योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-37
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
रणे रभसनिर्लूननरवारणदारुणे ।
अहंपूर्वमहंपूर्वमिति वृन्दानुपातिनि ॥ १ ॥
रणे रभसनिर्लूननरवारणदारुणे ।
अहंपूर्वमहंपूर्वमिति वृन्दानुपातिनि ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
raṇe rabhasanirlūnanaravāraṇadāruṇe ,
ahaṃpūrvamahaṃpūrvamiti vṛndānupātini 1
raṇe rabhasanirlūnanaravāraṇadāruṇe ,
ahaṃpūrvamahaṃpūrvamiti vṛndānupātini 1
1.
śrī-vasiṣṭha uvāca | raṇe rabhasa-nirlūna-nara-vāraṇa-dāruṇe
aham-pūrvam aham-pūrvam iti vṛnda-anupātini
aham-pūrvam aham-pūrvam iti vṛnda-anupātini
1.
śrī-vasiṣṭha uvāca rabhasa-nirlūna-nara-vāraṇa-dāruṇe
aham-pūrvam aham-pūrvam iti vṛnda-anupātini raṇe
aham-pūrvam aham-pūrvam iti vṛnda-anupātini raṇe
1.
Venerable Vasiṣṭha said: In a terrible battle, dreadful due to the violent cutting down of warriors and elephants, where throngs of combatants advanced, each proclaiming, 'I first! I first!'
एते चान्ये च बहवस्तत्र भस्मत्वमागताः ।
प्रविशन्तः प्रयत्नेन शलभा इव पावके ॥ २ ॥
प्रविशन्तः प्रयत्नेन शलभा इव पावके ॥ २ ॥
ete cānye ca bahavastatra bhasmatvamāgatāḥ ,
praviśantaḥ prayatnena śalabhā iva pāvake 2
praviśantaḥ prayatnena śalabhā iva pāvake 2
2.
ete ca anye ca bahavaḥ tatra bhasmatvam āgatāḥ
praviśantaḥ prayatnena śalabhāḥ iva pāvake
praviśantaḥ prayatnena śalabhāḥ iva pāvake
2.
ete ca anye ca bahavaḥ tatra śalabhāḥ iva
prayatnena pāvake praviśantaḥ bhasmatvam āgatāḥ
prayatnena pāvake praviśantaḥ bhasmatvam āgatāḥ
2.
These, and many other (warriors), were reduced to ashes there, forcefully rushing in like moths into a fire.
अत्रान्ये मध्यदेशीया जना नोदाहृता मया ।
तानिमाञ्छृणु वक्ष्यामि पक्षाँल्लीलामहीभृतः ॥ ३ ॥
तानिमाञ्छृणु वक्ष्यामि पक्षाँल्लीलामहीभृतः ॥ ३ ॥
atrānye madhyadeśīyā janā nodāhṛtā mayā ,
tānimāñchṛṇu vakṣyāmi pakṣāṃllīlāmahībhṛtaḥ 3
tānimāñchṛṇu vakṣyāmi pakṣāṃllīlāmahībhṛtaḥ 3
3.
atra anye madhyadeśīyāḥ janāḥ na udāhṛtāḥ mayā
tān imān śṛṇu vakṣyāmi pakṣān līlāmahībhṛtaḥ
tān imān śṛṇu vakṣyāmi pakṣān līlāmahībhṛtaḥ
3.
atra mayā anye madhyadeśīyāḥ janāḥ na udāhṛtāḥ.
śṛṇu,
imān līlāmahībhṛtaḥ pakṣān vakṣyāmi.
śṛṇu,
imān līlāmahībhṛtaḥ pakṣān vakṣyāmi.
3.
Here, other peoples of the central region have not been mentioned by me. Listen, I will now describe these groups of the sportive ruler.
तद्देहिकाः शूरसेना गुडा अश्वघनायकाः ।
उत्तमज्योतिभद्राणि मदमध्यमिकादयः ॥ ४ ॥
उत्तमज्योतिभद्राणि मदमध्यमिकादयः ॥ ४ ॥
taddehikāḥ śūrasenā guḍā aśvaghanāyakāḥ ,
uttamajyotibhadrāṇi madamadhyamikādayaḥ 4
uttamajyotibhadrāṇi madamadhyamikādayaḥ 4
4.
taddehīkāḥ śūrasenāḥ guḍāḥ aśvaghanāyakāḥ
uttamajyotibhadrāṇi madamadhyamikādayaḥ
uttamajyotibhadrāṇi madamadhyamikādayaḥ
4.
taddehīkāḥ śūrasenāḥ guḍāḥ aśvaghanāyakāḥ uttamajyotibhadrāṇi madamadhyamikādayaḥ (ca santi).
4.
These include the Tejhikas, Shurasenas, Guḍas, Aśvaghanāyakas, Uttamajyotis, Bhadrāṇi, and the Mada and Madhyamikā peoples, among others.
सालूकाकोद्यमालास्या दौज्ञेयाः पिप्पलायनाः ।
माण्डव्याः पाण्डुनगराः सौग्रीवाद्या गुरुग्रहाः ॥ ५ ॥
माण्डव्याः पाण्डुनगराः सौग्रीवाद्या गुरुग्रहाः ॥ ५ ॥
sālūkākodyamālāsyā daujñeyāḥ pippalāyanāḥ ,
māṇḍavyāḥ pāṇḍunagarāḥ saugrīvādyā gurugrahāḥ 5
māṇḍavyāḥ pāṇḍunagarāḥ saugrīvādyā gurugrahāḥ 5
5.
sālūkākāḥ udyamālāsyāḥ daujñeyāḥ pippalāyanāḥ
māṇḍavyāḥ pāṇḍunagarāḥ saugrīvāḥ ādyāḥ gurugrahāḥ
māṇḍavyāḥ pāṇḍunagarāḥ saugrīvāḥ ādyāḥ gurugrahāḥ
5.
sālūkākāḥ udyamālāsyāḥ daujñeyāḥ pippalāyanāḥ māṇḍavyāḥ pāṇḍunagarāḥ saugrīvāḥ ādyāḥ gurugrahāḥ (ca santi).
5.
The Sālūkākas, Udyamālāsyas, Daujñeyas, Pippalāyanas, Māṇḍavyas, Pāṇḍunagaras, the Saugrīvas and others, and the Gurugrahas.
पारियात्राः कुराष्ट्राश्च यामुनोदुम्बरा अपि ।
राज्याह्वा उज्जिहानाश्च कालकोटिकमाथुराः ॥ ६ ॥
राज्याह्वा उज्जिहानाश्च कालकोटिकमाथुराः ॥ ६ ॥
pāriyātrāḥ kurāṣṭrāśca yāmunodumbarā api ,
rājyāhvā ujjihānāśca kālakoṭikamāthurāḥ 6
rājyāhvā ujjihānāśca kālakoṭikamāthurāḥ 6
6.
pāriyātrāḥ kurāṣṭrāḥ ca yāmunodumbarāḥ api
rājyāhvāḥ ujjihānāḥ ca kālakoṭikamāthurāḥ
rājyāhvāḥ ujjihānāḥ ca kālakoṭikamāthurāḥ
6.
pāriyātrāḥ ca kurāṣṭrāḥ api yāmunodumbarāḥ; rājyāhvāḥ ca ujjihānāḥ kālakoṭikamāthurāḥ (santi).
6.
The Pāriyātras, the Kurāṣṭras, and also the Yāmunodumbaras; the Rājyāhvas, the Ujjihānas, and the Kālakōṭikas and Māthuras.
पाञ्चाला धर्मारण्याश्च तथैवोत्तरदक्षिणाः ।
पाञ्चालकाः कुरुक्षेत्रास्तथा सारस्वता जनाः ॥ ७ ॥
पाञ्चालकाः कुरुक्षेत्रास्तथा सारस्वता जनाः ॥ ७ ॥
pāñcālā dharmāraṇyāśca tathaivottaradakṣiṇāḥ ,
pāñcālakāḥ kurukṣetrāstathā sārasvatā janāḥ 7
pāñcālakāḥ kurukṣetrāstathā sārasvatā janāḥ 7
7.
pāñcālāḥ dharmāraṇyāḥ ca tathā eva uttarakṣiṇāḥ
pāñcālakāḥ kurukṣetrāḥ tathā sārasvatāḥ janāḥ
pāñcālakāḥ kurukṣetrāḥ tathā sārasvatāḥ janāḥ
7.
pāñcālāḥ dharmāraṇyāḥ ca tathā eva uttarakṣiṇāḥ
pāñcālakāḥ kurukṣetrāḥ tathā sārasvatāḥ janāḥ
pāñcālakāḥ kurukṣetrāḥ tathā sārasvatāḥ janāḥ
7.
