योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-4, chapter-62
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
धीरो विचारवान्साक्षादादावेव महाधिया ।
शास्त्रेण विदुषा शास्त्रं सुजनेन विचारयेत् ॥ १ ॥
धीरो विचारवान्साक्षादादावेव महाधिया ।
शास्त्रेण विदुषा शास्त्रं सुजनेन विचारयेत् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
dhīro vicāravānsākṣādādāveva mahādhiyā ,
śāstreṇa viduṣā śāstraṃ sujanena vicārayet 1
dhīro vicāravānsākṣādādāveva mahādhiyā ,
śāstreṇa viduṣā śāstraṃ sujanena vicārayet 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca dhīraḥ vicāravān sākṣāt ādau eva
mahādhiyā śāstreṇa viduṣā śāstram sujanena vicārayet
mahādhiyā śāstreṇa viduṣā śāstram sujanena vicārayet
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca dhīraḥ vicāravān sākṣāt ādau eva
mahādhiyā śāstram śāstreṇa viduṣā sujanena vicārayet
mahādhiyā śāstram śāstreṇa viduṣā sujanena vicārayet
1.
Śrī Vasiṣṭha said: A resolute and discerning individual should, right from the outset, with great intellect, thoroughly examine the scriptures (śāstra) with the help of (other) scriptures and a learned, virtuous person.
सुजनेम वितृण्णेन विदुषा महता सह ।
प्रविचार्य महायोगात्पदमासाद्यते परम् ॥ २ ॥
प्रविचार्य महायोगात्पदमासाद्यते परम् ॥ २ ॥
sujanema vitṛṇṇena viduṣā mahatā saha ,
pravicārya mahāyogātpadamāsādyate param 2
pravicārya mahāyogātpadamāsādyate param 2
2.
sujanena vitṛṣṇena viduṣā mahatā saha
pravicārya mahāyogāt padam āsādyate param
pravicārya mahāyogāt padam āsādyate param
2.
vitṛṣṇena viduṣā mahatā sujanena saha
pravicārya mahāyogāt param padam āsādyate
pravicārya mahāyogāt param padam āsādyate
2.
Having thoroughly deliberated in the company of a virtuous, dispassionate, learned, and great person, the supreme state (pada) is attained through the path of great yoga (yoga).
शास्त्रार्थसुजनासङ्गवैराग्याभ्याससत्कृतः ।
पुरुषस्त्वमिवाभाति निजविज्ञानभाजनम् ॥ ३ ॥
पुरुषस्त्वमिवाभाति निजविज्ञानभाजनम् ॥ ३ ॥
śāstrārthasujanāsaṅgavairāgyābhyāsasatkṛtaḥ ,
puruṣastvamivābhāti nijavijñānabhājanam 3
puruṣastvamivābhāti nijavijñānabhājanam 3
3.
śāstrārthasujanāsaṅgavairāgyābhyāsasatkṛtaḥ
puruṣaḥ tvam iva ābhāti nijavijñānabhājanam
puruṣaḥ tvam iva ābhāti nijavijñānabhājanam
3.
śāstrārthasujanāsaṅgavairāgyābhyāsasatkṛtaḥ
puruṣaḥ tvam iva nijavijñānabhājanam ābhāti
puruṣaḥ tvam iva nijavijñānabhājanam ābhāti
3.
A person (puruṣa) who is honored by the understanding of scriptural meaning, the company of virtuous individuals, dispassion, and diligent practice, shines like you, becoming a vessel of true self-knowledge.
