaviṣṇuharāḥ iva
gharmāṛtāḥ iva gaṅgāyām brahmaviṣṇuharāḥ iva
17.
yā asau bhṛśam pariśuṣkā (āsīt),
tasyām te ādṛtāḥ sasnuḥ,
(yathā) gharmārtāḥ brahmaviṣṇuharāḥ gaṅgāyām iva (sasnuḥ).
tasyām te ādṛtāḥ sasnuḥ,
(yathā) gharmārtāḥ brahmaviṣṇuharāḥ gaṅgāyām iva (sasnuḥ).
17.
With great eagerness, they bathed in that very river which was exceedingly dry, just as Brahmā, Viṣṇu, and Śiva (Hara) would bathe in the Gaṅgā when afflicted by heat.
चिरं कृत्वा जलक्रीडां पीत्वा क्षीरोपमं पयः ।
जग्मुस्ते राजतनयाः प्रहृष्टमनसः स्वयम् ॥ १८ ॥
जग्मुस्ते राजतनयाः प्रहृष्टमनसः स्वयम् ॥ १८ ॥
ciraṃ kṛtvā jalakrīḍāṃ pītvā kṣīropamaṃ payaḥ ,
jagmuste rājatanayāḥ prahṛṣṭamanasaḥ svayam 18
jagmuste rājatanayāḥ prahṛṣṭamanasaḥ svayam 18
18.
ciram kṛtvā jalakrīḍām pītvā kṣīropamam payaḥ
jagmuḥ te rājatanyāḥ prahṛṣṭamanasaḥ svayam
jagmuḥ te rājatanyāḥ prahṛṣṭamanasaḥ svayam
18.
te rājatanyāḥ ciram jalakrīḍām kṛtvā kṣīropamam
payaḥ pītvā prahṛṣṭamanasaḥ svayam jagmuḥ
payaḥ pītvā prahṛṣṭamanasaḥ svayam jagmuḥ
18.
After playing water sports for a long time and drinking milk-like water, those princes departed on their own, their minds filled with joy.
अथासेदुर्दिनस्यान्ते लम्बमाने दिवाकरे ।
भविष्यन्नवनिर्माणं नगरं नगसन्निभम् ॥ १९ ॥
भविष्यन्नवनिर्माणं नगरं नगसन्निभम् ॥ १९ ॥
athāsedurdinasyānte lambamāne divākare ,
bhaviṣyannavanirmāṇaṃ nagaraṃ nagasannibham 19
bhaviṣyannavanirmāṇaṃ nagaraṃ nagasannibham 19
19.
atha aseduḥ dinasya ante lambamāne divākare
bhaviṣyat navanirmāṇam nagaram nagasannibham
bhaviṣyat navanirmāṇam nagaram nagasannibham
19.
atha dinasya ante divākare lambamāne (sati),
te bhaviṣyat navanirmāṇam nagasannibham nagaram aseduḥ
te bhaviṣyat navanirmāṇam nagasannibham nagaram aseduḥ
19.
Then, as the sun was setting at the end of the day, they arrived at a city - a new construction yet to be completed - which was as imposing as a mountain.
पताकापद्मिनीव्याप्तं नीलाकाशजलाशयम् ।
दूरश्रुतसमुल्लापगायन्नागरमण्डलम् ॥ २० ॥
दूरश्रुतसमुल्लापगायन्नागरमण्डलम् ॥ २० ॥
patākāpadminīvyāptaṃ nīlākāśajalāśayam ,
dūraśrutasamullāpagāyannāgaramaṇḍalam 20
dūraśrutasamullāpagāyannāgaramaṇḍalam 20
20.
patākāpadminīvyāptam nīlākāśajalāśayam
dūraśrutasamullāpagāyannāgaramaṇḍalam
dūraśrutasamullāpagāyannāgaramaṇḍalam
20.
(nagaram) patākāpadminīvyāptam nīlākāśajalāśayam
dūraśrutasamullāpagāyannāgaramaṇḍalam (abhūt)
dūraśrutasamullāpagāyannāgaramaṇḍalam (abhūt)
20.
(They saw a city) adorned with banners and lotus ponds, featuring reservoirs like the blue sky, and where the joyful chatter and singing of its citizens could be heard from a distance.