The Pañcālas, the people of Dharmāraṇya, and similarly those from the northern and southern regions, along with the Pañcālakas, the inhabitants of Kurukṣetra, and the Sārasvata people.
अवन्तीस्यन्दनश्रेणीकुन्तिपाञ्चनदेरितैः ।
स्पन्दमाना विद्रवन्ती निपपात महाभृगौ ॥ ८ ॥
स्पन्दमाना विद्रवन्ती निपपात महाभृगौ ॥ ८ ॥
avantīsyandanaśreṇīkuntipāñcanaderitaiḥ ,
spandamānā vidravantī nipapāta mahābhṛgau 8
spandamānā vidravantī nipapāta mahābhṛgau 8
8.
avantīsyandanaśreṇīkuntipāñcanaderitaiḥ
spandamānā vidravantī nipapāta mahābhṛgau
spandamānā vidravantī nipapāta mahābhṛgau
8.
avantīsyandanaśreṇīkuntipāñcanaderitaiḥ
spandamānā vidravantī mahābhṛgau nipapāta
spandamānā vidravantī mahābhṛgau nipapāta
8.
Driven by the Avantīs, the chariot formations, the Kuntis, and the Pañcanadas, (it), trembling and fleeing, fell down upon a great mountain.
कोशब्रह्मावसानाश्च च्छिन्ना वस्त्रवतीजनैः ।
भूमौ निपतिताः सन्तो मिलिता मत्तवारणैः ॥ ९ ॥
भूमौ निपतिताः सन्तो मिलिता मत्तवारणैः ॥ ९ ॥
kośabrahmāvasānāśca cchinnā vastravatījanaiḥ ,
bhūmau nipatitāḥ santo militā mattavāraṇaiḥ 9
bhūmau nipatitāḥ santo militā mattavāraṇaiḥ 9
9.
kośabrahmāvasānāḥ ca chinnāḥ vastravatījanaiḥ
bhūmau nipatitāḥ santaḥ militāḥ mattavāraṇaiḥ
bhūmau nipatitāḥ santaḥ militāḥ mattavāraṇaiḥ
9.
vastravatījanaiḥ chinnāḥ,
kośabrahmāvasānāḥ ca,
bhūmau nipatitāḥ santaḥ,
mattavāraṇaiḥ militāḥ
kośabrahmāvasānāḥ ca,
bhūmau nipatitāḥ santaḥ,
mattavāraṇaiḥ militāḥ
9.
And those whose resources and sacred authority (brahma) were utterly destroyed, having been cut off by the people of Vastravatī, lay fallen on the ground, mingled with maddened elephants.
शूरा दाशपुराः शस्त्रनिकृत्तोदरकन्धराः ।
बाणक्षितिभिराक्रम्य योजिता योजने ह्रदे ॥ १० ॥
बाणक्षितिभिराक्रम्य योजिता योजने ह्रदे ॥ १० ॥
śūrā dāśapurāḥ śastranikṛttodarakandharāḥ ,
bāṇakṣitibhirākramya yojitā yojane hrade 10
bāṇakṣitibhirākramya yojitā yojane hrade 10
10.
śūrāḥ dāśapurāḥ śastranikṛttodarakandharāḥ
bāṇakṣitibhiḥ ākramya yojitāḥ yojane hradae
bāṇakṣitibhiḥ ākramya yojitāḥ yojane hradae
10.
śastranikṛttodarakandharāḥ śūrāḥ dāśapurāḥ
bāṇakṣitibhiḥ ākramya yojane hradae yojitāḥ
bāṇakṣitibhiḥ ākramya yojane hradae yojitāḥ
10.
The brave Dāśapuras, whose bellies and necks were severed by weapons, having been assailed by volleys of arrows, were cast into the Yojana lake.
दीर्णोदरविनिर्यातस्वान्त्रतन्त्रीनियन्त्रिताः ।
शान्तिकाःशान्तसंचाराः पिशाच्चैश्चर्विता निशि ॥ ११ ॥
शान्तिकाःशान्तसंचाराः पिशाच्चैश्चर्विता निशि ॥ ११ ॥
dīrṇodaraviniryātasvāntratantrīniyantritāḥ ,
śāntikāḥśāntasaṃcārāḥ piśāccaiścarvitā niśi 11
śāntikāḥśāntasaṃcārāḥ piśāccaiścarvitā niśi 11
11.
dīrṇa-udara-viniryāta-svāntra-tantrī-niyantritāḥ
śāntikāḥ śānta-saṃcārāḥ piśāccaiḥ carvitāḥ niśi
śāntikāḥ śānta-saṃcārāḥ piśāccaiḥ carvitāḥ niśi
11.
niśi dīrṇa-udara-viniryāta-svāntra-tantrī-niyantritāḥ
śānta-saṃcārāḥ śāntikāḥ piśāccaiḥ carvitāḥ
śānta-saṃcārāḥ śāntikāḥ piśāccaiḥ carvitāḥ
11.
At night, victims with their stomachs torn open and their intestines emerging like strings, binding them, were chewed by goblins (piśācas), their movements having ceased.
उद्रवैर्भद्रगिरिभिः संग्रामाध्वरदीक्षितैः ।
क्षोणिगर्तेषु निक्षिप्ता मरगाः कमठा इव ॥ १२ ॥
क्षोणिगर्तेषु निक्षिप्ता मरगाः कमठा इव ॥ १२ ॥
udravairbhadragiribhiḥ saṃgrāmādhvaradīkṣitaiḥ ,
kṣoṇigarteṣu nikṣiptā maragāḥ kamaṭhā iva 12
kṣoṇigarteṣu nikṣiptā maragāḥ kamaṭhā iva 12
12.
udravaiḥ bhadragiribhiḥ saṅgrāmādhvaradīkṣitaiḥ
kṣoṇigarteṣu nikṣiptāḥ maragāḥ kamaṭhāḥ iva
kṣoṇigarteṣu nikṣiptāḥ maragāḥ kamaṭhāḥ iva
12.
maragāḥ kamaṭhāḥ iva udravaiḥ bhadragiribhiḥ
saṅgrāmādhvaradīkṣitaiḥ kṣoṇigarteṣu nikṣiptāḥ
saṅgrāmādhvaradīkṣitaiḥ kṣoṇigarteṣu nikṣiptāḥ
12.
The maragas, like tortoises, were cast into the earth-pits by the tumultuous, mountain-like warriors who were initiated into the war ritual (yajña).
प्रद्रुता विद्रवद्रक्ता विद्रावितमहारयः ।
दण्डिकास्थानिलोद्धूता हैहयैर्हरिणा इव ॥ १३ ॥
दण्डिकास्थानिलोद्धूता हैहयैर्हरिणा इव ॥ १३ ॥
pradrutā vidravadraktā vidrāvitamahārayaḥ ,
daṇḍikāsthāniloddhūtā haihayairhariṇā iva 13
daṇḍikāsthāniloddhūtā haihayairhariṇā iva 13
13.
pradrutāḥ vidravad-raktāḥ vidrāvitamahārayaḥ
daṇḍikā-sthā-anila-uddhūtāḥ haiḥayaiḥ hariṇāḥ iva
daṇḍikā-sthā-anila-uddhūtāḥ haiḥayaiḥ hariṇāḥ iva
13.
daṇḍikā-sthā-anila-uddhūtāḥ vidravad-raktāḥ
vidrāvitamahārayaḥ pradrutāḥ haiḥayaiḥ hariṇāḥ iva
vidrāvitamahārayaḥ pradrutāḥ haiḥayaiḥ hariṇāḥ iva
13.
Though they had routed great enemies, they fled with blood flowing, scattered by the wind from the Daṇḍikā region, just like deer (are scattered) by the Haihayas.
दन्तिदन्तविनिर्भिन्ना दरदा दलितारयः ।
नीता रक्तमहानद्या द्रुमाणां पल्लवा इव ॥ १४ ॥
नीता रक्तमहानद्या द्रुमाणां पल्लवा इव ॥ १४ ॥
dantidantavinirbhinnā daradā dalitārayaḥ ,
nītā raktamahānadyā drumāṇāṃ pallavā iva 14
nītā raktamahānadyā drumāṇāṃ pallavā iva 14
14.
danti-danta-vinirbhinnāḥ daradāḥ dalita-arayaḥ
nītāḥ rakta-mahā-nadyā drumāṇām pallavāḥ iva
nītāḥ rakta-mahā-nadyā drumāṇām pallavāḥ iva
14.
danti-danta-vinirbhinnāḥ dalita-arayaḥ daradāḥ
rakta-mahā-nadyā drumāṇām pallavāḥ iva nītāḥ
rakta-mahā-nadyā drumāṇām pallavāḥ iva nītāḥ
14.