त्वमुदारनिजाचारो धीरो गुणगणाकरः ।
अधितिष्ठसि निर्दुःखं वीतसर्गमनोमलः ॥ ४ ॥
अधितिष्ठसि निर्दुःखं वीतसर्गमनोमलः ॥ ४ ॥
tvamudāranijācāro dhīro guṇagaṇākaraḥ ,
adhitiṣṭhasi nirduḥkhaṃ vītasargamanomalaḥ 4
adhitiṣṭhasi nirduḥkhaṃ vītasargamanomalaḥ 4
4.
tvam udāranijācāraḥ dhīraḥ guṇagaṇākaraḥ
adhitiṣṭhasi nirduḥkham vītasargamanomalaḥ
adhitiṣṭhasi nirduḥkham vītasargamanomalaḥ
4.
tvam udāranijācāraḥ dhīraḥ guṇagaṇākaraḥ
vītasargamanomalaḥ nirduḥkham adhitiṣṭhasi
vītasargamanomalaḥ nirduḥkham adhitiṣṭhasi
4.
You, whose inherent conduct is noble, who are resolute and a fount of countless virtues, dwell free from sorrow, your mental impurities and attachments to creation (sarga) entirely removed.
नूनमुत्सर्जिताभ्रेण शरद्व्योम्ना समो भवान् ।
भव भावनया मुक्तो युक्त उत्तमसंविदा ॥ ५ ॥
भव भावनया मुक्तो युक्त उत्तमसंविदा ॥ ५ ॥
nūnamutsarjitābhreṇa śaradvyomnā samo bhavān ,
bhava bhāvanayā mukto yukta uttamasaṃvidā 5
bhava bhāvanayā mukto yukta uttamasaṃvidā 5
5.
nūnam utsarjitābhreṇa śaradvyomnā samaḥ bhavān
bhava bhāvanayā muktaḥ yuktaḥ uttamasaṃvidā
bhava bhāvanayā muktaḥ yuktaḥ uttamasaṃvidā
5.
nūnam bhavān utsarjitābhreṇa śaradvyomnā samaḥ
bhava bhāvanayā muktaḥ uttamasaṃvidā yuktaḥ
bhava bhāvanayā muktaḥ uttamasaṃvidā yuktaḥ
5.
Surely, you are like the autumn sky, free of clouds. You are liberated from the notion of (mundane) existence (saṃsāra), endowed with supreme consciousness.
चिन्तामुक्तकलावत्या मुक्तकल्पनया स्थितम् ।
मनो मुक्तविभागं च मुक्तमेव न संशयः ॥ ६ ॥
मनो मुक्तविभागं च मुक्तमेव न संशयः ॥ ६ ॥
cintāmuktakalāvatyā muktakalpanayā sthitam ,
mano muktavibhāgaṃ ca muktameva na saṃśayaḥ 6
mano muktavibhāgaṃ ca muktameva na saṃśayaḥ 6
6.
cintāmuktakalāvatyā muktakalpanayā sthitam
manaḥ muktavibhāgam ca muktam eva na saṃśayaḥ
manaḥ muktavibhāgam ca muktam eva na saṃśayaḥ
6.
manaḥ cintāmuktakalāvatyā muktakalpanayā
muktavibhāgam ca muktam eva sthitam saṃśayaḥ na
muktavibhāgam ca muktam eva sthitam saṃśayaḥ na
6.
The mind (manas), abiding free from the thought of the conditioned world (kalāvatī), released from conceptualization, and free from divisions, is undoubtedly liberated.
तवोत्तमानुभावस्य त इदानीं नरा भुवि ।
चेष्टामनुसरिष्यन्ति रागद्वेषविहीनया ॥ ७ ॥
चेष्टामनुसरिष्यन्ति रागद्वेषविहीनया ॥ ७ ॥
tavottamānubhāvasya ta idānīṃ narā bhuvi ,
ceṣṭāmanusariṣyanti rāgadveṣavihīnayā 7
ceṣṭāmanusariṣyanti rāgadveṣavihīnayā 7
7.
tava uttamānubhāvasya te idānīm narāḥ bhuvi
ceṣṭām anusariṣyanti rāgadveṣavihīnayā
ceṣṭām anusariṣyanti rāgadveṣavihīnayā
7.
idānīm bhuvi te narāḥ tava uttamānubhāvasya
rāgadveṣavihīnayā ceṣṭām anusariṣyanti
rāgadveṣavihīnayā ceṣṭām anusariṣyanti
7.