ददृशुस्तत्र रम्याणि त्रीणि सद्भवनानि ते ।
मणिकाञ्चनगेहानि श्रृङ्गाणीव महागिरेः ॥ २१ ॥
मणिकाञ्चनगेहानि श्रृङ्गाणीव महागिरेः ॥ २१ ॥
dadṛśustatra ramyāṇi trīṇi sadbhavanāni te ,
maṇikāñcanagehāni śrṛṅgāṇīva mahāgireḥ 21
maṇikāñcanagehāni śrṛṅgāṇīva mahāgireḥ 21
21.
dadṛśuḥ tatra ramyāṇi trīṇi sadbhavanāni
te maṇikāñcanagehāni śṛṅgāṇi iva mahāgireḥ
te maṇikāñcanagehāni śṛṅgāṇi iva mahāgireḥ
21.
te tatra ramyāṇi trīṇi sadbhavanāni
maṇikāñcanagehāni mahāgireḥ śṛṅgāṇi iva dadṛśuḥ
maṇikāñcanagehāni mahāgireḥ śṛṅgāṇi iva dadṛśuḥ
21.
There, they saw three splendid palaces, constructed of jewels and gold, resembling the peaks of a great mountain.
अनिर्मिते द्वे सदने एकं निर्भित्ति तत्र वै ।
अभित्तिमन्दिरं चारु प्रविष्टास्ते नरास्त्रयः ॥ २२ ॥
अभित्तिमन्दिरं चारु प्रविष्टास्ते नरास्त्रयः ॥ २२ ॥
anirmite dve sadane ekaṃ nirbhitti tatra vai ,
abhittimandiraṃ cāru praviṣṭāste narāstrayaḥ 22
abhittimandiraṃ cāru praviṣṭāste narāstrayaḥ 22
22.
anirmite dve sadane ekam nirbhitti tatra vai
abhittimandiram cāru praviṣṭāḥ te narāḥ trayaḥ
abhittimandiram cāru praviṣṭāḥ te narāḥ trayaḥ
22.
tatra dve anirmite sadane ekam nirbhitti vai
te trayaḥ narāḥ cāru abhittimandiram praviṣṭāḥ
te trayaḥ narāḥ cāru abhittimandiram praviṣṭāḥ
22.
There were two unconstructed dwellings; one of them was indeed wall-less. Those three men entered the charming, wall-less abode.
संप्रविश्योपविश्याशु विहरन्तो वराननाः ।
प्रापुः स्थालीत्रयं तत्र तप्तकाञ्चनकल्पितम् ॥ २३ ॥
प्रापुः स्थालीत्रयं तत्र तप्तकाञ्चनकल्पितम् ॥ २३ ॥
saṃpraviśyopaviśyāśu viharanto varānanāḥ ,
prāpuḥ sthālītrayaṃ tatra taptakāñcanakalpitam 23
prāpuḥ sthālītrayaṃ tatra taptakāñcanakalpitam 23
23.
saṃpraviśya upaviśya āśu viharantaḥ varānanāḥ
prāpuḥ sthālītrayam tatra taptakāñcanakalpitam
prāpuḥ sthālītrayam tatra taptakāñcanakalpitam
23.
(te varānanāḥ) āśu saṃpraviśya upaviśya viharantaḥ
tatra taptakāñcanakalpitam sthālītrayam prāpuḥ
tatra taptakāñcanakalpitam sthālītrayam prāpuḥ
23.
Having quickly entered and sat down, those charming-faced men, while enjoying themselves there, obtained three dishes crafted from molten gold.
तत्र कर्परतां याते द्वे एका चूर्णतां गता ।
जगृहुश्चूर्णरूपां तां स्थालीं ते दीर्घबुद्धयः ॥ २४ ॥
जगृहुश्चूर्णरूपां तां स्थालीं ते दीर्घबुद्धयः ॥ २४ ॥
tatra karparatāṃ yāte dve ekā cūrṇatāṃ gatā ,
jagṛhuścūrṇarūpāṃ tāṃ sthālīṃ te dīrghabuddhayaḥ 24
jagṛhuścūrṇarūpāṃ tāṃ sthālīṃ te dīrghabuddhayaḥ 24
24.
tatra karparatām yāte dve ekā cūrṇatām gatā
jagṛhuḥ cūrṇarūpām tām sthālīm te dīrghabuddhayaḥ
jagṛhuḥ cūrṇarūpām tām sthālīm te dīrghabuddhayaḥ
24.
tatra dve karparatām yāte ekā ca cūrṇatām gatā te
dīrghabuddhayaḥ tām cūrṇarūpām sthālīm jagṛhuḥ
dīrghabuddhayaḥ tām cūrṇarūpām sthālīm jagṛhuḥ
24.