The Daradas, who had crushed their enemies but were now torn apart by elephant tusks, were carried away by the great river of blood, just like tree leaves.
नाराचैश्चर्विताश्चीना जीर्णा जर्जरजीविताः ।
जहुर्जलनिधौ देहान्भारभूतानिव स्थितान् ॥ १५ ॥
जहुर्जलनिधौ देहान्भारभूतानिव स्थितान् ॥ १५ ॥
nārācaiścarvitāścīnā jīrṇā jarjarajīvitāḥ ,
jahurjalanidhau dehānbhārabhūtāniva sthitān 15
jahurjalanidhau dehānbhārabhūtāniva sthitān 15
15.
nārācaiḥ carvitāḥ cīnāḥ jīrṇāḥ jarjarajīvitāḥ
jahuḥ jalanidhau dehān bhārabhūtān iva sthitān
jahuḥ jalanidhau dehān bhārabhūtān iva sthitān
15.
cīnāḥ nārācaiḥ carvitāḥ jīrṇāḥ jarjarajīvitāḥ
bhārabhūtān iva sthitān dehān jalanidhau jahuḥ
bhārabhūtān iva sthitān dehān jalanidhau jahuḥ
15.
The Chinas, torn apart by arrows, their lives wasted and shattered, abandoned their bodies, which had become a burden, in the ocean.
कर्णाटसुभटोड्डीनकुन्ताकलितकन्धराः ।
भग्ना नलदशूराश्च तारकानिकरा इव ॥ १६ ॥
भग्ना नलदशूराश्च तारकानिकरा इव ॥ १६ ॥
karṇāṭasubhaṭoḍḍīnakuntākalitakandharāḥ ,
bhagnā naladaśūrāśca tārakānikarā iva 16
bhagnā naladaśūrāśca tārakānikarā iva 16
16.
karṇāṭasubhaṭoḍḍīnakuntākalitakandharāḥ
bhagnāḥ naladaśūrāḥ ca tārakānikarāḥ iva
bhagnāḥ naladaśūrāḥ ca tārakānikarāḥ iva
16.
karṇāṭasubhaṭoḍḍīnakuntākalitakandharāḥ
naladaśūrāḥ ca bhagnāḥ tārakānikarāḥ iva
naladaśūrāḥ ca bhagnāḥ tārakānikarāḥ iva
16.
The brave warriors of Nalada, their necks pierced by spears hurled by the brave Karṇāṭa soldiers, were shattered like clusters of stars.
करीन्द्रमकरव्यूहरंहःसंहतहेतयः ।
केशाकेशिकृतारम्भा विनेदुर्दाशकाः शकाः ॥ १७ ॥
केशाकेशिकृतारम्भा विनेदुर्दाशकाः शकाः ॥ १७ ॥
karīndramakaravyūharaṃhaḥsaṃhatahetayaḥ ,
keśākeśikṛtārambhā vinedurdāśakāḥ śakāḥ 17
keśākeśikṛtārambhā vinedurdāśakāḥ śakāḥ 17
17.
karīndramakaravyūharaṃhaḥsaṃhatahetayaḥ
keśākeśikṛtārambhāḥ vineduḥ dāśakāḥ śakāḥ
keśākeśikṛtārambhāḥ vineduḥ dāśakāḥ śakāḥ
17.
karīndramakaravyūharaṃhaḥsaṃhatahetayaḥ
keśākeśikṛtārambhāḥ dāśakāḥ śakāḥ vineduḥ
keśākeśikṛtārambhāḥ dāśakāḥ śakāḥ vineduḥ
17.
The Daśakas and Śakas, whose weapons struck with the force of arrays of mighty elephants and crocodiles, began a hair-pulling fight (keśākeśi) and roared.
दशार्णाः पाशनिर्मुक्तश्रृङ्खला जालभीरवः ।
निलीना रक्तजम्बाले वैतसास्तिमयो यथा ॥ १८ ॥
निलीना रक्तजम्बाले वैतसास्तिमयो यथा ॥ १८ ॥
daśārṇāḥ pāśanirmuktaśrṛṅkhalā jālabhīravaḥ ,
nilīnā raktajambāle vaitasāstimayo yathā 18
nilīnā raktajambāle vaitasāstimayo yathā 18
18.
daśārṇāḥ pāśanirmuktaśṛṅkhalāḥ jālabhīravaḥ
nilīnāḥ raktajambāle vaitasāḥ timayaḥ yathā
nilīnāḥ raktajambāle vaitasāḥ timayaḥ yathā
18.
pāśanirmuktaśṛṅkhalāḥ jālabhīravaḥ daśārṇāḥ
raktajambāle nilīnāḥ vaitasāḥ timayaḥ yathā
raktajambāle nilīnāḥ vaitasāḥ timayaḥ yathā
18.
The Daśārṇas, whose chains were loosened from bonds, and who feared nets, concealed themselves in the red mud, like willow trees and fish.
गुर्जरानीकनाशेन गुर्जरीकेशलुञ्चनम् ।
विहितं तङ्गणोत्तुङ्गनासिशङ्कुशतै रणे ॥ १९ ॥
विहितं तङ्गणोत्तुङ्गनासिशङ्कुशतै रणे ॥ १९ ॥
gurjarānīkanāśena gurjarīkeśaluñcanam ,
vihitaṃ taṅgaṇottuṅganāsiśaṅkuśatai raṇe 19
vihitaṃ taṅgaṇottuṅganāsiśaṅkuśatai raṇe 19
19.
gurjarānīkanāśena gurjarīkeśaluñcanam
vihitam taṅgaṇottuṅganāsiśaṅkuśataiḥ raṇe
vihitam taṅgaṇottuṅganāsiśaṅkuśataiḥ raṇe
19.
raṇe gurjarānīkanāśena gurjarīkeśaluñcanam
taṅgaṇottuṅganāsiśaṅkuśataiḥ vihitam
taṅgaṇottuṅganāsiśaṅkuśataiḥ vihitam
19.
In battle, the destruction of the Gurjara army and the plucking of Gurjara women's hair were accomplished by hundreds of formidable Taṅgaṇa warriors.
सिषिचुः शस्त्रकर्णौघाद्विन्दुभ्यो निगडा गुहान् ।
शरधारावनानीव वीरहेतिप्रभाम्बुदाः ॥ २० ॥
शरधारावनानीव वीरहेतिप्रभाम्बुदाः ॥ २० ॥
siṣicuḥ śastrakarṇaughādvindubhyo nigaḍā guhān ,
śaradhārāvanānīva vīrahetiprabhāmbudāḥ 20
śaradhārāvanānīva vīrahetiprabhāmbudāḥ 20
20.
siṣicuḥ śastrakarṇaughāt vindubhyaḥ nigaḍāḥ
guhān śaradhārāvanānī iva vīrahetiprabhāmbudāḥ
guhān śaradhārāvanānī iva vīrahetiprabhāmbudāḥ
20.
vīrahetiprabhāmbudāḥ śaradhārāvanānī iva
śastrakarṇaughāt vindubhyaḥ nigaḍāḥ guhān siṣicuḥ
śastrakarṇaughāt vindubhyaḥ nigaḍāḥ guhān siṣicuḥ
20.
The war-clouds, gleaming with the radiance of heroes' weapons, resembling dense forests formed by showers of arrows, sprinkled the caves with metallic fragments (like fetters) that came in drops from the torrent of weapon-edges.
भुशुण्डीमण्डलोद्द्योतश्यामार्कोत्पातभीरुषु ।
आभीरेष्वरयः पेतुर्गोगणा हरितेष्विव ॥ २१ ॥
आभीरेष्वरयः पेतुर्गोगणा हरितेष्विव ॥ २१ ॥
bhuśuṇḍīmaṇḍaloddyotaśyāmārkotpātabhīruṣu ,
ābhīreṣvarayaḥ peturgogaṇā hariteṣviva 21
ābhīreṣvarayaḥ peturgogaṇā hariteṣviva 21
21.
bhuśuṇḍīmaṇḍaloddyotaśyāmārkotpātabhīruṣu
ābhīreṣu arayaḥ petuḥ gogaṇāḥ hariteṣu iva
ābhīreṣu arayaḥ petuḥ gogaṇāḥ hariteṣu iva
21.
bhuśuṇḍīmaṇḍaloddyotaśyāmārkotpātabhīruṣu
ābhīreṣu arayaḥ gogaṇāḥ hariteṣu iva petuḥ
ābhīreṣu arayaḥ gogaṇāḥ hariteṣu iva petuḥ
21.