Now, people on this earth will follow your supremely influential actions, which are free from attachment (rāga) and aversion (dveṣa).
बहिर्लोकोचिताचारा विहरिष्यन्ति वै जनाः ।
भवार्णवं तरिष्यन्ति धीमन्तः पोतकान्विताः ॥ ८ ॥
भवार्णवं तरिष्यन्ति धीमन्तः पोतकान्विताः ॥ ८ ॥
bahirlokocitācārā vihariṣyanti vai janāḥ ,
bhavārṇavaṃ tariṣyanti dhīmantaḥ potakānvitāḥ 8
bhavārṇavaṃ tariṣyanti dhīmantaḥ potakānvitāḥ 8
8.
bahirlokocitācārāḥ vihariṣyanti vai janāḥ
bhavārṇavam tariṣyanti dhīmantaḥ potakānvitāḥ
bhavārṇavam tariṣyanti dhīmantaḥ potakānvitāḥ
8.
janāḥ bahirlokocitācārāḥ vai vihariṣyanti
dhīmantaḥ potakānvitāḥ bhavārṇavam tariṣyanti
dhīmantaḥ potakānvitāḥ bhavārṇavam tariṣyanti
8.
Indeed, people whose external conduct is appropriate for the world will live. The intelligent ones, equipped with suitable means, will cross the ocean of transmigration (saṃsāra).
तव तुल्यमतिर्यः स्यात्सुजनः समदर्शनः ।
योग्योऽसौ ज्ञानदृष्टीनां मयोक्तानां सुदृष्टिमान् ॥ ९ ॥
योग्योऽसौ ज्ञानदृष्टीनां मयोक्तानां सुदृष्टिमान् ॥ ९ ॥
tava tulyamatiryaḥ syātsujanaḥ samadarśanaḥ ,
yogyo'sau jñānadṛṣṭīnāṃ mayoktānāṃ sudṛṣṭimān 9
yogyo'sau jñānadṛṣṭīnāṃ mayoktānāṃ sudṛṣṭimān 9
9.
tava tulyamatiḥ yaḥ syāt sujanaḥ samadarśanaḥ
yogyaḥ asau jñānadṛṣṭīnām mayā uktānām sudṛṣṭimān
yogyaḥ asau jñānadṛṣṭīnām mayā uktānām sudṛṣṭimān
9.
yaḥ sujanaḥ tava tulyamatiḥ samadarśanaḥ syāt,
asau sudṛṣṭimān mayā uktānām jñānadṛṣṭīnām yogyaḥ
asau sudṛṣṭimān mayā uktānām jñānadṛṣṭīnām yogyaḥ
9.
Whoever is a good person, possessing an intellect equal to yours and seeing all things equally, that clear-sighted individual is indeed worthy of the insights of knowledge (jñāna) that I have expounded.
यावद्देहं धिया तिष्ठ रागद्वेषविहीनया ।
बहिर्लोकोचिताचारस्त्वन्तस्त्यक्ताखिलैषणः ॥ १० ॥
बहिर्लोकोचिताचारस्त्वन्तस्त्यक्ताखिलैषणः ॥ १० ॥
yāvaddehaṃ dhiyā tiṣṭha rāgadveṣavihīnayā ,
bahirlokocitācārastvantastyaktākhilaiṣaṇaḥ 10
bahirlokocitācārastvantastyaktākhilaiṣaṇaḥ 10
10.
yāvadeham dhiyā tiṣṭha rāgadveṣavihīnayā
bahirlokocitācāraḥ tu antaḥ tyaktākhilaiṣaṇaḥ
bahirlokocitācāraḥ tu antaḥ tyaktākhilaiṣaṇaḥ
10.
yāvadeham rāgadveṣavihīnayā dhiyā tiṣṭha,
tu bahirlokocitācāraḥ antaḥ tyaktākhilaiṣaṇaḥ
tu bahirlokocitācāraḥ antaḥ tyaktākhilaiṣaṇaḥ
10.