Of those, two had turned into fragments, and one had become powder. Those far-sighted men took that pot which was in a powdered state.
द्रोणैर्नवनवत्या तैस्तस्यां द्रोणेन चान्धसः ।
तत्र द्रोणशतं हीनं रन्धितं बहुभोजिभिः ॥ २५ ॥
तत्र द्रोणशतं हीनं रन्धितं बहुभोजिभिः ॥ २५ ॥
droṇairnavanavatyā taistasyāṃ droṇena cāndhasaḥ ,
tatra droṇaśataṃ hīnaṃ randhitaṃ bahubhojibhiḥ 25
tatra droṇaśataṃ hīnaṃ randhitaṃ bahubhojibhiḥ 25
25.
droṇaiḥ navanavatya taiḥ tasyām droṇena ca andhasaḥ
tatra droṇaśatam hīnam randhitam bahubhojibhiḥ
tatra droṇaśatam hīnam randhitam bahubhojibhiḥ
25.
taiḥ bahubhojibhiḥ tasyām tatra navanavatya droṇaiḥ
ca andhasaḥ droṇena droṇaśatam hīnam randhitam
ca andhasaḥ droṇena droṇaśatam hīnam randhitam
25.
With ninety-nine "droṇa" measures and one "droṇa" of food in that pot, a total of one hundred "droṇa" measures minus one (i.e., ninety-nine "droṇa" measures) was cooked there by those many eaters.
निमन्त्रितास्त्रयस्तैस्तु ब्राह्मणा राजसूनुभिः ।
द्वौ निर्देहावथैकस्य मुखमेव न विद्यते ॥ २६ ॥
द्वौ निर्देहावथैकस्य मुखमेव न विद्यते ॥ २६ ॥
nimantritāstrayastaistu brāhmaṇā rājasūnubhiḥ ,
dvau nirdehāvathaikasya mukhameva na vidyate 26
dvau nirdehāvathaikasya mukhameva na vidyate 26
26.
nimantritāḥ trayaḥ taiḥ tu brāhmaṇāḥ rājasūnubhiḥ
dvau nirdehāu atha ekasya mukham eva na vidyate
dvau nirdehāu atha ekasya mukham eva na vidyate
26.
rājasūnubhiḥ taiḥ tu trayaḥ brāhmaṇāḥ nimantritāḥ (āsan).
dvau nirdehāu atha ekasya mukham eva na vidyate.
dvau nirdehāu atha ekasya mukham eva na vidyate.
26.
The three Brahmins were indeed invited by those princes. Of them, two were without bodies, and one lacked a face.
निर्मुखेनान्धसस्तत्र भुक्तं द्रोणशतं सुत ।
विप्रभुक्तावशेषं तु भुक्तमन्धो नृपात्मजैः ॥ २७ ॥
विप्रभुक्तावशेषं तु भुक्तमन्धो नृपात्मजैः ॥ २७ ॥
nirmukhenāndhasastatra bhuktaṃ droṇaśataṃ suta ,
viprabhuktāvaśeṣaṃ tu bhuktamandho nṛpātmajaiḥ 27
viprabhuktāvaśeṣaṃ tu bhuktamandho nṛpātmajaiḥ 27
27.
nirmukhena andhasas tatra bhuktam droṇaśatam suta
viprabhuktāvaśeṣam tu bhuktam andhaḥ nṛpātmajaiḥ
viprabhuktāvaśeṣam tu bhuktam andhaḥ nṛpātmajaiḥ
27.
suta! tatra nirmukhena andhasas droṇaśatam bhuktam.
tu viprabhuktāvaśeṣam andhaḥ nṛpātmajaiḥ (ca) bhuktam.
tu viprabhuktāvaśeṣam andhaḥ nṛpātmajaiḥ (ca) bhuktam.