Enemies attacked the Ābhīras, who were terrified by the ominous, dark sun-like glow of the muskets' formations, just as herds of cows descend upon green pastures.
कान्तकाञ्चनकान्तासीत्ताम्रसंग्रामवाहिनी ।
भुक्ता गौडभटेनाङ्ग नखकेशनिकर्षणैः ॥ २२ ॥
भुक्ता गौडभटेनाङ्ग नखकेशनिकर्षणैः ॥ २२ ॥
kāntakāñcanakāntāsīttāmrasaṃgrāmavāhinī ,
bhuktā gauḍabhaṭenāṅga nakhakeśanikarṣaṇaiḥ 22
bhuktā gauḍabhaṭenāṅga nakhakeśanikarṣaṇaiḥ 22
22.
kānta kāñcanakāntā asita tāmra saṃgrāmavāhinī
bhuktā gauḍabhaṭena aṅga nakhakeśanikarṣaṇaiḥ
bhuktā gauḍabhaṭena aṅga nakhakeśanikarṣaṇaiḥ
22.
aṅga gauḍabhaṭena kānta kāñcanakāntā asita
tāmra saṃgrāmavāhinī nakhakeśanikarṣaṇaiḥ bhuktā
tāmra saṃgrāmavāhinī nakhakeśanikarṣaṇaiḥ bhuktā
22.
O dear one, the Gauḍa warrior utterly ravaged the charming, golden-hued, dark, and blood-red army with the pulling of hair and nails.
रणे नगनयासंख्यकवच्चक्रनिकृन्तनैः ।
तङ्गणाः कणशः कीर्णाः कङ्कगृध्रेषुभासकैः ॥ २३ ॥
तङ्गणाः कणशः कीर्णाः कङ्कगृध्रेषुभासकैः ॥ २३ ॥
raṇe naganayāsaṃkhyakavaccakranikṛntanaiḥ ,
taṅgaṇāḥ kaṇaśaḥ kīrṇāḥ kaṅkagṛdhreṣubhāsakaiḥ 23
taṅgaṇāḥ kaṇaśaḥ kīrṇāḥ kaṅkagṛdhreṣubhāsakaiḥ 23
23.
raṇe naga-nayāsaṃkhyavat cakra-nikṛntanaiḥ
taṅgaṇāḥ kaṇaśaḥ kīrṇāḥ kanka-gṛdhreṣubhāsakaiḥ
taṅgaṇāḥ kaṇaśaḥ kīrṇāḥ kanka-gṛdhreṣubhāsakaiḥ
23.
raṇe naga-nayāsaṃkhyavat taṅgaṇāḥ cakra-nikṛntanaiḥ
kanka-gṛdhreṣubhāsakaiḥ kaṇaśaḥ kīrṇāḥ
kanka-gṛdhreṣubhāsakaiḥ kaṇaśaḥ kīrṇāḥ
23.
In battle, the Taṅgaṇas, though countless as mountains, were scattered into fragments by the formation-cutters who shone brightly among the herons and vultures.
लगुडालोडनोड्डीनं गौडं गुडुगुडारवम् ।
श्रुत्वा गान्धारगावोऽग्रे दुद्रुवुर्द्रविडा इव ॥ २४ ॥
श्रुत्वा गान्धारगावोऽग्रे दुद्रुवुर्द्रविडा इव ॥ २४ ॥
laguḍāloḍanoḍḍīnaṃ gauḍaṃ guḍuguḍāravam ,
śrutvā gāndhāragāvo'gre dudruvurdraviḍā iva 24
śrutvā gāndhāragāvo'gre dudruvurdraviḍā iva 24
24.
laguḍa-āloḍana-udḍīnam gauḍam guḍuguḍa-āravam
śrutvā gāndhāra-gāvaḥ agre dudruvuḥ draviḍāḥ iva
śrutvā gāndhāra-gāvaḥ agre dudruvuḥ draviḍāḥ iva
24.
laguḍa-āloḍana-udḍīnam gauḍam guḍuguḍa-āravam
śrutvā agre gāndhāra-gāvaḥ draviḍāḥ iva dudruvuḥ
śrutvā agre gāndhāra-gāvaḥ draviḍāḥ iva dudruvuḥ
24.
Hearing the dust that rose up from the beating of sticks, and the rumbling sound, the Gandhāra cows at the front fled away as swiftly as Dravidas.
आकाशगार्णवप्रख्यो वहच्छककदम्बकः ।
अकरोत्पारसीकानां घननैशतमोभ्रमम् ॥ २५ ॥
अकरोत्पारसीकानां घननैशतमोभ्रमम् ॥ २५ ॥
ākāśagārṇavaprakhyo vahacchakakadambakaḥ ,
akarotpārasīkānāṃ ghananaiśatamobhramam 25
akarotpārasīkānāṃ ghananaiśatamobhramam 25
25.
ākāśa-ga-arṇava-prakhyaḥ vahant śaka-kadambakaḥ
akarot pārasīkānām ghana-naiśa-tamas-bhramam
akarot pārasīkānām ghana-naiśa-tamas-bhramam
25.
ākāśa-ga-arṇava-prakhyaḥ vahant śaka-kadambakaḥ
pārasīkānām ghana-naiśa-tamas-bhramam akarot
pārasīkānām ghana-naiśa-tamas-bhramam akarot
25.
The moving multitude of Śakas, resembling a sky-going ocean, caused among the Pārasīkas an illusion of dense nightly darkness.
मन्दराहननोड्डीनस्वच्छक्षीरार्णवोदरे ।
वनानीवायुधान्यासञ्छत्रुप्रालेयसानुनि ॥ २६ ॥
वनानीवायुधान्यासञ्छत्रुप्रालेयसानुनि ॥ २६ ॥
mandarāhananoḍḍīnasvacchakṣīrārṇavodare ,
vanānīvāyudhānyāsañchatruprāleyasānuni 26
vanānīvāyudhānyāsañchatruprāleyasānuni 26
26.
mandara-āhanana-udḍīna-svaccha-kṣīra-arṇava-udare
vanānī iva āyudhāni āsan śatru-prāleya-sānuni
vanānī iva āyudhāni āsan śatru-prāleya-sānuni
26.
mandara-āhanana-udḍīna-svaccha-kṣīra-arṇava-udare
śatru-prāleya-sānuni vanānī iva āyudhāni āsan
śatru-prāleya-sānuni vanānī iva āyudhāni āsan
26.
On the enemy, who resembled a snowy mountain, vast as the interior of the pure milk ocean churned and risen by Mount Mandara, weapons lay like dense forests.
यदम्बुदैरिवोड्डीनं शस्त्रवृन्दैर्नभोङ्गणे ।
तद्दृष्टं वीचिवलनैर्लोलैः प्लुतमिवार्णवे ॥ २७ ॥
तद्दृष्टं वीचिवलनैर्लोलैः प्लुतमिवार्णवे ॥ २७ ॥
yadambudairivoḍḍīnaṃ śastravṛndairnabhoṅgaṇe ,
taddṛṣṭaṃ vīcivalanairlolaiḥ plutamivārṇave 27
taddṛṣṭaṃ vīcivalanairlolaiḥ plutamivārṇave 27
27.
yat ambudaiḥ iva uḍḍīnam śastravṛndaiḥ nabhoṅgaṇe
tat dṛṣṭam vīcivālanaiḥ lolaiḥ plutam iva arṇave
tat dṛṣṭam vīcivālanaiḥ lolaiḥ plutam iva arṇave
27.
śastravṛndaiḥ ambudaiḥ iva nabhoṅgaṇe yat uḍḍīnam,
tat lolaiḥ vīcivālanaiḥ arṇave plutam iva dṛṣṭam.
tat lolaiḥ vīcivālanaiḥ arṇave plutam iva dṛṣṭam.
27.
The hosts of weapons, having risen in the sky-expanse like clouds, were seen as if immersed in the ocean by the restless movements of its waves.