As long as the body endures, remain steadfast with an intellect devoid of attachment and aversion. Let your external conduct be appropriate for the world, but internally, be one who has relinquished all desires.
परां शान्तिमुपागच्छ यथान्ये गुणशालिनः ।
अविचार्यास्त एवेह गोमायुशिशुधर्मकाः ॥ ११ ॥
अविचार्यास्त एवेह गोमायुशिशुधर्मकाः ॥ ११ ॥
parāṃ śāntimupāgaccha yathānye guṇaśālinaḥ ,
avicāryāsta eveha gomāyuśiśudharmakāḥ 11
avicāryāsta eveha gomāyuśiśudharmakāḥ 11
11.
parām śāntim upāgaccha yathā anye guṇaśālinaḥ
avicāryāḥ te eva iha gomāyuśiśudharmakāḥ
avicāryāḥ te eva iha gomāyuśiśudharmakāḥ
11.
yathā anye guṇaśālinaḥ,
parām śāntim upāgaccha.
iha te eva gomāyuśiśudharmakāḥ avicāryāḥ
parām śāntim upāgaccha.
iha te eva gomāyuśiśudharmakāḥ avicāryāḥ
11.
Attain supreme peace (śānti), just as other virtuous individuals do. For here, those whose intrinsic nature (dharma) is like that of jackal cubs are indeed not worth considering.
ये स्वभावा महासत्या नृणां सात्त्विकजन्मनाम् ।
तान्भजन्पुरुषो याति पाश्चात्योदारजन्मताम् ॥ १२ ॥
तान्भजन्पुरुषो याति पाश्चात्योदारजन्मताम् ॥ १२ ॥
ye svabhāvā mahāsatyā nṛṇāṃ sāttvikajanmanām ,
tānbhajanpuruṣo yāti pāścātyodārajanmatām 12
tānbhajanpuruṣo yāti pāścātyodārajanmatām 12
12.
ye svabhāvāḥ mahā-satyāḥ nṛṇām sāttvika-janmanām
tān bhajan puruṣaḥ yāti pāścātyodārajanmatām
tān bhajan puruṣaḥ yāti pāścātyodārajanmatām
12.
nṛṇām sāttvika-janmanām ye mahā-satyāḥ svabhāvāḥ,
tān bhajan puruṣaḥ pāścātyodārajanmatām yāti
tān bhajan puruṣaḥ pāścātyodārajanmatām yāti
12.
A person who cultivates those greatly truthful intrinsic natures (svabhāva) of individuals whose birth is characterized by the quality of goodness (sattva) attains a state of noble and generous birth in the future.
यानेव सेवते जन्तुरिह जातिगुणान्सदा ।
अथान्यजातिजातोऽपि जातिं भजति तां क्षणात् ॥ १३ ॥
अथान्यजातिजातोऽपि जातिं भजति तां क्षणात् ॥ १३ ॥
yāneva sevate janturiha jātiguṇānsadā ,
athānyajātijāto'pi jātiṃ bhajati tāṃ kṣaṇāt 13
athānyajātijāto'pi jātiṃ bhajati tāṃ kṣaṇāt 13
13.
yān eva sevate jantuḥ iha jāti-guṇān sadā atha
anya-jāti-jātaḥ api jātim bhajati tām kṣaṇāt
anya-jāti-jātaḥ api jātim bhajati tām kṣaṇāt
13.
iha jantuḥ yān eva jāti-guṇān sadā sevate,
atha anya-jāti-jātaḥ api,
kṣaṇāt tām jātim bhajati
atha anya-jāti-jātaḥ api,
kṣaṇāt tām jātim bhajati
13.
A living being (jantu) who constantly cultivates certain inherent qualities (jāti-guṇa) in this world, even if born into a different lineage or species (jāti), will instantly attain that very lineage or species (jāti).