27.
There, O son, the faceless one consumed a hundred *droṇas* of food. The blind one and the princes then ate the remainder of what the Brahmin had eaten.
त्रिभिस्ते राजपुत्राश्च परां निर्वृतिमागताः ।
भविष्यन्नगरे तस्मिन् राजपुत्रास्त्रयो हि ते ।
सुखमद्य स्थिताः पुत्र मृगयाव्यवहारिणः ॥ २८ ॥
भविष्यन्नगरे तस्मिन् राजपुत्रास्त्रयो हि ते ।
सुखमद्य स्थिताः पुत्र मृगयाव्यवहारिणः ॥ २८ ॥
tribhiste rājaputrāśca parāṃ nirvṛtimāgatāḥ ,
bhaviṣyannagare tasmin rājaputrāstrayo hi te ,
sukhamadya sthitāḥ putra mṛgayāvyavahāriṇaḥ 28
bhaviṣyannagare tasmin rājaputrāstrayo hi te ,
sukhamadya sthitāḥ putra mṛgayāvyavahāriṇaḥ 28
28.
tribhiḥ te rājaputrāḥ ca parām
nirvṛtim āgatāḥ bhaviṣyat nagare tasmin
rājaputrāḥ trayaḥ hi te sukham
adya sthitāḥ putra mṛgayāvyavahāriṇaḥ
nirvṛtim āgatāḥ bhaviṣyat nagare tasmin
rājaputrāḥ trayaḥ hi te sukham
adya sthitāḥ putra mṛgayāvyavahāriṇaḥ
28.
te rājaputrāḥ ca tribhiḥ parām nirvṛtim āgatāḥ.
hi te trayaḥ rājaputrāḥ tasmin bhaviṣyat nagare (bhaviṣyanti).
putra,
adya sukham mṛgayāvyavahāriṇaḥ sthitāḥ.
hi te trayaḥ rājaputrāḥ tasmin bhaviṣyat nagare (bhaviṣyanti).
putra,
adya sukham mṛgayāvyavahāriṇaḥ sthitāḥ.
28.
By virtue of those three (Brahmins), those princes attained supreme contentment. Indeed, those three princes will dwell in that city in the future, O son, they are now happily engaged in hunting.
आख्यायिकैषा कथिता मया रम्या तवानघ ।
एतां हृदि कुरु प्राज्ञ विदग्धस्त्वं भविष्यसि ॥ २९ ॥
एतां हृदि कुरु प्राज्ञ विदग्धस्त्वं भविष्यसि ॥ २९ ॥
ākhyāyikaiṣā kathitā mayā ramyā tavānagha ,
etāṃ hṛdi kuru prājña vidagdhastvaṃ bhaviṣyasi 29
etāṃ hṛdi kuru prājña vidagdhastvaṃ bhaviṣyasi 29
29.
ākhyāyikā eṣā kathitā mayā ramyā tava anagha
etām hṛdi kuru prājña vidagdhaḥ tvam bhaviṣyasi
etām hṛdi kuru prājña vidagdhaḥ tvam bhaviṣyasi
29.
anagha,
eṣā ramyā ākhyāyikā mayā tava kathitā.
prājña,
etām hṛdi kuru,
(tena) tvam vidagdhaḥ bhaviṣyasi.
eṣā ramyā ākhyāyikā mayā tava kathitā.
prājña,
etām hṛdi kuru,
(tena) tvam vidagdhaḥ bhaviṣyasi.
29.
This charming tale has been recounted by me to you, O sinless one. O wise one, commit this to your heart, and you will become truly clever.
धात्र्येति कथिता राम बालकाख्यायिका शुभा ।
तुष्टिं जगाम बालश्च शुभाख्यायिकयानया ॥ ३० ॥
तुष्टिं जगाम बालश्च शुभाख्यायिकयानया ॥ ३० ॥
dhātryeti kathitā rāma bālakākhyāyikā śubhā ,
tuṣṭiṃ jagāma bālaśca śubhākhyāyikayānayā 30
tuṣṭiṃ jagāma bālaśca śubhākhyāyikayānayā 30
30.
dhātryā iti kathitā rāma bālaka-ākhyāyikā śubhā |
tuṣṭim jagāma bālaḥ ca śubha-ākhyāyikayā anayā ||
tuṣṭim jagāma bālaḥ ca śubha-ākhyāyikayā anayā ||
30.
rāma dhātryā iti śubhā bālaka-ākhyāyikā kathitā
ca bālaḥ anayā śubha-ākhyāyikayā tuṣṭim jagāma
ca bālaḥ anayā śubha-ākhyāyikayā tuṣṭim jagāma
30.