शतचन्द्रं सितच्छत्रैः शरैः शलभनिर्भरम् ।
शक्तिभिः किल नीरन्ध्रं दृष्टमाकाशकाननम् ॥ २८ ॥
शक्तिभिः किल नीरन्ध्रं दृष्टमाकाशकाननम् ॥ २८ ॥
śatacandraṃ sitacchatraiḥ śaraiḥ śalabhanirbharam ,
śaktibhiḥ kila nīrandhraṃ dṛṣṭamākāśakānanam 28
śaktibhiḥ kila nīrandhraṃ dṛṣṭamākāśakānanam 28
28.
śatacandram sitacchattraiḥ śaraiḥ śalabhanirbharam
śaktibhiḥ kila nīrandhram dṛṣṭam ākāśakānanam
śaktibhiḥ kila nīrandhram dṛṣṭam ākāśakānanam
28.
ākāśakānanam sitacchattraiḥ śatacandram śaraiḥ śalabhanirbharam śaktibhiḥ nīrandhram kila dṛṣṭam.
28.
The sky, which resembled a forest (ākāśakānana), was indeed seen, appearing like it had a hundred moons because of the white umbrellas, full of locust-like arrows, and rendered gapless by spears (śakti).
वीरासवसमाक्रन्दकारिणः केकयैः कृताः ।
कङ्कैः कङ्ककुलाक्रान्तव्योमोद्धूलितमस्तकाः ॥ २९ ॥
कङ्कैः कङ्ककुलाक्रान्तव्योमोद्धूलितमस्तकाः ॥ २९ ॥
vīrāsavasamākrandakāriṇaḥ kekayaiḥ kṛtāḥ ,
kaṅkaiḥ kaṅkakulākrāntavyomoddhūlitamastakāḥ 29
kaṅkaiḥ kaṅkakulākrāntavyomoddhūlitamastakāḥ 29
29.
vīrāsavasamākrandakāriṇaḥ kekayaiḥ kṛtāḥ
kaṅkaiḥ kaṅkakulākrāntavyomoddhūlitamastakāḥ
kaṅkaiḥ kaṅkakulākrāntavyomoddhūlitamastakāḥ
29.
vīrāsavasamākrandakāriṇaḥ (yodhāḥ) kekayaiḥ kaṅkaiḥ kaṅkakulākrāntavyomoddhūlitamastakāḥ kṛtāḥ.
29.
Those warriors who emitted battle-cries like the roar of hero-intoxicating liquor (vīrāsava), had their heads covered in dust from the sky overrun by flocks of vultures and "kekaya" birds, thus being undone.
किरातसैन्यकन्यानां कामं कलकलारवैः ।
अङ्गैरनङ्गतां नीत्वा भैरवैरिव गर्जितम् ॥ ३० ॥
अङ्गैरनङ्गतां नीत्वा भैरवैरिव गर्जितम् ॥ ३० ॥
kirātasainyakanyānāṃ kāmaṃ kalakalāravaiḥ ,
aṅgairanaṅgatāṃ nītvā bhairavairiva garjitam 30
aṅgairanaṅgatāṃ nītvā bhairavairiva garjitam 30
30.
kirātasainyakanyānām kāmam kalakalāravaiḥ
aṅgaiḥ anaṅgatām nītvā bhairavaiḥ iva garjitam
aṅgaiḥ anaṅgatām nītvā bhairavaiḥ iva garjitam
30.
kirātasainyakanyānām kāmam kalakalāravaiḥ aṅgaiḥ anaṅgatām nītvā (tat) garjitam bhairavaiḥ iva (āsa).
30.
The tumultuous cries of the maidens of the Kirata army, which certainly through their forms (aṅgaiḥ) induced a state of bodilessness (anaṅgatā) (i.e., intense passion), resembled the roars of terrible beings.
काशैस्तद्देहकाः क्रांता अदृश्यैर्मायया खगैः ।
निर्धूतपक्षैः क्षुभितैः पवनैरिव पांसवः ॥ ३१ ॥
निर्धूतपक्षैः क्षुभितैः पवनैरिव पांसवः ॥ ३१ ॥
kāśaistaddehakāḥ krāṃtā adṛśyairmāyayā khagaiḥ ,
nirdhūtapakṣaiḥ kṣubhitaiḥ pavanairiva pāṃsavaḥ 31
nirdhūtapakṣaiḥ kṣubhitaiḥ pavanairiva pāṃsavaḥ 31
31.
kāśaiḥ tat-dehakāḥ krāntāḥ adṛśyaiḥ māyayā khagaiḥ
nirdhūtapaskṣaiḥ kṣubhitaiḥ pavanaiḥ iva pāṃsavaḥ
nirdhūtapaskṣaiḥ kṣubhitaiḥ pavanaiḥ iva pāṃsavaḥ
31.
tat-dehakāḥ adṛśyaiḥ māyayā khagaiḥ kāśaiḥ krāntāḥ,
pāṃsavaḥ iva nirdhūtapaskṣaiḥ kṣubhitaiḥ pavanaiḥ [krāntāḥ]
pāṃsavaḥ iva nirdhūtapaskṣaiḥ kṣubhitaiḥ pavanaiḥ [krāntāḥ]
31.
Their bodies were assailed by invisible, illusory (māyā) beings with their projectiles, just as dust particles are scattered by agitated winds, whose very force (lit. 'wings') had been violently disrupted.
उन्मत्ताः सुविनिर्धूतास्त्यक्तहेतिरणाम्बराः ।
नार्मदा नर्मनिर्मातृ ननृतुर्जहसुर्जगुः ॥ ३२ ॥
नार्मदा नर्मनिर्मातृ ननृतुर्जहसुर्जगुः ॥ ३२ ॥
unmattāḥ suvinirdhūtāstyaktahetiraṇāmbarāḥ ,
nārmadā narmanirmātṛ nanṛturjahasurjaguḥ 32
nārmadā narmanirmātṛ nanṛturjahasurjaguḥ 32
32.
unmattāḥ suvinirdhūtāḥ tyaktaheti-raṇāmbarāḥ
nārmadāḥ narma-nirmātāraḥ nanṛtuḥ jahasuḥ jaguḥ
nārmadāḥ narma-nirmātāraḥ nanṛtuḥ jahasuḥ jaguḥ
32.
nārmadāḥ unmattāḥ suvinirdhūtāḥ tyaktaheti-raṇāmbarāḥ
narma-nirmātāraḥ [bhūtvā] nanṛtuḥ jahasuḥ jaguḥ
narma-nirmātāraḥ [bhūtvā] nanṛtuḥ jahasuḥ jaguḥ
32.
The followers of Narmada, frenzied and thoroughly distraught, having cast aside their weapons and garments on the battlefield, became creators of sport; they danced, they laughed, and they sang.
प्रक्वणत्किंकिणीजालं शक्तिवर्षमुपागतम् ।
साल्वबाणानिलोद्भूतमगमत्पृषदाकृति ॥ ३३ ॥
साल्वबाणानिलोद्भूतमगमत्पृषदाकृति ॥ ३३ ॥
prakvaṇatkiṃkiṇījālaṃ śaktivarṣamupāgatam ,
sālvabāṇānilodbhūtamagamatpṛṣadākṛti 33
sālvabāṇānilodbhūtamagamatpṛṣadākṛti 33
33.
prakvaṇat kiṅkiṇī-jālam śakti-varṣam upāgatam
sālva-bāṇa-anila-udbhūtam agamat pṛṣat-ākṛti
sālva-bāṇa-anila-udbhūtam agamat pṛṣat-ākṛti
33.
sālva-bāṇa-anila-udbhūtam prakvaṇat kiṅkiṇī-jālam
śakti-varṣam upāgatam [yat] pṛṣat-ākṛti agamat
śakti-varṣam upāgatam [yat] pṛṣat-ākṛti agamat
33.
A shower of power (śakti), accompanied by a network of jingling bells, which had originated from Śālva's arrows and wind, assumed a projectile-like form and descended.
शैव्यास्तु खण्डिताः कौन्तैर्भ्रमत्कुन्तैर्विघट्टिताः ।
शवीभूता दिवं नीता दृष्टा विद्याधरा इव ॥ ३४ ॥
शवीभूता दिवं नीता दृष्टा विद्याधरा इव ॥ ३४ ॥
śaivyāstu khaṇḍitāḥ kauntairbhramatkuntairvighaṭṭitāḥ ,
śavībhūtā divaṃ nītā dṛṣṭā vidyādharā iva 34
śavībhūtā divaṃ nītā dṛṣṭā vidyādharā iva 34
34.