प्राक्तनानखिलान्भावान्यान्ति कर्मवशं गताः ।
पौरुषेणावजीयन्ते धराधरमहाकुलाः ॥ १४ ॥
पौरुषेणावजीयन्ते धराधरमहाकुलाः ॥ १४ ॥
prāktanānakhilānbhāvānyānti karmavaśaṃ gatāḥ ,
pauruṣeṇāvajīyante dharādharamahākulāḥ 14
pauruṣeṇāvajīyante dharādharamahākulāḥ 14
14.
prāktanān akhilān bhāvān yānti karma-vaśam gatāḥ
pauruṣeṇa avajīyante dharā-dhara-mahā-kulāḥ
pauruṣeṇa avajīyante dharā-dhara-mahā-kulāḥ
14.
karma-vaśam gatāḥ prāktanān akhilān bhāvān yānti.
dharā-dhara-mahā-kulāḥ pauruṣeṇa avajīyante
dharā-dhara-mahā-kulāḥ pauruṣeṇa avajīyante
14.
Individuals who have fallen under the sway of action (karma) revert to all their former dispositions (bhāva). Yet, even great, mountain-like lineages are conquered by human effort (puruṣa).
धैर्येणाभ्युद्धरेद्बुद्धिं पङ्कान्मुग्धगवीमिव ।
तामसीं राजसीं चैव जातिमन्यामपि श्रितः ॥ १५ ॥
तामसीं राजसीं चैव जातिमन्यामपि श्रितः ॥ १५ ॥
dhairyeṇābhyuddharedbuddhiṃ paṅkānmugdhagavīmiva ,
tāmasīṃ rājasīṃ caiva jātimanyāmapi śritaḥ 15
tāmasīṃ rājasīṃ caiva jātimanyāmapi śritaḥ 15
15.
dhairyeṇa abhyuddharet buddhim paṅkāt mugdha-gavīm
iva tāmasīm rājasīm ca eva jātim anyām api śritaḥ
iva tāmasīm rājasīm ca eva jātim anyām api śritaḥ
15.
(janaḥ) tāmasīm rājasīm ca eva anyām api jātim śritaḥ (api),
paṅkāt mugdha-gavīm iva,
dhairyeṇa buddhim abhyuddharet
paṅkāt mugdha-gavīm iva,
dhairyeṇa buddhim abhyuddharet
15.
With fortitude, one should uplift the intellect (buddhi) from the mire, just as one would an innocent cow, even if one has fallen into a tamasic, rajasic, or any other state (jāti).
स्वविवेकवशाद्यान्ति सन्तः सात्त्विकजातिताम् ।
अतश्चित्तमणौ स्वच्छे यद्राघव नियोज्यते ॥ १६ ॥
अतश्चित्तमणौ स्वच्छे यद्राघव नियोज्यते ॥ १६ ॥
svavivekavaśādyānti santaḥ sāttvikajātitām ,
ataścittamaṇau svacche yadrāghava niyojyate 16
ataścittamaṇau svacche yadrāghava niyojyate 16
16.
sva-viveka-vaśāt yānti santaḥ sāttvika-jātitām
ataḥ citta-maṇau svacche yat rāghava niyojyate
ataḥ citta-maṇau svacche yat rāghava niyojyate
16.
rāghava sva-viveka-vaśāt santaḥ sāttvika-jātitām
yānti ataḥ svacche citta-maṇau yat niyojyate
yānti ataḥ svacche citta-maṇau yat niyojyate
16.
By virtue of their own discrimination, noble individuals attain a sattvic (pure) nature. Therefore, O Rāghava, whatever is applied to a clear jewel-like mind (citta-maṇi)...