O Rama, the nurse thus narrated the beautiful story of the boy. And the boy achieved satisfaction through this auspicious story.
एषा हि कथिता राम चित्ताख्यानकथां प्रति ।
बालकाख्यायिका तुभ्यं मया कमललोचन ॥ ३१ ॥
बालकाख्यायिका तुभ्यं मया कमललोचन ॥ ३१ ॥
eṣā hi kathitā rāma cittākhyānakathāṃ prati ,
bālakākhyāyikā tubhyaṃ mayā kamalalocana 31
bālakākhyāyikā tubhyaṃ mayā kamalalocana 31
31.
eṣā hi kathitā rāma citta-ākhyānaka-kathām prati
| bālaka-ākhyāyikā tubhyam mayā kamala-locana ||
| bālaka-ākhyāyikā tubhyam mayā kamala-locana ||
31.
rāma kamala-locana eṣā bālaka-ākhyāyikā
citta-ākhyānaka-kathām prati hi mayā tubhyam kathitā
citta-ākhyānaka-kathām prati hi mayā tubhyam kathitā
31.
O Rama, O lotus-eyed one, this story of the boy (bālaka-ākhyāyikā) has indeed been narrated by me to you concerning the narrative of the mind.
इयं संसाररचना स्थितिमेवमुपागता ।
बालकाख्यायिकेवोग्रैः संकल्पैर्दृढकल्पितैः ॥ ३२ ॥
बालकाख्यायिकेवोग्रैः संकल्पैर्दृढकल्पितैः ॥ ३२ ॥
iyaṃ saṃsāraracanā sthitimevamupāgatā ,
bālakākhyāyikevograiḥ saṃkalpairdṛḍhakalpitaiḥ 32
bālakākhyāyikevograiḥ saṃkalpairdṛḍhakalpitaiḥ 32
32.
iyam saṃsāra-racanā sthitim evam upāgatā |
bālaka-ākhyāyikā iva ugraiḥ saṅkalpaiḥ dṛḍha-kalpitaiḥ ||
bālaka-ākhyāyikā iva ugraiḥ saṅkalpaiḥ dṛḍha-kalpitaiḥ ||
32.
iyam saṃsāra-racanā ugraiḥ dṛḍha-kalpitaiḥ
saṅkalpaiḥ bālaka-ākhyāyikā iva evam sthitim upāgatā
saṅkalpaiḥ bālaka-ākhyāyikā iva evam sthitim upāgatā
32.
This entire structure of worldly existence (saṃsāra) has come to be in this manner, just like the story of the boy (bālaka-ākhyāyikā), through intensely strong and firmly held intentions (saṅkalpa).
विकल्पजालकैवेयं प्रतिभासात्मिकानघ ।
बन्धमोक्षादिकलनारूपेण परिजृम्भते ॥ ३३ ॥
बन्धमोक्षादिकलनारूपेण परिजृम्भते ॥ ३३ ॥
vikalpajālakaiveyaṃ pratibhāsātmikānagha ,
bandhamokṣādikalanārūpeṇa parijṛmbhate 33
bandhamokṣādikalanārūpeṇa parijṛmbhate 33
33.
vikalpa-jālakā eva iyam pratibhāsa-ātmikā anagha
| bandha-mokṣa-ādi-kalanā-rūpeṇa parijṛmbhate ||
| bandha-mokṣa-ādi-kalanā-rūpeṇa parijṛmbhate ||
33.
anagha iyam vikalpa-jālakā eva pratibhāsa-ātmikā
bandha-mokṣa-ādi-kalanā-rūpeṇa parijṛmbhate
bandha-mokṣa-ādi-kalanā-rūpeṇa parijṛmbhate
33.
O sinless one (anagha), this (creation) is indeed a network of false notions (vikalpa), consisting of mere appearances. It expands and manifests in the form of conceptualizations such as bondage and liberation (mokṣa).