śaivyāḥ tu khaṇḍitāḥ kuntaiḥ bhramat-kuntaiḥ vighaṭṭitāḥ
śavībhūtāḥ divam nītāḥ dṛṣṭāḥ vidyādharāḥ iva
śavībhūtāḥ divam nītāḥ dṛṣṭāḥ vidyādharāḥ iva
34.
tu śaivyāḥ kuntaiḥ bhramat-kuntaiḥ [ca] khaṇḍitāḥ vighaṭṭitāḥ [ca] śavībhūtāḥ [ca abhavan],
vidyādharāḥ iva divam nītāḥ dṛṣṭāḥ [ca abhavan]
vidyādharāḥ iva divam nītāḥ dṛṣṭāḥ [ca abhavan]
34.
But the Śaivyās were cut down by spears and shattered by whirling spears; they became corpses and were taken to heaven, seen as if they were celestial (vidyādhara) beings.
धराधरणधर्मिण्या धीरया हीनसेनया ।
लुण्ठिताः पाण्डुनगराश्चलनोल्लासमात्रतः ॥ ३५ ॥
लुण्ठिताः पाण्डुनगराश्चलनोल्लासमात्रतः ॥ ३५ ॥
dharādharaṇadharmiṇyā dhīrayā hīnasenayā ,
luṇṭhitāḥ pāṇḍunagarāścalanollāsamātrataḥ 35
luṇṭhitāḥ pāṇḍunagarāścalanollāsamātrataḥ 35
35.
dharādharana-dharmiṇyā dhīrayā hīna-senayā
luṇṭhitāḥ pāṇḍu-nagarāḥ calana-ullāsa-mātrataḥ
luṇṭhitāḥ pāṇḍu-nagarāḥ calana-ullāsa-mātrataḥ
35.
pāṇḍu-nagarāḥ dharādharana-dharmiṇyā dhīrayā
hīna-senayā calana-ullāsa-mātrataḥ luṇṭhitāḥ
hīna-senayā calana-ullāsa-mātrataḥ luṇṭhitāḥ
35.
The cities of the Pandavas were plundered by the steadfast, diminished army, whose intrinsic nature (dharma) is to sustain the earth, merely with the joy of agitation.
त देहकाः पाञ्चनदैर्दलिता मत्तकाशिभिः ।
कुन्तदन्तद्रुमोद्दामा नगा इव मतङ्गजैः ॥ ३६ ॥
कुन्तदन्तद्रुमोद्दामा नगा इव मतङ्गजैः ॥ ३६ ॥
ta dehakāḥ pāñcanadairdalitā mattakāśibhiḥ ,
kuntadantadrumoddāmā nagā iva mataṅgajaiḥ 36
kuntadantadrumoddāmā nagā iva mataṅgajaiḥ 36
36.
te dehakāḥ pāñcanadaiḥ dalitāḥ matta-kāśibhiḥ
kunta-danta-druma-uddāmāḥ nagāḥ iva mataṅga-jaiḥ
kunta-danta-druma-uddāmāḥ nagāḥ iva mataṅga-jaiḥ
36.
te kunta-danta-druma-uddāmāḥ dehakāḥ pāñcanadaiḥ
matta-kāśibhiḥ dalitāḥ nagāḥ iva mataṅga-jaiḥ
matta-kāśibhiḥ dalitāḥ nagāḥ iva mataṅga-jaiḥ
36.
Those bodies of warriors, powerful like trees with spears and tusks, were crushed by the Pañchanadas and the furious Kāśis, just as mountains are [crushed] by elephants.
ब्रह्मावत्सनका नीपैश्चक्रैः कृत्ता गता महीम् ।
सहयाः क्रकचोन्कृत्ता वृक्षाः कुसुमिता इव ॥ ३७ ॥
सहयाः क्रकचोन्कृत्ता वृक्षाः कुसुमिता इव ॥ ३७ ॥
brahmāvatsanakā nīpaiścakraiḥ kṛttā gatā mahīm ,
sahayāḥ krakaconkṛttā vṛkṣāḥ kusumitā iva 37
sahayāḥ krakaconkṛttā vṛkṣāḥ kusumitā iva 37
37.
brahmā-vatsanakāḥ nīpaiḥ cakraiḥ kṛttāḥ gatāḥ mahīm
sa-hayāḥ krakaca-unkṛttāḥ vṛkṣāḥ kusumitāḥ iva
sa-hayāḥ krakaca-unkṛttāḥ vṛkṣāḥ kusumitāḥ iva
37.
sa-hayāḥ brahmā-vatsanakāḥ nīpaiḥ cakraiḥ kṛttāḥ
mahīm gatāḥ vṛkṣāḥ krakaca-unkṛttāḥ kusumitāḥ iva
mahīm gatāḥ vṛkṣāḥ krakaca-unkṛttāḥ kusumitāḥ iva
37.
The Brahmā-Vatsanakas, along with their horses, were cut down by the Nīpas and by wheels, falling to the earth, just like blossoming trees are cut down by saws.
श्वेतकाकाननं लूनं कुठारैर्जठरेरितैः ।
एतद्ददाह पार्श्वस्थो भद्रेशः शरवह्निना ॥ ३८ ॥
एतद्ददाह पार्श्वस्थो भद्रेशः शरवह्निना ॥ ३८ ॥
śvetakākānanaṃ lūnaṃ kuṭhārairjaṭhareritaiḥ ,
etaddadāha pārśvastho bhadreśaḥ śaravahninā 38
etaddadāha pārśvastho bhadreśaḥ śaravahninā 38
38.
śveta-kāka-ānanam lūnam kuṭhāraiḥ jaṭhare-īritaiḥ
etat dadāha pārśvasthaḥ bhadreśaḥ śara-vahninā
etat dadāha pārśvasthaḥ bhadreśaḥ śara-vahninā
38.
śveta-kāka-ānanam jaṭhare-īritaiḥ kuṭhāraiḥ lūnam,
etat pārśvasthaḥ bhadreśaḥ śara-vahninā dadāha
etat pārśvasthaḥ bhadreśaḥ śara-vahninā dadāha
38.
The forest of white crows, having been cut down by axes wielded with great force, was then burnt by Bhadreśa, who stood nearby, with the fire of his arrows.
काष्ठयोधे निरालानं मग्ना जीर्णा मतङ्गजाः ।
लयमाजग्मुरायुद्धमिद्धेग्नाविन्धनं यथा ॥ ३९ ॥
लयमाजग्मुरायुद्धमिद्धेग्नाविन्धनं यथा ॥ ३९ ॥
kāṣṭhayodhe nirālānaṃ magnā jīrṇā mataṅgajāḥ ,
layamājagmurāyuddhamiddhegnāvindhanaṃ yathā 39
layamājagmurāyuddhamiddhegnāvindhanaṃ yathā 39
39.
kāṣṭhayodhe nirālānam magnā jīrṇā matagajās
layam ājagmuḥ āyuddham iddhegnāvindhanam yathā
layam ājagmuḥ āyuddham iddhegnāvindhanam yathā
39.
jīrṇāḥ nirālānam matagajās kāṣṭhayodhe magnāḥ layam ājagmuḥ,
yathā āyuddham iddhegnāvindhanam.
yathā āyuddham iddhegnāvindhanam.
39.
Old elephants, lacking firm support, sank into the wooden structures of the battle, meeting their destruction just as fuel is consumed in a blazing fire during combat.
मित्रगर्तास्त्रिगर्तात्ता भ्रमित्वोर्ध्वं तृणोपमम् ।
विविशुर्व्यस्तमूर्धानः पातालान्तं पलायितुम् ॥ ४० ॥
विविशुर्व्यस्तमूर्धानः पातालान्तं पलायितुम् ॥ ४० ॥
mitragartāstrigartāttā bhramitvordhvaṃ tṛṇopamam ,
viviśurvyastamūrdhānaḥ pātālāntaṃ palāyitum 40
viviśurvyastamūrdhānaḥ pātālāntaṃ palāyitum 40
40.
mitragartāḥ trigartāt tā bhramitvā ūrdhvam tṛṇopamam
viviśuḥ vyastamūrdhānaḥ pātālāntam palāyitum
viviśuḥ vyastamūrdhānaḥ pātālāntam palāyitum
40.
mitragartāḥ trigartāt tā tṛṇopamam ūrdhvam bhramitvā,
vyastamūrdhānaḥ pātālāntam palāyitum viviśuḥ.
vyastamūrdhānaḥ pātālāntam palāyitum viviśuḥ.
40.
The Mitragartas from Trigarta, having been whirled upwards like blades of grass, plunged head-downwards into the depths of the netherworld (pātāla) to escape.