तन्मयो विभवत्येवं तस्माद्भवति पौरुषम् ।
पौरुषेण प्रयत्नेनमहार्हगुणशालिनः ॥ १७ ॥
पौरुषेण प्रयत्नेनमहार्हगुणशालिनः ॥ १७ ॥
tanmayo vibhavatyevaṃ tasmādbhavati pauruṣam ,
pauruṣeṇa prayatnenamahārhaguṇaśālinaḥ 17
pauruṣeṇa prayatnenamahārhaguṇaśālinaḥ 17
17.
tanmayaḥ vibhavati evam tasmāt bhavati pauruṣam
pauruṣeṇa prayatnena mahārha-guṇa-śālinaḥ
pauruṣeṇa prayatnena mahārha-guṇa-śālinaḥ
17.
evam tat-mayaḥ vibhavati tasmāt pauruṣam bhavati
pauruṣeṇa prayatnena mahārha-guṇa-śālinaḥ
pauruṣeṇa prayatnena mahārha-guṇa-śālinaḥ
17.
Thus it becomes endowed with that nature (tanmaya), and from that arises human effort (puruṣa). Through such human effort (puruṣa) and endeavor, those who possess greatly worthy qualities...
मुमुक्षवो भवन्तीह पाश्चात्यशुभजातयः ।
न तदस्ति पृथिव्यां वा दिवि देवेषु वा क्वचित् ॥ १८ ॥
न तदस्ति पृथिव्यां वा दिवि देवेषु वा क्वचित् ॥ १८ ॥
mumukṣavo bhavantīha pāścātyaśubhajātayaḥ ,
na tadasti pṛthivyāṃ vā divi deveṣu vā kvacit 18
na tadasti pṛthivyāṃ vā divi deveṣu vā kvacit 18
18.
mumukṣavaḥ bhavanti iha pāścātya-śubha-jātayaḥ
na tat asti pṛthivyām vā divi deveṣu vā kvacit
na tat asti pṛthivyām vā divi deveṣu vā kvacit
18.
iha mahārha-guṇa-śālinaḥ mumukṣavaḥ pāścātya-śubha-jātayaḥ
bhavanti pṛthivyām vā divi vā deveṣu kvacit tat na asti
bhavanti pṛthivyām vā divi vā deveṣu kvacit tat na asti
18.
Here, those with greatly worthy qualities, who seek liberation (mokṣa), attain auspicious later births. There is nothing like that, neither on Earth, nor in heaven, nor among the gods, anywhere...
पौरुषेण प्रयत्नेन यन्नाप्नोति गुणान्वितः ।
ब्रह्मचर्येण धैर्येण वीर्यवैराग्यरंहसा ।
युक्त्या युक्तेन हि विना न प्राप्नोषि तदीहितम् ॥ १९ ॥
ब्रह्मचर्येण धैर्येण वीर्यवैराग्यरंहसा ।
युक्त्या युक्तेन हि विना न प्राप्नोषि तदीहितम् ॥ १९ ॥
pauruṣeṇa prayatnena yannāpnoti guṇānvitaḥ ,
brahmacaryeṇa dhairyeṇa vīryavairāgyaraṃhasā ,
yuktyā yuktena hi vinā na prāpnoṣi tadīhitam 19
brahmacaryeṇa dhairyeṇa vīryavairāgyaraṃhasā ,
yuktyā yuktena hi vinā na prāpnoṣi tadīhitam 19
19.
pauruṣeṇa prayatnena yat na āpnoti
guṇānvitaḥ brahmacaryeṇa dhairyeṇa
vīrya-vairāgya-raṃhasā yuktyā
yuktena hi vinā na prāpnoṣi tad-īhitam
guṇānvitaḥ brahmacaryeṇa dhairyeṇa
vīrya-vairāgya-raṃhasā yuktyā
yuktena hi vinā na prāpnoṣi tad-īhitam
19.
guṇānvitaḥ pauruṣeṇa prayatnena yat na
āpnoti (tat na asti) hi brahmacaryeṇa
dhairyeṇa vīrya-vairāgya-raṃhasā yuktena
yuktyā vinā tat-īhitam na prāpnoṣi
āpnoti (tat na asti) hi brahmacaryeṇa
dhairyeṇa vīrya-vairāgya-raṃhasā yuktena
yuktyā vinā tat-īhitam na prāpnoṣi
19.