संकल्पमात्रादितरद्विद्यते नेह किंचन ।
संकल्पवशतः किंचिन्न किंचित्किंचिदेव वा ॥ ३४ ॥
संकल्पवशतः किंचिन्न किंचित्किंचिदेव वा ॥ ३४ ॥
saṃkalpamātrāditaradvidyate neha kiṃcana ,
saṃkalpavaśataḥ kiṃcinna kiṃcitkiṃcideva vā 34
saṃkalpavaśataḥ kiṃcinna kiṃcitkiṃcideva vā 34
34.
saṅkalpamātrāt itarat vidyate na iha kiñcana |
saṅkalpavaśataḥ kiñcit na kiñcit kiñcit eva vā ||
saṅkalpavaśataḥ kiñcit na kiñcit kiñcit eva vā ||
34.
iha saṅkalpamātrāt itarat kiñcana na vidyate
saṅkalpavaśataḥ kiñcit na kiñcit kiñcit eva vā
saṅkalpavaśataḥ kiñcit na kiñcit kiñcit eva vā
34.
Apart from mere ideation (saṅkalpa), nothing whatsoever exists here. Due to the power of ideation (saṅkalpa), something either exists, or does not exist, or simply exists as such.
द्यौः क्षमा वायुराकाशं पर्वताः सरितो दिशः ।
संकल्पकचितं सर्वमेवं स्वप्नवदात्मनः ॥ ३५ ॥
संकल्पकचितं सर्वमेवं स्वप्नवदात्मनः ॥ ३५ ॥
dyauḥ kṣamā vāyurākāśaṃ parvatāḥ sarito diśaḥ ,
saṃkalpakacitaṃ sarvamevaṃ svapnavadātmanaḥ 35
saṃkalpakacitaṃ sarvamevaṃ svapnavadātmanaḥ 35
35.
dyauḥ kṣamā vāyuḥ ākāśam parvatāḥ saritaḥ diśaḥ |
saṅkalpakacitam sarvam evam svapnavat ātmanaḥ ||
saṅkalpakacitam sarvam evam svapnavat ātmanaḥ ||
35.
dyauḥ kṣamā vāyuḥ ākāśam parvatāḥ saritaḥ diśaḥ
sarvam evam saṅkalpakacitam ātmanaḥ svapnavat
sarvam evam saṅkalpakacitam ātmanaḥ svapnavat
35.
Heaven, earth, wind, space, mountains, rivers, directions - all of this is merely woven by ideation (saṅkalpa), existing for the self (ātman) just like a dream.
राजपुत्रास्त्रयो नद्यो भविष्यन्नगरे यथा ।
यथा संकल्परचना तथेयं हि जगत्स्थितिः ॥ ३६ ॥
यथा संकल्परचना तथेयं हि जगत्स्थितिः ॥ ३६ ॥
rājaputrāstrayo nadyo bhaviṣyannagare yathā ,
yathā saṃkalparacanā tatheyaṃ hi jagatsthitiḥ 36
yathā saṃkalparacanā tatheyaṃ hi jagatsthitiḥ 36
36.
rājaputrāḥ trayaḥ nadyaḥ bhaviṣyat-nagare yathā |
yathā saṅkalpa-racanā tathā iyam hi jagat-sthitiḥ ||
yathā saṅkalpa-racanā tathā iyam hi jagat-sthitiḥ ||
36.
yathā bhaviṣyat-nagare trayaḥ rājaputrāḥ nadyaḥ,
tathā iyam hi jagat-sthitiḥ saṅkalpa-racanā
tathā iyam hi jagat-sthitiḥ saṅkalpa-racanā
36.
Just as there can be three princes and rivers in a city yet to exist (a city conceived in imagination), so too is this state of the world (jagat) merely a construct of ideation (saṅkalpa).