मन्दानिलचलाम्भोधिभासुरे मागधे बले ।
निर्मग्ना वनिला मन्दाः पङ्के जीर्णगजा इव ॥ ४१ ॥
निर्मग्ना वनिला मन्दाः पङ्के जीर्णगजा इव ॥ ४१ ॥
mandānilacalāmbhodhibhāsure māgadhe bale ,
nirmagnā vanilā mandāḥ paṅke jīrṇagajā iva 41
nirmagnā vanilā mandāḥ paṅke jīrṇagajā iva 41
41.
mandānilacalāmbhodhibhāsure māgadhe bale
nirmagnā vanilā mandāḥ paṅke jīrṇagajā iva
nirmagnā vanilā mandāḥ paṅke jīrṇagajā iva
41.
mandāḥ vanilā mandānilacalāmbhodhibhāsure māgadhe bale,
paṅke jīrṇagajā iva,
nirmagnā.
paṅke jīrṇagajā iva,
nirmagnā.
41.
The sluggish Vanilas sank into the Magadhan army, which was splendid like an ocean agitated by a gentle breeze, just as old elephants sink into mud.
चेदयश्चेतनां जह्रुस्तङ्गणानां रणाङ्गणे ।
पुष्पाणां पथि शीर्णानां सौकुमार्यमिवातपाः ॥ ४२ ॥
पुष्पाणां पथि शीर्णानां सौकुमार्यमिवातपाः ॥ ४२ ॥
cedayaścetanāṃ jahrustaṅgaṇānāṃ raṇāṅgaṇe ,
puṣpāṇāṃ pathi śīrṇānāṃ saukumāryamivātapāḥ 42
puṣpāṇāṃ pathi śīrṇānāṃ saukumāryamivātapāḥ 42
42.
cedayaḥ cetanām jahruḥ taṅgaṇānām raṇāṅgaṇe
puṣpāṇām pathi śīrṇānām saukumāryam iva ātapaḥ
puṣpāṇām pathi śīrṇānām saukumāryam iva ātapaḥ
42.
cedayaḥ raṇāṅgaṇe taṅgaṇānām cetanām jahruḥ; ātapaḥ yathā pathi śīrṇānām puṣpāṇām saukumāryam (jahruḥ) iva.
42.
The Cedis robbed the Taṅgaṇas of their senses on the battlefield, just as sunlight removes the tenderness of withered flowers lying on a path.
कौसलाः पौरवारावमसहन्तोऽन्तका इव ।
तैरुन्मुक्तगदाप्रासशरशक्त्यतिवृष्टयः ॥ ४३ ॥
तैरुन्मुक्तगदाप्रासशरशक्त्यतिवृष्टयः ॥ ४३ ॥
kausalāḥ pauravārāvamasahanto'ntakā iva ,
tairunmuktagadāprāsaśaraśaktyativṛṣṭayaḥ 43
tairunmuktagadāprāsaśaraśaktyativṛṣṭayaḥ 43
43.
The Kosalas were unable to withstand the war cry of the deadly Pauravas, and were discomfited by showers of their clubs, and missile arrows and darts.
बभूवुर्भल्लकृत्ताङ्गाऽविस्मया विद्रुमद्रुमाः ।
इवाद्रौ विद्रवन्त्यार्द्रसान्द्रासृक्सूर्यमूर्तयः ॥ ४४ ॥
इवाद्रौ विद्रवन्त्यार्द्रसान्द्रासृक्सूर्यमूर्तयः ॥ ४४ ॥
babhūvurbhallakṛttāṅgā'vismayā vidrumadrumāḥ ,
ivādrau vidravantyārdrasāndrāsṛksūryamūrtayaḥ 44
ivādrau vidravantyārdrasāndrāsṛksūryamūrtayaḥ 44
44.
Those that were pierced by pikes and spears, became as coral plants red with blood all over their bodies, and thus besmeared in bloodshed, they fled to the sheltering hills like red hot suns to the setting mountains.
नाराचौघमहाहेतिमारुताधूतमूर्तयः ।
बभ्रमुर्भ्रमरानीकभासुरा जलदा इव ॥ ४५ ॥
बभ्रमुर्भ्रमरानीकभासुरा जलदा इव ॥ ४५ ॥
nārācaughamahāhetimārutādhūtamūrtayaḥ ,
babhramurbhramarānīkabhāsurā jaladā iva 45
babhramurbhramarānīkabhāsurā jaladā iva 45
45.
The flight of arrows and weapons borne away by the rapid winds, moved about in the air as fragments of clouds, with a swarm of black bees hovering under them.
शरधाराधरा मेघाः शरोर्णापूर्णमेषकाः ।
शरपत्रावृता वृक्षा भ्रमुस्तद्गर्जनागजाः ॥ ४६ ॥
शरपत्रावृता वृक्षा भ्रमुस्तद्गर्जनागजाः ॥ ४६ ॥
śaradhārādharā meghāḥ śarorṇāpūrṇameṣakāḥ ,
śarapatrāvṛtā vṛkṣā bhramustadgarjanāgajāḥ 46
śarapatrāvṛtā vṛkṣā bhramustadgarjanāgajāḥ 46
46.
The flying arrows seemed as showering clouds, and their feathers appeared as the woolly breed; their reedy shafts seeming as trees, were roving with the roar of elephants.
वनराज्यजराजीर्णाः कन्दाकस्थलजन्तवः ।
अत्रुटन्परमाकृष्टाः पेलवा इव तन्तवः ॥ ४७ ॥
अत्रुटन्परमाकृष्टाः पेलवा इव तन्तवः ॥ ४७ ॥
vanarājyajarājīrṇāḥ kandākasthalajantavaḥ ,
atruṭanparamākṛṣṭāḥ pelavā iva tantavaḥ 47
atruṭanparamākṛṣṭāḥ pelavā iva tantavaḥ 47
47.
The wild elephants and people of the plains, were all torn to pieces like bits of torn linen.
रथेषु ध्वस्तचक्रेषु निखातेऽमुत्र मूर्धसु ।
निपेतुर्जनसंघाता मेघा इव वनाद्रिषु ॥ ४८ ॥
निपेतुर्जनसंघाता मेघा इव वनाद्रिषु ॥ ४८ ॥
ratheṣu dhvastacakreṣu nikhāte'mutra mūrdhasu ,
nipeturjanasaṃghātā meghā iva vanādriṣu 48
nipeturjanasaṃghātā meghā iva vanādriṣu 48
48.
War chariots with their broken wheels, fell into the pits like the broken crags of mountains, and the enemy stood upon their tops as a thick mist or cloud.
शालतालवनं प्राप्य जनतावलनं वनम् ।
भुजावकर्तनं चासीदुत्तालं स्थाणुकाननम् ॥ ४९ ॥
भुजावकर्तनं चासीदुत्तालं स्थाणुकाननम् ॥ ४९ ॥
śālatālavanaṃ prāpya janatāvalanaṃ vanam ,
bhujāvakartanaṃ cāsīduttālaṃ sthāṇukānanam 49
bhujāvakartanaṃ cāsīduttālaṃ sthāṇukānanam 49
49.
The multitude of stalwart warriors meeting in the field, had given it the appearance of a forest of tala and tamala trees; but their hands being lopped off by weapons, they made it appear as a mountainous wood, with its clumps of tapering pine trees.
ननर्दुर्नन्दनोद्यानसुन्दर्यो मत्तयौवनाः ।
वनोपवनदेशेषु मेरोर्वीरवराश्रिताः ॥ ५० ॥
वनोपवनदेशेषु मेरोर्वीरवराश्रिताः ॥ ५० ॥
nanardurnandanodyānasundaryo mattayauvanāḥ ,
vanopavanadeśeṣu merorvīravarāśritāḥ 50
vanopavanadeśeṣu merorvīravarāśritāḥ 50
50.
The youthful damsels of Paradise were filled with joy and glee, to find the groves of their native hill (Meru), full of the brave champions.
तावत्तारारवं रेजे सैन्यकाननमुत्तमम् ।
यावन्न परपक्षेण प्राप्तं कल्पानलार्चिषा ॥ ५१ ॥
यावन्न परपक्षेण प्राप्तं कल्पानलार्चिषा ॥ ५१ ॥
tāvattārāravaṃ reje sainyakānanamuttamam ,
yāvanna parapakṣeṇa prāptaṃ kalpānalārciṣā 51
yāvanna parapakṣeṇa prāptaṃ kalpānalārciṣā 51
51.
tāvat tārāravam reje sainyakānanam uttamam
yāvat na parapakṣeṇa prāptam kalpānalārciṣā
yāvat na parapakṣeṇa prāptam kalpānalārciṣā
51.
uttamam sainyakānanam tārāravam reje yāvat
na parapakṣeṇa kalpānalārciṣā prāptam
na parapakṣeṇa kalpānalārciṣā prāptam
51.