(There is nothing which) a virtuous person does not obtain through human effort (puruṣa) and endeavor. Indeed, without a method (yukti) endowed with celibacy (brahmacarya), fortitude, and the impetus of valor and dispassion, you (Rāghava) will not achieve that which is desired.
हितं महासत्त्वतयात्मतत्त्वं विधाय बुद्ध्या भव वीतशोकः ।
तव क्रमेणैव ततो जनोऽयं मुक्तो भविष्यत्यथ वीतशोकः ॥ २० ॥
तव क्रमेणैव ततो जनोऽयं मुक्तो भविष्यत्यथ वीतशोकः ॥ २० ॥
hitaṃ mahāsattvatayātmatattvaṃ vidhāya buddhyā bhava vītaśokaḥ ,
tava krameṇaiva tato jano'yaṃ mukto bhaviṣyatyatha vītaśokaḥ 20
tava krameṇaiva tato jano'yaṃ mukto bhaviṣyatyatha vītaśokaḥ 20
20.
hitam mahāsattvatayā ātmatattvam
vidhāya buddhyā bhava vītaśokaḥ
tava krameṇa eva tataḥ janaḥ ayam
muktaḥ bhaviṣyati atha vītaśokaḥ
vidhāya buddhyā bhava vītaśokaḥ
tava krameṇa eva tataḥ janaḥ ayam
muktaḥ bhaviṣyati atha vītaśokaḥ
20.
buddhyā mahāsattvatayā hitam
ātmatattvam vidhāya vītaśokaḥ bhava
tataḥ tava krameṇa eva ayam janaḥ
muktaḥ atha vītaśokaḥ bhaviṣyati
ātmatattvam vidhāya vītaśokaḥ bhava
tataḥ tava krameṇa eva ayam janaḥ
muktaḥ atha vītaśokaḥ bhaviṣyati
20.
Through your intellect, having realized the beneficial truth of the Self (ātman) which comes from a state of great purity (sattva), become free from sorrow. Then, gradually, this humanity will also become liberated (mokṣa) and free from sorrow.
पाश्चात्यजन्मनि विवेकमहामहिम्ना युक्ते त्वयि प्रसृतसर्वगुणाभिरामे ।
सत्त्वस्थकर्मणि पदं कुरु रामभद्र मैषा करोतु भवसङ्गविमोहचिन्ता ॥ २१ ॥
सत्त्वस्थकर्मणि पदं कुरु रामभद्र मैषा करोतु भवसङ्गविमोहचिन्ता ॥ २१ ॥
pāścātyajanmani vivekamahāmahimnā yukte tvayi prasṛtasarvaguṇābhirāme ,
sattvasthakarmaṇi padaṃ kuru rāmabhadra maiṣā karotu bhavasaṅgavimohacintā 21
sattvasthakarmaṇi padaṃ kuru rāmabhadra maiṣā karotu bhavasaṅgavimohacintā 21
21.
pāścātyajanmani vivekamahāmahimnā
yukte tvayi prasṛtasarvaguṇābhirāme
sattvasthakarmani padam kuru rāmabhadra
mā eṣā karotu bhavasaṅgavimohacintā
yukte tvayi prasṛtasarvaguṇābhirāme
sattvasthakarmani padam kuru rāmabhadra
mā eṣā karotu bhavasaṅgavimohacintā
21.
rāmabhadra! tvayi pāścātyajanmani vivekamahāmahimnā prasṛtasarvaguṇābhirāme yukte,
sattvasthakarmani padam kuru eṣā bhavasaṅgavimohacintā mā karotu
sattvasthakarmani padam kuru eṣā bhavasaṅgavimohacintā mā karotu
21.
O Rāma, the auspicious one (rāmabhadra), you, who in your past life were endowed with the great glory of discernment (viveka) and charming with all virtues, now establish yourself in actions (karma) that are rooted in purity (sattva). Let not this thought of confusion arising from worldly attachment (saṃsāra) overwhelm you.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62 (current chapter)
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216