संकल्पमात्रमभितः परिस्फुरति चञ्चलः ।
पयोमात्रात्मकोऽम्भोधिरम्भसीवात्मनात्मनि ॥ ३७ ॥
पयोमात्रात्मकोऽम्भोधिरम्भसीवात्मनात्मनि ॥ ३७ ॥
saṃkalpamātramabhitaḥ parisphurati cañcalaḥ ,
payomātrātmako'mbhodhirambhasīvātmanātmani 37
payomātrātmako'mbhodhirambhasīvātmanātmani 37
37.
saṅkalpamātram abhitaḥ parisphurati cañcalaḥ |
payo-mātrātmakaḥ ambu-odhiḥ ambasi iva ātmanā ātmani ||
payo-mātrātmakaḥ ambu-odhiḥ ambasi iva ātmanā ātmani ||
37.
cañcalaḥ saṅkalpamātram abhitaḥ parisphurati
payo-mātrātmakaḥ ambu-odhiḥ ātmanā ātmani ambasi iva
payo-mātrātmakaḥ ambu-odhiḥ ātmanā ātmani ambasi iva
37.
The restless mind or consciousness (cañcalaḥ) pulsates everywhere as mere ideation (saṅkalpa). It is like an ocean (ambhodhi) whose essence is merely water, existing by the self (ātman) within the self (ātman), just as an ocean exists within water.
संकल्पमात्रं प्रथममुत्थितं परमात्मनः ।
तदिदं स्फारतां यातं व्यापारैर्दिवसं यथा ॥ ३८ ॥
तदिदं स्फारतां यातं व्यापारैर्दिवसं यथा ॥ ३८ ॥
saṃkalpamātraṃ prathamamutthitaṃ paramātmanaḥ ,
tadidaṃ sphāratāṃ yātaṃ vyāpārairdivasaṃ yathā 38
tadidaṃ sphāratāṃ yātaṃ vyāpārairdivasaṃ yathā 38
38.
saṅkalpamātram prathamam utthitam paramātmanaḥ
tat idam sphāratām yātam vyāpāraiḥ divasam yathā
tat idam sphāratām yātam vyāpāraiḥ divasam yathā
38.
paramātmanaḥ prathamam saṅkalpamātram utthitam
tat idam vyāpāraiḥ divasam yathā sphāratām yātam
tat idam vyāpāraiḥ divasam yathā sphāratām yātam
38.
The first intention (saṅkalpa) that arose from the supreme Self (paramātman) - this very intention has attained vast expansion through various activities, just as a day unfolds.
संकल्पजालकलनैव जगत्समग्रं संकल्पमेव ननु विद्धि विलासचेत्यम् ।
संकल्पमात्रमलमुत्सृज निर्विकल्पमाश्रित्य निश्चयमवाप्नुहि राम शान्तिम् ॥ ३९ ॥
संकल्पमात्रमलमुत्सृज निर्विकल्पमाश्रित्य निश्चयमवाप्नुहि राम शान्तिम् ॥ ३९ ॥
saṃkalpajālakalanaiva jagatsamagraṃ saṃkalpameva nanu viddhi vilāsacetyam ,
saṃkalpamātramalamutsṛja nirvikalpamāśritya niścayamavāpnuhi rāma śāntim 39
saṃkalpamātramalamutsṛja nirvikalpamāśritya niścayamavāpnuhi rāma śāntim 39
39.
saṅkalpajālākalanā eva jagat samagram
saṅkalpam eva nanu viddhi vilāsacetyam
saṅkalpamātram alam utsṛja nirvikalpam
āśritya niścayam avāpnuhi rāma śāntim
saṅkalpam eva nanu viddhi vilāsacetyam
saṅkalpamātram alam utsṛja nirvikalpam
āśritya niścayam avāpnuhi rāma śāntim
39.
rāma jagat samagram saṅkalpajālākalanā
eva nanu (etat) saṅkalpam eva vilāsacetyam
viddhi alam saṅkalpamātram utsṛja
nirvikalpam āśritya niścayam śāntim avāpnuhi
eva nanu (etat) saṅkalpam eva vilāsacetyam
viddhi alam saṅkalpamātram utsṛja
nirvikalpam āśritya niścayam śāntim avāpnuhi
39.
The entire world is nothing but the manifestation of a network of intentions (saṅkalpa); indeed, know that this entire world is merely an intention (saṅkalpa), an object of playful manifestation. Enough of this mere intention (saṅkalpa)! Abandon it, O Rama, and by taking refuge in the thought-free state (nirvikalpa), attain certainty and peace.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101 (current chapter)
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216