The excellent army, resembling a forest, resounded with a mighty roar. This continued until it was approached by the enemy's forces, which were like the devastating flames of the cosmic dissolution (kalpānala).
छिन्नाः पिशाचसंयुक्ता भूतापहृतहेतयः ।
पातयित्वा ययुः कर्णान्दशार्णास्तर्णका इव ॥ ५२ ॥
पातयित्वा ययुः कर्णान्दशार्णास्तर्णका इव ॥ ५२ ॥
chinnāḥ piśācasaṃyuktā bhūtāpahṛtahetayaḥ ,
pātayitvā yayuḥ karṇāndaśārṇāstarṇakā iva 52
pātayitvā yayuḥ karṇāndaśārṇāstarṇakā iva 52
52.
chinnāḥ piśācasaṃyuktāḥ bhūtāpahṛtahetayaḥ
pātayitvā yayuḥ karṇān daśārṇāḥ tarṇakāḥ iva
pātayitvā yayuḥ karṇān daśārṇāḥ tarṇakāḥ iva
52.
chinnāḥ piśācasaṃyuktāḥ bhūtāpahṛtahetayaḥ
daśārṇāḥ karṇān pātayitvā tarṇakāḥ iva yayuḥ
daśārṇāḥ karṇān pātayitvā tarṇakāḥ iva yayuḥ
52.
The Dasharṇas, though scattered, accompanied by malevolent spirits, and having had their weapons seized by other spirits, departed like calves after striking down the Karṇas.
जहुर्भग्नेश्वराः कान्ति तां जिगीषवनौजसा ।
कासयः कमलानीव शुष्कस्रोतस्विनौजसा ॥ ५३ ॥
कासयः कमलानीव शुष्कस्रोतस्विनौजसा ॥ ५३ ॥
jahurbhagneśvarāḥ kānti tāṃ jigīṣavanaujasā ,
kāsayaḥ kamalānīva śuṣkasrotasvinaujasā 53
kāsayaḥ kamalānīva śuṣkasrotasvinaujasā 53
53.
jahuḥ bhagneśvarāḥ kāntim tām jigīṣavaḥ anaujasā
kāsayaḥ kamalāni iva śuṣkasrotasvin ojasā
kāsayaḥ kamalāni iva śuṣkasrotasvin ojasā
53.
bhagneśvarāḥ jigīṣavaḥ anaujasā tām kāntim
jahuḥ kāsayaḥ kamalāni iva śuṣkasrotasvin ojasā
jahuḥ kāsayaḥ kamalāni iva śuṣkasrotasvin ojasā
53.
The warriors whose commanders were defeated, though aspiring to victory, abandoned that glory due to their lack of strength. They were like Kāsas (reeds), which, like lotuses, wither by the power of a dried-up river.
तुषाका मेसलैः कीर्णाः शरशक्त्यसिमुद्गरैः ।
विद्रुता नरकैः क्षिप्ताः कटकच्छलना अपि ॥ ५४ ॥
विद्रुता नरकैः क्षिप्ताः कटकच्छलना अपि ॥ ५४ ॥
tuṣākā mesalaiḥ kīrṇāḥ śaraśaktyasimudgaraiḥ ,
vidrutā narakaiḥ kṣiptāḥ kaṭakacchalanā api 54
vidrutā narakaiḥ kṣiptāḥ kaṭakacchalanā api 54
54.
tuṣākāḥ mesalaiḥ kīrṇāḥ śaraśaktyasimudgaraiḥ
vidrutāḥ narakaiḥ kṣiptāḥ kaṭakacchalanāḥ api
vidrutāḥ narakaiḥ kṣiptāḥ kaṭakacchalanāḥ api
54.
kaṭakacchalanāḥ api tuṣākāḥ śaraśaktyasimudgaraiḥ
mesalaiḥ kīrṇāḥ vidrutāḥ narakaiḥ kṣiptāḥ
mesalaiḥ kīrṇāḥ vidrutāḥ narakaiḥ kṣiptāḥ
54.
The Tuṣākas, even though they were cunning strategists who deceived armies, were scattered by the Mesalas with a hail of arrows, spears, swords, and maces. They were utterly routed and cast down by the Narakas.
कौन्तक्षेत्राः प्रस्थवासैः स्थित्वा योधिभिरावृताः ।
गुणा इव खलाक्रान्ता गता व्यक्तमशक्तताम् ॥ ५५ ॥
गुणा इव खलाक्रान्ता गता व्यक्तमशक्तताम् ॥ ५५ ॥
kauntakṣetrāḥ prasthavāsaiḥ sthitvā yodhibhirāvṛtāḥ ,
guṇā iva khalākrāntā gatā vyaktamaśaktatām 55
guṇā iva khalākrāntā gatā vyaktamaśaktatām 55
55.
The Kauntas were surrounded by Prastha warriors, and were defeated like good people by the treachery of the wily.
द्विपयो बाहुधानानां क्षणेनादाय मस्तकम् ।
भल्लैः पलाय्याशु गता विलूनकमला इव ॥ ५६ ॥
भल्लैः पलाय्याशु गता विलूनकमला इव ॥ ५६ ॥
dvipayo bāhudhānānāṃ kṣaṇenādāya mastakam ,
bhallaiḥ palāyyāśu gatā vilūnakamalā iva 56
bhallaiḥ palāyyāśu gatā vilūnakamalā iva 56
56.
The elephant drivers, that struck off the heads of their hosts in a trice, were pursued by the harpooners, and fled with their severed heads, as they do with the lotus-flowers plucked by their hands.
मिथः सारस्वता नीत्वा आदिनान्तं कृताजयः ।
पण्डिता इव वादेषु नोद्विग्ना न पराजिताः ॥ ५७ ॥
पण्डिता इव वादेषु नोद्विग्ना न पराजिताः ॥ ५७ ॥
mithaḥ sārasvatā nītvā ādināntaṃ kṛtājayaḥ ,
paṇḍitā iva vādeṣu nodvignā na parājitāḥ 57
paṇḍitā iva vādeṣu nodvignā na parājitāḥ 57
57.
The Saraswatas fought on both sides with one another until it was evening, and yet no party was the looser or gainer, as in a learned discussion between pandits and among lawyers.
खर्वगाः खदिताः क्षुद्रा यातुधानैः परावृताः ।
तेजः परममाजग्मुः शान्ताग्नय इवेन्धनैः ॥ ५८ ॥
तेजः परममाजग्मुः शान्ताग्नय इवेन्धनैः ॥ ५८ ॥
kharvagāḥ khaditāḥ kṣudrā yātudhānaiḥ parāvṛtāḥ ,
tejaḥ paramamājagmuḥ śāntāgnaya ivendhanaiḥ 58
tejaḥ paramamājagmuḥ śāntāgnaya ivendhanaiḥ 58
58.
The puny and short statured Deccanese, being driven back by the Rakshas of Lanka, redoubled their attack on them, as the smothering fire is rekindled by fuel.
कियदाख्यायत एतज्जिह्वानिचयैः किलालमाकुलितः ।
वासुकिरपि वर्णयितुं न समर्थो रणवरं राम ॥ ५९ ॥
वासुकिरपि वर्णयितुं न समर्थो रणवरं राम ॥ ५९ ॥
kiyadākhyāyata etajjihvānicayaiḥ kilālamākulitaḥ ,
vāsukirapi varṇayituṃ na samartho raṇavaraṃ rāma 59
vāsukirapi varṇayituṃ na samartho raṇavaraṃ rāma 59
59.
kiyat ākhyāyate etat jihvānīcayaiḥ kila alam ākulitaḥ
vāsukiḥ api varṇayitum na samarthaḥ raṇavaram rāma
vāsukiḥ api varṇayitum na samarthaḥ raṇavaram rāma
59.
rāma kiyat etat jihvānīcayaiḥ ākhyāyate kila vāsukiḥ
api alam ākulitaḥ raṇavaram varṇayitum na samarthaḥ
api alam ākulitaḥ raṇavaram varṇayitum na samarthaḥ
59.
O Rama, how much of this (great battle) can be recounted by a multitude of tongues? Indeed, even Vasuki, though greatly agitated (by its magnitude), is not capable of fully describing that excellent battle.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37 (current chapter)
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216